Etikettarkiv: Artificiell intelligens

AI kan ge stöd i omvårdnadsarbetet

Petra Svedberg, professor i omvårdnad vid Högskolan i Halmstad. Foto: Magnus Karlsson

AI, artificiell intelligens, kan bland annat fungera som beslutsstöd i hela omvårdnadsprocessen, vid bedömning, diagnostisering, planering, genomförande och utvärdering av omvårdnaden. Teknologin kan också användas för att förutsäga hälso- och sjukdomsförlopp för det hälsofrämjande arbetet.

AI kommer att kunna användas på många håll inom vården, även om det ännu inte är en del av så många sjuksköterskors vardag. Just nu pågår mycket forskning och initiativ i vården för att öka kunskapen om hur AI-teknologi kan användas för att stödja professionernas arbete med en personcentrerad god och nära vård för alla patienter. I detta arbete har sjuksköterskor en viktig roll för att AI ska tillämpas där det finns störst behov samt att tekniken är anpassad, har hög relevans och är av värde utifrån ett professionsperspektiv.

Flera tillämpningsområden
AI har många tillämpningsområden, allt från bildanalys till att processa stora mängder information om specifika patienter. Med stöd av AI-teknologi kan vården analysera stora mängder data och ta hänsyn till ett stort antal parametrar som berör patientens hälso- och sjukdomssituation. Dessa stora datamängder är svåra att analysera manuellt av en människa. AI-baserade analyser kan användas till att förutsäga hur patientens hälso- och sjukdomstillstånd kommer att utvecklas över tid. Det kan underlätta för personalen att ge förebyggande åtgärder, hälsofrämjande insatser och behandling i rätt tid och till rätt patient.

”AI bör betraktas som ett stöd för sjuksköterskor att bedriva en personcentrerad god och nära vård.”

Omvandla vårddata
– AI-baserad teknologi har potential att omvandla vårddata till meningsfulla och användbara insikter och verktyg som kan stödja beslutsfattande, optimera vårdprocesser och tillhandahålla högkvalitativ vård för specifika patientgrupper. I dagsläget finns dock inte tillräckligt med kunskap om hur AI-teknologi kommer att påverka sjuksköterskans roller, ansvar och arbetssätt, säger Petra Svedberg, professor i omvårdnad vid Högskolan i Halmstad. Hon leder en forskargrupp vid Högskolan i Halmstad som forskar om etik, patientsäkerhet, implementeringsutmaningar och förändrade roller när ny teknologi ska användas i vården.

Underlätta omvårdnadsarbetet
– Det är osannolikt att AI-teknologin i framtiden kommer att ta över sjuksköterskors arbetsuppgifter eller ersätta sjuksköterskor. AI-teknologin är tänkt att utgöra ett komplement till sjuksköterskors erfarenhet och gedigna omvårdnadskompetens. AI bör betraktas som ett stöd för sjuksköterskor att bedriva en personcentrerad god och nära vård. Intentionen är att sjuksköterskors omvårdnadsarbete ska underlättas av AI och digitala beslutstöd genom hela omvårdnadsprocessen. Det kan bidra till att sjuksköterskor i stället får mer tid att lägga på omvårdnaden och mötet med patienten, säger Petra Svedberg.

Ny AI-app ska främja psykisk hälsa

Nadja Ståhl är ambassadören för den nya appen ChatPal som ska ge stöd dygnet runt. Foto: Jonas Hansson

Ett forskningsprojekt i Norrbotten har tagit fram en AI-app som ska ge stöd dygnet runt till personer med mild till medelsvår psykisk ohälsa.
– Den ska främja psykiskt välbefinnande, och i förlängningen också avlasta vården, säger ambassadören och sjuksköterskan Nadja Ståhl.

Appen ChatPal beskrivs som en kompis som till exempel tipsar om vad man kan ta för positiva steg till förändring.
– Den bygger på ett dialogträd baserat på positiv psykologi där användaren kan ta del av aktivitetsförslag eller lotsas till en tankedagbok. Det handlar om att främja psykiskt välbefinnande och att ge stöd till de som inte mår så bra, säger Nadja Ståhl.
Hon betonar att appen inte ska ersätta traditionell vård för personer som lider av allvarlig psykisk ohälsa.
– Appen behandlar inte psykisk ohälsa, utan ger användaren information och redskap för att främja sitt psykiskt välbefinnande. Man ska också kunna slussas vidare till att söka vård om man behöver det. Och appen kan vara ett första steg för någon som funderar på att söka vård.

”Man skulle kunna göra stora vinster i samhället om man jobbade mer preventivt.”

Reagera tidigare
Nadja Ståhl fortsätter:
– Jag tänker att ChatPal kan få människor att reagera tidigare, att om man känner att man börjar må sämre så går man direkt in på appen och kanske inte hamnar i ett allvarligt läge längre fram.
Nadja Ståhl sitter med i forskningsprojektets advisory group och jobbar som sjuksköterska på en akutmottagning. Hon har tidigare arbetet inom psykiatrin.
– Men även i mitt nuvarande jobb träffar jag patienter som skulle kunna bli hjälpta av ChatPal, säger hon.

Stora vinster
Och Nadja Ståhl tror på mer teknik inom sjukvården.
– Många appar från privat sjukvård växer, och det är väldigt enkelt att plocka fram telefonen och skriva till en sjuksköterska. Jag tror att det är dit vi är på väg, men regionerna ligger lite efter i den här utvecklingen.
Preventivt arbete mot psykisk ohälsa tror Nadja Ståhl är en viktig nyckel.
– Man skulle kunna göra stora vinster i samhället om man jobbade mer preventivt, och fångade upp psykisk ohälsa i tid innan personer blir så pass dåliga att de behöver vård. Det här är absolut ett steg åt rätt håll och i förlängningen kan det också avlasta vården.
Appen befinner sig nu i ett teststadium där vuxna i Norrbotten inbjuds att vara med och utvärdera den, men redan till hösten förväntas ChatPal rullas ut till alla i Sverige.

AI kan göra stor nytta vid diagnostik och riskbedömning

Magnus Andersson Hagiwara, docent och biträdande professor i prehospital akutsjukvård på sektionen för vårdvetenskap vid Högskolan i Borås.

AI, Artificiell Intelligens, har många användningsområden i framtidens hälso- och sjukvård och kan bland annat användas vid diagnostik och som beslutsstöd för vårdpersonal. AI kan även hjälpa vårdpersonalen att prediktera risken för att patienter drabbas av allvarliga tillstånd som stroke, hjärt­attack eller sepsis.

AI är ett är ett samlingsbegrepp som inkluderar alltifrån robotstyrning till analys av stora patientdatamängder. AI innebär att man använder olika statistiska modelleringstekniker för att bearbeta stora datamängder, till exempel från patientjournaler. AI kan vara till stor hjälp som beslutsstöd i sjukvården, bland annat genom att utveckla bedömningsinstrument och föreslå behandlingsalternativ.
Det anser Magnus Andersson Hagiwara, docent och biträdande professor i prehospital akutsjukvård på sektionen för vårdvetenskap vid Högskolan i Borås. Han tog sjuksköterskeexamen 1993 och arbetade i bland annat ambulanssjukvården och intensivvården innan han disputerade 2014.

”Hälso- och sjukvården behöver ta ställning till de etiska och juridiska aspekterna av att använda AI.”

Bristfälliga datamängder
– För närvarande bedrivs flera intressanta forskningsprojekt med fokus på AI, men än så länge tillämpas inte AI-teknologin så mycket i sjukvården. En stor utmaning är svårigheten att samla in de stora datamängder som krävs. Det beror främst på att ett stort antal olika journalsystem används i den svenska hälso- och sjukvården, vilket i sin tur innebär att datamängderna vi har tillgång till är bristfälliga och för ostrukturerade. För att på allvar kunna dra nytta av AI-teknologins möjligheter i sjukvården krävs ett mer enhetligt strukturerat journalsystem, säger Magnus Hagiwara.
Han leder en forskargrupp med fokus på prehospital sjukvård och deltar i Precise, ett forskningsprojekt där Prehospital ICT Arena (PICTA), Högskolan i Borås, Chalmers, Karolinska institutet och Sjukvården i Skaraborg gemensamt ska undersöka hur AI kan användas för att identifiera sepsispatienter på ett tidigt stadium i vårdkedjan.

Stöd i det diagnostiska arbetet
– Jag ser en stor potential för AI i sjukvården. I ambulanssjukvården kan det användas för att tidigt identifiera kritiska tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt. I övriga vården kan det vara till stor nytta i det diagnostiska arbetet. Samtidigt behöver hälso- och sjukvården ta ställning till de etiska och juridiska aspekterna av att använda AI. Vem bär ansvaret om en patient felbehandlas eller kommer till skada till följd av en rekommendation från en AI-algoritm? Ytterligare en utmaning är den skepsis som finns mot AI bland såväl patienter som sjukvårdspersonal, säger Magnus Andersson Hagiwara.

AI kan effektivisera riskbedömningssystem

Douglas Spangler, projektledare vid Sjukvårdens Larmcentral på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Foto: Mikael Wallerstedt
Douglas Spangler, projektledare vid Sjukvårdens Larmcentral på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Foto: Mikael Wallerstedt
AI har konkreta användningsområden som verkligen kan effektivisera sjuksköterskors dagliga arbete. Men 57 procent av sjuksköterskorna anser sig kunna för lite om AI för att kunna bedöma om det kan vara värdefullt för hälso- och sjukvården.

– Undersökningsresultatet är inte överraskande eftersom AI (artificiell intelligens) är ett samlingsbegrepp som inkluderar alltifrån robotstyrning till analys av stora patientdatamängder, säger Douglas Spangler, projektledare vid Sjukvårdens Larmcentral på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Han har tidigare arbetet som ambulanssjukvårdare och leder ett Vinnova-finansierat projekt där man utvecklar maskininlärningsbaserade riskbedömningsinstrument för sjuksköterskor som tar emot 112-samtal.

Ska underlätta prioriteringar
Det Vinnovaprojekt han leder ska resultera i ett riskbedömningsinstrument som ska kunna förutspå olika utfall för patienter utifrån den information som sjuksköterskorna matar in i samband med 112-samtalet. Instrumentet ska bland annat underlätta sjuksköterskornas prioriteringar när de skickar ut ambulanser till patienter. Det riskbedömningssystem som utvecklas kan ta hänsyn till fler parametrar än tidigare system.
– AI i det här fallet innebär att vi använder olika statistiska modelleringstekniker för att bearbeta stora datamängder för att förenkla beslutsfattandet. Anledningen till att det talas så mycket om AI just nu är att vi både har tillgång till de stora datamängderna och de kraftfulla datorerna som krävs för att möjliggöra intressanta AI-applikationer, säger Douglas Spangler.

Föreslå behandlingsalternativ
AI-teknikens främsta omedelbara användningsområde i hälso- och sjukvården är, enligt Douglas Spangler, att utveckla mer precisa och automatiserade bedömningsinstrument. Framöver kan AI-system bland annat även användas till att föreslå behandlingsalternativ för olika patienter, eller för att automatiskt reglera medicintekniska produkter såsom insulinpumpar.

Begränsningar
– Det är främst tillgången till patientdata som sätter gränserna för vad man kan åstadkomma med AI i hälso- och sjukvården. Samtidigt är det viktigt att framtidens AI-lösningar utvecklas på ett transparent sätt baserat på beprövad evidens som ger en realistisk bild av teknikens begränsningar. Somliga aspekter av omvårdnad, exempelvis en patients sociala välbefinnande, kan och möjligen bör inte heller mätas eller ingå i något AI-system. Där är det mänskliga förnuftet svårslaget, säger han.

Anser du att AI-lösningar kan vara värdefulla för sjukvården? (AI=artificiell intelligens)

Om undersökningen
Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Sjuksköterska mot ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor 26–30 september 2019. Endast de som arbetar som sjuksköterskor eller inom hälso- och sjukvården har svarat på frågorna. Över 1 000 sjuksköterskor har svarat på undersökningen.