Etikettarkiv: Bok

Kvinnor som skapade sjuksköterskeyrket

Ania Willman har gått igenom sjuksköterske­yrkets historia. Foto: Thomas Södergren

Vad finns det för idéer och symboler som omger sjuksköterskeyrket? Och hur ser framtidens sjuksköterska ut? Ania Willman har djupdykt ner i historien för att hitta svaren.
– Många pratar om Florence Nightingale utan att riktigt veta något om henne, hon var en riktigt tuff dam.

Ania Willman är sjuksköterska, filosofie doktor och professor emerita i vårdvetenskap. Den nya boken ”Sjuksköterska – ett jobb för livet”, som hon skrivit tillsammans med strategen Åsa Andersson, är en introduktion till sjuksköterskeyrket. En del av boken handlar därför om professionens historia, och då är det omöjligt att inte komma in på Florence Nightingale.
– Man beskriva henne som en timid hjälptant men det var hon inte. Till exempel var hon statistiker och kunde flera språk. Hon var väldigt tuff, åkte till kriget och räddade massor med soldatliv. Hon hade en enorm organisationsförmåga och tog itu med diet, hygien, latrin och liknande. Det stämmer inte överens med bilden som finns om att man som sjuksköterska har ett kall och gärna jobbar gratis.

”Man har sett över hela världen hur efterfrågade sjuksköterskor är nu i pandemin.”

Patriarkal uppdelning
Men Florence Nightingale skapade inte sjuksköterskeyrket ensam.
– Samtida med henne var Ethel Gordon Fenwick, också en rejäl kvinna med rejäl utbildning. Hon är viktig eftersom hon ville att man skulle ha en legitimation, precis som läkare, och att inte vem som helst skulle kunna kalla sig sjuksköterska. Det var startskottet för en professionaliseringsprocess för sjuksköterskeyrket.
Att sjuksköterskan inte har samma lön som en läkare har enligt Ania Willman bland annat att göra med patriarkatet.
– När sjukhus byggdes organiserades de efter militär organisation, och den patriarkala uppdelningen att läkaren var pappa, sjuksköterskan mamma och patienten barnet har levt kvar.

Statusen ökar
Något som många inte känner till är sjuksköterskans koppling till politiken.
– Många sjuksköterskor i den svenska historien har varit politiskt aktiva i riksdagen och suttit i barnutredningar och socialnämnder och liknande och verkligen tagit ansvar. Det har ju att göra med att de var kvinnor med utbildning.
Hur ser framtiden ut för sjuksköterskan?
– Den medmänskliga omvårdnaden och förhållandet till patienterna kommer att finnas kvar, även om teknik förändrar vården. Jag tror också att statusen kommer att öka. Man har sett över hela världen hur efterfrågade sjuksköterskor är nu i pandemin, och behovet som finns kommer inte att minska.

Äldres ensamhet blev feelgood

Susanne Brijker mixar allvarliga erfarenheter med feelgood i debutromanen. Foto: Mahiru Hagdahl
Susanne Brijker mixar allvarliga erfarenheter med feelgood i debutromanen. Foto: Mahiru Hagdahl
Susanne Brijker får i sitt arbete som nattsjuksköterska se hur ensamma många äldre människor är – det blev inspirationen till debutromanen ”Mannen som hyrde en familj”.

83-årige Gustav flyttar in på ett lyxigt äldreboende efter en stroke. Det som ger status är att ha en familj som kommer på besök, något som Gustav saknar. Han bestämmer sig därför för att hyra en familj – men det är långt ifrån perfekt och det uppstår många problem på vägen.
Handlingen i Susanne Brijkers bok har sitt ursprung i hennes arbete som nattsjuksköterska på ASIH, avancerad sjukvård i hemmet.
– Folk brukar säga att om man inte ska dö ensam så ska man se till att skaffa barn, men det behöver inte hjälpa. Då brukade jag säga att det kostar ju en miljon att uppfostra ett barn, så varför inte spara miljonen och hyra en familj på ålderns höst istället? Jag drog skämtet för kolleger i säkert 1,5 år innan jag kom på att temat kunde bli en bok, säger Susanne Brijker.

Frustrerande ensamhet
Hur är det att möta stor ensamhet bland äldre?
– Det är väldigt frustrerande, för det är svårt att veta något om bakgrunden. Sedan ser man ofta stora kulturskillnader. I familjer med utländsk bakgrund är hela lägenheten full med folk, i ett svenskt hem är det mycket mer ensamt. Vissa klarar av att vara ensamma i slutet av sitt liv men de hör till ovanligheterna.
I dagens pressade vårdapparat finns sällan tid för långa samtal, men Susanne Brijker tror att även korta möten kan lindra patienters ensamhet.
– Man ska inte vara rädd för att direkt visa vem man är som person, det märker jag uppskattas mest. Det gäller att vara närvarande och inte bara tänka på vad man gör, utan samtidigt som man lägger om en stomi eller ger en injektion så kan man ha ett litet samtal. Man kan också använda sig av humor för att nå patienterna, att få skratta tillsammans stärker tilliten och kan göra en stor skillnad för livskvaliteten.

Även glada stunder
Under studietiden arbetade Susanne Brijker inom hemtjänsten, vilket inspirerat henne till nästa bokprojekt.
– Även inom hemtjänsten hittar man mycket ensamhet, men också skratt och glada stunder.
”Mannen som hyrde en familj” beskrivs som tragikomisk feelgood och utkommer i höst.

Den utmattade sjuksköterskan

Sjuksköterskan Marie Schulze har skrivit en bok om sin utmattning.
Sjuksköterskan Marie Schulze har skrivit en bok om sin utmattning.
Med sin nyutkomna bok vill skolsköterskan Marie Schulze genom berättelsen om sin egen utmattning rikta ljuset mot sjuksköterskors arbetsvillkor och hårda press. Går det att nå balans i arbetslivet?

En dag för snart tre år sedan kollapsade Marie Schulze på sitt dåvarande arbete som sjuksköterska på en vårdcentral. I ”Den utmattade sjuksköterskan” delar hon med sig av sin resa genom dagboksanteckningar och reflektioner.
– Jag försökte vara en supersjuksköterska, och så är det för många. Man har en vilja att hjälpa människor, är effektiv och tar stort ansvar. Förväntningarna och kraven är stora både från sjuksköterskorna själva och omgivningen och det tenderar för många att bli gränslöst, säger Marie Schulze.

Ansvar på flera nivåer
Sjuksköterskors situation är idag pressad på många arbetsplatser, och ansvaret för att en balans upprätthålls ligger på både individ, organisation, politik och samhälle.
– Behovet av större balans krockar med de politiska kraven och vårdens förutsättningar. Jag vill vara optimistisk och behålla ett hopp om förändring, men har samtidigt svårt att se att helhetssituationen blir klart bättre inom rimlig framtid. Däremot är små förändringar som är hjälpsamma fullt möjliga.
Fler chefer bör exempelvis ta situationen på allvar i tid och ta hjälp av företagshälsovården.
– Det är också viktigt att chefer föregår med gott exempel och inte själva stressar på utan tillräcklig återhämtning, och kräver detsamma av sina medarbetare, säger Marie Schulze.

”Stöd i att bromsa”
Men hon betonar att cheferna också är hårt pressade och behöver bättre förutsättningar. Individens ansvar får heller inte glömmas bort.
– Men många behöver stöd i att bromsa, man har svårt att själv se problemet när man är i en stress-spiral. Det är viktigt att man tar sitt mående på största allvar, lyssnar på de i omgivningen som vill väl, tar hand om sig, samt tar emot professionell hjälp när man behöver.
Efter en längre sjukskrivning bytte Marie Schulze jobb och arbetar nu som skolsköterska på gymnasium. Vid sidan av utvecklar hon sin egen verksamhet som samtalsterapeut och hälsorådgivare.
– Men sjuksköterskeyrket släpper jag nog aldrig helt.

Maries tips till dig som är chef
• Ge dina medarbetare ett beslutsutrymme så att de känner att de har kontroll över sin arbetssituation.
• Var öppen för att vi alla har upp- och nedgångar i livet och inte alltid kan prestera på topp.
• Ha en tät dialog och täta uppföljningar med dina medarbetare.
• Var flexibel. Lägg upp en individuell plan för din medarbetare, till exempel med anpassningar av arbetsuppgifter och arbetstid.
• Stärk, anpassa och uppmuntra.
• Sopa inte problemen under mattan.
• Var tillgänglig och förstående, inte dömande.
• Se dina medarbetare, hjälp till att bromsa i tid.
• Ta själv hjälp och stöd.

”En galen psykiatri”

Christer Johansson är psykiatrisjuksköterska och arbetar som chef inom psykiatrin. Han skriver just nu på sin femte bok.
Christer Johansson är psykiatrisjuksköterska och arbetar som chef inom psykiatrin. Han skriver just nu på sin femte bok.
Christer Johansson är psykiatrisjuksköterska och arbetar som chef i den psykiatriska öppenvården i Uddevalla. I hans fjärde bok, ”Chefen är galen”, börjar chefen för en psykiatrisk mottagning ge patienterna pengar till resor och önskedrömmar.

Psykiatrichefen i Christer Johanssons bok leker med tanken på en annan sorts psykiatri och drar på eget bevåg igång experiment: han bokar semesterresor till patienterna, ger dem pengar till roliga aktiviteter och agerar dejtingförmedlare. ”Jag kände mig som vårdens Robin Hood.” säger den fiktive chefen, som går allt längre över gränsen. Han börjar till exempel prova psykosmediciner för att förbättra sin förståelse och bjuder hem patienter på fest. Det hela slutar förstås i katastrof.
– Skulle jag göra de här sakerna hade jag blivit av med jobbet direkt. Jag har jobbat med det här i över 30 år och det är klart att man då och då blir frustrerad över olika strukturer och kulturer som gör att vi ibland håller på med metoder och organisation snarare än fokuserar på mötet med patienterna. Tanken med boken är att ge en bild av hur man som chef kan uppleva sin vardag, och sedan låta karaktären gå för långt, spränga gränserna rejält, säger Christer Johansson.

Hejar på patienterna
Men alla idéer i boken är inte tagna ur luften. Att psykiatripatienter ska dela med sig av sina erfarenheter och utbilda personalen är något som enligt Christer Johansson pågår, liksom att hans mottagning anställt en så kallad peer support, en före detta patient.
– Han kan komplettera vårdpersonalen genom att vara ett kamratstöd till patienterna, påverka våra attityder och bidra till ett förbättrat vårdklimat. Så det går att göra nya och bra saker, men tyvärr är det ofta det negativa inom psykiatrin som får spridning.
Engagemanget i patienterna är starkt, både hos den fiktive chefen och hos Christer Johansson. Han pratar om dem med stor värme.
– Jag träffar en del av patienterna på stan eller när jag åker och handlar, då hejar vi på varandra och småsnackar ibland om något. De här människorna lever ju bland oss och ibland är det grannen som mår dåligt, ibland någon annan.

Psykiatrisjuksköterskor trivs
Christer Johansson beklagar att alldeles för få unga söker sig till ett arbete inom psykiatrin.
– Min bild är att psykiatrisjuksköterskor inom öppenvården runtom i landet trivs bra. Det är ett yrke där man får ganska mycket utbildning och jobbar inom team, men samtidigt självständigt och varierat. Det är helt klart ett framtidsyrke.