Etikettarkiv: Digital vård

Taligenkänning minskar tiden för dokumentation drastiskt

Ulla Harju, sjuksköterska på neurologen på Akademiska sjukhuset i Uppsala.

För sjuksköterskor som dokumenterar mycket i sitt arbete kan en AI-baserad taligenkänningstjänst som översätter tal till text innebära en betydande tidsbesparing. För Ulla Harju, sjuksköterska på neurologen på Akademiska sjukhuset i Uppsala, har administrationstiden för journalföring minskat med 75 procent.

En taligenkänningstjänst översätter tal till text, vilket innebär att journalanteckningar som tidigare skrevs in via tangentbordet i stället kan dikteras. Ulla Harju ingår i ett pilotprojekt där ett antal läkare och sjuksköterskor på Akademiska sjukhuset får testa den AI-baserade taligenkänningstjänsten Dragon Medical. Att tala går tre till fyra gånger snabbare än att skriva och Ulla Harju kan numera göra klart sitt journalarbete direkt efter patientmötet. Med hjälp av röstkommandon kan hon även utföra repetitiva arbetsmoment i journalsystemet.
– Jag arbetar självständigt med patienter med rörelsesjukdomar som behandlas med DBS, Deep Brain Stimulation. Jag programmerar varje patients individuella implantat och varje patientbesök tar uppemot tre timmar. Behandlingen kräver omfattande och noggrann journalföring; tidigare följdes varje patientbesök av drygt tre timmars dokumentation, säger Ulla Harju, som arbetat på neurologen sedan 1988.

”Det som tidigare tog tre timmar gör jag nu på 45 minuter. Skillnaden är verkligen enorm.”

Frigör tid till patienter
– Sedan jag började använda taligenkänningstjänsten för drygt ett år sedan arbetar jag mindre övertid. Jag har inte längre någon dokumentationsskuld med odokumenterade patientbesök som jag inte hunnit med. Jag har också mindre ont i nacken och upplever dessutom att jag har mer energi. Det här har verkligen gjort så stor skillnad för mig i min vardag, säger Ulla Harju.
Den tid taligenkänningstjänsten frigör gör att hon kan ta emot fler patienter och ägna sig mer åt verksamhetsutveckling och kompetensutveckling. Eftersom Ulla Harju är verksam inom ett nischat medicinskt område är det viktigt att hon kontinuerligt hinner hålla sig uppdaterad med de senaste forskningsrönen inom sitt fält.

Minskar tid för dokumentation
– Tidigare bestod nästan 50 procent av min arbetstid av dokumentation. Med taligenkänningstjänsten har jag lyckats minska den andelen till en fjärdedel. Det som tidigare tog tre timmar gör jag nu på 45 minuter. Skillnaden är verkligen enorm. Jag hoppas att fler sjuksköterskor med ett självständigt mottagningsarbete som inkluderar mycket dokumentation får tillgång till taligenkänningstjänster framöver. Det kan göra stor nytta och frigöra tid till omvårdnadsarbete, vilket definitivt kommer patienterna till gagn, säger Ulla Harju.

AI kan ge stöd i omvårdnadsarbetet

Petra Svedberg, professor i omvårdnad vid Högskolan i Halmstad. Foto: Magnus Karlsson

AI, artificiell intelligens, kan bland annat fungera som beslutsstöd i hela omvårdnadsprocessen, vid bedömning, diagnostisering, planering, genomförande och utvärdering av omvårdnaden. Teknologin kan också användas för att förutsäga hälso- och sjukdomsförlopp för det hälsofrämjande arbetet.

AI kommer att kunna användas på många håll inom vården, även om det ännu inte är en del av så många sjuksköterskors vardag. Just nu pågår mycket forskning och initiativ i vården för att öka kunskapen om hur AI-teknologi kan användas för att stödja professionernas arbete med en personcentrerad god och nära vård för alla patienter. I detta arbete har sjuksköterskor en viktig roll för att AI ska tillämpas där det finns störst behov samt att tekniken är anpassad, har hög relevans och är av värde utifrån ett professionsperspektiv.

Flera tillämpningsområden
AI har många tillämpningsområden, allt från bildanalys till att processa stora mängder information om specifika patienter. Med stöd av AI-teknologi kan vården analysera stora mängder data och ta hänsyn till ett stort antal parametrar som berör patientens hälso- och sjukdomssituation. Dessa stora datamängder är svåra att analysera manuellt av en människa. AI-baserade analyser kan användas till att förutsäga hur patientens hälso- och sjukdomstillstånd kommer att utvecklas över tid. Det kan underlätta för personalen att ge förebyggande åtgärder, hälsofrämjande insatser och behandling i rätt tid och till rätt patient.

”AI bör betraktas som ett stöd för sjuksköterskor att bedriva en personcentrerad god och nära vård.”

Omvandla vårddata
– AI-baserad teknologi har potential att omvandla vårddata till meningsfulla och användbara insikter och verktyg som kan stödja beslutsfattande, optimera vårdprocesser och tillhandahålla högkvalitativ vård för specifika patientgrupper. I dagsläget finns dock inte tillräckligt med kunskap om hur AI-teknologi kommer att påverka sjuksköterskans roller, ansvar och arbetssätt, säger Petra Svedberg, professor i omvårdnad vid Högskolan i Halmstad. Hon leder en forskargrupp vid Högskolan i Halmstad som forskar om etik, patientsäkerhet, implementeringsutmaningar och förändrade roller när ny teknologi ska användas i vården.

Underlätta omvårdnadsarbetet
– Det är osannolikt att AI-teknologin i framtiden kommer att ta över sjuksköterskors arbetsuppgifter eller ersätta sjuksköterskor. AI-teknologin är tänkt att utgöra ett komplement till sjuksköterskors erfarenhet och gedigna omvårdnadskompetens. AI bör betraktas som ett stöd för sjuksköterskor att bedriva en personcentrerad god och nära vård. Intentionen är att sjuksköterskors omvårdnadsarbete ska underlättas av AI och digitala beslutstöd genom hela omvårdnadsprocessen. Det kan bidra till att sjuksköterskor i stället får mer tid att lägga på omvårdnaden och mötet med patienten, säger Petra Svedberg.

Prioriteringssystem vid telefonrådgivning

Mattias Karlsson är tacksam för stipendiepengarna samt ledningens och kollegornas stöd i arbetet med att ta fram ett system för svenska förhållanden.

Sjuksköterskan Mattias Karlsson på onkologiska kliniken i Kalmar ska införa ett prioriteringssystem som ska underlätta för sjuksköterskor vid telefonrådgivning av patienter, och öka patientsäkerheten.

Projektet, som fått stipendiepengar från Eber och Ingrid Kinnemos stiftelse, fick sin början när sjuksköterskan Mattias Karlsson varit sjukskriven och fick arbeta hemifrån med telefonrådgivning för patienter på onkologiska kliniken i Kalmar.
– Jag upptäckte ganska snabbt att det hade underlättat om det funnits ett system för hur snabbt patienten behöver komma in för bedömning, och hur man ska prioritera patienter. Då byggde mycket på de egna erfarenheterna, men om det ska vara patientsäkert så ska ju alla sjuksköterskor oavsett bakgrund komma fram till samma bedömning, säger han.

Tre olika färger
Mattias Karlsson började titta på vad som kunde göras, och hittade ett triageringssystem som togs fram av UKONS, Oncology Nursing Society i Storbritannien 2010, reviderad 2016.
– Det går ut på att man frågar patienten vilket som är det största problemet av till exempel illamående och smärtor, sedan ställer man fler frågor om det och gör en gradering efter färg. Om det är grönt kan de vara kvar i bostaden och få egenvård, vid orange behöver de kollas inom 24 timmar och vid rött behöver de komma in till sjukhuset och träffa en läkare så fort som möjligt.

”Det hjälper både patienter och sjuksköterskor och förbättrar vården.”

Rätt hjälp
Liknande triageringssystem används på akuten och inom ambulansen runtom i landet.
– Sådant finns ju för att man inte ska missa något allvarligt och att patienten ska få rätt hjälp vid rätt instans. Dessutom gör det, som i vårt fall, att sjuksköterskor kan känna sig tryggare i sin bedömning och arbetssituation när de har ett anpassat system att luta sig mot, säger Mattias Karlsson.

Förbättrar vården
Bedömningsinstrumentet från UKONS används såvitt han vet inte på något annat håll i Sverige.
– Jag hoppas att det kan få spridning, för det hjälper både patienter och sjuksköterskor och förbättrar vården.
Systemet har översatts till svenska för stipendiepengarna, och Mattias Karlsson har tillsammans med en projektgrupp också varit med och anpassat det till svenska förhållanden.

Podd från en heldygnsavdelning

Rebecka Somogyi Iresjö och Emma Hannerstam poddar om hur det är att vara sjuksköterska inom psykiatrin. De finns på @normaltgalen_podcast på Instagram.

I podden “Normalt galen” tar de två psykiatrisjuksköterskorna Emma Hannerstam och och Rebecka Somogyi Iresjö upp allt ifrån sin vardag på jobbet till diskussioner om vad ”galenskap” är.

Emma Hannerstam är sjuksköterska biträdande enhetschef på en psykiatrisk heldygnsvårdsavdelning i Stockholm. Hon och kollegan och sjuksköterskan Rebecka Somogyi Iresjö har poddat i över ett år.
– Vi vill ge människor en inblick i hur det är att jobba inom psykiatrin, och hur det är att vårdas där. Bilden i media är ofta ganska onyanserad och vi har träffat en del patienter som varit rädda för att söka vård men sedan inte fått sina farhågor besannade, säger Rebecka Somogyi Iresjö.

Större öppenhet
När Emma Hannerstam berättar för andra att hon jobbar inom psykiatrin är det fortfarande många som gör associationer till filmen ”Gökboet”.
– Att ha en föreställning om att det är en viss typ av personer som läggs in bidrar till stigmatiseringen. Folk vågar inte berätta för anhöriga och vänner att man vårdats inom psykiatrin utan ljuger och säger att man haft hjärtproblem. Vi vill att öppenheten ska bli större, säger hon.
Också bilden som andra sjuksköterskor har är delvis felaktig, upplever Emma Hannerstam.
– Många tror att det är mycket hot och våld, men det är det faktiskt sällan. Jag är räddare på tunnelbanan en sen kväll efter jobbet.

”Vi vill ge människor en inblick i hur det är att jobba inom psykiatrin, och hur det är att vårdas där.”

Omväxlande jobb
Jobbet på en heldygnsavdelning inom psykiatrin tycker Rebecka Somogyi Iresjö är väldigt intressant.
– Det är väldigt omväxlande och man hamnar ständigt i nya situationer. Det finns alltid mer att lära om olika tillstånd, och man blir också väldigt glad av att se en utveckling hos patienterna. Någon kan komma in och vara jättesjuk och knappt kunna äta själv, efter ett par veckor pratar och skrattar personen. Det finns förstås långvariga tillstånd, men där får man vara med och hitta vägar till livskvalitet trots de funktionsnedsättningar som sjukdomen innebär. Man blir aldrig fullärd, säger hon.
Emma Hannerstam ser det som givande att man som sjuksköterska får ge mycket av sig själv.
– Det viktigaste på avdelningen är medarbetarna, och man sitter i många tuffa samtal, exempelvis när en patient vill ta livet av sig. Det är det intressanta med jobbet, men också något som blir slitsamt emotionellt och dränerar en på energi.

Våga vara i nuet
Rebecka Somogyi Iresjö håller med.
– Det är en balansgång, att ge av sig själv men inte så att man själv inte orkar. Det kan också vara krävande i kontakt med anhöriga. Vi behöver ta ett helhetsgrepp på patienten i mycket större utsträckning än på en medicinsk avdelning, och måste veta hur det fungerar med jobb, försörjning, barn, familj och så vidare. Då kan anhöriga känna att det är ett stort ingrepp i deras privatliv, och det måste man hantera, säger hon.
Emma Hannerstam tycker att det viktigaste för en sjuksköterska inom psykiatrin är att våga vara i nuet med patienten.
– Det övar man oftast inte på så mycket inom somatiken, men här måste man kunna sitta tyst, lyssna och finnas där. Sedan måste man förstå att vissa patienter kommer att söka sig till en och vissa inte. Förutsättningarna ändras hela tiden så man måste vara ganska prestigelös.
Rebecka Somogyi Iresjö tillägger att man inte får se saker som ett misslyckande.
– Man kan ha lagt timmar på en patient en dag men sedan går den ändå och självskadar. Man får inte gräva ner sig och tycka att man gjort något fel. Det viktigaste är att man är engagerad i patienten, och det brukar lysa igenom.

Hitta podden här!

Ny AI-app ska främja psykisk hälsa

Nadja Ståhl är ambassadören för den nya appen ChatPal som ska ge stöd dygnet runt. Foto: Jonas Hansson

Ett forskningsprojekt i Norrbotten har tagit fram en AI-app som ska ge stöd dygnet runt till personer med mild till medelsvår psykisk ohälsa.
– Den ska främja psykiskt välbefinnande, och i förlängningen också avlasta vården, säger ambassadören och sjuksköterskan Nadja Ståhl.

Appen ChatPal beskrivs som en kompis som till exempel tipsar om vad man kan ta för positiva steg till förändring.
– Den bygger på ett dialogträd baserat på positiv psykologi där användaren kan ta del av aktivitetsförslag eller lotsas till en tankedagbok. Det handlar om att främja psykiskt välbefinnande och att ge stöd till de som inte mår så bra, säger Nadja Ståhl.
Hon betonar att appen inte ska ersätta traditionell vård för personer som lider av allvarlig psykisk ohälsa.
– Appen behandlar inte psykisk ohälsa, utan ger användaren information och redskap för att främja sitt psykiskt välbefinnande. Man ska också kunna slussas vidare till att söka vård om man behöver det. Och appen kan vara ett första steg för någon som funderar på att söka vård.

”Man skulle kunna göra stora vinster i samhället om man jobbade mer preventivt.”

Reagera tidigare
Nadja Ståhl fortsätter:
– Jag tänker att ChatPal kan få människor att reagera tidigare, att om man känner att man börjar må sämre så går man direkt in på appen och kanske inte hamnar i ett allvarligt läge längre fram.
Nadja Ståhl sitter med i forskningsprojektets advisory group och jobbar som sjuksköterska på en akutmottagning. Hon har tidigare arbetet inom psykiatrin.
– Men även i mitt nuvarande jobb träffar jag patienter som skulle kunna bli hjälpta av ChatPal, säger hon.

Stora vinster
Och Nadja Ståhl tror på mer teknik inom sjukvården.
– Många appar från privat sjukvård växer, och det är väldigt enkelt att plocka fram telefonen och skriva till en sjuksköterska. Jag tror att det är dit vi är på väg, men regionerna ligger lite efter i den här utvecklingen.
Preventivt arbete mot psykisk ohälsa tror Nadja Ståhl är en viktig nyckel.
– Man skulle kunna göra stora vinster i samhället om man jobbade mer preventivt, och fångade upp psykisk ohälsa i tid innan personer blir så pass dåliga att de behöver vård. Det här är absolut ett steg åt rätt håll och i förlängningen kan det också avlasta vården.
Appen befinner sig nu i ett teststadium där vuxna i Norrbotten inbjuds att vara med och utvärdera den, men redan till hösten förväntas ChatPal rullas ut till alla i Sverige.

Digitaliseringskliven från pandemin bör tillvaratas

Linda Wesén, projektledare på ePsykiatrienheten på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

De rekordsnabba digitaliseringskliv som sjukvården tagit under pandemin motsvarar enligt somliga mellan fem och tio års ordinarie digital utveckling. Nu är det av största vikt att sjukvården tillvaratar de framsteg som gjorts under pandemiperioden och fortsätter ett högt utvecklingstempo.

– Sjukvården har tagit stora digitaliseringskliv under pandemin. Det första som skedde var att andelen digitala vårdmöten ökade markant. Senare har vi även märkt en större efterfrågan på stöd som medieras via den digitala Stöd- och behandlingsplattformen som förvaltas nationellt av 1177 Vårdguiden. Under pandemin har tröskeln för att testa och introducera nya digitala lösningar sänkts, en utveckling som förhoppningsvis fortsätter. Den tekniska infrastrukturen finns många gånger redan på plats och ofta kan vi använda oss av befintlig teknik för att testa nya lösningar småskaligt, säger Linda Wesén, projektledare på ePsykiatrienheten på Sahlgrenska universitetssjukhuset, som utvecklar digitala lösningar till sjukhusets vuxenpsykiatriska verksamheter. Hon har även gått en masterutbildning i eHälsa och arbetade kliniskt som sjuksköterska innan hon kom till ePsykiatrienheten 2017.

”Efter pandemin är det viktigt att vi fortsätter att samverka över verksamhetsgränserna och håller ett högt digitalt utvecklingstempo.”

Lyft fram konkreta lösningar
En utmaning i digitaliseringsarbetet är, enligt Linda Wesén, att det fortfarande finns ett visst motstånd mot digitala lösningar hos delar av sjukvårdens medarbetare och beslutsfattare. Ibland saknas det även adekvata tekniska lösningar.
– Efter pandemin är det viktigt att vi fortsätter att samverka över verksamhetsgränserna och håller ett högt digitalt utvecklingstempo. Jag tror också mycket på att lyfta fram konkreta exempel på lösningar som faktiskt fungerat, och att varje verksamhet bör analysera vilka digitaliseringslösningar som gör mest nytta i deras verksamhet och för just deras patienter, säger Linda Wesén.

Fler verksamhetsnära enheter
70 procent av sjuksköterskorna anser inte att coronapandemin har snabbat på förändringar i rätt riktning inom sjukvården.
– Även om digitaliseringsutvecklingen är en positiv effekt av pandemin så upplever nog många sjuksköterskor att pandemin gett upphov till negativa effekter där förebyggande vård prioriterats bort till förmån för den akuta vård som naturligtvis har varit nödvändig under krisen.
Framöver kommer vi förhoppningsvis att se fler verksamhetsnära e-hälsoenheter som minskar avståndet mellan verksamheten och digitaliseringsutvecklingen, säger Linda Wesén.
För att digitaliseringens möjligheter ska kunna tas tillvara fullt ut ser jag ett stort behov av att öka automatiseringsgraden i sjukvårdspersonalens administrativa arbete. Som det ser ut nu så läggs mycket sådant arbete på vårdpersonalen, och det hindrar dem från att utföra patientarbete, säger Linda Wesén.

Tror på egenmonitorering
Egenmonitorering är ett av de digitala utvecklingsområden som hon tror mycket på framöver.
– Med egenmonitorering kan patienter själva skatta sitt eget mående och mäta vitalparametrar mellan besöken i vården. Det leder i sin tur till en ökad kännedom av diagnosen och sjukdomsbilden såväl för patienten som för vårdpersonalen. För att kunna utveckla egenmonitorering till sin fulla potential krävs att sjukvården har en stark tilltro till patientens egen förmåga och vilja att vara delaktig i vården, säger Linda Wesén.

Anser du att pandemin har snabbat på förändringar i rätt riktning inom sjukvården?

Inom öppenvården anser 37% att coronapandemin snabbat på förändringar i rätt riktning.

Om undersökningen

Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Sjuksköterska mot ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor i Sverige 30 september – 4 oktober 2021. Statistisk felmarginal 1,9–3,2 procentenheter.

Sjukvårdsrådgivning – viktig länk i vårdkedjan

Sjuksköterska inom sjukvårdsrådgivning från Medhelp Sjukvårdsrådgivning.

Sjukvårdsrådgivning per telefon är för många patienter en lättillgänglig första väg in till sjukvården, oavsett om de söker råd kring egenvård eller behöver slussas rätt i vården. Mer än hälften av sjuksköterskorna kan tänka sig att arbeta med sjukvårdsrådgivning.

Liz Essman, specialistsjuksköterska på Medhelp Sjukvårdsrådgivning.

– De viktigaste uppgifterna för sjukvårdsrådgivning är att ge medicinsk rådgivning, egenvårdsråd, vägleda patienten rätt i vårdkedjan och till rätt vårdnivå vilket avlastar hela vårdsystemet. Patienter hamnar rätt från början. Vi lyssnar aktivt och gör en medicinsk bedömning per telefon av patientens symptom. Vi ger även administrativa råd om var patienten kan hitta mer information om sitt sjukdomstillstånd på webbsidan 1177.se.
– Som sjuksköterska kräver arbetet att man har ett förråd av varierade kunskaper, och att man kan möta patienten där patienten befinner sig just nu i sin livssituation. Alla samtal blir av olika karaktär och inget är det andra likt, säger Liz Essman på Medhelp Sjukvårdsrådgivning.
Liz Essman är specialistsjuksköterska med en mångfasetterad kompetens. Hon har arbetat kliniskt inom många områden och på 1177 Vårdguiden, men hon är även diakon och har arbetat nio år som polis.
– Inom sjukvårdsrådgivning får jag använda hela mitt kompetensregister.

Första kontaktväg till vården
21 procent av sjuksköterskorna arbetar redan med sjukvårdsrådgivning och 33 procent kan tänka sig att göra det.
– Det är inte förvånande att många sjuksköterskor kan tänka sig att arbeta med sjukvårdsrådgivning eftersom det är ett intressant arbete. Som sjuksköt­erska möter man patienter som förväntar sig att man har kunskap om näst intill allt inom vården.
– Vi finns tillgängliga dygnet runt och fungerar ofta som första kontakt in i vården. Det har varit särskilt uppskattat under coronapandemin, då många haft svårt att få kontakt med sin vårdcentral. Då har vi funnits där, ett samtal bort, och kunnat ge råd och stöd, och hänvisat rätt in i vården när behov funnits, säger Liz Essman.
Under pandemin har även många frågor ställts av patienter om hur de ska förhålla sig till Folkhälsomyndighetens direktiv.

”Att arbeta med sjukvårdsrådgivning är ett självständigt, krävande och utvecklande arbete.”

Stimulerande och omväxlande
– Att arbeta med sjukvårdsrådgivning är ett självständigt, krävande och utvecklande arbete med mycket ansvar, vilket lockade mig. Jag har möjlighet att arbeta hemifrån och lägga mitt eget önskeschema. Som sjuksköterska svarar jag även för olika instanser i Stockholm vilket är stimulerande och omväxlande. Olika arbetsuppgifter kräver ständig kompetensutveckling, säger Liz Essman.
– Jag möts av mycket tacksamhet från patienter som blivit hjälpta eller lotsats rätt. Jag känner att jag är en viktig ”pusselbit” för patienten i vården och jag får veta att jag utför ett bra arbete. Som telefonsjuksköterska bör man vara beredd på snabba kast eftersom inkommande samtal kan handla om allt från feber och förkylningar till mer akuta sjukdomstillstånd, avslutar Liz Essman.

Skulle du kunna tänka dig att arbeta med sjukvårdsrådgivning?
Om undersökningen

Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Sjuksköterska mot ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor i Sverige 30 september – 4 oktober 2021. Statistisk felmarginal 1,9–3,2 procentenheter.

Stor variation hos 1177

Hos 1177 får Ingrid Askelöf samtal som gäller patienter i alla åldrar.

Vid sitt skrivbord hos 1177 får sjuksköterskan Ingrid Askelöf ta emot samtal om allt ifrån hjärtinfarkt till krupp.
– Arbetet är tufft och roligt och ledsamt och glädjande. Det är bland det mest intressanta jag jobbat med under mina år, säger hon.

Sjuksköterskan Ingrid Askelöf jobbar på 1177 sedan ett år tillbaka. Tidigare har hon bland annat jobbat på akutvårdsavdelning, akutmottagning och i ambulansen.
– Det är bra erfarenheter jag har med mig, som jag har haft stor nytta av. Många gånger har folk suttit och köat en bra stund till 1177, när de egentligen skulle de ha ringt 112 för att det är akut, och då kan jag snabbt göra den bedömningen, säger hon.
Att jobba på 1177 innebär att man som sjuksköterska inte har de vanliga verktygen att tillgå.
– Man kan inte mäta värden eller se om personen är blek, man kan inte känna om personen är kallsvettig, man kan inte göra så mycket annat än att lyssna, säger Ingrid Askelöf.

”Vi ska ha en trygg patient vid avslutat samtal, som vet nästa steg.”

Lyssnar på rösten
Arbetet på 1177 rekommenderas därför inte till nyutexaminerade sjuksköterskor, utan erfarenheten är viktig.
– Man lär sig till exempel att lyssna på rösten. Är det en stark och alert röst, eller en svag och påverkad röst? Man hör också andningsförmågan, om personen låter andfådd eller pratar obehindrat.
Det vanligaste samtalet handlar enligt Ingrid Askelöf om att patienter inte kommer fram till sin vårdcentral. Symptom på hjärtattack och stroke, som bröstsmärtor och känselbortfall är också vanligt förekommande.
– Vi får också in många samtal om barn som har feber och ont i magen eller kruppanfall om nätterna. Sedan har vi en hel del psykiatrisamtal, från människor som mår väldigt dåligt och som funderar på att ta sitt liv. De hänvisas tyvärr till oss trots att vi inte har så stor erfarenhet av just psykiatri.

Trygga patienter
I början av pandemin hade 1177 en separat covid-linje, men den finns inte längre kvar.
– Folk har frågor om till exempel testning, smittspårning och andningsbesvär, säger Ingrid Askelöf.
1177 har en viktig roll inom första linjens sjukvård och ska göra bedömningar, ge råd och lotsa patienter rätt.
– Telefonköerna är långa men vi kan bara kan ta ett samtal i taget, och det får ta den tid det tar för personen att berätta och för oss att bedöma. Vi ska ha en trygg patient vid avslutat samtal som vet nästa steg, vart den ska vända sig eller hur den ska egenvårda för att bli bättre, säger Ingrid Askelöf.

Samtal i fokus på Kvinnofridslinjen

Den tidigare barnmorskan Åsa Witkowski arbetar på Kvinnofridslinjen.

Som sjuksköterska på Kvinnofridslinjen har man delvis andra utmaningar än i övriga verksamheter: här är samtalet i fokus.
– Det är viktigt att öppna upp för frågor men också viktigt att lyssna på svaret, så att man inte är alltför snabb med åtgärderna utan tar sig tid att lyssna på vad patienten berättar, säger barnmorskan och verksamhetschefen Åsa Witkowski.

Åsa Witkowski är sedan 2004 verksamhetschef för Nationellt centrum för kvinnofrid, som också driver den nationella stödtelefonen Kvinnofridslinjen dit våldsutsatta kvinnor och anhöriga kan ringa. Där arbetar sjuksköterskor, barnmorskor och socionomer. Åsa Witkowski har tidigare varit verksam som barnmorska.
– Det är en del av kvinnohälsan och en viktig jämställdhetsfråga att kunna ge stöd till våldsutsatta kvinnor. Det finns med i den etiska koden för barnmorskor att man ska identifiera den här typen av faktorer i en kvinnas liv, säger hon.

”Det är en viktig jämställdhetsfråga att kunna ge stöd till våldsutsatta kvinnor.”

Motiverande samtal
Sjuksköterskor och barnmorskor anser hon är väl lämpade för uppdraget att tala med kvinnor som ringer in.
– Vi är vana vid att ha en nära kontakt med patienterna och prata om många ämnen som finns i olika skeden. Sjuksköterskor har en viktig funktion som lyssnare och stödjare och har också en pedagogisk och informativ roll när man ska hjälpa och vägleda någon, oavsett om man är på vårdcentralen eller på Kvinnofridslinjen, säger Åsa Witkowski.
Hon och hennes kolleger arbetar med MI, motiverande samtal.
– Vi speglar kvinnan så att hon själv känner att hon är delaktig i att se vad man kan göra för att förändra. Det är särskilt viktigt när kvinnan minimerats och isolerats och förlorat sin självkänsla, vi arbetar mycket med att stärka kvinnan.

Viktiga och läkande
På Kvinnofridslinjen är kravet att medarbetare ska ha minst fem års yrkeserfarenhet.
– Man ska vara van vid att prata med olika människor med olika perspektiv och frågeställningar. Oavsett vad man arbetar med inom vården så möter sjuksköterskor människor i kris, och har man träffat sådana patienter lägger det grunden till att vara en bra lyssnare.
För de sjuksköterskor som aktivt vill förbättra sin samtalskompetens rekommenderar Åsa Witkowski kurser i just motiverande samtal.
– Man kan träna sig i det – många regioner erbjuder kurser. Och man kan till exempel prata med patienter om enklare saker, som levnadsvanor. Det är viktigt att låta patienter berätta och fånga och spegla det man får till sig. Samtal inom vården är otroligt viktiga och läkande.

Fördelar för patienter och sjuksköterskor

Helene Hult, distriktssköterska vid Region Östergötlands digitala vårdcentral.

Den digitala vården på distans har tagit rejäl fart under coronapandemin. En majoritet av sjuksköterskorna anser att vård på distans har varit till stor nytta för patienter och vårdpersonal under pandemin.

– Jag skulle gärna se att ännu fler sjuksköterskor uppmärksammar nyttan med distansvård under pandemin. Om fler sjuksköterskor själva fick möjlighet att möta patienter på distans skulle andelen förmodligen vara högre. Att så många ändå kan tänka sig att jobba med vård på distans är mycket positivt. Efterfrågan på distansbaserad vård ökar konstant och därmed behovet av fler sjuksköterskor som vill möta patienter via digitala plattformar, säger Helene Hult, vårdenhetschef och distriktssköterska på jourcentralen vid Universitetssjukhuset i Linköping. Hon är också delaktig i utvecklingen av Region Östergötlands egen plattform för digital vård på distans.

Ökar tillgängligheten
De främsta fördelarna med digital vård på distans är, enligt Helene Hult, att smittorisken elimineras och att det är ett snabbt och smidigt sätt för patienter att få den vård de behöver. Tillgängligheten till sjukvården ökar också genom att patienten ofta kan välja att möta vårdgivare vid en tidpunkt de själva väljer.
– För sjukvården har det inneburit att sjuksköterskor med lättare förkylningssymtom kunnat omdirigeras från den fysiska till den digitala vården och därigenom kunnat fortsätta jobba under pandemin. Att kunna arbeta hemifrån gör det också lättare för många att få ihop livspusslet, säger hon.

”Jag tror definitivt på en framtid där distriktssköterskan får en mer framträdande och självgående roll inom digital vård på distans.”

Snabb teknikutveckling
Helene Hult anser att sjukvården generellt sett behöver bli bättre på att avgöra vilken vård som i första hand kan bedrivas på distans och vilka patientmöten som i stället bör ske fysiskt.
– Den snabba teknikutvecklingen innebär exempelvis att patienter själva kan mäta vissa vitalparametrar, såsom blodtryck. Det vidgar gränserna för vilken typ av vård som kan bedrivas på distans framöver, säger hon.

Har viktig roll
Som distriktssköterska är hon van vid att arbeta självständigt med patienter. Samtidigt är stora delar av den digitala vården på distans i dagsläget läkarstyrd.
– För att resurserna ska räcka till och för att kunna möta den ökade efterfrågan på distansvård framöver bör distriktssköterskor få en utökad förskrivningsrätt och större möjligheter att självständigt handlägga patienter, även på distans. Jag tror definitivt på en framtid där distriktssköterskan får en mer framträdande och självgående roll inom digital vård på distans, säger Helene Hult.

Har vård på distans varit till stor nytta för patienter och vårdpersonal under coronapandemin?


Inom öppenvården svarade 70% av sjuksköterskorna ja.

Kan du tänka dig att själv ha ett patientsamtal på distans, via telefon, video eller digitalt?


Inom öppenvården svarade 90% av sjuksköterskorna ja.

Om undersökningen

Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Sjuksköterska mot ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor i Sverige 25–30 mars 2021. Statistisk felmarginal 1,9–3,2 procentenheter.