Etikettarkiv: Introduktion

Introduktion i par

Foto: Högskolan i Gävle

I ett projekt i Gävle har man infört att sjuksköterskor får jobba i par under sin VFU. Sjuksköterskan och forskaren Ylva Pålsson menar att så kall­ad peer learning ökar både kunskap och självkänsla.
– Inom vården är man så van vid att göra saker på ett visst sätt, men studenterna är inte lika inrutade och kan tänka lite utanför boxen.

Ylva Pålsson är sjuksköterska och forskare vid Högskolan i Gävle. Hon ägnade sin avhandling åt så kallad peer learning, där två studenter eller nyutexaminerade sjuksköterskor får gå bredvid varandra i par och hjälpas åt. Avhandlingen bestod av fyra studier, med bland annat intervjuer och en randomiserad studie. Studenterna gick på Högskolan i Gävle och de nyutexaminerade sjuksköterskorna arbetade inom Region Gävleborg eller Tiohundra.
– Det stora fyndet var att man kunde se att de som fått peer learning trodde på sin förmåga mycket mer. Det var signifikanta skillnader, säger Ylva Pålsson.

”Peer learning är mer ett tankesätt, där handledaren ska vara mer som ett bollplank.”

Starkare tro på sig själv
Hon tittade dessutom på 20 olika variabler, där de som haft peer learning förbättrade sig på 13 punkter på bara två veckor, medan de med traditionell handledning bara ökade i fyra.
– De stora övergripande områdena jag tittade på var kritiskt tänkande, att uppnå lärandemålen, tro på sig själv, tro på sin förmåga. Jag tittade på strukturell och psykologisk empowerment. Om man tror på sig själv ger man sig själv större möjligheter än om man inte tror på sig, då försöker man inte lika hårt.
Ylva Pålsson fortsätter:
– Det är en stor skillnad och det får en att tänka på att det händer något i deras lärande och i deras mående, för man vet också att man måste må bra och känna sig trygg för att kunna lära.

”Måste förändras”
Och i sina observationer har Ylva Pålsson sett exempel på hur peer learning leder till kreativa lösningar utanför boxen.
– Ett par hade en patient som var orolig, och handledaren föreslog ett läkemedel. Men så pratade studenterna med varandra och kom på att man kunde testa att ringa upp patientens fru istället. I slutändan behövdes inget läkemedel.
Peer learning har börjat införas på vissa platser med verksamhetsförlagd utbildning.
– Vi har gjort det här med traditionell handledning i hundratals år, och att förändra det tar tid. Men jag tror att det måste förändras, och peer learning är egentligen en enkel sak att införa på VFU. Det är mer ett tankesätt, där handledaren ska vara mer som ett bollplank, säger Ylva Pålsson.
Nackdelar med peer learning kan vara att man jämför sig med varandra, och att effekten inte blir så stor om man inte trivs med varandra, men också det kan vara lärorikt.
– Fast man inte trivs ihop med kolleger så måste man ju göra saker ihop med dem på jobbet. Det måste man lära sig att hantera.

Ylva Pålssons avhandling handlade om så kallad peer learning, något som visade sig ha många positiva effekter. Foto: Högskolan i Gävle

Stor variation och nära samarbete över yrkesgränserna

Felix Tverfjell, sjuksköterska på hjärtavdelningen och Laila Göransdotter sjuksköterska på avdelningen för lungmedicin. Foto: Marie Birkl
Felix Tverfjell, sjuksköterska på hjärtavdelningen och Laila Göransdotter sjuksköterska på avdelningen för lungmedicin. Foto: Marie Birkl
Patientområde medicin i Region Jämtland Härjedalen präglas av en varm stämning mellan medarbetarna och ett nära samarbete över professionsgränserna. Det är ett område med högt tempo, spännande utmaningar och mycket givande patientmöten.

Sjuksköterskan Laila Göransdotter har arbetat på avdelningen för lungmedicin inom patientområde medicin i fyra år. Det som lockade henne till avdelningen var i synnerhet den stora variationen.
– Det finns så många olika inriktningar att välja mellan, allt från cytostatika och syrgas till respirator och palliativ medicin. Det är en intressant blandning av patienter, där man både får lära känna människor över tid och får nya, spännande utmaningar.
Kollegan och sjuksköterskan Felix Tverfjell har arbetat på hjärtavdelningen sedan han tog sin examen för drygt sex månader sedan. Han ger Laila sitt medhåll och poängterar också att den medicintekniska miljön bidrar till en utvecklande arbetssituation.
– Hela patientområdet nyttjar avancerad teknik och i kombination med ett starkt fokus på omvårdnad får vi ta oss an lite av varje. Det bästa är dock att se hur svårt sjuka patienter snabbt kommer på bättringsvägen. Det kan ibland bli högt tempo, men det trivs jag med, säger han.

Positiv attityd till fortbildning
Under Felix första tid på avdelningen genomgick han ett omfattande inskolningsprogram, inom vilket han tilldelades en handledare som han fick följa under flera veckor.
– Introduktionens längd beror på vilken avdelning man arbetar på, men oavsett var man är kan man vid behov be att få den förlängd. Det var en stor trygghet för mig.
– Ja, attityden från ledningshåll gentemot fortbildning och utveckling är generellt positiv och i den mån det är görbart finns tillgång till avdelningsföreläsningar och möjlighet att åka på relevanta konferenser, bekräftar Laila.

Har patienten i fokus
Båda två berättar att de trivs väldigt bra på sina respektive avdelningar, inte minst på grund av det nära samarbetet mellan de olika yrkeskategorierna.
– Alla hjälps åt och alla professioner är värdefulla, så sammanhållningen är suverän. Dessutom har vi en väldigt aktiv personalförening för de som är sugna på att engagera sig. Det ger en trevlig stämning och borgar för ett bra resultat, där patienten är i fokus, avslutar de.

Är du intresserad av att arbeta på Medicinkliniken i Östersund? Skicka din intresseanmälan här

Medicinkliniken i Östersund, Region Jämtland Härjedalen
Medicinkliniken i Östersund ombesörjer gastroenterologi, nefrologi, kardiologi inklusive HIA, hematologi samt endokrinologi/diabetes. Lungspecialisterna har en egen sektion med mottagning och avdelning. Medicinkliniken håller på att utveckla inriktningen och profilen mot akut­medicin.

Tel. vxl: 063-15 30 00
www.regionjh.se

Flyttar första linjens vård närmare patienten

Per Örninge, överläkare, Johanna Törnqvist, enhetschef, Mats Kihlgren, verksamhetschef och Sofie Nordkvist, sjuksköterska. I maj 2018 blir det skarpt läge för Sjukvårdens larmcentral VGR i Göteborg. Foto: Patrik Bergenstav
Per Örninge, överläkare, Johanna Törnqvist, enhetschef, Mats Kihlgren, verksamhetschef och Sofie Nordkvist, sjuksköterska. I maj 2018 blir det skarpt läge för Sjukvårdens larmcentral VGR i Göteborg. Foto: Patrik Bergenstav
Högst kompetens i fronten. Den 1 maj 2018 startar Sjukvårdens larmcentral VGR på allvar. Här ska sjuksköterskor, undersköterskor och läkare arbeta ihop med att bedöma och prioritera vårdsamtal via 112. Ett jobb på liv och död.

– Vi ska ha högsta kompetens i första linjen, för att direkt hitta rätt resurser och rätt vårdnivå för varje vårdsökande, säger Mats Kihlgren, verksamhetschef för larmcentralen.
– Här är spännvidden enorm; från ett samtal om hemsjukvård i Dalsland kan du kastas in i ett larm om ett terrordåd.
– Vi hanterar alla patientkategorier. Vår personal ska kunna hantera allt från födsel till död. Och vi ska slussa alla rätt.
Idag är köerna på akutmottagningarna ofta onödigt långa, till följd av att vårdsökande inte vet vart de ska vända sig.

Styr rätt från början
– Man ska inte behöva komma till en akutmottagning om behovet inte finns. Nu flyttar vi den bedömningen längre ut i vårdkedjan, så att vi redan i 112-samtalet kan fördela och styra rätt, säger Mats Kihlgren.
Han berättar om forskningsstudier som visar hur viktigt det är med rätt beslut i början av vårdkedjan.
– Det är avgörande, eftersom tröskeln är hög för att bryta mot de första besluten och bedömningarna. Om de är fel, blir det ruskigt svårt att ställa till rätta senare.
Larmcentralen finns i Göteborgs huvudbrandstation på Gårda, i samarbete med SOS Alarm som ska fortsätta dirigera ut resurserna: cirka 85 dagambulanser, egen helikopter, läkarbil och -båt, ”single responders” och bedömningsbilar.
– Idag är paletten otroligt bred, både i vårdutbudet och i ambulanssjukvården, säger Mats Kihlgren.

Viktigt med smarta frågor
I den nya larmcentralen ska ett 40-tal erfarna sjuksköterskor tillsammans med undersköterskor och läkare prioritera de vårdsökande och samverka med en rad aktörer: 1177, primärvården, sjukhusens akutmottagningar, räddningstjänst, polis och sjöräddning samt många kommuners hemsjukvård.
Jobbet som prioriteringsansvarig sjuksköterska är som att sitta i triage på akuten – utan att ha patienten framför sig.
– Vi får kompensera för att vi inte kan se eller känna genom att ställa smarta frågor, säger enhetschef Johanna Törnqvist.
– Sedan ska man ha koll på fem skärmar med olika information, kunna geografin hyfsat bra och kunna skriva samtidigt som man pratar i telefon – det är också en konst!

Chans till rotationsjobb
Sjuksköterskorna i larmcentralen får möjlighet till rotationstjänstgöring med andra arbetsplatser i VGR:s sjukvård.
– Vi är inte klara ännu, men ska försöka hitta en modell som är maximalt attraktiv för både den anställde och för arbetsplatsen, säger överläkare Per Örninge.
Han är medicinskt ansvarig för verksamheten, dess riktlinjer och uppföljning och söker nu läkare som ska bistå sjuksköterskorna i bedömningarna. Att läkare tjänstgör i larmcentraler är vanligt utomlands, men i Sverige än så länge bara i Göteborg och Stockholm.
Per Örninge säger att ”triage per telefon” är ett de mest krävande jobb man kan utföra i sjukvården.

Råd som kan rädda liv
– Det gäller att hitta personligheter som är komfortabla med att göra svåra bedömningar utan att ha patienten framför sig och som har mental beredskap för att hantera en lång rad osäkerhetsmoment.
– Klarar man det, är detta ett fantastiskt spännande jobb, där man på ett avgörande sätt kan påverka hur det ska gå för den hjälpsökande.
– Det handlar inte bara om att skicka ut rätt hjälp, man kan också få ge råd som kan avgöra om person ska överleva eller inte, säger Per Örninge.
I förutsättningarna för jobbet ingår en introduktionsutbildning på sex veckor, bland annat för att lära sig tekniken, och ett nytt medicinskt beslutsstöd (MBS), gemensamt för de landsting som driver larmcentraler och som ska användas av både sjuksköterskor och läkare.

Unik organisation för helikoptern
Sjuksköterskan Sofie Nordkvist arbetar som HEMS-koordinator (Helicopter Emergency Medical Service) för VGR:s helikopter, en för Sverige unik organisation.
Hon kallas ibland ”helikopterns femte besättningsmedlem” efter de två piloterna, en läkare och en sjuksköterska. Minst sex HEMS-koordinatorer ska finnas i den nya larmcentralen.
– Vi identifierar vilka larm helikoptern ska åka på, genom medlyssning eller genom att ringa upp den som larmat för att få mer information, säger Sofie Nordkvist.
– Sedan är vi med som en förlängd arm under hela larmet; öppnar platser på sjukhus, håller kontakt med ambulanser och har koll på landningsplatser och -tider.

Sjukvårdens larmcentral VGR
Sjukvårdens larmcentral VGR är Västra Götalandsregionens enhet för liggande sjuktransporter och för mottagning av medicinska nödsamtal via 112. I samtalet intervjuas den hjälpsökande av sjukvårdspersonal för att göra en bedömning av hur vi på bästa sätt kan hjälpa till. Hjälpen kan bestå av att en ambulans eller annan enhet skickas ut, men i vissa fall kan den inringande hänvisas till annan vårdgivare eller få andra råd.
Sedan hösten 2017 har vi successivt tagit över delar av SOS Alarms uppdrag som helikopterdirigering och ambulansbeställning. 1 maj tar vi över även bedömning och prioritering av 112-samtalen.
Årligen utförs cirka 220 000 ambulansuppdrag och cirka 40 000 liggande sjuktransporter för regionens närmare 1,7 miljoner invånare och övriga besökare. Sjukvårdens larmcentral VGR är en del av Närhälsan, den offentliga primärvården i Västra Götalandsregionen.

Larmcentralen arbetar för närvarande med fyra prioriteringsnivåer, men vi håller på att utveckla en ytterligare förfinad uppdelning.
Prio 1: Mycket brådskande ambulansuppdrag, där patienten bedöms ha akuta livshotande symtom.
Prio 2: Brådskande ambulansuppdrag, där patienten bedöms ha akuta men ej livshotande symtom.
Prio 3: Ej brådskande ambulansuppdrag, där rimlig väntetid ej bedöms påverka patientens medicinska tillstånd.
Prio 4: Patient som behöver transporteras liggande, men utan vårdbehov under transporten.

Sjukvårdens larmcentral VGR
Svangatan 4, Göteborg
Kontaktperson: Mats Kihlgren
Telefon: 0736-88 93 94
www.facebook.com/SvlcVGR/

Många utvecklingsmöjligheter på Funktion Akut i Huddinge

Steve Moosberg, som är sjuksköterska på AVA och Josefin Grönlund, sjuksköterska på MAVA. Foto: Gonzalo Irigoyen
Steve Moosberg, som är sjuksköterska på AVA och Josefin Grönlund, sjuksköterska på MAVA. Foto: Gonzalo Irigoyen
På Funktion Akut på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge finns många möjligheter för sjuksköterskor som vill skaffa sig en bred klinisk erfarenhet, tillgång till en genomtänkt introduktion, mycket stöd i det dagliga arbetet och många utvecklingsvägar att välja mellan.

På Funktion Akut vårdas patienter med många olika diagnoser, vilket ger många utvecklingsmöjligheter. Här är en bra introduktion lika viktig som att kunna utvecklas på kort och lång sikt.
– Jag gick sjuksköterskeutbildningen i Lund men bestämde mig för att flytta till Stockholm efter examen eftersom jag ville prova på att bo i en större stad. Eftersom jag var nyfiken på akutsjukvård, ville skaffa mig en bred klinisk erfarenhet och rekommenderades av andra sjuksköterskor att kontakta Funktion Akut så sökte jag mig hit för ett år sedan, säger Josefin Grönlund, sjuksköterska på MAVA (medicinsk akutvårdsavdelning).
Hon kände sig varmt välkommen och mycket efterfrågad redan från start. Gemenskapen kollegor emellan är god och Josefin Grönlund upplever att hon verkligen får det stöd hon behöver som relativt nyutexaminerad sjuksköterska.
– Det finns alltid erfarna kollegor tillhands som jag kan fråga om jag känner mig osäker. Viljan att hjälpa och stötta varandra är stor, vilket bidrar till den goda atmosfären på MAVA. Jag trivs jättebra, eftersom jag har förmånen att möta många olika typer av patienter lär jag mig mycket och utvecklas varje dag, säger hon.

Perfekt första arbetsplats
För Steve Moosberg, som är sjuksköterska på AVA (akutvårdsavdelning med akuta tillstånd inom kirurgi, infektion, ortopedi), är Funktion Akut en idealisk första arbetsplats. Han är nyutexaminerad och har arbetat på AVA i en dryg månad.
– Som nyutexaminerad sjuksköterska vill jag skaffa mig ett så brett erfarenhetsregister som möjligt. På AVA avlastar vi akutmottagningen och tar emot patienter som skickas vidare till specialistavdelningar på sjukhuset eller skickas hem efter att ha vårdats hos oss. Eftersom vi tar emot många olika typer av patienter för utredning, diagnostisering och behandling så får jag en värdefull bas att stå på genom att jobba här, säger Steve Moosberg.
Han började jobba som undersköterska på AVA våren 2017 parallellt med sjuksköterskeutbildningen. Steve Moosberg, som vill utforska många vårdinriktningar innan han bestämmer sig vad han vill fokusera på i framtiden, trivs jättebra på AVA.
– Att bli sjuksköterska är ett av mitt livs bästa beslut, jag känner verkligen att yrket passar mig perfekt. Ett annat strategiskt viktigt beslut för min del var att börja jobba på AVA. Jag trivs med att jobba på en generell akutavdelning som inte är specialiserad på några specifika diagnoser, säger han.

Utvecklande och stimulerande arbete
Även Steve Moosberg upplever att han blivit väldigt väl mottagen som ny på Funktion Akut. Han har fått bra kontakt med sin handledare och känner att han får den tid han behöver för att introduceras i arbetet.
– En faktor som gör att jag trivs så bra med mitt jobb är att det ständigt händer något nytt. Eftersom flera akutavdelningar hänger ihop under Funktion Akut så uppmuntras vi även till arbetsrotation. Jag kan exempelvis välja att jobba en period på AVA eller KAVA (kirurgisk akutvårdsavdelning), säger Steve Moosberg.

Vecka med tid för återhämtning
På samtliga avdelningar inom Funktion Akut har de sjuksköterskor som vill möjlighet att arbeta 32,2 timmar per vecka med bibehållen lön. Både Josefin Grönlund och Steve Moosberg har valt att använda sig av den möjligheten.
– Eftersom verksamheten är intensiv, med ett högt tempo är det jättebra att vi får möjlighet till en extra ledig dag för återhämtning och vila varje vecka. Det gör att vi kan vara pigga och alerta när vi kommer till jobbet och orkar hålla skärpan under hela arbetspasset, säger Steve Moosberg.
– En bidragande faktor till att jag trivs så bra på jobbet är att ledningen stöttar oss sjuksköterskor, de är verkligen måna om att vi ska utvecklas och trivas och arbetar konsekvent för att skapa en stimulerande arbetsmiljö. Det känns att ledningen verkligen tror på oss sjuksköterskor och uppmuntrar oss till ständig utveckling. Idag har jag exempelvis arbetat som ledningssjuksköterska för andra gången. Det är en bekräftelse på att cheferna tror på min förmåga, säger Josefin Grönlund.

Karolinska Universitetssjukhuset, Funktionsområde Akut Huddinge
På Funktionsområde Akut Huddinge bedriver vi specialiserad akutsjukvård, som en del av Karolinska Universitetssjukhuset. Här vårdas patienter med många olika diagnoser som ger många utvecklingsmöjligheter. Arbetet bedrivs i tvärprofessionella team med exempelvis sjuksköterska, läkare, undersköterska och medicinsk sekreterare. Här är en bra introduktion lika viktig som att kunna utvecklas, både på kort och på lång sikt. Sammanhållningen är god och avdelningarna har ett tillåtande arbetsklimat där alla hjälps åt.

Karolinska Universitetssjukhuset
Huddinge
141 86 Stockholm
Tel: 08-585 800 00
www.karolinska.se

I Gävleborg blir studenterna en del av vårdteamet

Sjuksköterskorna Maria Nikander, Martina Ekström och Gabriella Hillman. Foto: Pernilla Wahlman
Sjuksköterskorna Maria Nikander, Martina Ekström och Gabriella Hillman. Foto: Pernilla Wahlman
Region Gävleborg har under det senaste året satsat stort på att expandera och utveckla introduktioner för nya sjuksköterskor. Resultaten har varit över förväntan och skapat en tryggare situation för både handledare och nya medarbetare.

På Gävle sjukhus psykosavdelning har det skett stora förändringar under hösten och vintern. Fyra sjuksköterskor tog initiativ till att utveckla ett handledningsprogram för studenter, och satsningen har redan väckt mycket uppmärksamhet och intresse hos övriga VUP och BUP inom regionen.
– Vi var allihop ganska färska från skolan och ville utforma ett material som omfattade allt det vi önskade att vi hade fått ta del av när vi var studenter. Målet var att ge nya sjuksköterskor en bra start inom psykosvården, med ett tydligt upplägg och nyttig information, så vi samlades och jämförde våra erfarenheter av handledning för att komma fram till vad som skulle vara det bästa för framtiden, berättar en av sjuksköterskorna, Martina Ekström.
Tillsammans utvecklade de ett program, uppbyggt veckovis, med en checklista som klarlade vad studenterna skulle få med sig efter sin praktik. Praktisk information och annat matnyttigt material samlades i ett informationsblad, som även inkluderar ett välkomstbrev med presentationer av alla handledare.
– Nu är vi 4 sjuksköterskor som delar på arbetet med handledningen. Det gör att studenterna får chansen att bekanta sig med fyra olika arbetssätt som alla står på samma grund; på så vis kan de lättare hitta sitt eget fotfäste. Själva får vi en mer heltäckande bild av studenten, vilket har varit ett ovärderligt stöd när vi gemensamt diskuterar halvtids- och slutbedömningar, berättar sjuksköterskan Gabriella Hillman.

Flexibel attityd till teamarbete
Handledningsprogrammet är inne på sin andra termin och redan nu har positiva utvärderingar hunnit strömma in. Många studenter lyfter fördelen med att just få se olika arbetssätt och betonar att det ger en trygghet att komma till en avdelning med tydlig planering och en utstakad struktur.
– Här blir studenterna en del av vårdteamet. Det spelar ingen roll om man är sjuksköterska, undersköterska, läkare eller något annat, utan vi arbetar tillsammans mot samma mål för att uppnå bästa möjliga vård. Stöttar man varandra orkar man ge extra fokus till patienterna och avdelningens flexibla attityd till teamarbete gör att vi hjälps åt med att utveckla och förbättra avdelningen, oavsett uppgift. I många fall är det erfarenheten som spelar roll, inte professionen, understryker de båda.

Evidensbaserad yrkesintroduktion
Efter förra årets beslut om professions­miljarden från regeringen har Region Gävleborg även satsat kraftigt på att utöka introduktionen för nya sjuksköterskor genom en så kallad yrkesintroduktion, ett komplement till den sedvanliga introduktionen för nya arbetare. Carola Andersson, sjuksköterska och utbildningsledare, berättar att initiativet har sin bas i nationella forskningsstudier och att fokus är att ge nyutbildade sjuksköterskor ökade förutsättningar att växa in i sin yrkesroll.
– Vi tog avstamp i den existerande introduktionen och utvecklade och förbättrade den. De introduktioner som finns på enheterna blir fortsatt kvar medan den nya yrkesintroduktionen fungerar som ett komplement, där man kan repetera de kliniska metodövningarna, göra relevanta studiebesök och få grupphandledning av företagshälsovården. Det ger verkligen spets åt medarbetarna och förmedlar att det är okej att vara ny och att ta tid på sig.

Ovärderligt med repetition
Sjuksköterskan Lina Hökdahl är en av de som påbörjade introduktionen under hösten. Hon ger bifall till Carolas beskrivning och säger att repetitionen gav henne en chans att känna sig hemma i regionens arbetssätt.
– Det var ovärderligt att få repetera mycket av det vi hade gjort på utbildningen, fast på regionens vis. Handledningen har varit ett enormt stöd och det är vi själva som styr innehållet, så att det är relevant för utmaningar vi stöter på i arbetet. Det ger nya infallsvinklar som vi sedan kan ta med oss tillbaka till våra arbetsgrupper och chefer. Studiebesöken har också varit värdefulla, då de har lagt grunden till nätverk över hela sjukhuset, vilket i sin tur har skapat kortare kommunikationsvägar. I slutänden har det gjort att jag känner mig tryggare och att jag hade det lättare att komma in i min arbetsroll, och det vinner alla på, avslutar hon.

Lina Hökdahl, sjuksköterska och Carola Andersson, sjuksköterska och utbildningsledare. Foto: Pernilla Wahlman
Lina Hökdahl, sjuksköterska och Carola Andersson, sjuksköterska och utbildningsledare. Foto: Pernilla Wahlman

Region Gävleborg
Det finns ett stort engagemang inom hälso- och sjukvården i Region Gävleborg att driva utveckling, att arbeta i samverkan med patienten. Det finns mycket kunskap och erfarenhet som kan bidra till utvecklingen och till att nå vår gemensamma målbild: Vårt gemensamma ansvar för vår gemensamma patient.

Region Gävleborg
Regionkontoret
801 88 Gävle
Tel vxl: 026-15 40 00
E-post: rg@regiongavleborg.se
www.regiongavleborg.se