Etikettarkiv: Onkologi

Prioriteringssystem vid telefonrådgivning

Mattias Karlsson är tacksam för stipendiepengarna samt ledningens och kollegornas stöd i arbetet med att ta fram ett system för svenska förhållanden.

Sjuksköterskan Mattias Karlsson på onkologiska kliniken i Kalmar ska införa ett prioriteringssystem som ska underlätta för sjuksköterskor vid telefonrådgivning av patienter, och öka patientsäkerheten.

Projektet, som fått stipendiepengar från Eber och Ingrid Kinnemos stiftelse, fick sin början när sjuksköterskan Mattias Karlsson varit sjukskriven och fick arbeta hemifrån med telefonrådgivning för patienter på onkologiska kliniken i Kalmar.
– Jag upptäckte ganska snabbt att det hade underlättat om det funnits ett system för hur snabbt patienten behöver komma in för bedömning, och hur man ska prioritera patienter. Då byggde mycket på de egna erfarenheterna, men om det ska vara patientsäkert så ska ju alla sjuksköterskor oavsett bakgrund komma fram till samma bedömning, säger han.

Tre olika färger
Mattias Karlsson började titta på vad som kunde göras, och hittade ett triageringssystem som togs fram av UKONS, Oncology Nursing Society i Storbritannien 2010, reviderad 2016.
– Det går ut på att man frågar patienten vilket som är det största problemet av till exempel illamående och smärtor, sedan ställer man fler frågor om det och gör en gradering efter färg. Om det är grönt kan de vara kvar i bostaden och få egenvård, vid orange behöver de kollas inom 24 timmar och vid rött behöver de komma in till sjukhuset och träffa en läkare så fort som möjligt.

”Det hjälper både patienter och sjuksköterskor och förbättrar vården.”

Rätt hjälp
Liknande triageringssystem används på akuten och inom ambulansen runtom i landet.
– Sådant finns ju för att man inte ska missa något allvarligt och att patienten ska få rätt hjälp vid rätt instans. Dessutom gör det, som i vårt fall, att sjuksköterskor kan känna sig tryggare i sin bedömning och arbetssituation när de har ett anpassat system att luta sig mot, säger Mattias Karlsson.

Förbättrar vården
Bedömningsinstrumentet från UKONS används såvitt han vet inte på något annat håll i Sverige.
– Jag hoppas att det kan få spridning, för det hjälper både patienter och sjuksköterskor och förbättrar vården.
Systemet har översatts till svenska för stipendiepengarna, och Mattias Karlsson har tillsammans med en projektgrupp också varit med och anpassat det till svenska förhållanden.

Avancerad sjukvård i utvecklande miljö

Tim Olsson enhetschef på Onkologiavdelning 87, Anna Nordström, enhetschef på Hematologiavdelning 4, Merima Mujacic, sjuksköterska på Hematologen och Kristina Duvander, sjuksköterska på Onkologen. Foto: Jens C Hilner
Tim Olsson enhetschef på Onkologiavdelning 87, Anna Nordström, enhetschef på Hematologiavdelning 4, Merima Mujacic, sjuksköterska på Hematologen och Kristina Duvander, sjuksköterska på Onkologen. Foto: Jens C Hilner

Hematologen och Onkologen på Skånes universitetssjukhus i Lund erbjuder många spännande arbetsuppgifter i en miljö som präglas av nära samarbete och stark framåtanda. Genom deltagande i forskningsprojekt ligger verksamheterna alltid i framkant av utvecklingen.

Anna Nordström kom till Hematologen för två år sedan som enhetschef, men hade inte tidigare jobbat inom området.
– Jag hade hört så mycket bra om enheten, att det är en positiv arbetsplats där det sker mycket utveckling både för de som jobbar där och med de behandlingar som erbjuds. Så jag kände att där ville jag jobba, berättar hon med ett leende.
Då man bedriver avancerad vård inom båda verksamheterna men samtidigt gärna välkomnar nya medarbetare utan erfarenhet från den specifika vården finns både välutvecklade introduktionsprogram, mentorskap och mycket intern kompetensutveckling.
– Vi har bland annat schemalagd internutbildning för alla så att vi hela tiden är väl insatta i allt. Som ny är man också alltid omringad av erfarna och kompetenta kollegor som gärna svarar på alla frågor. Vi har även tagit fram mycket detaljerade instruktioner om olika arbetsmoment så det ska vara lätt att göra rätt, förklarar Anna Nordström.

Jobba med oss. Klicka på länkarna nedan för mer information och ansök


Sjuksköterskor till traineeprogram inom hematologi och onkologi i Lund (Sista ansökningsdag har passerat)

Sjuksköterska till onkologisk specialistavdelning i Lund (Sista ansökningsdag har passerat)

Sjuksköterskor till kombinationstjänst, öppen- och slutenvård, hematologi, Lund (Sista ansökningsdag har passerat)

Klicka här för att se alla våra lediga tjänster

Spännande traineeprogram
Sedan ett år tillbaka är Tim Olsson enhetschef på Onkologiavdelning 87 och eftersom han själv kom dit utan tidigare erfarenheter från onkologi har han god insikt i vad sjuksköterskor har för behov som nya.
– Vi vet att onkologi inte är ett stort kapitel på sjuksköterskeutbildningar och därför har vi på Onkologen förlängt introduktionen från 6 till 8 veckor och arbetat fram ett utförligt introduktionsprogram med mentorskap, teori och praktisk träning, och vi har flera stödfunktioner för nya sjuksköterskor på avdelningen.
De har också utvecklat ett nytt gemensamt traineeprogram för Hematologen och Onkologen som de hoppas mycket på.
– Det är ett mycket brett program där traineerna får följa patienter genom hela vårdprocessen, som inkluderar vård på både Hematologen och Onkologen, på både slutenvårdsavdelning och i öppenvården, vilket gör att de lär sig mycket om många olika diagnoser och behandlingar, förklarar Tim Olsson.

En familjär stämning
På Hematologen behandlar de patienter med blodsjukdomar, inklusive stamcells­transplantation. Merima Mujacic jobbar som sjuksköterska där sedan ett par år tillbaka och är en återvändare.
– Jag jobbade här tidigare men bytte arbetsplats av olika skäl under en tid. Att jag sökte mig tillbaka hit är för att jag vet vilken bra arbetsplats det är och hur bra jag trivs här. En av de saker jag uppskattar mest är det nära samarbetet vi har mellan olika yrkeskategorier, att det är en så familjär känsla på avdelningen, förklarar hon.
Hon har nu avancerat och blivit operativt ansvarig på enheten, vilket innebär att ha den övergripande kollen på vad som händer både kortsiktigt och långsiktigt och planera för det. Hon fungerar även som kunskapsstöd till kollegor och stöttar vid tuffa behandlingar.
– Arbetet här är också mycket brett då vi har både slutenvård och öppenvård, något som ger oss möjligheter att följa patienterna genom hela deras vårdförlopp som ofta kan vara rätt långt. Att få den nära kontakten med patienterna är en av de saker jag verkligen uppskattar här.

Många möjligheter
På Onkologen bedriver man både kurativ och palliativ vård och det är många olika diagnoser som behandlas. På Onkologiavdelning 87 jobbar de med slutenvård för lymfom, sarkom och uro. Kristina Duvander har jobbat där som sjuksköterska i 23 år och trivs fortfarande fantastiskt bra.
– Det är ett utvecklande ställe att vara på, både för mig som person och för att många framsteg görs hela tiden inom den vård och de behandlingar som patienterna får. Vi får också nära kontakt med de enskilda patienterna under hela deras vårdcykel vilket skapar en stor trygghet för dem. Och även om det är allvarliga sjukdomar så är prognoserna ofta positiva så vi känner verkligen att vi kan göra stor skillnad för patienterna.
På både Hematologen och Onkologen har de ofta färre patienter per sjuksköterska än inom andra vårdgrenar då behandlingarna är så pass krävande.
– Då vi har en egen forskningsavdelning på Onkologen testar vi nya behandlingar tidigt vilket är spännande att få vara en del av. Till exempel var vi nyligen först i Sverige att behandla med en ny bispecifik antikropp.

Jobba med oss. Klicka på länkarna nedan för mer information och ansök


Sjuksköterskor till traineeprogram inom hematologi och onkologi i Lund (Sista ansökningsdag har passerat)

Sjuksköterska till onkologisk specialistavdelning i Lund (Sista ansökningsdag har passerat)

Sjuksköterskor till kombinationstjänst, öppen- och slutenvård, hematologi, Lund (Sista ansökningsdag har passerat)

Klicka här för att se alla våra lediga tjänster

Region Skåne – Hematologi och Onkologi

Verksamhetsområde (VO) hematologi, onkologi och strålningsfysik svarar för merparten icke-kirurgisk cancer­sjukvård och forskningsbaserad utveckling i södra sjukvårdsregionen. Vi har ett lärande arbetsklimat där kompetensutveckling är en central punkt både genom externa och interna utbildningssatsningar.

För mer information: www.skane.se

Följ oss på Instagram:
onkologen_sus
hematologen3och4



Sjuksköterskan som själv drabbades av cancer

Sjuksköterskan Ludmila Harlid drabbades själv av bröstcancer.

Ludmila Harlid har varit projektledare för flera läkemedelsprövningar av cancerläkemedel – och drabbades själv av bröstcancer.
–Vården behövde inte förklara saker för mig, för jag visste ju vad som väntade, säger hon.

Efter att ha arbetat som narkossjuksköterska i många år vidareutbildade sig Ludmila i klinisk läkemedelsprövning och arbetade med läkemedel i över tio år. Därefter gick hon till ett startupbolag, som också specialiserade sig på läkemedel mot cancer. 2011 fick Ludmila Harlid själv bröstcancer.
– Jag fick en speciell typ av cancer som är östrogenkänslig, och på jobbet arbetade vi med den typ av läkemedel i form av antikroppar som just används vid östrogenkänliga cancerformer. Läkemedlet sätter sig på cellreceptorer och blockerar östrogenets väg in i cellen. Så jag förstod mycket av vad som hände och väntade. Det var på sätt och vis en fördel, för folk inom vården behandlade mig lite annorlunda när de kände till mina kunskaper, säger hon.

”Jag behövde ju också tröst, hjälp och förklaringar även om jag visste mycket.”

Vill stötta andra
Samtidigt erbjöds hon inte samma stöd och hjälp som hon tror att många andra cancerpatienter får.
– Det var dubbla känslor, för jag behövde ju också tröst, hjälp och förklaringar även om jag visste mycket. Räddningen blev en granne som är cancerläkare och som pratade mycket med mig om hela processen. Det var betydligt bättre än att vara ute och söka på nätet, då blir man bara hysterisk, säger Ludmila Harlid.
De senaste åren har hon bloggat på cancersystrar.com i hopp om att kunna stötta andra drabbade. För henne kom mycket av känslorna först efter att behandlingen var avslutad
– Många lider i tysthet, så jag vill öppna upp för de känsliga frågorna och tankarna som cancerpatienter kan ha.

Mer tid för samtal
Hennes uppmaning till sjuksköterskor är att försöka ta sig tid till dialog med patienten, trots ett pressat schema.
– Jag kände att jag inte kunde öppna en konversation eftersom det skulle störa deras arbete, som skulle gå som på räls. Det kanske är en utopi men cancersjuksköterskor borde ha mer tid för samtal och psykisk omhändertagande. Man kan boka tid hos en kurator eller psykolog, men det är inte samma sak som när en sjuksköterska sätter sig på sängkanten en liten stund.

Stor efterfrågan på specialistutbildade sjuksköterskor

Anneli Ozanne, sjuksköterska och universitetslektor vid institutionen för vårdvetenskap och hälsa och Karin Håkansson som läser till specialistsjuksköterska i neurosjukvård. Foto: Lisa Jabar
Anneli Ozanne, sjuksköterska och universitetslektor vid institutionen för vårdvetenskap och hälsa och Karin Håkansson som läser till specialistsjuksköterska i neurosjukvård. Foto: Lisa Jabar

Den snabba kunskapsutvecklingen leder till en allt högre grad av specialisering och krav på hög kompetens. Vid Göteborgs universitet finns 13 olika inriktningar inom specialistsjuksköterskeprogrammet, varav ett är landets enda inom neurosjukvård.

Utvecklingen av precisionsmedicin, nya innovativa läkemedelsbehandlingar och medicintekniska metoder ställer ökade krav på kunskap och kompetens, inte bara inom medicinsk vetenskap utan även inom områden som omvårdnad och bemötande.
– Vi möter en stor hunger efter fördjupad kunskap för att kunna påverka vården till det bättre, men också för att formellt kunna jobba med forskning, utbildning och utveckling, säger Anneli Ozanne, sjuksköterska och universitetslektor vid institutionen för vårdvetenskap och hälsa vid Göteborgs universitet.
Det är den institution i landet som erbjuder flest inriktningar inom specialistsjuksköterskeprogrammet. Förutom de mer traditionella har Göteborgs universitet även nischat sig mot mer specialiserade inriktningar inom exempelvis diabetes- och hjärtsjukvård. Onkologisk vård är en annan inriktning som ges vid Göteborgs universitet samt vid ett fåtal andra lärosäten i landet. Förra hösten startades även Sveriges första och i dagsläget enda specialistsjuksköterskeprogram med inriktning mot neuro-sjukvård.
– Vi har många sökanden från hela Sverige. Det har funnits en stor efterfrågan på den här typen av utbildning som både ger en bredd- och spetskompetens. Programmet ger exempelvis fördjupade kunskaper i avancerad bedömning, vårdplanering och uppföljning av patienter som drabbats av olika neurologiska sjukdomar eller neurokirurgiska tillstånd och skador, säger Anneli Ozanne.

Ledande i landet
Vid Göteborgs universitet finns Centrum för personcentrerad vård (GPCC), ett nationellt forskningscentrum som bland annat utvärderar effekterna av ett personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården. En rad studier har kunnat visa på positiva effekter för såväl patienter som personal.
– Vi är ledande i landet när det gäller personcentrerad vård och det genomsyrar samtliga inriktningar i våra specialistsjuksköterskeprogram, säger Carina Sparud Lundin, proprefekt vid institutionen.
Sofie Jakobsson, sjuksköterska och universitetslektor vid institutionen för vårdvetenskap och hälsa, har många års erfarenhet av kliniskt arbete med patienter med cancersjukdom, både som sjuksköterska och forskningssjuksköterska.
– Vårt specialistprogram inom onkologisk vård är en kvalificerad utbildning. Specialistsjuksköterskan har en viktig roll att identifiera och bedöma fysiska och psykiska behov hos patienter med cancer, men också att ta beslut om och genomföra olika omvårdnadsåtgärder. Det handlar även om att vara ett tryggt stöd innan, under och efter behandling.

Sofie Jakobsson (mitten), sjuksköterska och universitetslektor vid institutionen för vårdvetenskap och hälsa, här tillsammans med Sanna Ewards och Jonna Johansson, specialistsjuksköterskor inom Verksamhet Onkologi på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Foto: Lisa Jabar
Sofie Jakobsson (mitten), sjuksköterska och universitetslektor vid institutionen för vårdvetenskap och hälsa, här tillsammans med Sanna Ewards och Jonna Johansson, specialistsjuksköterskor inom Verksamhet Onkologi på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Foto: Lisa Jabar

Forskarbehörighet
Samtliga specialistsjuksköterskeprogram vid Göteborgs universitet ger grundläggande behörighet att ansöka till forskarutbildning.
– Specialistsjuksköterskornas kompetens och ökade kunskaper i evidensbaserad vård och forskning ger en värdefull och stabil grund för att arbeta med förbättrings- och utvecklingsprojekt i vården.
Både Sofie och Anneli har kombinationstjänster, vilket innebär att de delar sin tid mellan forskning, sjukvård och undervisning.
– Det är en stor styrka att många av våra lärare har en kombinationsanställning som lektor och sjuksköterska. Det innebär att alla våra specialistprogram har utvecklats i nära samverkan med hälso- och sjukvården, i synnerhet med Sahlgrenska universitetssjukhuset, säger Sofie Jakobsson.
Specialistsjuksköterskeprogrammen i neuro- och onkologisk vård ges på halvfart, och en stor del av undervisningen sker på digitala plattformar.
– Avståndet behöver inte vara ett hinder för att gå dessa utbildningar. Vi ser också att de sjuksköterskor som genomgått våra program går en ljus och spännande arbetsmarknad till mötes, säger Anneli Ozanne.

Bli specialistsjuksköterska vid Uppsala universitet

UU_bild_ssk_MG_6863

Fördjupa dina kunskaper som sjuksköterska genom att bli specialistsjuksköterska vid Uppsala universitet.
– Vi erbjuder flera specialistinriktningar med start 31 augusti 2020. Ansök 17 februari till 16 mars.

Våra utbildningar är nära förknippade med de kliniska verksamheterna. Alla våra lärare har nära kontakt med praktisk omvårdnad och många är även i forskningsfronten inom sina områden.

Du fördjupar dina kunskaper som sjuksköterska och lär dig att:
– Självständigt ansvara för patientens omvårdnad inom sluten och öppenvård.
– Delta i utveckling av hälso- och sjukvård i samverkan med andra professioner.
– Leda utvecklingen av evidensbaserad vård.

Specialistsjuksköterskeprogrammet leder till en akademisk yrkesexamen på avancerad nivå. Du kan även ansöka om magisterexamen om du skriver ett examensarbete om 15 hp.

För mer information och ansökan, klicka på länkarna nedan

Flera inriktningar ges på både hel och halvfart.

Uppsala universitet - Specialistsjuksköterska

Uppsala Universitet annons logotype

Lärande arbetsklimat skapar trivsel och ständig utveckling

Pernilla Elmström, sjuksköterska, Karolin Lilja, sjuksköterska och Therese von Moos Grant, enhetschef påa avdelning 4. Foto: Caroline L Jacobsen
Pernilla Elmström, sjuksköterska, Karolin Lilja, sjuksköterska och Therese von Moos Grant, enhetschef påa avdelning 4. Foto: Caroline L Jacobsen
– Många tror att onkologisk omvårdnad enbart handlar om palliativ vård, men vårt arbete handlar till stor del om akutsjukvård, säger Inger Axelsson, enhetschef på avdelning 87 vid Skånes universitetssjukhus i Lund där man behandlar patienter med olika typer av onkologiska diagnoser.

Verksamhetsområde hematologi, onkologi och strålningsfysik vid Skånes universitetssjukhus är en stor verksamhet som är uppdelad i mindre enheter utifrån diagnoser.
– Som sjuksköterska är man anställd på en enhet, men vi har mycket samarbete mellan avdelningarna, gör saker tillsammans och har bland annat gemensamma omvårdnadsdagar, berättar Inger Axelsson.
Verksamheten präglas ett lärande arbetsklimat där kompetensutveckling är en central punkt genom både externa och interna utbildningssatsningar.
Pernilla Elmström kom till avdelning 87 som nyfärdig sjuksköterska för sex år sedan.
– Jag fick en bra introduktion där jag den första tiden fick gå bredvid en erfaren kollega och stegvis slussades in i arbetet. Faktum är att jag känt mig hemma från dag ett, inte minst med patientgruppen. Onkologi innebär att man har kontakt med så många olika delar av patientens vård, både medicintekniskt och psykosocialt. Här får jag vårda hela patienten tillsammans med bra kollegor vilket gör arbetet väldigt roligt.

Hematologi
Therese von Moos Grant är enhetschef på avdelning 4 i Lund som är en hematologisk avdelning.
– Verksamheten består av två vårdavdelningar med tillhörande öppenvård inklusive stamcellstransplantationsmottagning i Lund samt en öppenvårdsenhet i Malmö. Vi behandlar patienter med olika former av blodsjukdomar där den största gruppen är leukemier i alla skeden och behandlingsfasen kan sträcka sig över flera år. Vi utför även stamcellstransplantationer på bland annat leukemipatienter.
Själv kom hon till avdelningen 2010 som nyutexaminerad sjuksköterska och kan se tillbaka på en stadig utveckling.
– Verksamheten har ett stort fokus på utbildning. Förutom att vi har veckovisa föreläsningar om olika diagnoser eller behandlingar har vi i ett samarbete mellan onkologi och hematologi utformat en regionövergripande Klinisk Fördjupningsutbildning i cancervård för våra sjuksköterskor. Här ger vi personalen en möjlighet att utöka sin kunskap kring onkologi och hematologi och även diagnoser.

Ständigt lärande
Även Karolin Lilja, sjuksköterska som började på hematologen för tre år sedan lyfter fram den ständiga utvecklingen som en viktig faktor till den stora trivseln på avdelningen.
– Jag har också läst den kliniska fördjupningen och har under senaste året arbetat som driftsansvarig sjuksköterska med uppgift att planera och koordinera avdelningens resurser på bästa sätt.
Idag arbetar Karolin på avdelningens kliniska forskningsenhet som studiekoordinator.
– Det är samma patienter och samma diagnoser men helt nya arbetsuppgifter. Här finns så många möjligheter och det går inte att bli fullärd vilket gör att jobbet bara blir mer och mer intressant för varje dag som går. Här lär man sig verkligen att älska hematologi.

Inflytande
Att tillhandahålla goda utvecklingsmöjligheter är en medveten strategi från ledningens sida.
– Vi har insett att det är vägen att gå. Om vi vill behålla våra medarbetare måste vi möjliggöra för utbildningar, projekt och konferenser inte bara i Sverige utan även utomlands. Våra sjuksköterskor vill lära sig mer och det försöker vi tillgodose på olika sätt, säger Inger Axelsson.
Pernilla Elmström påpekar att möjligheten att påverka sin egen arbetssituation är en viktig del av trivseln.
– Jag upplever att vi medarbetare blir lyssnade till och har inflytande på verksamheten – oavsett yrkesroll.
Karolin nickar instämmande och påpekar att ledningen även är noga med att fånga upp svåra situationer.
– Vi jobbar med cancerdiagnoser så det kan vara tunga saker att hantera, men här finns inplanerad tid för reflektion och återhämtning så att vi medarbetare ska få det stöd vi behöver. Jag kan verkligen rekommendera vår verksamhet till andra sjuksköterskor. Här gör vi skillnad varje dag.

Läs mer om våra lediga tjänster här

Inger Axelsson, enhetschef på avdelning 87 vid Skånes universitetssjukhus i Lund. Foto: Caroline L Jacobsen
Inger Axelsson, enhetschef på avdelning 87 vid Skånes universitetssjukhus i Lund. Foto: Caroline L Jacobsen

Kontakta gärna oss!
Kontakta gärna oss för möjligheten att hospitera, se vår verksamhet och träffa personalen som kan bli dina kollegor i framtiden! Du är varmt välkommen!
Onkologen avd. 86, Susan Nilsson, tel: 046-177 869
Onkologen avd. 87, Inger Axelsson, tel: 046-178 517
Hematologen avd. 3, Albana Skenderi, tel: 046-176 150
Hematologen avd. 4, Therese von Moos Grant, tel: 046-177 183

Region Skåne, VO hematologi, onkologi och strålningsfysik
Verksamhetsområde (VO) hematologi, onkologi och strålningsfysik svarar för all icke-kirurgisk cancersjukvård och forskningsbaserad utveckling i södra sjukvårdsregionen. Vi har ett lärande arbetsklimat där kompetensutveckling är en central punkt både genom externa och interna utbildningssatsningar.
www.skane.se
Följ oss på Instagram: onkologen_sus, hematologen3och4

Onkologisjuksköterskan är viktig i hela vårdkedjan

Anna-Karin Ax, onkologi­sjuksköterska på onkologen på Linköpings universitetssjukhus.
Anna-Karin Ax, onkologi­sjuksköterska på onkologen på Linköpings universitetssjukhus.
Som specialistsjuksköterska inom onkologi kan du arbeta på såväl öppenmottagningar som vårdavdelningar, med kliniska prövningar och ägna dig åt egen forskning. För onkologisjuksköterskan Anna-Karin Ax gjorde specialistutbildningen att hon kan kombinera kliniskt arbete med doktor­andstudier.

– Jag jobbade extra på onkologen på Linköpings universitetssjukhus när jag gick sjuksköterskeutbildningen och började jobba där 2006. Sedan dess har jag bland annat arbetat på vårdavdelning och som forskningssjuksköterska, säger Anna-Karin Ax, onkologisjuksköterska som forskar på halvtid och arbetar halvtid kliniskt på en behandlingsmottagning på onkologen på Linköpings universitetssjukhus.
Cancervården utvecklas hela tiden, och som onkologisjuksköterska är det inspirerande att vara delaktig i hur omhändertagande av cancerpatienter kan förbättras.

Bredd av möjligheter
– Att vara specialistsjuksköterska inom onkologi kan låta som ett smalt område, men det är en specialistkompetens som erbjuder en stor bredd av möjligheter. Man kan arbeta på vårdavdelning, med kliniska prövningar, med egen forskning eller i en mottagningsverksamhet. Man kan välja att fokusera på några specifika cancerdiagnoser eller arbeta brett. Det finns även möjlighet att arbeta mer övergripande på exempelvis Regionalt cancercentrum, säger Anna-Karin Ax.
Som cancersjuksköterska arbetar hon utifrån ett holistiskt perspektiv med hela människan i fokus. Anna-Karin Ax får ofta följa patienter under en längre tid och diskuterar allt från biverkningar till familjefrågor med många av dem.
– För att fler ska vilja bli onkologisjuksköterskor krävs dels att vi som är verksamma inom den här specialiteten agerar förebilder genom att berätta om hur intressant det här arbetet är, och dels att fler landsting satsar på betald specialistutbildning samt löneförhöjning efter avslutad utbildning, säger Anna-Karin Ax.

Fler överlever sin diagnos
Hon upplever att det finns en osäkerhet om hur man bör bemöta cancerpatienter inom många delar av vården och anser att det finns många fördelar med att avdramatisera mötet med cancerpatienter.
– Allt fler patienter överlever sin cancerdiagnos, vilket innebär att behovet av kompetenta sjuksköterskor som kan ta hand om de patienter som är färdiga med sin behandling och besväras av sena biverkningar har ökat. Utöver onkologisjuksköterskor behövs i cancervården även bland annat distriktssköterskor, sjuksköterskor med inriktning mot palliativvård samt specialistsjuksköterskor inom medicin och kirurgi. Dessa specialister möter cancerpatienterna i olika delar av vårdkedjan, säger Anna-Karin Ax.

”Jag har världens bästa jobb”


Ständigt nya utmaningar och ett fantastiskt teamarbete. Två komponenter som gjort att Marie Sandén Tornberg arbetat som operationssjuksköterska vid centrallasarettet i Växjö i snart 25 år.
– Verksamheten erbjuder stora möjligheter att utvecklas både som människa och yrkesperson.

Marie Sandén Tornberg, operationssjuksköterska vid centrallasarettet i Växjö, konstaterar att hon har världens bästa jobb.
– Här finns en stor operationsavdelning med många olika typer av ingrepp och patienter. Vi medarbetare måste hålla oss à jour och har fortgående både intern och extern utbildning. Jag stormtrivs, är mycket stolt över mitt jobb och upplever det jag gör som viktigt.
Operationsavdelningen är en del av Kirurgi-, kvinno- och barncentrum Region Kronoberg som även omfattar Barn- och ungdomskliniken där Sofia Grimheden arbetar som barnsjuksköterska.
– Jag kom till kliniken 2007 och har hamnat helt rätt. Här har jag goda arbetsförhållanden och en bra ledning som hela tiden gett mig nya utvecklingsmöjligheter i takt med att kunskap och erfarenhet ökat.
Hon berättar att hon under senare år utvecklat ett specialintresse för onkologi.
– Idag arbetar jag mycket med barn som drabbats av cancer, men även med barn som förlorat en förälder eller kanske ett syskon. Det ligger lite utanför det rent medicinska, men är ett område som intresserar mig och som jag med stöd från kliniken satsar på att vidareutbilda mig inom.

Stora satsningar
Annika Hull Laine, chef för Kirurgi-, kvinno- och barncentrum Region Kronoberg, berättar att regionen under senare år gjort stora satsningar på att få befintliga sjuksköterskor att stanna och nya att söka sig till verksamheten. Exempel på det är möjlighet till betald specialistutbildning och utökat antal utbildningsplatser på sjuksköterskeprogrammet.
– Vi har också skapat ett system som ger mer ledig tid efter nattarbete och premierar sjuksköterskor som arbetar på obekväma arbetstider.
Nyligen infördes även vårdnära service där servicevärdar avlastar vårdavdelningar genom att ta hand om avdelningskök, patienttransporter, hämtning av labprover, förrådshantering, etc.
– Vi arbetar hårt för att få våra sjuksköterskor att trivas och satsningar görs på en rad olika områden, som till exempel Rätt Använd Kompetens, RAK. Det övergripande målet är att långsiktigt säkra kompetensförsörjningen av sjuksköterskor inom regionen, fastslår Annika Hull Laine.

Marie Sandén Tornberg, Annika Hull Laine och Sofia Grimheden. Foto: Jonas Ljungdahl
Marie Sandén Tornberg, Annika Hull Laine och Sofia Grimheden. Foto: Jonas Ljungdahl
Kirurgi-, kvinno- och barncentrum Region Kronoberg
I Region Kronoberg finns två akutsjukhus: Ljungby lasarett och Centrallasarettet i Växjö. Sjukhuset i Växjö har även en barnakut. Kirurgi-, kvinno- och barncentrum Region Kronoberg är ett av sex centrum som omfattar alla opererande specialiteter samt anestesi, öron, hud, barn- och kvinnosjukvård samt ungdomshabilitering. Här arbetar cirka 1 500 av regionens totalt 5 900 medarbetare. Tillsammans arbetar vi för att nå visionen ”Ett gott liv i ett livskraftigt län”.

Kirurgi-, kvinno- och barncentrum
Region Kronoberg
Nygatan 20
352 31 Växjö
Tel: 0470-58 80 00
www.regionkronoberg.se