Etikettarkiv: Utveckling

Vi har världens bästa jobb!

Hanna Persson, Tarja Hamari och Jimmy Jonsson, specialistsjuksköterskor på ANOPIVA i Norrköping. Foto: Martin Roth
Hanna Persson, Tarja Hamari och Jimmy Jonsson, specialistsjuksköterskor på ANOPIVA i Norrköping. Foto: Martin Roth

Hanna Persson, Jimmy Jonsson och Tarja Hamari är specialistsjuksköterskor på ANOPIVA i Norrköping. Tillsammans har de arbetat mer än 40 år på avdelningen.
– Vårt jobb gör verkligen skillnad för andra människor vilket ger stor arbetsglädje i retur. Vi har världens bästa jobb!

ANOPIVA på Vrinnevisjukhuset i Norrköping omfattar tre komplexa specialiteter: anestesi, operation och intensivvård. Här arbetar väl sammansvetsade team med det senaste inom högteknologisk vård. För den oinvigde kan det låta skrämmande med all teknik och den oförutsägbarhet som är en del av jobbet. Motmedlet heter planering, förberedelser och kontroll.
Hanna var nyutbildad operationssjuksköterska när hon började på avdelningen för snart 18 år sedan.
– Många tror att vårt arbete handlar om att langa instrument till doktorn. Men för att klara det måste jag kunna operationen, veta vilka instrument som krävs för varje ingrepp, vara uppdaterad och veta vad som händer om vi ändrar metod under arbetets gång.
Hon påpekar vikten av att kunna samarbeta, vara trygg i teamet och orka hålla fokus i timtal.
– Det är ett aktivt arbete som jag verkligen kan rekommendera.

Vi söker anestesisjuksköterska till Centraloperation. Klicka här för mer information och ansök

Vi söker operationssjuksköterska till Centraloperation. Klicka här för mer information och ansök

Utveckling
Även Tarja kan se tillbaka på en lång yrkeskarriär inom vården. 1999 blev hon färdig anestesisjuksköterska och började direkt på nuvarande ANOPIVA.
– Jag har trivts otroligt bra redan från första början. Det är en utmärkt arbetsplats med bra arbetskamrater och en väl fungerande operationsavdelning.
En stor fördel, fortsätter Tarja, är att verksamheten är utvecklingsbenägen vilket spiller över på medarbetarna. För henne har de gångna åren inneburit ständigt nya utmaningar.
– Idag ägnar jag en tredjedel av min tid åt att arbeta på en pre-operativ mottagning med allt vad det innebär. Övrig tid tillbringar jag i operationssalen, förutom ett specialuppdrag på tio procent då jag arbetar med medicinteknisk utrustning, som fört med sig att jag lärt mig mycket både om apparaturen i sig och upphandlingar.
Hanna tillägger att alla medarbetare har möjlighet att delta i utbildningsdagar.
– Det är återkommande tillfällen med olika teman då vi lär av både varandra och inbjudna specialister. Det är lätt att få gehör för egna initiativ om man till exempel brinner för ett särskilt område. Finns det en vilja så finns det oftast även en väg.

IVA
Jimmy har till skillnad från sina två kollegor börjat på ANOPIVA ganska nyligen. Sedan två år tillbaka arbetar han som intensivvårdssjuksköterska på avdelningen.
– Jag hade hört mycket bra om verksamheten och sökte mig hit efter avslutad specialistutbildning. Ett beslut jag inte har ångrat.
Liksom många andra medarbetare inom akut- och intensivvård ser Jimmy variationen och oförutsägbarheten som en stor tjusning med jobbet.
– Det är alltid spännande att komma till jobbet, man vet aldrig vad som väntar. Trots att jag varit här relativt kort tid har jag utvecklats enormt. Här har jag bland mycket annat fått stor mängdträning, vilket gett mig större trygghet i min yrkesroll.

Nya lokaler
Han berättar att verksamheten har flyttat in i en helt ny intensivvårds­avdelning med sex vårdplatser och post-operativ avdelning
– Det är mer rymligt, och underlättar mobilisering till exempel. Framförallt är det positivt för patienterna som får singelrum och slipper allt ljud och spring som kan uppstå i flerbäddssalar. Även för oss medarbetare är de nya lokalerna ett lyft. Under ombyggnaden var fönstren blockerade av byggställningar så det är härligt att få in dagsljus igen!
På frågan om han rekommenderar andra sjuksköterskor att söka sig till ANOPIVA kommer svaret snabbt.
– Absolut, det ligger ett stort värde i att ha ett så betydelsefullt yrke. Här kan man verkligen göra skillnad för andra människor. Jag har hittat mitt drömjobb och kommer att, precis som Hanna och Tarja, bli kvar länge i verksamheten.

Vi söker anestesisjuksköterska till Centraloperation. Klicka här för mer information och ansök

Vi söker operationssjuksköterska till Centraloperation. Klicka här för mer information och ansök

Anopiva vid Vrinnevisjukhuset i Norrköping

Anopiva vid Vrinnevisjukhuset i Norrköping bedriver intensivvård samt anestesi- och operationsverksamhet. På intensivvårdsavdelningen behandlas och övervakas årligen cirka 650 svårt sjuka patienter samt patienter som har genomgått större operationer. Anestesi- och operationsverksamheten omfattar både planerade och akuta operationer för olika specialiteter vid sjukhuset. Operationsavdelningen har tio operationssalar öppna under dagtid och genomför cirka 6 000 operationer varje år.
www.regionostergotland.se

Väx som sjuksköterska genom rotation i Huddinge

Alexandra Jägerström, rotationssjuksköterska vid Funktion Akut i Huddinge. Foto: Gonzalo Irigoyen
Alexandra Jägerström, rotationssjuksköterska vid Funktion Akut i Huddinge. Foto: Gonzalo Irigoyen
Att arbeta med rotation inom Funktion Akut på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge erbjuder en omväxlande och utvecklande karriärmöjlighet för sjuksköterskor som vill växa i sin yrkesroll.

Som rotationssjuksköterska vid Funktion Akut i Huddinge växlar man mellan två enheter; här får man chansen att utvecklas som person och att få en större förståelse för akutsjukvårdens olika inriktningar och förutsättningar. För Alexandra Jägerström handlade det mycket om att få chansen att stärka sin egen kunskap och bredda sin kompetens.
– Jag blev färdig sjuksköterska 2015 och sökte mig direkt till Huddinge. Jag har alltid varit intresserad av akutsjukvård – det är roligt när det händer något och man behöver kunna lite av allt, så för mig var det helt rätt val. Vi har ett varierat patientflöde med alla möjliga typer av människor och diagnoser, säger Alexandra.
Att axla rollen som rotationssjuksköterska blev en ögonöppnare för Alexandra. Det gav henne en insikt i hur sluten- och öppenvården kan arbeta tillsammans på ett effektivare sätt. Dessutom har det gett henne chansen att dela dessa insikter med sina kollegor både på avdelningen och på akutmottagningen.
– Man får en helt annan bild av patientens väg genom vården och det gör det lättare att förstå sambanden. Det gör att man kan undvika onödiga missförstånd. Det finns mycket att lära genom att rotera och man får på många vis det bästa av två världar, berättar hon.

Vi söker nu sjuksköterskor till Funktion Akut i Huddinge. Klicka här för att läsa mer!

En rolig utmaning
Sjuksköterskan Cecilia Nieminen började sin bana på i Södertälje och sökte sig till Huddinge specifikt för att få möjligheten till rotation.
– Jag ville testa något nytt och akutsjukvård har alltid varit ett intresseområde för mig. Nu har jag chansen att både vara på akutmottagningen och på en vårdavdelning. Eftersom jag har en nära dialog med min chef på min hemavdelning kändes det inte som ett lika stort steg att gå till akutmottagningen.
Hon valde att arbeta med rotation i mångt och mycket för sin personliga utveckling inom yrket, men hon betonar att hon har kunnat dra stor nytta av de erfarenheter hon fått på de respektive klinikerna.
– Många av de lärdomar jag har fått har jag tagit med mig som förbättringsförslag för att underlätta arbetet på båda enheterna. På akutmottagningen är till exempel patientmötet annorlunda – många gånger är man en av de första som träffar patienterna och då behöver man kunna göra en snabb bedömning av patientens tillstånd för ge rätt vård i rätt tid. På min hemavdelning MAVA är diagnosen redan på plats och man vårdar istället efter en tydlig plan. Det ställer väldigt skilda krav på mig som sjuksköterska, vilket är en rolig utmaning.

Goda fortbildningsmöjligheter
Kollegan Anna Lipnicka har arbetat som sjuksköterska i Polen sedan 1995. Då hon flyttade till Sverige 2007 sökte hon sig genast till Funktion Akut och idag har hon sin hemavdelning på KAVA. Sedan 1,5 år tillbaka arbetar hon med rotation mellan KAVA och MIMA.
– Jag håller med om att man utvecklas väldigt mycket då man kan gå runt till olika enheter och det är något jag verkligen trivs med! Jag har arbetat med kirurgi på KAVA i flera år, så att nu få möta nya kollegor och ta del av MIMAs arbetssätt, patientgrupp och rutiner är både roligt och lärorikt. På MIMA är fallen ofta mer komplexa och vården mer avancerad, så jag har fått många nya erfarenheter genom att se hur de arbetar och tar hand om kritiskt sjuka patienter.
En annan fördel med rotationstjänsterna är möjligheten att vara delaktig i olika kompetensutvecklingsperspektiv. Varje enhet anordnar utbildningsprogram som är skräddarsydda för dess aktuella behov, och som rotationssjuksköterska kan man tillgodogöra sig programmet hos båda sina enheter.
– Ökat kunskapsutbyte och bättre dialog mellan klinikerna leder till både bättre samarbete och större förståelse. På så vis blir en bredare kompetens något både vi själva, de olika klinikerna och våra patienter gagnas av, avslutar Anna.

Anna Lipnicka och Cecilia Nieminen, rotationssjuksköterskor vid Funktion Akut i Huddinge. Foto: Gonzalo Irigoyen
Anna Lipnicka och Cecilia Nieminen, rotationssjuksköterskor vid Funktion Akut i Huddinge. Foto: Gonzalo Irigoyen

Vi söker nu sjuksköterskor till Funktion Akut i Huddinge. Klicka här för att läsa mer!

Karolinska universitetssjukhuset, Funktionsområde Akut Huddinge
Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge har en av Sveriges största akutmottagningar. Här finns en akutmottagning, fyra akutsjukvårdsavdelningar och en skrivbyrå. På Funktionsområde Akut Huddinge bedrivs specialiserad akutsjukvård, som en del av Karolinska universitetssjukhuset. En mångfald av diagnoser ger många utvecklingsmöjligheter. Arbetet sker i team med exempelvis sjuksköterska, läkare, undersköterska och medicinsk sekreterare.

Karolinska universitetssjukhuset
Huddinge
Tel: 08-585 800 00
www.karolinska.se/jobba-hos-oss

I teknikutvecklingens frontlinje på Thorax

Carolin Gårdman, vårdenhetschef på Thorax-IVA på Thorax-Kärlkliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping.
Carolin Gårdman, vårdenhetschef på Thorax-IVA på Thorax-Kärlkliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping.
Thoraxintensiv och thorax­kirurgi är sjukvårdens mest högspecialiserade verksamheter. Sjuksköterskor inom thoraxområdet är en del av en dynamisk verksamhet som ständigt utvecklas i teknikutvecklingens och omvårdnadens frontlinje.

Drygt hälften av sjuksköterskorna är inte insatta i vad thoraxkirurgi innebär och omfattar.
– Resultatet är inte förvånande. Många allmänsjuksköterskor tror att Thiva (thoraxintensiv) är en smal verksamhet med fokus på postoperativ omvårdnad och överraskas ofta av att det här rör sig om en bred intensivvårdsverksamhet som berör många olika typer av patienter och vårdbehov, säger Carolin Gårdman, vårdenhetschef på Thorax-IVA på Thorax-Kärlkliniken på Universitetssjukhuset i Linköping. Hon har lång erfarenhet som specialistsjuksköterska inom IVA med erfarenhet av både neuro- och thoraxintensivvård innan hon blev vårdenhetschef.
På Thiva vårdas en bredd av patienter, alltifrån patienter som genomgått kranskärloperation eller opererat in hjärtklaffar till de med grav hjärtsvikt och behov av ECMO eller annan assistans under en period. Patienter som opererat in en hjärtpump i väntan på transplantation förekommer också. Här vårdas även patienter efter lung- och kärloperationer.

Ständig teknikutveckling
Flera faktorer bidrog till att Carolin Gårdman valde att arbeta just på Thiva, bland annat för att det är ett område som ständigt utvecklas samt känslan av att göra skillnad för patienten.
– De kirurgiska teknikerna utvecklas kontinuerligt, liksom apparaturen och tekniken som används. Thiva är en dynamisk verksamhet som kräver ständig vidareutbildning, vilket jag trivs med. Som specialistsjuksköterska inom thorax arbetar man ofta självständigt. Utvecklingsvägarna är många, både kliniskt och ledarskapsmässigt, säger hon.

Utveckling och eget ansvar
Specialistsjuksköterskor på kliniken arbetar med inriktning mot IVA, operation eller anestesi. På vårdavdelningen och postop arbetar allmänsjuksköterskor. Efterfrågan är, enligt Carolin Gårdman, stor på specialistutbildade sjuksköterskor inom just IVA, operation och anestesi.
– För specialistsjuksköterskor på kliniken finns många utvecklingsmöjligheter. Om man brinner för något specifikt finns goda möjligheter till forskning. Vid sidan av det kliniska arbetet har många sjuksköterskor på Thiva eget ansvarsområde, som kan vara nutrition, patientsäkerhet, it-system, etik eller att ansvara för patientuppföljning, avslutar Carolin Gårdman.

Hur väl insatt är du i vad Thoraxkirurgi innebär och omfattar? Jag är ...

Om undersökningen
Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Sjuksköterska mot ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor 26–30 september 2019. Endast de som arbetar som sjuksköterskor eller inom hälso- och sjukvården har svarat på frågorna. Över 1 000 sjuksköterskor har svarat på undersökningen.

Utvecklas i ögonsjukvård på S:t Erik

Nedicto Entenza, Amelie Ekegren och Stina Edin på S:t Eriks Ögonsjukhus. Foto: Johan Marklund
Nedicto Entenza, Amelie Ekegren och Stina Edin på S:t Eriks Ögonsjukhus. Foto: Johan Marklund
Vill du jobba med högspecialiserad vård på ett av Europas ledande ögonsjukhus, som ändå inte är större än att de flesta känner varandra?
På S:t Eriks Ögonsjukhus finns stora möjligheter att utvecklas som sjuksköterska och att hitta sin nisch.

Ögat är ett av kroppens mest fascinerande och komplexa organ, men det var inte det som var drivkraften när Nedicto Entenza först sökte sig till S:t Eriks Ögonsjukhus i Stockholm 2017. Snarare var det för att få bättre arbetstider än på den vårdavdelning han då arbetade.
– Det var en helt ny värld som öppnade sig. Ögonsjukvård är både brett och djupt. Jag bestämde mig snabbt för att det var detta jag ville ägna mig åt, säger Nedicto, som blev färdig ögonsjuksköterska i juni. Han arbetar nu på mottagningen för ögats främre delar vilket omfattar bland annat glaukom, gråstarr och hornhinnesjukdomar.

<!— Borttagen 2 dec 2019
Vi söker operationssjuksköterska eller ögonsjuksköterska. Klicka här för att läsa mer och ansök!
—>

Tekniskt avancerat
Kollegan Amelie Ekegren kom också till S:t Eriks Ögonsjukhus som allmänsjuksköterska, utan att veta så mycket om ögonsjukvård. Det var 2009 och hon märkte direkt att den tekniskt avancerade vården och möjligheterna att nischa sig passade henne. Amelie blev färdig specialistsjuksköterska i ögonsjukvård 2013 och idag arbetar hon till 50 procent med mottagningsarbete och resten av tiden med att hålla i forskningsstudier.
– Det är väldigt annorlunda mot vanlig sjukvård och det finns enormt mycket intressant att lära sig. Här har man som sjuksköterska alla möjligheter att utvecklas i professionen och få särskilda ansvarsområden utifrån individuella intressen, säger hon.

Stora landvinningar
Hon får medhåll av Stina Edin, som har arbetat på S:t Erik i drygt tio år, varav de senaste sex som operationssjuksköterska. Hon framhåller även de stora landvinningar som gjorts under senare år inom ögonsjukvård och hur spännande det är.
– Idag kan vi behandla och bota så många fler tillstånd än tidigare. Operationsmetoderna är mycket mindre invasiva och exempelvis injektionsbehandling har utvecklats mycket och gjort det möjligt att bromsa en rad sjukliga förändringar i ögat. Det höjer patienternas livskvalitet enormt och det är väldigt roligt att vara en del av det, säger Stina, som utöver operation arbetar till 50 procent med verksamhetsutveckling.
S:t Eriks Ögonsjukhus är ett av Europas ledande ögonsjukhus, med ett rikstäckande uppdrag och omfattande forskning. Här arbetar cirka 420 personer. Det är lätt att lära känna varandra, korta beslutsvägar och aldrig långt till kolleger att rådfråga, berättar Stina, Amelie och Nedicto.
– Det är väldigt lätt att trivas. Här satsar man på kompetensutveckling och på att medarbetarna ska växa i professionen.

<!— Borttagen 2 dec 2019
Vi söker operationssjuksköterska eller ögonsjuksköterska. Klicka här för att läsa mer och ansök!
—>

S:t Eriks Ögonsjukhus
S:t Eriks Ögonsjukhus bedriver högspecialiserad planerad och akut vård i den absoluta framkanten. Här finns en rad spännande karriärvägar för sjuksköterskor och möjlighet att på betald arbetstid läsa till ögonsjuksköterska eller operationssjuksköterska. Specialistutbildade sjuksköterskor kan även utbilda sig till exempelvis ortoptist och det finns goda möjligheter att forska. Om ett år flyttar verksamheten till nya lokaler i Hagastaden i Stockholm.
www.sankterik.se

Nyutexaminerade Marie vill jobba patientnära

Marie Nordquist, sjuksköterska på AVA på Capio S:t Görans sjukhus i Stockholm.
Marie Nordquist, sjuksköterska på AVA på Capio S:t Görans sjukhus i Stockholm.
Marie Nordquist har bloggat under sin utbildning och tog sin examen i somras. Hur ser den nya generationens sjuksköterskor på arbetslivet, sjuksköterskerollen och framtiden?

Sedan sin sjuksköterskeexamen i somras arbetar 29-åriga Marie Nordquist på AVA på Capio S:t Görans sjukhus i Stockholm.
– Som nyutexaminerad kände jag att jag vill få en bred start på min yrkeskarriär och möta många olika diagnoser och sjukdomstillstånd. Och så fick jag under utbildningen ett extra öga för akutsjukvård, säger hon.

Mer pondus
Sjuksköterskerollen anser hon har utvecklats till det bättre.
– Jag upplever att synen på oss har vuxit, från att ha varit lite mer tillbakadragen och i skuggan av läkare till att vara en egen profession. Vi har fått mer pondus.
Med mer ansvar kommer dock också en ökad press.
– Jag ser det som en fördel att yrket har tagit många steg framåt, men det blir samtidigt mer och mer som vi ska axla i vår roll. Man ska hinna och klara mycket och det är både på gott och på ont. Därför är det väldigt viktigt med bra teamarbete.

Förbättring
I media framställs ofta problemen med sjuksköterskeyrket som låg lön och dålig bemanning.
– Min känsla är att det går åt rätt håll, att politiker och de som har makten försöker att förbättra yrket och förutsättningarna för att jobba inom vården. Men det är en lång väg att gå, säger Marie Nordquist.
Vad önskar du av yrket framöver?
– Att det ska bli en bättre bemanning och att yrket ska fortsätta att klättra upp och bli mer attraktivt.
Marie Nordquist pekar ut både lön och karriärmöjligheter som viktiga faktorer.
– Det ska finnas möjligheter att utvecklas vidare och det ska löna sig, exempelvis specialistutbildade sjuksköterskor ska värderas.

Vill jobba patientnära
Många sjuksköterskor väljer idag att lämna den patientnära vården för att arbeta med administration eller ledarskap, men Marie Nordquist tror att hon stannar bland patienterna.
– Jag brinner för att jobba med människor och tycker verkligen att det är ett extremt roligt jobb.
Varje år utfärdas närmare 5 000 sjuksköterskelegitimationer av Socialstyrelsen.

Utvecklingen i sjukvården måste vändas åt rätt håll

Sineva Ribeiro, ordförande Vårdförbundet. Foto: Dan Lepp
Sineva Ribeiro, ordförande Vårdförbundet. Foto: Dan Lepp
2 av 3 sjuksköterskor anser att utvecklingen i svensk sjukvård går åt fel håll. För att vända utvecklingen krävs, enligt Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro, bland annat att arbetsgivare satsar på att premiera erfarna sjuksköterskor samt att sjuksköterskors arbetstid planeras mer långsiktigt än i dagsläget.

– Det är definitivt inte förvånande men däremot självklart allvarligt att så många sjuksköterskor upplever att utvecklingen i svensk sjukvård går åt fel håll. Statistik visar att antalet vårdskador ökar igen. Flera svenska och internationella forskningsstudier visar på ett tydligt samband mellan minskad sjuksköterskebemanning och ett ökat antal dödsfall och skador i sjukvården. Det här får mycket allvarliga konsekvenser för patienterna, säger Sineva Ribeiro.
Hon betraktar kompetensbristen som en nyckelfaktor till varför utvecklingen i vården går åt fel håll. Längre vårdköer och fler vårdskador ökar i sin tur kostnaderna eftersom patienter ofta får ligga inne längre när vårdskadorna behandlas.

Primärvård och akutsjukvård
– Andelen sjukskrivningar bland sjuksköterskor ökar, många sliter ut sig med dubbla arbetspass och oregelbundna arbetstider. Det blir också svårt att följa arbetslagstiftningen och hälso- och sjukvårdslagstiftningen. Att sätta sitt hopp till att utvecklingen av den nära vården och primärvården ska lösa situationen är inte tillräckligt. Akutsjukvården måste också fungera, det är därför viktigt att fortsätta utveckla den parallellt, säger Sineva Ribeiro.
Ytterligare en konsekvens av att utvecklingen går åt fel håll är att allmänhetens tillit till sjukvården minskar, något som kan ta tid att reparera. Sineva Ribeiro anser att krisen i sjukvården i första hand är en bemannings- och kompetenskris.

De erfarna måste stanna
– En viktig åtgärd är att minska lönegapet mellan specialistsjuksköterskor, barnmorskor och andra akademiska yrken med likvärdig utbildningslängd. I dagsläget skiljer det 11 500 kronor i snittlön mellan ingenjörer och dessa två yrkesgrupper. Vi vill därför se en löneinjektion på 10 000 kronor för barnmorskor och specialistsjuksköterskor, säger Sineva Ribeiro.
– Det är ofta de yrkesskickliga och erfarna medarbetarna som handleder, utvecklar verksamheten och ser till att rutiner följs på arbetsplatsen. I dagsläget söker de sig ofta till bemanningsföretag och kommer därefter tillbaka med en högre lön. En generell löneinjektion i dessa yrkesgrupper skulle innebära att fler stannar, säger Sineva Ribeiro.

Hur ser du på utvecklingen inom svensk sjukvård? Den går åt...

Viktigaste åtgärderna för att vända utvecklingen i svensk sjukvård
• Premiera de erfarna medarbetarna. Vi har länge satsat mycket på de som är nya i yrket, nu är det dags att de erfarna sjuksköterskorna premieras. Löneutvecklingen för sjuksköterskor försvagas redan vid 35 års ålder för att sedan ytterligare mattas av vid 45 års ålder. Vi vill därför se en kontinuerlig och attraktiv löneutveckling för särskilt yrkesskickliga medarbetare.
• Reglera nattarbetet i kommunerna. Vårdförbundet har via avtal reglerat nattarbete i regioner och hos privata arbetsgivare, men vi har ännu inte lyckats genomföra motsvarande reglering hos kommunala arbetsgivare. Motsvarande arbetstidsavtal även i kommunerna kan göra att de lättare kan rekrytera och behålla erfarna sjuksköterskor.
• Långsiktig arbetstidsplanering. I dagsläget lägger många chefer alltför mycket tid på att bemanna inför helger. Mycket av bemanningsplaneringen sker dessutom ad hoc, exempelvis genom att man ber några medarbetare stanna kvar och jobba ytterligare ett pass. En långsiktig arbetstidsplanering skulle gynna såväl arbetsgivare som sjuksköterskorna.

Om undersökningen
Undersökningen genomfördes 19–26 februari 2019 mot ett slumpmässigt urval av sjuk­sköterskor i Sverige. Över 1 000 sjuksköterskor har svarat på undersökningen.

Utvecklas och väx på Sveriges bästa universitetssjukhus

Katrinne Värm-Khan, operationssjuksköterska och Ellenor Eriksson, intensivvårdssjuksköterska på Universitetssjukhuset Örebro. Foto: Richard Ström
Katrinne Värm-Khan, operationssjuksköterska och Ellenor Eriksson, intensivvårdssjuksköterska på Universitetssjukhuset Örebro. Foto: Richard Ström
Universitetssjukhuset Örebro är Sveriges bästa sjukhus i sin klass. Det visar den årliga rankning som tidningen Dagens Medicin gör.
– Det är enormt roligt och utmärkelsen är ett kvitto på vår drivkraft och engagemang. Här gör vi rätt och det är en fantastisk arbetsplats.

Det säger operationssjuksköterskan Katrinne Värm-Khan och intensivvårdssjuksköterskan Ellenor Eriksson, som båda arbetar på Universitetssjukhuset Örebro, USÖ.
USÖ utmärker sig i flera avseenden jämfört med Sveriges övriga universitetssjukhus och har bland annat bästa medicinska kvalitet, som är den tyngsta kategorin, samt bäst hjärtkirurgi och minst antal överbeläggningar. Sjukhuset hamnar i toppskiktet när det gäller flera andra områden som exempelvis intensivvård, kärlkirurgi, njursvikt, tillgänglighet och patientnöjdhet.

Bra sammanhållning
En bidragande orsak till den fina utmärkelsen kan vara att USÖ gjorde en omorganisation 2015 och inrättade länskliniker, vilket gör att planering av den högspecialiserade vården nu är mer överskådlig. Katrinne och Ellenor lyfter fram flera andra faktorer som de menar ligger bakom det goda resultatet.
– Vi har en otroligt bra sammanhållning och jobbar i sammansvetsade, tvärprofessionella team, där varje medarbetares roll respekteras och värdesätts. Det är en lyssnande kultur med nära kommunikation mellan yrkesgrupper. USÖ är en arbetsplats där medarbetarna får förutsättningar att utvecklas och därmed göra ett bra jobb, säger Katrinne, som blev färdig sjuksköterska 1997 och läste till operationssjuksköterska 2008.
Ellenor framhåller att USÖ är Sveriges yngsta universitetssjukhus och att det präglar arbetsmiljön och medarbetarna.
– Det är ett stort sjukhus, men med en väldigt trevlig och personlig stämning. Jag har arbetat på ett annat stort sjukhus tidigare, och här på USÖ är det en mycket vänligare och mer välkomnande atmosfär. Det är inte alls så anonymt eller med den typ av revirtänkande som kan förekomma på andra håll. Det finns inga gamla invanda strukturer eller hierarkier som sitter i väggarna, utan vi är alla jämlika, säger hon.

Arbeta med oss! Läs mer och ansök här!

Kompetensutveckling uppmuntras
En viktig aspekt som bidrar till att Ellenor och Katrinne trivs så bra är att kompetens- och karriärutveckling uppmuntras och tillgängliggörs på USÖ. De har båda fått möjlighet att läsa till specialistsjuksköterska på betald arbetstid och för såväl grundutbildade som specialistsjuksköterskor finns en rad interna och externa fortbildningar på respektive klinik.
– På kirurgen är det väldigt generöst med kurser och utbildningar, inte minst vad gäller ny medicinsk-teknisk utrustning. Vi kan dessutom engagera oss i olika grupper för att utveckla specifika områden. Jag är exempelvis ansvarig för akut trauma och neurosektionen, berättar Katrinne.
IVA har liknande möjligheter.
– På IVA tillhör vi ansvarsgrupper och varje månad har vi teman där vi fördjupar oss i olika ämnen. Det kan handla om andningsvård, cirkulation eller barn-IVA. Det är ett jättebra sätt att lära sig mer om viktiga områden. Själv arbetar jag med mottagningsgruppen, där vi följer upp IVA-patienter som vårdats mer än fyra dygn. Man kan också subspecialisera sig inom thorax-IVA, berättar Ellenor.

Traineetjänst
Ellenor tog sin sjuksköterskeexamen 2012 och efter några år som sjuksköterska på AVA på USÖ fick hon möjlighet till en traineetjänst på IVA. Det är en chans att få djupare inblick i en specialitet innan man tar steget att läsa till specialistsjuksköterska, och införs nu på allt fler kliniker på USÖ.
– Det var verkligen en förmån att gå som trainee innan jag bestämde mig för att vidareutbilda mig till IVA-sjuksköterska. Jag hade två mentorer och lärde mig enormt mycket. Sedan var jag säker på att det var rätt beslut, säger hon.
Varken Ellenor eller Katrinne kan tänka sig bättre jobb än att arbeta på IVA respektive operation på USÖ. De trivs med det snabba tempot och att arbeta med ett brett spektrum av patienter med vitt skilda diagnoser, att få ta helhetsansvar och vara med och bidra och utveckla vården.
– Det är så bra team och en enormt stöttande miljö. Här växer man i sin profession, gör skillnad och det är väldigt lätt att trivas.

Universitetssjukhuset Örebro
På Universitetssjukhuset Örebro är du som sjuksköterska viktig för att utveckla vården utifrån patientens fokus. Inom intensivvård och operation finns många möjligheter till en spännande och utvecklande karriär för såväl grundutbildade som specialistsjuksköterskor. Bägge klinikerna erbjuder också möjlighet att arbeta som trainee för att få djupare inblick i verksamheten samt betald specialistutbildning. USÖ utsågs nyligen av tidningen Dagens Medicin till Sveriges bästa universitetssjukhus.
www.regionorebrolan.se

Rätt kompetens på rätt plats i Södra Älvsborgs psykiatri

Sanne Nordqvist, akademisk utvecklingssjuksköterska och sjuksköterskan Carl-Olov Ericsson i Södra Älvsborg. Foto: Per Stålfors
Sanne Nordqvist, akademisk utvecklingssjuksköterska och sjuksköterskan Carl-Olov Ericsson i Södra Älvsborg. Foto: Per Stålfors
Inom den psykiatriska verksamheten vid Södra Älvsborgs sjukhus ligger fokus på självständigt arbete och brukarmedverkan. Det ger en utvecklande och positiv arbetsmiljö med många möjligheter för verksamhetens sjuksköterskor.

På de psykiatriska avdelningarna på Södra Älvsborgs sjukhus finns stort utrymme för medarbetarna att ta eget ansvar och bidra till verksamheten. Fokus ligger inte bara på resultaten utan på utvecklingen, och det genomsyrar hela områdets arbetssätt.
– Vi utnyttjar de resurser vi har till fullo och det har lett till en aktiv vårdutveckling och verksamhetsförbättring, med rätt kompetens på rätt plats. Syftet är naturligtvis att främja utveckling och undvika stagnation, men på köpet får vi också en positiv arbetsgemenskap och mycket god personalrekrytering, säger sjuksköterskan Carl-Olov Ericsson, som sökte sig till området direkt efter sin sjuksköterskeexamen.

Goda exempel på vårdutveckling
Carl-Olov berättar att ett exempel på vårdutvecklingen är den intensiva satsning som pågår för att sammanlänka slutenvård och öppenvård inom beroende, något som bland annat inkluderar att etablera kombinerade tjänster med sjuksköterskor som arbetar på båda avdelningarna.
Ett annat är metoden ”brukarstyrd inläggning”, ett verktyg som psykiatrin i Södra Älvsborg anammat från Skåne och Nederländerna.
– Metoden riktar sig till patienter med emotionellt instabilt personlighetssyndrom och innebär att vi lägger makten över vården i deras händer. Patienterna får förtroendet att själva avgöra när de vill och behöver lägga in sig. Under den tiden träffar de inga läkare och får inga nya läkemedel, utan vi stöttar genom samtal och omvårdnad, och hjälper dem att stärka sin autonomi. Resultatet hittills är väldigt positivt, betonar specialistsjuksköterskan i psykiatrisk vård, Sanne Nordqvist, som också är akademisk utvecklingssjuksköterska i Södra Älvsborg.

Uppfräschning på gång
Regionens investeringar i psykiatrin märks på många nivåer, inte minst på det så kallade Psykiatrins kvarter, som ska bli ett nytt behandlingscentrum för psykiatrisk slutenvård.
– De nya lokalerna är för såväl vuxna som barn och ungdomar och delar utrymme med akutmottagningen. Det kommer att bli en ordentlig uppfräschning med en helt ny tillgänglighet och en stor kvalitetsförbättring överlag. Det ska bli väldigt roligt när de nya husen tas i bruk 2020 – det blir ett konkret kvitto på det engagemang som finns här, avslutar de.

Sjuksköterskor sökes till psykiatriska verksamheten vid SÄS. Se våra lediga tjänster och ansök här

Psykiatrins kvarter är SÄS största satsning på psykiatrisk vård på många år. Det är en investering i verksamhetsutveckling med patientens perspektiv som utgångspunkt.
Psykiatrins kvarter är SÄS största satsning på psykiatrisk vård på många år. Det är en investering i verksamhetsutveckling med patientens perspektiv som utgångspunkt.

Psykiatriska kliniken, Södra Älvsborgs sjukhus
Den psykiatriska klinikens på Södra Älvsborgs sjukhus uppdrag är att försäkra människor med allvarlig psykisk ohälsa tillgång till god specialiserad psykiatrisk vård. Förutom den psykiatriska kliniken har sjukhuset öppenvårdsmottagningar i flera kommuner inom psykiatri och barn- och ungdomsmedicin. Ökad patientdelaktighet är också ett av SÄS långsiktiga fokusområden.

Tel. vxl: 033-61 61 000
E-post: sas@vgregion.se
sas.vgregion.se/jobba-hos-oss/jobb/

Har inte tid att utveckla omvårdnaden

Två tredjedelar av sjuksköterskorna har för lite eller ingen tid till att utveckla omvårdnaden och implementera ny kunskap. Endast sex procent av sjuksköterskorna har gott om tid till det.

Omvårdnadsinsatserna står för mer än 50 procent av verksamheten inom hälso- och sjukvården och har stor, och ibland livsavgörande betydelse, för att tillgodose patienternas fundamentala behov. En utveckling av omvårdnaden och implementering av ny kunskap är därför oerhört viktig för att göra vården både bättre och säkrare, förebygga vårdskador och minska ojämlikhet.
Genom att sätta av mer tid till utveckling av omvårdnad och implementering av ny kunskap för sjuksköterskor höjs dessutom statusen på omvårdnaden inom hälso- och sjukvården.

Hur mycket tid har ni på er arbetsplats för att utveckla omvårdnaden och implementera ny kunskap?

Om undersökningen
Undersökningen genomfördes 19–26 februari 2019 mot ett slumpmässigt urval av sjuk­sköterskor i Sverige. Över 1 000 sjuksköterskor har svarat på undersökningen.

Lena Hallengren, socialminister: Det finns inga enkla lösningar

Lena Hallengren, socialminister. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet
Lena Hallengren, socialminister. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet
Orsaken till att utvecklingen går åt fel håll inom svensk sjukvård är, enligt sjuksköterskorna, dålig personalpolitik, för hög arbetsbelastning och dålig löneutveckling. Social­minister Lena Hallengren anser att det krävs ett enträget arbete för att åstadkomma bättre arbetsvillkor.

Två tredjedelar av sjuksköterskorna anser att utvecklingen inom sjukvården går åt fel håll.
– Undersökningen visar att såväl stat som regioner och kommuner har mycket att arbeta med. Vi har inte en statligt styrd sjukvård, det är viktigt att komma ihåg, men vi ska göra vad vi kan från statens sida för att underlätta när det gäller samordning, resurser och satsningar. En viktig del är också att öka attraktiviteten för vidareutbildning till specialistsjuksköterska, säger socialminister Lena Hallengren.
De över 1 000 slumpvis utvalda sköterskor som svarat på enkäten uppger att det finns allvarliga problem inom sjukvården som påverkar både personal och patienter. Mycket handlar om den egna arbetssituationen och arbetsmiljön.
– Jag vill självklart att statistiken ska se annorlunda och att sjuksköterskor ska känna att de har en arbetssituation som de trivs med. Men jag tror inte att det finns någon enkel lösning. Det krävs ett enträget arbete där vi tillsammans med kommuner och regioner och i dialog med professionen, successivt kan åstadkomma bättre arbetsvillkor.

Primärvårdsreform
En av sjukvårdens största utmaningar är enligt Lena Hallengren att skapa en tillgänglig och jämlik vård.
– Man ska kunna känna sig trygg och säker på att få en god vård oavsett var i landet man bor och oavsett vilken bakgrund och ekonomiska förutsättningar man har. För att lyckas med den ambitionen måste vi se till att det finns människor som arbetar i vården, som trivs med sitt arbete och som har rätt förutsättningar för att göra sitt allra bästa. Här ingår även goda möjligheter till kompetensutveckling och fortbildning.
Hon berättar att januariavtalet just nu är vägledande i den strävan.
– Januariavtalet är en början, i nästa steg vill vi ta arbetet med primärvårdsreformen vidare. Utredaren Anna Nergårdh har lämnat sitt delbetänkande om god och nära vård. Vår uppgift är nu att återkomma med en primärvårdsreform och ett fastläkarsystem. När det gäller köerna, så vill vi ju ha vård i tid. Det handlar om att människor inte ska vänta i onödan på vård, fastslår Lena Hallengren.

Viktiga punkter i januariavtalet
• Investera i personalen.
• Primärvårdsreform med rätten till en fast läkarkontakt.
• Stärka kvalitetskraven i vård och äldreomsorg.
• Bekämpa psykisk ohälsa.
• Korta köerna.
• Stärka patienternas
rättigheter.