Akutsjukvårdens största utmaning just nu är crowding – ett för högt vårdtryck i förhållande till antalet medarbetare. Ytterligare en utmaning är att många sjuksköterskor lämnar den akuta vården. Samtidigt är det av största vikt att katalysera de många goda exempel som finns i akutsjukvården, ett spännande och komplext medicinskt fält som går mot en alltmer individbaserad vård.

– Flera studier visar på ett direkt samband mellan antalet sjuksköterskor och akutsjukvårdens möjlighet att leverera en god och individanpassad vård av högsta kvalitet. Den viktigaste åtgärden för att förbättra situationen är därför att matcha vårdbehovet med antalet sjukskötersketimmar. Det ger rätt förutsättningar för att kunna erbjuda en säkrare och mer individanpassad akutsjukvård. Akutsjukvården behöver också satsa mer på kompetensutveckling och självklart även förbättrade arbetsvillkor. Det kan motivera fler sjuksköterskor att stanna i akutverksamheter, säger Anders Widmark, specialistsjuksköterska i intensivvård, akutsjukvård och anestesi, och ordförande i SENA, Riksföreningen för akutsjuksköterskor.
Han betonar vikten av att ta hänsyn till akutsjukvårdens komplexitet när dess enheter bemannas. Det är en verksamhet där patienter vårdas av många olika anledningar, ofta med ett extremt högt vårdbehov. En bemanning och en kompetensnivå som anpassats utifrån akutsjukvårdens uppdrag och komplexitet är därför nödvändig.

”Den viktigaste åtgärden för att förbättra situationen i akutsjukvården är att matcha vårdbehovet med antalet sjukskötersketimmar.”

Förebygg överbeläggning
Han anser att akutsjukvården och beslutsfattare behöver diskutera hur man kan förebygga underbemanning och överbeläggning, vilket eskalerar patientsäkerhetsriskerna. Man behöver diskutera hur crowding kan förebyggas. Då kan vi förbättra kvaliteten i akutsjukvården, minska risken för vårdskador och samtidigt få fler medarbetare att vilja stanna i akutsjukvårdsverksamheten.
– Vi behöver gemensamt öka politikers och andra beslutsfattares förståelse för vikten av att avsätta medel för kompetensutveckling och förbättrade arbetsvillkor i akutsjukvården. Beslutsfattare behöver också ta höjd för att många som söker sig till akutsjukvården tillhör gruppen multisjuka äldre, vilket ställer nya och högre krav på sjukvårdspersonalens kompetens kring åldrandets sjukdomar. Akutsjukvården behöver dessutom i ökad utsträckning organiseras i tvärprofessionella team där man tar hänsyn till varandras kompetensområden, säger Anders Widmark.

Workshop om dödligt våld
I maj 2022 arrangerar Riksföreningen för akutsjuksköterskor en workshop på temat pågående dödligt våld på akutmottagningar. Syftet är att skapa en samsyn för hur akutsjukvården ska hantera dessa frågor på ett professionellt och patientsäkert sätt.
– Än så länge har det inte ägt rum någon incident med pågående dödligt våld gentemot personal eller patienter på svenska akutmottagningar, men MSB har konstaterat att det föreligger en medelhög risk för att den här typen av incidenter ska inträffa i publik miljö. Vi kommer att följa upp med en konferens på samma tema i höst. Ambitionen är att lyfta frågan och att på sikt få till nationella riktlinjer för hur den här typen av situationer bör hanteras på akutmottagningar, säger Anders Widmark.

Enligt en ny avhandling saknar nyutexaminerade sjuksköterskor tillräckligt med kompetens att hantera akuta situationer.
– Studenter måste få större chans att få med sig den typen av erfarenheter från sin VFU, och lärosätena behöver därför satsa mer på simulering, säger universitetslektorn Anders Sterner.

Anders Sterner vid Högskolan i Borås har gjort flera studier om nyutexaminerade sjuksköterskors förmåga gällande akuta situationer. I en enkät svarade 35 procent att de inte deltagit i någon akut situation under sin utbildning.
– Det är en problematiskt hög siffra. Vi behöver ha en utbildning som ser till att sjuksköterskor har handlingsberedskap för och erfarenhet från akuta situationer; det är en stor del av yrket. Till syvende och sist handlar det om patientsäkerhet, säger han.
I intervjustudien som också gjordes beskrev många nyutexaminerade negativa upplevelser av akuta situationer.
– De har påverkats väldigt starkt, där vissa har fått panik eller skakat av adrenalin i timmar efteråt, säger Anders Sterner.

Simulering en lösning
Enligt honom visar intervjuerna hur viktigt det är att ha viss erfarenhet av akuta situationer, och att den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) måste erbjuda de möjligheterna.
– Man behöver inte alltid vara i händelsernas centrum, utan det kan räcka att man få se hur omhändertagandet går till. Om en patient blir septisk på VFU:n kan man inte tänka att studenten får lära sig det ”sedan”, för man kan inte veta om studenten får en sådan möjlighet igen under utbildningen.
Anders Sterners lösning på problemet är mer simulering på sjuksköterskeprogrammet.
– Det är svårt att garantera verkliga erfarenheter, och därför är övningar med simulering viktigt. De ger en typ av erfarenhet även om de är fiktiva. Man får något att bygga sitt handlande på och knyta an åtgärder kring, säger han.

”Vi behöver ha en utbildning som ser till att sjuksköterskor har handlingsberedskap för och erfarenhet från akuta situationer.”

Minska glappet
Förutom patientsäkerhet handlar det också om sjuksköterskans välmående.
– Vi vet att många nyutexaminerade inte mår bra och funderar på att byta yrke, men ju bättre förberedd man är på att hantera utmaningarna desto större är sannolikheten att man trivs. Många upplever att det finns ett glapp mellan utbildningen och vårdverksamheten och det glappet måste vi minska, säger Anders Sterner.