Etikettarkiv: Akut & Ambulans

Komplex, spännande och i behov av förändring

Anders Widmark, specialistsjuksköterska i intensivvård, akutsjukvård och anestesi, och ordförande i SENA.

Akutsjukvårdens största utmaning just nu är crowding – ett för högt vårdtryck i förhållande till antalet medarbetare. Ytterligare en utmaning är att många sjuksköterskor lämnar den akuta vården. Samtidigt är det av största vikt att katalysera de många goda exempel som finns i akutsjukvården, ett spännande och komplext medicinskt fält som går mot en alltmer individbaserad vård.

– Flera studier visar på ett direkt samband mellan antalet sjuksköterskor och akutsjukvårdens möjlighet att leverera en god och individanpassad vård av högsta kvalitet. Den viktigaste åtgärden för att förbättra situationen är därför att matcha vårdbehovet med antalet sjukskötersketimmar. Det ger rätt förutsättningar för att kunna erbjuda en säkrare och mer individanpassad akutsjukvård. Akutsjukvården behöver också satsa mer på kompetensutveckling och självklart även förbättrade arbetsvillkor. Det kan motivera fler sjuksköterskor att stanna i akutverksamheter, säger Anders Widmark, specialistsjuksköterska i intensivvård, akutsjukvård och anestesi, och ordförande i SENA, Riksföreningen för akutsjuksköterskor.
Han betonar vikten av att ta hänsyn till akutsjukvårdens komplexitet när dess enheter bemannas. Det är en verksamhet där patienter vårdas av många olika anledningar, ofta med ett extremt högt vårdbehov. En bemanning och en kompetensnivå som anpassats utifrån akutsjukvårdens uppdrag och komplexitet är därför nödvändig.

”Den viktigaste åtgärden för att förbättra situationen i akutsjukvården är att matcha vårdbehovet med antalet sjukskötersketimmar.”

Förebygg överbeläggning
Han anser att akutsjukvården och beslutsfattare behöver diskutera hur man kan förebygga underbemanning och överbeläggning, vilket eskalerar patientsäkerhetsriskerna. Man behöver diskutera hur crowding kan förebyggas. Då kan vi förbättra kvaliteten i akutsjukvården, minska risken för vårdskador och samtidigt få fler medarbetare att vilja stanna i akutsjukvårdsverksamheten.
– Vi behöver gemensamt öka politikers och andra beslutsfattares förståelse för vikten av att avsätta medel för kompetensutveckling och förbättrade arbetsvillkor i akutsjukvården. Beslutsfattare behöver också ta höjd för att många som söker sig till akutsjukvården tillhör gruppen multisjuka äldre, vilket ställer nya och högre krav på sjukvårdspersonalens kompetens kring åldrandets sjukdomar. Akutsjukvården behöver dessutom i ökad utsträckning organiseras i tvärprofessionella team där man tar hänsyn till varandras kompetensområden, säger Anders Widmark.

Workshop om dödligt våld
I maj 2022 arrangerar Riksföreningen för akutsjuksköterskor en workshop på temat pågående dödligt våld på akutmottagningar. Syftet är att skapa en samsyn för hur akutsjukvården ska hantera dessa frågor på ett professionellt och patientsäkert sätt.
– Än så länge har det inte ägt rum någon incident med pågående dödligt våld gentemot personal eller patienter på svenska akutmottagningar, men MSB har konstaterat att det föreligger en medelhög risk för att den här typen av incidenter ska inträffa i publik miljö. Vi kommer att följa upp med en konferens på samma tema i höst. Ambitionen är att lyfta frågan och att på sikt få till nationella riktlinjer för hur den här typen av situationer bör hanteras på akutmottagningar, säger Anders Widmark.

Erfarenhet och trygghet krävs i krigszoner

Ett bostadshus i Ukrainas huvudstad Kyiv som skadats av beskjutning. Foto: Drop of Light/Shutterstock

I Ukraina och andra krigszoner behövs sjuksköterskor med olika erfarenheter och specialiteter. Specialistsjuksköterskor i akutsjukvård, operationssjuksköterskor, anestesisjuksköterskor och barnsjuksköterskor är några exempel. Att vara yrkeserfaren och trygg i sin roll i kombination med en bred klinisk erfarenhet är en klar fördel för sjuksköterskor som vill tjänstgöra i krigszoner.

– Vaccinationsgraden är generellt sett låg i Ukraina. Många oroar sig därför för folkhälsomässiga risker och utbrott av infektionssjukdomar som covid-19, kolera och mässling. Behovet av psykosocialt stöd till människor i akut kris är självklart också omfattande, säger Johanna Lönn, hälsorådgivare för internationella katastrofinsatser på Röda Korset. Hon är specialistsjuksköterska i akutsjukvård och har tidigare arbetat i krigszoner i bland annat Sydsudan, Syrien och Bangladesh.

Kunna improvisera
En av hennes främsta erfarenheter efter att ha arbetat i flera krigszoner är att det finns många sätt att göra saker på och att det arbetssätt man själv skolats in i under sjuksköterskeutbildningen i Sverige inte nödvändigtvis behöver vara det enda rätta. När det blir strömavbrott eller när den medicinska apparaturen slutar fungera till följd av extrem hetta gäller det att snabbt kunna improvisera och tänka om. Man bör vara inställd på att förutsättningarna och vårdbehoven kan förändras mycket snabbt.
– I krigszoner samarbetar man i multikulturella team, så man lär sig otroligt mycket av varandra och delar med sig av arbetssätt från olika kulturer. Jag har breddat mina kunskaper, till exempel i hur man kan uppskatta hur en person mår utan att vare sig kunna ta prover eller använda röntgenmaskin. Jag har också lärt mig mycket om mig själv, som hur jag fungerar i stressade situationer, säger Johanna Lönn.

”Att arbeta i fält i en krigszon handlar mycket om att själv kunna prioritera.”

Måste prioritera patienter
Sjuksköterskor är i allmänhet bra på att möta människor som befinner sig i en krissituation, men att möta människor som förlorat familjemedlemmar, sitt hem och allt de äger är en helt annan sak.
– Att arbeta i fält i en krigszon handlar mycket om att själv kunna prioritera och även att lita på koordinatorernas beslut angående vilka patientgrupper som ska prioriteras först. En bred klinisk kompetens är mycket användbar, liksom erfarenheter av att vistas i länder vars infrastruktur och förutsättningar skiljer sig från Sverige, säger Johanna Lönn.

Via etablerade organisationer
Sjuksköterskor som är intresserade av att arbeta i exempelvis Ukraina bör, enligt Johanna Lönn, i första hand höra av sig till etablerade organisationer med gedigen erfarenhet av fältarbete i utsatta områden.
– Undersök vilka kompetenser och erfarenheter som efterfrågas och hur kraven och förutsättningarna ser ut för att få åka utomlands och arbeta. Det är viktigt att åka till krigszoner via etablerade organisationer, inte minst ur säkerhetssynpunkt. Dessa organisationer sätter alltid sjukvårdspersonalens säkerhet i första rummet, vilket innebär att du kan känna dig trygg, även när du arbetar i en krigszon, avslutar hon.

Johanna Lönn, specialistsjuksköterska i akutsjukvård och hälsorådgivare för internationella katastrofinsatser på Röda Korset.

Sjuksköterskor behöver mer akutkompetens

Foto: Shutterstock

Enligt en ny avhandling saknar nyutexaminerade sjuksköterskor tillräckligt med kompetens att hantera akuta situationer.
– Studenter måste få större chans att få med sig den typen av erfarenheter från sin VFU, och lärosätena behöver därför satsa mer på simulering, säger universitetslektorn Anders Sterner.

Anders Sterner vid Högskolan i Borås har undersökt sjuksköterskors akutkompetens.

Anders Sterner vid Högskolan i Borås har gjort flera studier om nyutexaminerade sjuksköterskors förmåga gällande akuta situationer. I en enkät svarade 35 procent att de inte deltagit i någon akut situation under sin utbildning.
– Det är en problematiskt hög siffra. Vi behöver ha en utbildning som ser till att sjuksköterskor har handlingsberedskap för och erfarenhet från akuta situationer; det är en stor del av yrket. Till syvende och sist handlar det om patientsäkerhet, säger han.
I intervjustudien som också gjordes beskrev många nyutexaminerade negativa upplevelser av akuta situationer.
– De har påverkats väldigt starkt, där vissa har fått panik eller skakat av adrenalin i timmar efteråt, säger Anders Sterner.

Simulering en lösning
Enligt honom visar intervjuerna hur viktigt det är att ha viss erfarenhet av akuta situationer, och att den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) måste erbjuda de möjligheterna.
– Man behöver inte alltid vara i händelsernas centrum, utan det kan räcka att man få se hur omhändertagandet går till. Om en patient blir septisk på VFU:n kan man inte tänka att studenten får lära sig det ”sedan”, för man kan inte veta om studenten får en sådan möjlighet igen under utbildningen.
Anders Sterners lösning på problemet är mer simulering på sjuksköterskeprogrammet.
– Det är svårt att garantera verkliga erfarenheter, och därför är övningar med simulering viktigt. De ger en typ av erfarenhet även om de är fiktiva. Man får något att bygga sitt handlande på och knyta an åtgärder kring, säger han.

”Vi behöver ha en utbildning som ser till att sjuksköterskor har handlingsberedskap för och erfarenhet från akuta situationer.”

Minska glappet
Förutom patientsäkerhet handlar det också om sjuksköterskans välmående.
– Vi vet att många nyutexaminerade inte mår bra och funderar på att byta yrke, men ju bättre förberedd man är på att hantera utmaningarna desto större är sannolikheten att man trivs. Många upplever att det finns ett glapp mellan utbildningen och vårdverksamheten och det glappet måste vi minska, säger Anders Sterner.

Hållbarhet och patienter i centrum

Elinor Ahlberg och Sofie Liljeroth på lasarettet i Trelleborg. Foto: Ramona Bach
Elinor Ahlberg och Sofie Liljeroth på lasarettet i Trelleborg. Foto: Ramona Bach

På Trelleborgs lasarett pågår hela tiden ett spännande förbättringsarbete med långsiktiga lösningar för patientsäkerhet och arbetsmiljö.
– Det är mycket positiv energi i Trelleborg, det känns verkligen som att det händer saker här, säger Kala Hatti Önnerfält, sjuksköterska och kvalitets- och patientsäkerhetshandläggare.

Att bygga en hållbar organisation, där sjuksköterskor väljer att stanna, är ett av målen för Lasarettet Trelleborg. Där finns det stora möjligheter att vara med och påverka.
– Det är ett mindre sjukhus vilket gör att man kan samarbeta lättare mellan avdelningar, organisationen är plattare och det är roligt att vara delaktig i vad som händer i vården på sjukhuset, säger Elinor Ahlberg, sjuksköterska som också är teamledare på hjärtavdelningen.
Hennes kollega Kala Hatti Önnerfält arbetar som kvalitets- och patientsäkerhetshandläggare. Det finns en tydlig koppling mellan arbetsmiljö och patientsäkerhet, och inom VO Akut och Medicin, Lasarettet Trelleborg, arbetas det därför aktivt med utbildning, utveckling och kompetensstegar.
– För att känna sig trygg och må bra på jobbet behövs adekvat kompetens. Då skapas en hållbarhet och man kan jobba proaktivt med patientsäkerhet, i stället för att släcka bränder, säger Kala.

Jobba med oss på Trelleborgs lasarett. Klicka på länkarna nedan för mer information och ansök

Sjuksköterskor till kardiologiavdelning i Trelleborg (Sista ansökningsdag har passerat)

Sjuksköterska till resursteamet i Trelleborg (Natt) (Sista ansökningsdag har passerat)

Sjuksköterskor till resursteamet i Trelleborg (Sista ansökningsdag har passerat)

Sjuksköterskor till medicinavdelning i Trelleborg (Sista ansökningsdag har passerat)

Sjuksköterskor till neurologiavdelning i Trelleborg (Sista ansökningsdag har passerat)

Klicka här för att se alla våra lediga tjänster

Skapar trygg team
Kompetensutvecklingen är något som Trelleborg satsar på. Utbildningar finns att tillgå utan längre väntetider och många har en administrativ del i sin tjänst som kan utnyttjas för kompetensutveckling på olika sätt.
– Alla får avsatt tid i schemat för att kunna vara delaktiga i förbättringsarbete. Till exempel kan man ta fram nya PM tillsammans med läkare, säger Elinor Ahlberg.
Kollegan Sofie Liljeroth är klinisk lärare en del av sin tjänst.
– Vi börjar tidigt i processen med studentverksamheten. De som har sin VFU här får en stabil grund att stå på och vill komma tillbaka. Det skapar en stabilitet och trygga team, säger hon.

Tar vara på förmågor
På lasarettet i Trelleborg arbetas det evidensbaserat; exempelvis finns en ”journal club” där anställda får läsa och diskutera vetenskapliga artiklar utifrån relevanta ämnen.
– Våra förbättringsarbeten är alla grundade i evidens, och det genomsyrar hela verksamheten, säger Kala Hatti Önnerfält.
Hon ser en stor entusiasm på lasarettet.
– Det händer mycket positivt i Trelleborg och utvecklingsarbetet sker på alla nivåer och i alla professioner med totalt stöd och tillit från vår verksamhetschef Emelie Persson. Vi samarbetar och den som är bäst lämpad att driva något gör det; vi tar vara på olika personer förmågor och det de är bäst på.

Region Skåne – Trelleborgs lasarett

Lasarettet i Trelleborg har mottagningar för de allra vanligaste sjukdomarna och har totalt 700 medarbetare. En stor satsning görs på långsiktiga lösningar för hållbarhet över tid, bland annat genom ett stort patientsäkerhetsarbete och satsningar på arbetsmiljö.

Kontakt:
Alexandra Rönnängsgård
Verksamhetsutvecklare
0410-550 47

alexandra.Ronnangsgard@skane.se
vard.skane.se/lasarettet-trelleborg/

Tydliga utvecklingsmål för sjuksköterskor stärker vården

Malin Persson, BUS och Sabine Gustafsson, sjuksköterska på Tema Akut och Reparativ Medicin på Karolinska sjukhuset. Foto: Oscar Segerström
Malin Persson, BUS och Sabine Gustafsson, sjuksköterska på Tema Akut och Reparativ Medicin på Karolinska sjukhuset. Foto: Oscar Segerström

Tema Akut och Reparativ Medicin på Karolinska sjukhuset arbetar aktivt med Region Stockholms kompetensstege för sjuksköterskor som tydliggör möjligheter och krav för att uppfylla kompetenserna för varje steg. Som komplement till kompetensstegen finns karriärvägar där den stora fördelen är att sjuksköterskor kan välja om de vill avancera kliniskt, akademiskt eller inom ledarskap.

Kompetensstegen har sju olika nivåer som i sin tur är nära sammankopplade med olika tjänster, som biträdande universitetssjuksköterska (BUS), omvårdnadsansvarig (OVA) och omvårdnadsspecialist.
– Det är skönt att det finns ett så tydligt ramverk för vår yrkesroll eftersom sjuksköterskerollen rymmer så otroligt många möjliga arbetsuppgifter. Kompetensstegen tydliggör även kraven för olika tjänstenivåer och vilka vidareutbildningar som krävs för att ta sig dit, berättar Sabine Gustafsson.
Hon tog sin grundexamen för fyra år sedan och jobbar idag på MAVA/MIMA. Tack vare de nya möjligheter som kompetensstegen ger går hon nu en specialistutbildning i akutsjukvård på halvtid samtidigt som hon jobbar kvar kliniskt på halvtid.
– Målet framöver är en tjänst som omvårdnadsspecialist, en steg-4-tjänst, där kravet är en specialistsköterskeutbildning. På min avdelning finns idag ingen sådan tjänst, så jag skulle få vara med och utforma den rollen vilket känns otroligt inspirerande, förklarar Sabine Gustafsson.

Jobba med oss i Huddinge. Klicka här för mer information och ansök (Sista ansökningsdag har passerat)

Jobba med oss i Solna. Klicka här för mer information och ansök (Sista ansökningsdag har passerat)

Klicka här för att se alla lediga tjänster på Karolinska Universitetssjukhuset

Biträdande universitetssjuksköterska
Malin Persson innehar sedan 2019 en BUS-tjänst, vilket är en steg-5-tjänst, med fokus på området ”den kirurgiske patienten”; varje BUS-tjänst har ett eget område.
– Jag jobbade tidigare som omvårdnadsspecialist och trivdes mycket bra, men annonsen om denna BUS-tjänst lät så spännande att jag sökte och fick den. Jag är verkligen supernöjd då jag får fortsätta att jobba kliniskt, vilket jag verkligen gillar, och får samtidigt vara med och göra skillnad genom att jag halva min tid får ägna mig åt omvårdnadsutveckling.
Fokus för utvecklingsarbetet är hur de kan göra det bättre för patienten, och alla projekt hon driver ska vara baserade på forskning.
– En av de stora fördelarna som jag ser med kompetensstegen är att jag kan vara kvar på samma avdelning samtidigt som jag får möjligheter att utvecklas vidare i den riktning jag är intresserad av. Den visar även på vikten av sjuksköterskeyrket och hur vår kompetensutveckling förbättrar för patienterna, konstaterar Malin Persson.

Högre akademisk nivå för varje steg
Det ramverk som kompetensstegen har infört för sjuksköterskeyrket hjälper både nyutexaminerade och fleråriga inom yrket att se vilka olika typer av utvecklingsmöjligheter som finns.
– Tidigare var en sjuksköterska en och samma sak vad man än jobbade med. Nu gör kompetensstegen det möjligt för sjuksköterskor att vara kvar i klinisk tjänst med olika uppdragsområden och utvecklas inom olika spår. Var och en kan själv bestämma vilken väg man vill ta och får sedan stöd av ledningen på avdelningen att ta sig dit, berättar Andrea Lundin.
Hon jobbar idag som avancerad specialistsjuksköterska (ASSK) vilket är en tjänst som ligger på nivå 6 i kompetensstegen.
– För att få den tjänsten så har jag jobbat 8 år och har även en masterutbildning som avancerad specialistsjuksköterska. Mitt specialistområde är att verka som expert i omvårdnad i det patientnära arbetet hos traumapatienten.

Doktorsexamen krav för steg 7
På både steg 6 och 7 ingår egna forskningsstudier samt att implementera forskningsresultat i det vardagliga arbetet.
– Som OVA jobbar vi mycket med strategisk verksamhet där det handlar om att skapa mer långsiktiga förbättringar, samtidigt som vi är kvar inom den kliniska vården. En av de viktigaste effekterna av kompetensstegen är att vi sjuksköterskor får möjligheter att använda vår kompetens direkt i vården samtidigt som vi får möjligheter att utvecklas vidare, förklarar Maria Amritzer.
Hon har jobbat som omvårdnadsansvarig (OVA) ett tag och är nu doktorand inom omvårdnadsspåret. Efter den examen kan hon söka tjänster på steg-7-nivån. Även Lizzie Mårtenson vill börja som doktorand, parallellt med sin OVA-tjänst.
– Målet är ett konstant förbättringsarbete för patienter och omvårdnadspersonal, oberoende av var man befinner sig på stegen. Vi vet att kompetenta och högkvalificerade sjuksköterskor ökar säkerheten och kvaliteten i vården samt bidrar mycket till att bygga en evidensbaserad och god vård, i partnerskap med patienter. Vi vill hjälpa, lyfta, coacha och utbilda varandra så fler får möjligheter att utvecklas, förklarar hon.

Lizzie Mårtenson OVA, Andrea Lundin, ASSK och Maria Amritzer, OVA på Tema Akut och Reparativ Medicin på Karolinska sjukhuset. Foto: Gonzalo Irigoyen
Lizzie Mårtenson OVA, Andrea Lundin, ASSK och Maria Amritzer, OVA på Tema Akut och Reparativ Medicin på Karolinska sjukhuset. Foto: Gonzalo Irigoyen

Jobba med oss i Huddinge. Klicka här för mer information och ansök (Sista ansökningsdag har passerat)

Jobba med oss i Solna. Klicka här för mer information och ansök (Sista ansökningsdag har passerat)

Klicka här för att se alla lediga tjänster på Karolinska Universitetssjukhuset

Karolinska universitetssjukhuset – Tema Akut och Reparativ Medicin

Syftet med kompetensstegen i klinisk vård är att attrahera, inspirera och behålla medarbetare. Det sker genom att skapa tydliga karriärvägar och förutsättningar för kompetensutveckling för sjuksköterskor. Kompetensutvecklingen utgår från verksamhetens och patienternas behov genom att integr­era vårdutveckling och forskning i det kliniska arbetet.
Kompetensstegen består av sju steg som beskriver möjlig utveckling från sjuksköterska till specialisttjänst. Verksamheternas behov styr fördelningen av antal medarbetare per steg och tjänst.

De kliniska kraven i kompetensstegen baseras på de sex kärnkompetenser som är definierade för sjukvårdspersonal:

  • evidensbaserad vård
  • personcentrerad vård
  • samverkan i team
  • förbättringskunskap för kvalitetsutveckling
  • säker vård
  • informatik

www.karolinska.se

Många fördelar med ett mindre sjukhus

Emelie Moberg, barnsjuksköterska på barnakuten och Jakob Andersson, sjuksköterska på akuten på Lasarettet i Ystad. Foto: Jens C Hilner / PhotoMedia Sweden

På akutmottagningen och akutmottagning barn och ungdom på Lasarettet i Ystad ges högkvalificerad vård av trygg personal. Det mindre akutsjukhusets kortare kontaktvägar skapar närhet till många specialiteter samt en stor känsla av gemenskap.

Jakob Andersson, som sedan ett halvår jobbar som sjuksköterska på akuten, valde att komma tillbaka till Lasarettet i Ystad efter vidareutbildning till sjuksköterska från att tidigare har varit undersköterska där.
– Det kändes självklart för mig att återvända hit, för jag trivdes väldigt bra som undersköterska och trivs minst lika bra nu. Det är en stor fördel att man känner nästan alla som jobbar här vilket skapar genuina relationer. Jag vet vem som kan vad och får snabbare svar om jag undrar över något.
Han tar som exempel om det kommer in en patient till akutmottagningen som visar sig ha en akut gynekologisk åkomma.
– I det fallet känns det väldigt bra att jag snabbt kan få tag på en gynspecialist som kan komma till akuten så att patienten får den vård den behöver redan här, förklarar han.

Klicka här för att se alla våra lediga tjänster på Lasarettet i Ystad

Får följa med i barnens vårdprocess
Till skillnad från Jakob Andersson som är relativt nyexaminerad så tog Emelie Moberg sin sjuksköterskeexamen för 18 år sedan, och för 11 år sedan blev hon klar specialist som barnsjuksköterska.
– Jag jobbade här på Lasarettet i Ystad under ett antal år men valde sedan att gå över och jobba som skolsköterska. När barnakuten för snart fem år sedan blev en egen enhet här på lasarettet så valde jag att gå tillbaka. Nu jobbar jag på barnakuten och stortrivs, berättar hon.
Förutom att det är korta kontaktvägar inom hela sjukhuset finns en annan fördel med det mindre sjukhuset som Emelie Moberg verkligen uppskattar.
– Här delar barnakuten och barn­avdelningen på lokalerna och eftersom vi som personal jobbar på båda ställena har vi möjlighet att följa patienterna om de läggs in för fortsatt vård på sjukhuset. Inte minst för barnen och deras familjer är det en mycket stor trygghet, men även vi i personalen uppskattar mycket att få vara en del av vården även efter besöket på barnakuten.

Tillit viktigt på en akutmottagning
På vuxenakuten är det inte lika lätt att följa de patienter som kommer in då vårdavdelningarna ligger på andra håll på lasarettet, och det hade nog blivit lite svårt ändå då det är så många patienter som flödar genom akuten.
– Det är en av de saker jag gillar med att vara sjuksköterska här, det är en så otroligt stor variation av patienter som man möter, och så många olika sjukdomar och åkommor. Det gör att jag lär mig ständigt nya saker och utvecklas mycket som person, konstaterar Jakob Andersson.
Han tror även att lärandet blir större då de jobbar så nära varandra i teamet. Det finns ingen prestige mellan olika yrkesgrupper och alla lär av varandra, läkare såväl som sjuksköterskor och undersköterskor.
– Det är hög kompetens i teamet där alla bidrar från sina respektive perspektiv vilket skapar en stor trygghet och tillit till varandra. Den tilliten är viktig på en akutmottagning där vi måste fatta snabba beslut; då måste man kunna lita på varandras omdömen och kompetens, förklarar han vidare.

Ett kontinuerligt lärande
De fördelar Jakob Andersson ser håller Emelie Moberg till fullo med om, men på barnakuten finns ytterligare en dimension.
– Till oss kommer barn i ett brett åldersspann, 0–18 år, och det är verkligen inte samma vård vi kan ge till ett spädbarn som till en 10-åring exempelvis. Det gör att även om jag jobbat länge som barnsjuksköterska så lär jag mig ständigt nya saker och får så otroligt mycket tillbaka. Att se ett barn må bättre är lika fantastiskt varje gång.
Hon tycker det är synd att det finns sjuksköterskor som verkar lite rädda för att jobba med barn.
– Det finns ingenting alls att vara rädd för. Tvärtom är det väldigt inspirerande att jobba med barn, bland annat för att det inte är bara barnen man jobbar med utan hela familjen deltar i vården vilket adderar ännu en dimension till arbetet, förklarar hon med stor entusiasm.

Klicka här för att se alla våra lediga tjänster på Lasarettet i Ystad

Region Skåne – Lasarettet i Ystad

Lasarettet i Ystad är ett medelstort sjukhus som ligger i sydöstra Skåne, med smidig pendling till både Malmö och Österlen. Här jobbar ungefär 1000 personer, och sjukhuset bedriver både akut och planerad hälso- och sjukvård. Här finns akutmottagning för barn och vuxna, förlossningsvård och specialistsjukvård med verksamhet dygnet runt. På sjukhuset finns cirka 100 vårdplatser och mottagningsverksamhet inom ett flertal specialiteter: till exempel ortopedi, gynekologi, barn- och ungdomsmedicin, neurologi, njurmedicin och hjärtsjukdomar. Till sjukhuset kommer även patienter från andra delar av Skåne som är i behov av operation.
Lasarettet i Ystad samverkar med sjukhusen i övriga Skåne, särskilt sjukhusen i Simrishamn, Lund och Malmö samt primärvården och kommunerna i sydöstra Skåne. Lasarettet ger även klinisk utbildning för blivande läkare, sjuksköterskor och annan sjukvårdspersonal.

Vill du veta mer om oss och våra lediga tjänster? Kontakta våra HR-partners:

Lotta Hedberg
Lise-Lotte.Hedberg@skane.se

Emma Åkesson
Emma.Akesson@skane.se

skane.se/ystad

Ett år med blåljuslagen

Foto: Shutterstock

I nyhetsflödet går det allt oftare att läsa om att blåljuspersonal attackerats. För ett år sedan infördes en lag om sabotage mot blåljusverk­samhet.

Henrik Ryheden, styrelseledamot i Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor, välkomnar den nya blåljuslagen.

– Lagen kommer alldeles för sent, men jag hoppas att den kan få effekt och avskräcka. Vi inom RAS känner till problemen med hot och våld mot ambulanspersonal. Vi vet också att det ser mycket olika ut beroende på var i landet vi befinner oss, säger Henrik Ryheden, styrelseledamot i Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor.
Attacker mot blåljuspersonal har i perioder blivit vanliga i nyhetsflödet. En lag som trädde i kraft vid årsskiftet 2019–2020 skärpte straffet för de som ger sig på polis, ambulans eller räddningstjänst. I början av det här året gjorde Sveriges Radio Ekot en genomgång, som visade att 41 ärenden lett fram till åtal.
– Hos oss i sydöst sker attacker mot ambulans väldigt sällan. Dock är jag väl medveten om att detta är ett större problem i och runt våra storstadsområden. Som ambulanssjuksköterska är man själv skyddsombud kan man säga; man bedömer från uppdrag till uppdrag vad man kan ge sig in i och hantera. Men det där med no go-zoner till exempel, det begreppet är inte vanligt i ”mitt” distrikt, det är mer förekommande i vissa stadsdelar kring större städer, säger Henrik Ryheden, som arbetar som ambulanssjuksköterska i Västervik och på SOS Alarm på halvtid.

”Som ambulanssjuksköterska är man själv skyddsombud kan man säga; man bedömer från uppdrag till uppdrag vad man kan ge sig in i och hantera.”

Annat tonläge
Han poängterar också att det inte betyder att ambulansen inte åker in i dessa områden, istället handlar det om att ta hjälp av polis. Henrik Ryheden ser positivt på lagen, men påpekar att ambulanspersonalen framför allt får ”mycket skit” verbalt.
– Det är ett hårdare klimat gentemot personalen överlag, det är ett annat tonläge än när jag började jobba 2004. Det har också att göra med att vårt uppdrag förändrats: vi ska bedöma, undersöka, behandla och hänvisa till rätt vårdnivå. Det sista är superviktigt, och det har inte alla förstått, utan många blir arga om de inte får skjuts till akuten. Det är ett paradigmskifte i landet mot ett nytt vårdande och det kan bli missförstånd.

Stor arbetsbelastning
Men pandemins utmaningar har fått problemen med attacker mot blåljuspersonal att hamna något i skymundan – det finns andra och större utmaningar menar Henrik Ryheden.
– I och med pandemin är det väldigt många som behöver transporteras till och från sjukhus för att ingen kan hjälpa dem, och då blir det vårt bord. På vissa håll i landet blir den dagliga driften påverkad. Personalförsörjning, kompetens och resurser är viktiga frågor nu. Ambulanssjuksköterskor har idag en oerhörd arbetsbelastning, särskilt i större städer eller andra områden där covid-19 har slagit hårt.

Mångsidighet och variation inom akutsjukvården

Foto: Shutterstock

För sjuksköterskor som drivs av att möta och hantera oväntade händelser är akutsjukvården en spännande arbetsplats där man ständigt breddar sin medicinska kompetens. Det som gör akutsjukvården intressant är variationen och mötet med människor från hela samhället.

Katarina Meijers, verksamhetschef för Tema Akut och Reparativ Medicin på Karolinska sjukhuset i Solna. Foto: Torkel Ekqvist / Fotogruppen Södersjukhuset

Samtidigt krävs en förmåga att behålla lugnet, även i de mest utsatta lägena och oväntade situationerna.
– Akutsjukvård är all sjukvård som inte är planerad. Det är ett brett fält som inkluderar hela kedjan från ambulansvård, akutmottagning, akutvårdsavdelning (AVA) med olika inriktningar, till intermediärvård och IVA, säger Katarina Meijers, verksamhetschef för Tema Akut och Reparativ Medicin på Karolinska sjukhuset i Solna. Hon har tidigare arbetat i många år som specialistsjuksköterska i intensivvård och har sedan 2008 haft chefsroller inom intensivvård och akutsjukvård.

Från junior till senior
Nästan 6 av 10 sjuksköterskor kan tänka sig att arbeta inom akutsjukvården.
– Det är förstås jätteroligt att intresset är stort. Inom akutsjukvården kan man utvecklas från junior till senior sjuksköterska utan att behöva byta arbetsplats. Man kan specialisera sig genom att arbeta inom akutsjukvård, utvecklas på bredden på akutmottagningen eller ägna sig åt högspecialiserad kirurgisk eller medicinsk vård på AVA, intermediär- och IVA-avdelningar. Man kan göra klinisk karriär, välja ledarskapsspåret eller ägna sig åt forskning, i kombination med kliniskt arbete, säger Katarina Meijers.

”Inom akutsjukvården kan man utvecklas från junior till senior sjuksköterska utan att behöva byta arbetsplats.”

Flexibilitet och livserfarenhet
Behovet av både grundutbildade och specialistutbildade sjuksköterskor är stort inom akutsjukvården.
– För att klara av att arbeta långsiktigt inom akutsjukvård är det bra om man har erfarenheter från andra delar av sjukvården, exempelvis en vårdavdelning eller geriatrisk vård sen tidigare. Livserfarenhet är generellt sett en värdefull tillgång eftersom man i akutsjukvården möter många olika människor och hanterar situationer som återspeglar hela känslospannet från glädje till sorg, från liv till död. Den professionella rollen blir viktig i dessa möten och situationer. En bra förutsättning är också att man är flexibel. Även om det finns standardiserade arbetssätt och tydliga strukturer så innebär akutsjukvården i sig en oväntad eller plötslig händelse. Den interkollegiala miljön, stödet kollegor emellan, är viktig för att reflektera och ventilera, oavsett vad som händer under ett arbetspass, säger Katarina Meijers.

Puls och teamanda
– Kontinuerligt stöd efter att ha hanterat tuffa situationer i yrkesrollen är en avgörande faktor för att rekrytera och behålla sjuksköterskor i akutsjukvården. Det här är ett roligt och händelserikt arbetsområde, och många sjuksköterskor uppskattar den puls och teamanda som råder i akutsjukvårdens verksamheter, säger Katarina Meijers.

Skulle du kunna tänka dig att arbeta inom akutsjukvården?

Om undersökningen

Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Sjuksköterska mot ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor i Sverige 25–30 mars 2021. Statistisk felmarginal 1,9–3,2 procentenheter.

Avancerad vård i trygg miljö

Rebecca Ingebrigtsen, sjuksköterska på IMA i Solna. Foto: Gonzalo Irigoyen
Rebecca Ingebrigtsen, sjuksköterska på IMA i Solna. Foto: Gonzalo Irigoyen

Inom intermediärvården på Karolinska sjukhuset i Stockholm pågår avancerad sjukvård i gränslandet mellan intensivvård och akutvård, och tack vare en tät bemanning och många erfarna kollegor ges sjuksköterskor möjligheter att utvecklas i en spännande omgivning.

På IMA i Solna jobbar Rebecca Ingebrigtsen sedan ett år. Hon började som nyutexaminerad 2019 på Akutvårdsavdelningen (AVA) vägg i vägg med IMA, men i samband med covidutvecklingen övergick hälften av sjuksköterskorna på AVA till IMA för att fler vårdplatser behövdes där.
– I somras när första vågen avtagit valde jag att stanna kvar på IMA eftersom jag verkligen trivs här. IMA är som en ”lättintensivvårdsavdelning” med mer avancerad vård än på AVA. På IMA är det högt i tak, vi ställer alltid upp för varandra och hjälps åt mellan teamen. Det ger en mycket trygg och stimulerande miljö att utvecklas i, vilket är skälet till att jag valde att stanna på IMA, förklarar hon.

Jobba med oss på Tema Akut och Reparativ medicin. Klicka här för mer information och ansök

Stora möjligheter till utveckling
Varje sjuksköterska ansvarar för två patienter åt gången vilket ger bättre möjligheter till den personcentrerade vården.
– Vi får mer tid för varje patient och eftersom patienterna oftast är vakna här så får man också en betydligt närmare kontakt med varje patient och kan följa deras mående, berättar hon vidare.
Som ny på avdelningen erbjuds ett individanpassat introduktionsprogram och kontinuerlig utbildning under arbetstid. Det finns bland annat internetbaserade utbildningar om EKG-analys, vård av trakeostomipatienter och blodgastolkning. För de som vill finns möjlighet att gå betalda vidareutbildningar och det finns även möjlighet att rotera inom temat, exempelvis mot AVA och Intensivakuten.
– En annan sak som bidrar till att jag utvecklas och att jag känner mig trygg är att det alltid finns läkare på plats på avdelningen som deltar i det nära patientarbetet och gärna tar sig tid att förklara komplexa vårdsituationer.

Prestigelöst samarbete
På MIMA, den medicinska intermediärvården på Karolinska Huddinge, jobbar Ellinor Löfgren som har jobbat med intermediärvård sedan 2013 och tillhör de mer erfarna.
– Här är MIMA en del av den medicinska akutvårdsavdelningen (MAVA) vilket gör att man som ny jobbar ett par år på MAVA och lär sig alla rutiner samtidigt som man lite på håll ser hur vården på MIMA fungerar. När man sedan slussas in i den intermediära vården med högre vårdkrav så känner man sig redan hemma här, förklarar hon.
Hon berättar vidare att eftersom de jobbar sida vid sida så lär de nya på MAVA även känna de som jobbar på MIMA, så även kollegorna är bekanta när man sedan går dit vilket är en stor fördel.
– Jag har blivit kvar här då jag verkligen gillar den intermediära vården där vi tar hand om svårt sjuka. Vi har ett mycket tätt samarbete mellan olika vårddiscipliner som läkare, sjuksköterskor, logopeder och fysioterapeuter som alla har en viktig funktion i omvårdnaden. Fokus är alltid patientens bästa och samarbetet är helt prestigelöst. Att vi dessutom har mycket kul tillsammans är ju ytterligare ett plus, säger hon leende.

Sebastian Millton och Ellinor Löfgren, sjuksköterskor på MIMA i Huddinge. Foto: Johan Marklund
Sebastian Millton och Ellinor Löfgren, sjuksköterskor på MIMA i Huddinge. Foto: Johan Marklund

Många återvänder
Sebastian Millton jobbar även han på MIMA i Huddinge och tillhör den relativt stora skara sjuksköterskor som en gång jobbat på IMA/MIMA, därefter lämnat för jobb på andra avdelningar för att senare återvända till IMA/MIMA.
– Jag sökte mig tillbaka hit framför allt för att jag trivs så oerhört bra med både jobbet och kollegorna. Vården gränsar till intensivvård vilket gör att vi har tillgång till både mer avancerad utrustning och mer potenta läkemedel. Samtidigt får vi möjlighet att zooma in på patienterna då vi bara ansvarar för ett par stycken per gång. Det känns bra inombords när man går hem för dagen att veta att patienterna alltid får en mycket högkvalitativ vård.
För varje patient finns en tydlig vårdplan, både när det gäller den medicinska behandlingen och omvårdnadsmässigt.
– Jag kan förstå om det kan kännas lite skakigt att söka sig till en högre vårdnivå som IMA och MIMA, men det är faktiskt tvärtom när man kommer hit. Här finns resurser och tillgång till erfarenheter så man kan verkligen känna sig trygg i att ta det steget, avslutar Sebastian Millton.

Jobba med oss på Tema Akut och Reparativ medicin. Klicka här för mer information och ansök

Karolinska universitetssjukhuset – Tema Akut och Reparativ medicin

Intermediärvårdsavdelningarna IMA och MIMA ingår i ett nybildat tema på Karolinska sjukhuset i Solna och Huddinge – Tema Akut och Reparativ Medicin.
Det är ett nybildat tema som fokuserar både på akutsjukvård med komplett omhändertagandet av den akut sjuka patienten och de högspecialiserade uppdragen för Karolinska. Med högspecialiserad vård menas avancerad sjukvård som kräver särskilda resurser och kompetenser när det gäller både utrustning och personal. I uppdraget ingår även att säkerställa forskning och utbildning. Inom Tema akut och reparativ medicin finns en rad spännande karriärvägar för sjuksköterskor, vare sig du vill arbeta rent kliniskt, med ledarskap eller inom FoU.

www.karolinska.se