Etikettarkiv: Akutsjukvård

Utmaningar och omväxling på akuten i Örebro

Annette Östlund axlar bland annat rollen som specialist, ledningssjuksköterska och fackligt förtroendevald på Akutkliniken i Örebro. Saknas på bild gör Sophia Snow. Foto: Kicki Nilsson
Annette Östlund axlar bland annat rollen som specialist, ledningssjuksköterska och fackligt förtroendevald på Akutkliniken i Örebro. Saknas på bild gör Sophia Snow. Foto: Kicki Nilsson

Ena dagen sitter du i luckan, nästa dag kanske du arbetar på barnakuten eller tillhör larmteamet. På Akutkliniken vid Örebros universitetssjukhus är ingen dag den andra lik. Dessutom är den toppmoderna kliniken först i landet med röntgen i traumarummen.

När specialistsjuksköterskan Annette Östlund tycker att något är lite läskigt ser hon till att anta utmaningen.
– Jag vill ofta vara där jag känner mig som osäkrast för att kunna bli bättre på det, säger hon.
Hennes önskan att ständigt utvecklas och förmåga att anta utmaningar har fört henne till Akutkliniken vid Örebros universitetssjukhus. På den dynamiska kliniken finns det gott om både utmaningar och helt fantastiska kollegor.
– Det jag gillar mest med mitt arbete är att det är så omväxlande. Här blir jag heller aldrig fullärd vilket är väldigt roligt. Dessutom har jag fantastiska kollegor. Vi är med om många ovanliga händelser tillsammans och lär verkligen känna varandra. Det blir nästan som en andra familj, säger Annette.
Att kliniken är varm, utmanande och omväxlande är något som även sjuksköterskan Sophia Snow kan skriva under på. Hon fastnade för kliniken under sin praktik.
– Min slutpraktik som jag hade här var givande, utmanande och jätterolig, säger hon och berättar att även om det var lite läskigt att börja på akuten som ny sjuksköterska så visste hon att hon alltid skulle ha ett team med kompetenta kollegor runt sig.

Nu söker vi sjuksköterska till Akutmottagningen, Akutkliniken USÖ. Klicka här för att läsa mer och ansök (Sista ansökningsdag har passerat)

Klicka här för att se alla våra lediga tjänster

Variation och kompetensutveckling
Det som både Sophia och Annette tycker är utmärkande för Akutkliniken i Örebro är bland annat den kunskap som kollegorna besitter.
– Under praktiken mötte jag så många otroligt kompetenta sjuksköterskor som inspirerade och fortfarande inspirerar. Redan då kände jag att dit vill jag också, säger Sophia.
Sjuksköterskorna på kliniken roterar vilket får följden att variationen är stor. Ena dagen kan de ta emot patienter i luckan för att nästa dag arbeta inne på barnakuten. Arbetet inne på akuten leds och fördelas av ledningssjuksköterskan.
Nya sjuksköterskor roterar främst mellan stationerna kirurg, medicin, infektion/neurolog, ortoped och barn för att få en bra grund. Så småningom utökas rotationen till att omfatta även larmteam och triage.
På kliniken finns det dessutom gott om utbildningsmöjligheter. Det nära samarbetet med universitetet gör sig ofta påmint. Akuten har två kvalitetssjuksköterskor som ansvarar för klinikens utbildningar. Utöver det håller bland annat specialistsjuksköterskorna i internutbildningar.

Får en ny roll
Rollen som specialistsjuksköterska har under flera år utvecklats på kliniken.
– Vi i Örebro har kommit ganska långt här. På många ställen går många tillbaka direkt till det de gjorde innan utbildningen. Det gör inte vi utan vi har tagit det ett steg längre, säger Annette och berättar att färdigutbildade specialistsjuksköterskor får en helt ny arbetsbeskrivning.
Klinikens specialistsjuksköterskor, som även har gått internutbildningar, skriver bland annat röntgenremisser, sätter infarter med ultraljud, får utökade läkemedelsdelegeringar och suturerar. Utöver de nya befogenheterna och det utökade ansvaret får specialisterna även ett lönepåslag.
– Den här rollen utvecklas hela tiden. Vi jobbar mycket tillsammans med akutläkarna för att hela tiden hålla oss uppdaterade och utvecklas, säger Annette.
Att rollen som specialistsjuksköterska är så uttalad är något som Sophia tycker är positivt på flera sätt. Även om hon inte känner sig redo för att gå utbildningen ännu så vet hon att möjligheten finns där.
– Dessutom är det en trygghet att vi har specialistgruppen och att den inte bara finns inom läkarsidan. Våra specialister är otroligt duktiga, och att ha dem som kollegor på golvet är fantastiskt, säger hon.

Toppmoderna lokaler
Den senaste tiden har det hänt väldigt mycket på kliniken. Organisationen har ändrats och kliniken har dessutom flyttat in i nya toppmoderna lokaler. I maj öppnar även de nya akutrummen.
Akutkliniken i Örebro är först i landet med att få tillgång till CT-röntgen inne på själva traumarummen. Dess­utom satsas det just nu stort på hela traumaorganisationen.
– För de som vill vara med och påverka framtidens akutsjukvård så finns det just nu världens chans, säger Annette.

Nu söker vi sjuksköterska till Akutmottagningen, Akutkliniken USÖ. Klicka här för att läsa mer och ansök (Sista ansökningsdag har passerat)

Klicka här för att se alla våra lediga tjänster

Region Örebro län – Akutkliniken Örebros universitetssjukhus

Akutkliniken är en av Universitetssjukhuset Örebros största, med nära 250 anställda och omkring 65000 patientbesök per år, med ett varierat patientflöde inklusive pediatrik. Det finns en aktiv grupp specialistsjuksköterskor i akutsjukvård och en plan om fortsatt utbildning av fler.
Arbetet på kliniken präglas av stort engagemang, högt tempo och ett tätt samarbete mellan olika personalkategorier. Som medarbetare är du ofta mitt i händelsernas centrum.
För oss är det viktigt med möjlighet till forskning och utbildning, men vi har även fokus på arbetsmiljö, delaktighet och samarbete.

www.regionorebrolan.se/uso

Samarbete och bredd på AVA och akuten i Växjö

Mikael Thorén, specialistsjuksköterska inom akutsjukvård, Josefina Ågren, avdelningschef på AVA, Hanna Pettersson, sektionsledare på AVA och Emma Törnqvist, sjuksköterska på akutmottagningen. Foto: Martina Wärenfeldt
Mikael Thorén, specialistsjuksköterska inom akutsjukvård, Josefina Ågren, avdelningschef på AVA, Hanna Pettersson, sektionsledare på AVA och Emma Törnqvist, sjuksköterska på akutmottagningen. Foto: Martina Wärenfeldt

På akutkliniken i Växjö finns en stor medicinsk bredd och många karriärmöjligheter.
– Bredden här är otroligt rolig, och efter elva år är jag allt annat än fullärd. Det finns hela tiden nya utvecklingsmöjligheter, och fastän jag jobbat länge dyker det upp nya situationer som jag inte varit med om innan, säger Mikael Thorén.

Emma Törnqvist började på akutmottagningen i Växjö för flera år sedan, då som undersköterska. Här väcktes lusten att bli sjuksköterska, och det var också hit hon sökte sig efter sjuksköterskeexamen.
– Det beror dels på att jag fick ett så bra bemötande av alla kolleger, jag trivdes jättebra i arbetsgruppen från starten. Sedan tycker jag att det är så roligt att själv få göra bedömningar på våra patienter och hur snabbt de behöver träffa läkare. Man får verkligen använda hela sin kompetens och träffar många olika patienter och i olika åldrar, de kan vara allt från 2 till 102 år gamla, säger hon.

Vill du jobba med oss? Klicka på avdelningarna nedan för mer information och ansök.


Akutvårdsavdelningen (Sista ansökningsdag har passerat)

Akutmottagningen (Sista ansökningsdag har passerat)

Klicka här för att se alla våra lediga tjänster

Förstärker samarbete
Kollegan Hanna Pettersson jobbar som sektionsledare på AVA. Hon började sin bana som sjuksköterska på akutvårdsavdelningen i Växjö.
– Jag kände direkt att det skulle vara kul att få bredden som du får här, i och med alla kliniker vi jobbar med, det kan vara allt från kirurgi och infektion till medicin och ortopedi, säger hon.
På AVA har vi vanliga vårdplatser men också något som kallas observationsplatser. Huvudsyftet med observationsplatserna är att snabbt kunna märka en försämring av redan svårt sjuka patienter. Det är ett mellanläge mellan vårdavdelning och IVA som bemannas av sjuksköterskor som jobbat en längre tid på AVA, och är en möjlighet att ytterligare utvecklas i sin sjuksköterskeroll.
– Sedan länge finns ett gott samarbete mellan AVA och akutmottagningen och vi kommer nu att förstärka det ytterligare. Inom kort kommer vi att minska med några vårdplatser på AVA och i stället utöka på akuten. Det kommer att vara personal från båda personalgrupperna, så gränserna däremellan suddas ut mer och mer i och med att vi delar mer på uppdragen som helhet, säger Josefina Ågren, avdelningschef på AVA sedan förra året.

Stor kunskapsutveckling
För den som vill prova på olika karriärvägar är akutkliniken i Växjö ett bra val. Mikael Thorén började här för elva år sedan, under en introduktion efter sin sjuksköterskeexamen. Sedan dess har han haft olika positioner och gått olika utbildningar.
– Jag är på AVA ibland och akuten ibland, och har olika roller som till exempel ledningsansvarig sjuksköterska. Man är en slags platschef under arbetspasset och ska fördela hur arbetet ska göras för att flyta på. Händer något större får man en väldigt central roll, säger Mikael Thorén.
Det finns bland annat kurser i akut medicinskt omhändertagande och en traumautbildning som sjuksköterskor får ta del av.
– Jag har läst vidare specialistutbildning inom akutsjukvård och breddat min kunskap så mycket det bara går, i och med att vi har så många olika sorters patienter här, säger Mikael Thorén.
Mycket av kunskapsutvecklingen sker också i det dagliga arbetet.
– Man stöter på nya saker hela tiden, man behöver gå igenom det när de händer. Så det gäller att vara nyfiken och fråga och ta hjälp. Läkarna finns alltid tillgängliga, liksom andra kollegor; man lär sig i det dagliga arbetet, säger Mikael Thorén.
Förutom att vara intresserad av att lära nytt är det bra att den som ska jobba vid akutkliniken i Växjö klarar snabba förändringar.
– Man måste trivas i en händelserik miljö, en arbetssituation som är rörlig. Vi har en varierad belastning utifrån att det är akuta situationer, så saker kan ändras väldigt snabbt, vilket också gör att det aldrig blir tråkigt säger Hanna Pettersson.

Vill du jobba med oss? Klicka på avdelningarna nedan för mer information och ansök.


Akutvårdsavdelningen (Sista ansökningsdag har passerat)

Akutmottagningen (Sista ansökningsdag har passerat)

Klicka här för att se alla våra lediga tjänster

Region Kronoberg – AVA och akuten i Växjö

Akutmottagningen i Växjö
Akutmottagningen i Växjö behandlar akut sjuka inom specialiteterna medicin, infektion, kirurgi och ortopedi. På kvällar, nätter och helger tar vi även emot de som söker till ögonkliniken och öron-näsa-halskliniken.

AVA
AVA har 24 vårdplatser varav 4 observationsplatser. Här tar vi emot patienter med väldigt olika vårdbehov , och med olika sjukdomar och bakgrunder. Det gör vår avdelning speciell och du som sjuksköterska får en bred kunskap inom olika specialiteter. Våra patienter vårdas en kortare tid hos oss innan vårdplan­en kring patienten har klarnat, och patienten går sedan vidare till annan vårdavdelning eller får åka hem igen.

Kontakt:
Verksamhetschef: Clas Hjertqvist
Tel: 0470-58 77 86
E-post: clas.hjertqvist@kronoberg.se

Avdelningschefer:
Akutmottagningen
Lotta Sjölin
Tel: 0470-58 86 32

AVA
Josefina Ågren
Tel: 0470-58 26 26

regionkronoberg.se

Mångsidighet och variation inom akutsjukvården

Foto: Shutterstock

För sjuksköterskor som drivs av att möta och hantera oväntade händelser är akutsjukvården en spännande arbetsplats där man ständigt breddar sin medicinska kompetens. Det som gör akutsjukvården intressant är variationen och mötet med människor från hela samhället.

Katarina Meijers, verksamhetschef för Tema Akut och Reparativ Medicin på Karolinska sjukhuset i Solna. Foto: Torkel Ekqvist / Fotogruppen Södersjukhuset

Samtidigt krävs en förmåga att behålla lugnet, även i de mest utsatta lägena och oväntade situationerna.
– Akutsjukvård är all sjukvård som inte är planerad. Det är ett brett fält som inkluderar hela kedjan från ambulansvård, akutmottagning, akutvårdsavdelning (AVA) med olika inriktningar, till intermediärvård och IVA, säger Katarina Meijers, verksamhetschef för Tema Akut och Reparativ Medicin på Karolinska sjukhuset i Solna. Hon har tidigare arbetat i många år som specialistsjuksköterska i intensivvård och har sedan 2008 haft chefsroller inom intensivvård och akutsjukvård.

Från junior till senior
Nästan 6 av 10 sjuksköterskor kan tänka sig att arbeta inom akutsjukvården.
– Det är förstås jätteroligt att intresset är stort. Inom akutsjukvården kan man utvecklas från junior till senior sjuksköterska utan att behöva byta arbetsplats. Man kan specialisera sig genom att arbeta inom akutsjukvård, utvecklas på bredden på akutmottagningen eller ägna sig åt högspecialiserad kirurgisk eller medicinsk vård på AVA, intermediär- och IVA-avdelningar. Man kan göra klinisk karriär, välja ledarskapsspåret eller ägna sig åt forskning, i kombination med kliniskt arbete, säger Katarina Meijers.

”Inom akutsjukvården kan man utvecklas från junior till senior sjuksköterska utan att behöva byta arbetsplats.”

Flexibilitet och livserfarenhet
Behovet av både grundutbildade och specialistutbildade sjuksköterskor är stort inom akutsjukvården.
– För att klara av att arbeta långsiktigt inom akutsjukvård är det bra om man har erfarenheter från andra delar av sjukvården, exempelvis en vårdavdelning eller geriatrisk vård sen tidigare. Livserfarenhet är generellt sett en värdefull tillgång eftersom man i akutsjukvården möter många olika människor och hanterar situationer som återspeglar hela känslospannet från glädje till sorg, från liv till död. Den professionella rollen blir viktig i dessa möten och situationer. En bra förutsättning är också att man är flexibel. Även om det finns standardiserade arbetssätt och tydliga strukturer så innebär akutsjukvården i sig en oväntad eller plötslig händelse. Den interkollegiala miljön, stödet kollegor emellan, är viktig för att reflektera och ventilera, oavsett vad som händer under ett arbetspass, säger Katarina Meijers.

Puls och teamanda
– Kontinuerligt stöd efter att ha hanterat tuffa situationer i yrkesrollen är en avgörande faktor för att rekrytera och behålla sjuksköterskor i akutsjukvården. Det här är ett roligt och händelserikt arbetsområde, och många sjuksköterskor uppskattar den puls och teamanda som råder i akutsjukvårdens verksamheter, säger Katarina Meijers.

Skulle du kunna tänka dig att arbeta inom akutsjukvården?

Om undersökningen

Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Sjuksköterska mot ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor i Sverige 25–30 mars 2021. Statistisk felmarginal 1,9–3,2 procentenheter.

”Vi måste skapa hållbara lösningar för akutsjukvården”

Styrelsen för Riksföreningen för Akutsjuksköterskor 2019.

Under en lång tid har vi fått ta del av rubriker som ”En vård i kris”, ”På landets akutmottagningar är personalen nära bristningsgränsen”, ”Nu måste större förändringar till för att klara det ökande patienttrycket” och ”Det råder en stor brist på akutsjuksköterskor, för att klara vården!” Men är akutsjukvården i kris?

Det har under den senaste tiden förmedlats en massmedial bild av att den svenska akutsjukvården är en vårdform i kris. Denna bild verifieras av både mail och telefonsamtal som kommit Riksföreningen för Akutsjuksköterskor, SENA, tillhanda.
Därav väljer nu SENA att göra ett inlägg i debatten kopplat till det krisläge som råder inom svensk akutsjukvård.

Ökat söktryck
Med ett ständigt ökande söktryck, äldre och sjukare patienter samt med en skenande utveckling gällande både diagnostik, övervakning och behandling ställs idag mycket höga krav på landets akutvårdskliniker och dess personal.
Det finns idag en tydlig evidens för att såväl patientantalet som genomsnittsåldern på de patienter som söker akut vård ökar. Detta resulterar i både ett ökat omhändertagandebehov och en ökad vårdtyngd, vilket i sin tur för till ökande väntetider och vårdtider inom den akuta vården. Sammantaget riskerar detta att negativt påverka vårdmötet med den enskilde personen, samt att negativt påverka vårdens möjligheter att tillgodose personens vårdbehov och motsvara samhällets förväntningar på en god, säker och tillgänglig vård.
Många av de riksövergripande problemområden som akutsjukvården brottas med idag – såsom vårdplatsbrist, undermåliga lokaler, ineffektiva arbetssätt, kontinuerligt ökande patientflöden och avsaknad av tydliga och anpassade kompetensstegar har lett till att lokala lösningar genomförts. Detta för att förbättra förutsättningarna för en god, säker och tillgänglig vård. Eftersom många av dessa lösningar genomförs lokalt blir följden att en nationell samsyn och strategi blir svårare att nå.

”Det finns idag en tydlig evidens för att såväl patientantalet som genomsnittsåldern på de patienter som söker akut vård ökar.”

Hållbara lösningar
För att hållbara lösningar skall kunna åstadkommas måste beslutsprocessen präglas av en samverkan mellan beslutsfattare, det vill säga beställare och sjukhusledning, och de som de facto är experter på verksamheten; akutpersonalen. Det är samtidigt viktigt att dessa satsningar inte baseras på kortsiktiga och förhastade lokala satsningar och beslut utan en fast nationell förankring. Av den anledningen är det av största vikt att ur ett nationellt perspektiv inkludera samtliga funktioner som är verksamma inom akutsjukvården i de beslutsprocesser som idag präglar den akuta vården.
Vi som riksförening ser att detta är av största vikt så att vi tillsammans kan finna långsiktiga lösningar på de problem som genomsyrar och eventuellt sänker kvaliteten på den intrahospitala akutsjukvården!

Inbjuder till nationell dialog
SENA spelar idag en viktig roll i de processer som formar den intrahospitala akutsjukvården gällande bland annat kompetensförsörjning. SENA:s förhoppning är att kunna sammanlänka dessa processer med den politiska diskussionen som hålls gällande den rådande situationen inom den intrahospitala akutsjukvården.
Som ett led i detta, och som ett led i SENA:s vision att vara en nationellt sammanlänkande aktör i frågor som inkluderar akutsjuksköterskor och intrahospital akutsjukvård, så vill nu Riksföreningen för Akutsjuksköterskor bjuda in till en nationell dialog.
Syftet med denna dialog är att etablera en nationell mötesplats för samtliga personalkategorier samt beslutsfattare inom akutsjukvården, det vill säga ett forum för utbyte av erfarenheter och formulerandet av nationella strategier med syftet att lyfta fram mera långsiktiga lösningar på de problem som idag genomsyrar och sänker kvaliteten inom den intrahospitala akutsjukvården.
En officiell inbjudan kommer att komma samtliga plausibla aktörer tillhanda i slutet av december 2020. Riksföreningens förhoppning är att inbjudna aktörer kommer att inse allvaret i den rådande situationen och utifrån detta välja att delta i den inledande nationella dialogen.
SENA kommer sedan att redovisa vilka aktörer som valt att delta samt utfallet av dialogen/dialogerna, och slutligen, gemensamt med involverade aktörer, lämna ett ”slutbetänkande” för vidare politisk nationell handläggning och verkställande.

Styrelsen för Riksföreningen för Akutsjuksköterskor, SENA

Sjuksköterska insjuknade i covid

Sjuksköterskan David Steen blev sjuk i covid efter att ha hjälpt patienter med sjukdomen.

Sjuksköterskan David Steen hoppade in som timvikarie i coronavården – och blev själv sjuk.
– Det har tagit hela sommaren för mig att bli någorlunda återställd, säger han.

I våras uppstod brist på vårdpersonal och sjuksköterskan David Steen började arbeta som timvikarie på akutens prioriteringstält på sjukhuset i Falun och skötte provtagning på patienter med symptom. David Steen blev själv sjuk och hängig och stannade hemma, men ville ta ett covid-test. 
– Jag fick svaret att jag får söka mig till min vårdcentral, då jag inte är fast anställd. Jag blev väldigt besviken och arg över att det kan fungera så när man går in och hjälper till. Som vikarie är man väldigt oskyddad, säger han.

”Det var en exceptionell situation med nya rutiner hela tiden, och alla gjorde det bästa de kunde.”

Brist på rutiner
Plötsligt blev han sämre, och fick åka ambulans och lades in med syrgas. 
– Jag blev liggande i fyra-fem dagar på infektionskliniken, och jag är glad att jag klarade mig undan IVA-vård. Men det har tagit hela sommaren för mig att bli någorlunda återställd, och jag har fortfarande ett enormt sömnbehov, säger David Steen.
Nu i efterhand ser han att vårdpersonal utsatte sig för risker som saknar motstycke.
– I vanliga fall finns det rutiner för allt. Du går till exempel inte in hos en missbrukspatient själv, du tänker på blodsmittor, men det fanns inte rutiner med covid. Och med olika information hela tiden var det svårt att veta vad som var rätt eller fel. Det var en exceptionell situation med nya rutiner hela tiden, och alla gjorde det bästa de kunde. 

Tar risker
Som exempel tar Daniel Steen munskydden, som personalen då inte hade men som han anser borde ha använts.
– I den här pandemin är det många sköterskor som utsatt sig för risker som i efterhand visat sig vara större än vad man trott. Men vi sjuksköterskor är ju sådana att vi gör det ändå, men vi hade gärna fått veta om riskerna. Jag hade gärna haft ett munskydd men hade fortfarande gått in till patienter.
Som David Steen ser det behöver vårdpersonalen kompenseras för allt slit.
– Det pratas om vårdskulden nu men vi har också en enorm personalskuld. Det är mycket personal som har utsatt sig för de här farorna men också tvingats till att skjuta upp semestrar. Vad har samhället annars gjort? För det här räcker det inte med några applåder.

Utvecklas på Tema akut och reparativ medicin

Rebecka Schmidt, omvårdnadschef för akut och trauma och Emil Andersson, omvårdnadschef på intensivakuten på Karolinska sjukhuset i Solna. Foto: Gonzalo Irigoyen
Rebecka Schmidt, omvårdnadschef för akut och trauma och Emil Andersson, omvårdnadschef på intensivakuten på Karolinska sjukhuset i Solna. Foto: Gonzalo Irigoyen

På nya Tema akut och reparativ medicin på Karolinska universitetssjukhuset i Solna och Huddinge arbetar du i sammanhållna vårdkedjor med akut sjuka och traumapatienter. Här finns många karriärspår både kliniskt och inom ledarskap. Det är en spännande tid, då du verkligen kan göra avtryck.

Den första januari i år sjösattes den nya organisationen, som innebär stora fördelar för såväl patienter som medarbetare. Nu får patienter med svåra akuta tillstånd högspecialiserad vård i en sammanhållen process, genom hela vårdförloppet, från det akuta omhändertagandet till rehab och hemskrivning. Omvårdnadsområdena omfattar akutmottagning och specialistmottagning i samarbete med de medicinska enheterna akut och trauma, akutkirurgi och ortopedi. Det är en patientgrupp med ett brett spektrum av tillstånd och som ofta kräver många olika insatser genom vårdkedjan.

Sammanhållet flöde
För dig som är sjuksköterska finns många möjligheter till ett spännande, omväxlande och utvecklande jobb. Här finns chans att få en mer ledande roll, på Karolinska universitetssjukhuset, både i Solna och i Huddinge.
– Tidigare var vården av den här patientgruppen mer fragmenterad, men nu är det ett sammanhållet flöde. Vi har en och samma ledningsgrupp och alla strävar mot samma mål. De olika delarna berikar och inspirerar varandra, och för sjuksköterskor skapar den nya organisationen öppningar för nya roller, berättar Rebecka Schmidt, som är intensivvårdssjuksköterska i botten och nu är omvårdnadschef för akut och trauma på Karolinska sjukhuset i Solna.
Hennes kollega Emil Andersson, som är omvårdnadschef på intensivakuten i Solna, håller med. För sjuksköterskor ger verksamhetens bredd flera karriärspår. En spännande funktion är ledningssjuksköterska, som är en roll man kan utvecklas till om man har intresse för ledarskap.
– Detta är en möjlighet för den som vill ha en ledande roll i teamet. Det är en funktion där man får prioritera resurser, coacha juniora medarbetare och handleda. Ledningssjuksköterskan kommunicerar även med andra verksamheter och har ett övergripande helhetsansvar. Samtidigt är man nära den kliniska verksamheten, förklarar Emil.

Jobba med oss på Tema akut och reparativ medicin. Klicka här för mer information och ansök

Kompetensutveckling
För att passa som ledningssjuksköterska är det bra att ha ordentlig klinisk erfarenhet och vara trygg i sin yrkesroll. Vården är högt specialiserad och har ett tydligt 24/7-perspektiv. Verksamheten måste vara robust dygnet runt, så ledningssjuksköterska är en roll för mer seniora medarbetare. Man behöver inte nödvändigtvis ha erfarenhet från akutsjukvård, för det lär man sig här. Det finns också mycket goda möjligheter till kompetensutveckling för att fylla kunskapsluckor.

Dynamisk tid
Siri Odelfalk och Maria Bergqvist arbetar inom Tema akut och reparativ medicin på Karolinska universitetssjukhuset Huddinge. Siri är omvårdnadschef för akutkirurgi och trauma och Maria har samma roll på en medicinsk akutvårdsavdelning. De lyfter fram att det är en spännande och dynamisk tid att komma till Tema akut och reparativ medicin. Verksamheten håller på att ta form, och den som är drivande och engagerad har stora möjligheter att påverka vården.
– Det är inte bara en klyscha att man kan vara med och göra avtryck i verksamheten. Jag upplever att man lyssnar på medarbetarna och tar vara på det engagemang och de idéer som finns. Det går snabbt att omsätta goda omvårdnadsidéer i handling, säger Maria, som trivs med att vara tillbaka i akutsjukvården efter flera år på andra avdelningar.

Personliga egenskaper styr
Siri lyfter fram rollen som omvårdnadschef. För henne var det en chans att utvecklas som chef och bygga upp avdelningen från start. Hon hade ingen tidigare professionell erfarenhet av ledarskap, men hade jobbat kliniskt i flera år på en ortopedisk avdelning. Hon lockades också av att arbeta med akutsjukvård.
– Det känns väldigt kul och utmanande att få vara med från början. Här på Karolinska universitetssjukhuset finns en öppenhet för att låta drivna och engagerade medarbetare axla ledande roller. Man kan gå direkt från ”golvet” till ledare; det är personliga egenskaper som styr, säger hon.
Alla fyra framhåller att Karolinska universitetssjukhuset erbjuder karriärvägar och möjligheter, som troligtvis saknar motstycke i svensk sjukvård. Här kan du som är sjuksköterska utvecklas kliniskt, som chef och ledare eller inom forskning. Det finns en stark fokus på omvårdnad, och insikt om sjuksköterskans centrala roll i vården. På Tema akut och trauma kan du utvecklas och göra skillnad – på riktigt!

Maria Bergqvist, omvårdnadschef på en medicinsk akutvårdsavdelning och Siri Odelfalk, omvårdnadschef för akutkirurgi och trauma på Tema akut och reparativ medicin på Karolinska universitetssjukhuset Huddinge. Foto: Johan Marklund
Maria Bergqvist, omvårdnadschef på en medicinsk akutvårdsavdelning och Siri Odelfalk, omvårdnadschef för akutkirurgi och trauma på Tema akut och reparativ medicin på Karolinska universitetssjukhuset Huddinge. Foto: Johan Marklund

Jobba med oss på Tema akut och reparativ medicin. Klicka här för mer information och ansök

Tema Akut och Reparativ Medicin

]Vi är ett nybildat tema som fokuserar på både akutsjukvård med komplett omhändertagandet av den akut sjuka patienten och de högspecialiserade uppdragen för Karolinska. Med högspecialiserad vård menas avancerad sjukvård som kräver särskilda resurser och kompetenser när det gäller utrustning och personal. I uppdraget ingår även att säkerställa forskning och utbildning. Inom Tema akut och reparativ medicin finns en rad spännande karriärvägar för sjuksköterskor, vare sig du vill arbeta rent kliniskt, med ledarskap eller inom FoU.
www.karolinska.se

Vårdplatsbristen måste åtgärdas

92 procent av sjuksköterskorna anser att Sverige har för få vårdplatser i förhållande till antalet invånare. Vårdplatsbristen är en komplex fråga som får konsekvenser för hela sjukvården. För att komma tillrätta med problemet krävs ett långsiktigt helhetsgrepp.

Daniel Gustafsson, specialistsjuksköterska och verksamhetsutvecklare på akutmottagningen på Universitetssjukhuset i Örebro.
Daniel Gustafsson, specialistsjuksköterska och verksamhetsutvecklare på akutmottagningen på Universitetssjukhuset i Örebro.

– Undersökningsresultatet är absolut inte förvånande, för vårdplatsbristen är ett problem som funnits länge i hela Sverige. Sverige har lägst antal tillgängliga vårdplatser bland OECD-länderna med 2,4 vårdplatser per 1 000 invånare, säger Daniel Gustafsson, specialistsjuksköterska och verksamhetsutvecklare på akutmottagningen på Universitetssjukhuset i Örebro. Han är även nationell processledare för akutområdet och har arbetat på Universitetssjukhuset i Örebro sedan 2007.

Patienter fastnar på akuten
Vårdplatsbristen är en komplex fråga som orsakats av en mängd olika faktorer.
– Sjuksköterskebristen på avdelningar och mottagningar i hela landet är den faktor som har allra störst påverkan på vårdplatsbristen. Akutmottagningen är den stora inkörsporten till slutenvården. Vårdplatsbristen i slutenvården innebär att patienter som egentligen är redo att slussas vidare istället fastnar på akutmottagningen. Det får stora konsekvenser för såväl morbiditeten som mortaliteten hos dessa patienter, säger han.
Hög personalomsättning, inte minst på akutmottagningar, är ytterligare en faktor som bidrar.
– Det minskar patientsäkerheten och är dessutom extremt kostsamt. Att skola in en nyanställd sjuksköterska på en akutmottagning kostar uppskattningsvis minst 150 000 kronor, säger Daniel Gustafsson.

Lyssna på professionerna som dagligen möter patienter.

Lyssna på professionerna
Hans råd till ansvariga politiker är att lyssna på professionerna som dagligen möter patienter.
– Sjukvårdens professioner har påtalat vårdplatsbristen i många år och har också lagt fram konkreta förslag på hur den kan åtgärdas. Det finns ingen universallösning för hur vårdplatsbristen bör åtgärdas, behoven varierar på olika sjukhus. För att åstadkomma verklig och långsiktig förändring av situationen krävs ett helhetsgrepp som kommer att ta tid och kosta pengar, säger Daniel Gustafsson.

För ensidigt fokus på lönen
När det gäller att få personalen att vilja stanna kvar anser han att man hittills har fokuserat alltför ensidigt på lönefrågan.
– Goda arbetsvillkor, möjlighet till betald vidareutbildning, ökad flexibilitet i schemaläggningen och möjlighet att påverka sin anställning är andra faktorer som väger tungt. Medarbetare som säger upp sig från akutmottagningarna gör det i allmänhet för att arbetsbelastningen är för hög, inte på grund av lönen, säger Daniel Gustafsson.

Corona påminnelse för politiker
Om vi har för få vårdplatser för ett normalläge kan man förstås fråga sig hur sjukvården ska klara av en omfattande pandemi som Corona.
– Utmaningen ligger dels i att informera allmänheten om vikten av att söka sig till rätt vårdnivå för att inte belasta akutsjukvården i onödan, dels i att öppna fler IVA-platser. Corona kan förhoppningsvis fungera som en påminnelse för såväl politiker som allmänhet om hur sårbart sjukvårdssystemet är, säger Daniel Gustafsson.

Vad anser du om antalet vårdplatser i Sverige i förhållande till antalet invånare?
Om undersökningen

Undersökningen genomfördes av Framtidens Karriär – Sjuksköterska mot ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor 5–10 mars 2020. Över 1 000 sjuksköterskor har svarat på undersökningen. Statistisk felmarginal 1,9–3,2 procentenheter.

För en bättre akutsjukvård

Foto: Staffan Claesson / Akademiska sjukhuset
Foto: Staffan Claesson / Akademiska sjukhuset

Sjuksköterskornas bästa förslag för att förbättra akutsjukvården är att anställa fler läkare och sjuksköterskor till akutmottagningarna, öka antalet vårdplatser inom slutenvården och att ha hög kompetens på personalen för bättre och snabbare bedömningar.

Ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor i Sverige har svarat på frågan ”Vilka är dina bästa förslag för att förbättra akutsjukvården?”

Personal och vårdplatser
Anställ mer personal till akutverksamheterna. Det behövs både läkare och sjuksköterskor. I en undersökning som gjorts beskrivs att det inte går att ha intensivvårdsplatser öppna på grund av personalbrist.
”Nu om aldrig, med tanke på Coronaviruset är vi dåligt rustade. Vi klarar inte ens normalläge utan att emellanåt behöva gå upp i stabsläge för att lösa situationen i panik.”
Man anser att personalen behöver bättre lön, arbetsmiljö och arbetsvillkor, dels för att söka sig till akutsjukvården, men också för att orka stanna kvar.
Med för få vårdplatser är risken stor att patienter skickas hem för tidigt och kommer tillbaka ännu sjukare, och då kräver mer vård än de skulle ha behövt om de fått en plats första gången. Med fler vårdplatser kan patienterna på akutmottagningarna tas om hand snabbare och få den vård de behöver inom slutenvården.

Vissa bedömningar via telefon bör göras av sjuksköterskor, och inte operatörer som helt saknar sjukvårdsutbildning.

Högre kompetens
Det ska finnas specialistläkare inom akutsjukvård som snabbt kan avgöra vilka som behöver akut vård och vilka som kan gå till vårdcentral nästa dag. Många underläkare är osäkra på sina bedömningar och behöver konsultera en eller flera specialister vilket förlänger kötiden på akuten. Vissa bedömningar via telefon bör göras av sjuksköterskor, och inte operatörer som helt saknar sjukvårdsutbildning.
Kompetent och erfaren personal kan snabbt ta beslut och tillsammans med kraftigt ökade antal vårdplatser blir det inga proppar på akuten. Man efterlyser bättre flöden. Ge sjuksköterskorna befogenheter att handlägga vissa patientgrupper som bedöms kunna gå hem. Detta ger läkarna mer tid för de sjukaste patienterna, risken för långa väntetider minskar och arbetsmiljön blir bättre.

Utöka primärvården
Det måste finnas en bättre tillgänglighet till primärvården för att undvika att icke akuta ärenden hamnar på akutmottagningen. Närakuter bör ligga geografiskt nära akutmottagningen för att lättare slussa patienter som inte behöver akut vård. Låt närakuten vara öppen dygnet runt för att avlasta akuten. Allt för många patienter hamnar på akuten för att de inte får någon tid på vårdcentralen.

Förslag för en bättre akutsjukvård

1. Mer personal
2. Utöka antalet vårdplatser
3. Personal med rätt kompetens
4. Utökad primärvård
5. Bättre lön, arbetsmiljö och arbetsvillkor
6. Information till allmänheten

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes av Framtidens Karriär – Sjuksköterska mot ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor 5–10 mars 2020. Över 1 000 sjuksköterskor har svarat på undersökningen. Statistisk felmarginal 1,9–3,2 procentenheter.

Jobba i en Dynamisk miljö

Anette Buhr, vårdenhetschef, Emelie Lundin, sjuksköterska, Helen Dalene, sjuksköterska och Sara Nyman, vårdenhetschef på akutmottagningen vid Norra Älvsborgs Länssjukhus. Foto: Sebastian Lamotte
Anette Buhr, vårdenhetschef, Emelie Lundin, sjuksköterska, Helen Dalene, sjuksköterska och Sara Nyman, vårdenhetschef på akutmottagningen vid Norra Älvsborgs Länssjukhus. Foto: Sebastian Lamotte

– Om man vill jobba i en dynamisk miljö med goda utvecklingsmöjligheter och trivs med tvärprofessionellt teamarbete är akutmottagningen vid Norra Älvsborgs Länssjukhus helt rätt plats, säger Helen Dalene, som är inne på sitt sjätte år som sjuksköterska inom NU-sjukvården.

Helen Dalene tog sin sjuksköterskeexamen 2004 och har arbetat på akuten på NÄL sedan 2014. Sedan dess har det hänt en hel del. De gånga åren har i kraft av både interna utbildningar och tillgång till extern fortbildning inneburit en stadig yrkesmässig utveckling. Idag är hon förutom specialistsjuksköterska i akutmedicin även traumaansvarig sjuksköterska och instruktör i TNCC.
– Jag sökte mig hit för att jag visste att det är en stor klinik och tycker om att jobba med akutsjukvård. Att jag blivit kvar beror mycket på de goda utvecklingsmöjligheterna och verksamhetens bredd, det finns ständigt något nytt att lära.
Hon får medhåll av kollegan Emelie Lundin som var nyutexaminerad sjuksköterska när hon började på mottagningen för fyra år sedan.
– Jag gjorde praktik på avdelningen i tre veckor, stormtrivdes och sökte mig hit efter avslutade studier. Här möter jag patienter i alla åldrar och ett brett spektrum av olika sjukdomstillstånd. Det finns enormt mycket att lära sig vilket jag tycker är en av de stora tjusningarna med akutsjukvård.
Att vara oerfaren sjuksköterska och börja på akuten kan låta tufft men Emelie menar att det är personbundet.
– Du lär dig under tiden, men det kan vara bra att tänka över sin egen stresstålighet. Man vet aldrig riktigt vad som väntar och ibland kan det vara hektiskt att arbeta på akuten. Vi var sex nya sjuksköterskor som började här samtidigt och fyra av oss är fortfarande kvar. För mig har det fungerat jättebra.

Akutmottagningen söker sjuksköterska! Klicka här för mer information och ansök

Satsningar
Sara Nyman, vårdenhetschef, berättar att man under senare år gjort en rad olika insatser för att ge nya medarbetare en god start i verksamheten.
– Västra Götalandsregionen har satsat extra pengar på akutvårdskedjan, där NU-sjukvården bland annat har använt pengarna till att införa akutläkare. Tidigare hade läkarna som jobbade här sin egentliga hemvist på någon annan klinik. Nu har vi egna läkare vilket skapar större trygghet hos sjuksköterskorna och undersköterskorna på enheten.
En annan åtgärd är att verksamheten byggt upp checklistor där rutiner och procedurer för olika situationer finns beskrivna.
– Det har fallit väl ut och fungerar som stort stöd i arbetet. Det går inte att ta in allting när man är ny och går bredvid, alla situationer som en sjuksköterska kan ställas inför uppkommer inte vid upplärningen. Checklistorna gör att man både som ny och erfaren sjuksköterska har lättillgänglig information om hur man ska hantera olika saker.

Mentorskap
Mentorskap för nya medarbetare är ett ytterligare sätt att trygga starten för nya sjuksköterskor.
– Det började i mindre skala för drygt ett år sedan och är under utveckling. En målbild är att man som ny sjuksköterska ska en tydlig plan för karriär, en gedigen introduktion samt ett mentorskap i minst ett års tid. Huvudsyftet är att ge alla medarbetare rätt förutsättningar till att finna sig tillrätta och landa i sköterskerollen hos oss, säger Anette Buhr, vårdenhetschef.
Helen flikar in att arbetet i akuta situationer är standardiserat.
– När traumalarmet går har varje personalkategori sin roll vilket ger trygghet i stressiga situationer. Detta är något vi övar regelbundet.
Verksamheten har även långt gångna planer på att utarbeta en tydligare karriärutvecklingsmodell för sjuksköterskor.
– De ska självklart ges tid att landa i sin nya yrkesroll, men eftersom vi har så stor och bred akutmottagning vill vi att det ska bli tydligt vad våra sjuksköterskor kan förvänta sig vad gäller fortbildning. Alla är vi olika och behöver olika mycket tid för att landa i en ny yrkesroll. Därför är det viktigt att ta i beaktande att alla inte kan gå samma väg för att nå samma resultat, fastslår Sara.

Akutmottagningen söker sjuksköterska! Klicka här för mer information och ansök

Akutmottagningen Norra Älvsborg, NU-sjukvården

NU-sjukvården är en del av Västra Götalandsregionen och är ett av Sveriges större länssjukhus. Vi finns på NÄL (Norra Älvsborgs Länssjukhus) i Trollhättan och Uddevalla sjukhus. Sjukhusets upptagnings-område omfattar 280000 invånare. Tillsammans är vi cirka 5500 medarbetare som varje dag arbetar för att ge god och säker specialistsjukvård.

www.nusjukvarden.se
www.vgregion.se

Läs till specialistsjuksköterska på distans vid Mälardalens högskola

specialistsjukskoterska-mdh

Läs till specialistsjuksköterska helt utan campusträffar på Mälardalens högskola. Den flexibla studiegången gör att studenten själv bestämmer tid och plats för sina studier, vilket gör att fler kan kombinera studier och arbete. Ansök senast 16 mars.

Programmen inom akutsjukvård och hälso- och sjukvård i hemmet är helt utan campusträffar. De är framtagna i nära samverkan med vårdverksamheter och utformade så att fler ska kunna kombinera arbete och studier.

− Halvfartsstudier gör det mycket lättare att kombinera specialistutbildningen med arbete. Att programmen bedrivs helt utan campusträffar är unikt och gör att deltagarna kan komma från hela Sverige, säger programsamordnaren Anders Widmark.

Våra specialistsjuksköterskeutbildningar med start 24 augusti 2020. Ansök senast den 16 mars.

Utbildningar på distans och halvfart


Akutsjukvård

Det råder stor brist på specialistsjuksköterskor inom akutsjukvården. Efter nära dialog och samverkan med vårdverksamheter startar MDH en ny specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning akutsjukvård.

Klicka här för mer information och ansökan

Hälso- och sjukvård i hemmet

I och med att antalet äldre ökar, ökar också antalet personer som behöver vård och omsorg utanför den traditionella slutenvården. Hälso- och sjukvård i hemmet handlar om insatser för att vårda sjuka samt om utvecklingen av vården.

Klicka här för mer information och ansökan

Utbildningar på helfart i Västerås


Anestesisjukvård

Intensivvård

Psykiatrisk vård

Mälardalens högskola

Mälardalens högskola (MDH) är en av Sveriges största högskolor och har 16 000 studenter som läser kurser och program inom ekonomi, hälsa, teknik och utbildning.

På MDH bedrivs forskning inom alla utbildningsområden för att lösa samhällets utmaningar, varav forskningen inom framtidens energi och inbyggda system är internationellt framstående.

MDH:s nära samarbete med näringsliv och offentlig sektor bidrar till att människor mår bättre och att jorden håller längre. MDH finns på båda sidor om Mälaren med campus i Eskilstuna och Västerås.