Etikettarkiv: Arbetsmiljö

Nattarbete utvecklande med rätt förutsättningar

Annika Lindahl Norberg, psykolog på CAMM.

För många är nattarbete förenat med utmaningar, men det erbjuder även unika möjligheter till självständigt och mer ostört arbete samt löpande klinisk kompetensutveckling. Enligt en forskningsrapport från Karolinska Institutet och Centrum för Arbets- och miljömedicin, kan nattarbete vara utvecklande och tillfredsställande om medarbetaren ges rätt förutsättningar.

– Vi har intervjuat ett antal nattarbetande sjuksköterskor och barnmorskor och kartlagt deras tankar kring för- och nackdelar med att arbeta natt. Många lyfter förstås fram möjligheten till återhämtning som central, då nattarbete är nära sammankopplat med efterföljande trötthet. Här bör verksamhetsansvariga vara lyhörda för varje individs behov eftersom psykologiska, biologiska och sociala faktorer påverkar vad som är ett optimalt schema för varje individ, säger Annika Lindahl Norberg, psykolog på CAMM och anknuten till KI och en av forskarna bakom rapporten.

Kan öka arbetstillfredsställelsen
Hon anser att många arbetsgivare har behov av ökad kunskap om hur organisering av arbetet och arbetsmiljön kan förbättras för att göra arbetslivet mer hållbart för nattarbetande sjuksköterskor.
– En av de viktigaste pusselbitarna i nattarbetets karaktär är kravet på stor självständighet och möjligheten att arbeta mer ostört. Om förutsättningarna är de rätta kan det öka arbetstillfredsställelsen och bidra till en berikad arbetssituation. Under sämre förutsättningar, som vid begränsad bemanning, kan kravet på självständighet i stället medföra stress och oro för patientsäkerheten, och en upplevelse av att vara ensam om ett alltför stort ansvar, säger Annika Lindahl Norberg.
Deltagarna i studien lyfter inte fram högre lön som en avgörande faktor för att trivas med nattarbete. I stället framhävs vikten av en långsiktigt hållbar arbetssituation med utrymme för återhämtning och kontinuerlig kompetensutveckling.

”Om förutsättningarna är de rätta kan det öka arbetstillfredsställelsen.”

Klinisk kompetensutveckling
Annika Lindahl Norberg anser att problemet inte bör stanna hos den enskilda chefen eller schemaläggaren, utan bör uppmärksammas på en högre organisatorisk nivå. En övergripande kostnadsanalys som inte bara ser till den kortsiktiga kostnaden krävs vid en diskussion om möjligheten att genomföra förändringar; till exempel kan arbetstidsförkortning ge mer hållbara arbetsförhållanden på nätterna.
– Här finns en möjlighet för arbets­givaren att ta vara på det som är positivt för nattarbetet. Arbetstillfredsställelsen kan säkras genom att se till att bemanningen är tillräcklig för att inte riskera vårdkvalitet och patientsäkerhet. Möjligheten till klinisk kompetensutveckling under nattskiftet skulle kunna formaliseras, exempelvis med handledar- eller mentorsprogram, säger hon.

Sjuksköterska insjuknade i covid

Sjuksköterskan David Steen blev sjuk i covid efter att ha hjälpt patienter med sjukdomen.

Sjuksköterskan David Steen hoppade in som timvikarie i coronavården – och blev själv sjuk.
– Det har tagit hela sommaren för mig att bli någorlunda återställd, säger han.

I våras uppstod brist på vårdpersonal och sjuksköterskan David Steen började arbeta som timvikarie på akutens prioriteringstält på sjukhuset i Falun och skötte provtagning på patienter med symptom. David Steen blev själv sjuk och hängig och stannade hemma, men ville ta ett covid-test. 
– Jag fick svaret att jag får söka mig till min vårdcentral, då jag inte är fast anställd. Jag blev väldigt besviken och arg över att det kan fungera så när man går in och hjälper till. Som vikarie är man väldigt oskyddad, säger han.

”Det var en exceptionell situation med nya rutiner hela tiden, och alla gjorde det bästa de kunde.”

Brist på rutiner
Plötsligt blev han sämre, och fick åka ambulans och lades in med syrgas. 
– Jag blev liggande i fyra-fem dagar på infektionskliniken, och jag är glad att jag klarade mig undan IVA-vård. Men det har tagit hela sommaren för mig att bli någorlunda återställd, och jag har fortfarande ett enormt sömnbehov, säger David Steen.
Nu i efterhand ser han att vårdpersonal utsatte sig för risker som saknar motstycke.
– I vanliga fall finns det rutiner för allt. Du går till exempel inte in hos en missbrukspatient själv, du tänker på blodsmittor, men det fanns inte rutiner med covid. Och med olika information hela tiden var det svårt att veta vad som var rätt eller fel. Det var en exceptionell situation med nya rutiner hela tiden, och alla gjorde det bästa de kunde. 

Tar risker
Som exempel tar Daniel Steen munskydden, som personalen då inte hade men som han anser borde ha använts.
– I den här pandemin är det många sköterskor som utsatt sig för risker som i efterhand visat sig vara större än vad man trott. Men vi sjuksköterskor är ju sådana att vi gör det ändå, men vi hade gärna fått veta om riskerna. Jag hade gärna haft ett munskydd men hade fortfarande gått in till patienter.
Som David Steen ser det behöver vårdpersonalen kompenseras för allt slit.
– Det pratas om vårdskulden nu men vi har också en enorm personalskuld. Det är mycket personal som har utsatt sig för de här farorna men också tvingats till att skjuta upp semestrar. Vad har samhället annars gjort? För det här räcker det inte med några applåder.

På 1177 fokuserar man på patienten

Renita Hamsund, sjuksköterska på 1177 Västmanland. Foto: Per Groth
Renita Hamsund, sjuksköterska på 1177 Västmanland. Foto: Per Groth

Sjuksköterskan Renita Hamsund är bara ett samtal bort för patienter som behöver råd och bedömning av sina sjukdomstillstånd.
– Många är väldigt tacksamma över att de kan få råd via telefon.

Efter 20 år som distriktssköterska började Renita Hamsund jobba på 1177 Västmanland, förra året.
– Att ge sjukvårdsrådgivning i telefon är ett meningsfullt jobb. Jag kan fokusera på en patient i taget och ta mig den tid som behövs, för att hon eller han ska känna sig trygg.
När Renita började fick hon en individuellt anpassad introduktion. Hon lärde sig att använda rådgivningsstöd och telefonprogram.
– Jag fick lära mig hur man styr in ett samtal på kärnfrågan, så att varje samtal blir så informativt som möjligt. Efter medlyssning med mina kollegor kände jag mig väl förberedd.

God stämning på jobbet
Hennes arbetskamrater har lång yrkeserfarenhet inom olika specialiteter.
– Den breda kompetensen är en styrka. Och stämningen här är väldigt god. Alla hjälps åt.
Inkommande samtal rör olika sjukdomstillstånd, vanligast är luftrörsproblem och feber. Periodvis ringer många in om magåkommor.
– Jag försöker att vara lyhörd och ställa frågor så att jag får ut så mycket fakta som möjligt.
Möjligheten för patienten att skicka bilder under samtalet underlättar när exempelvis utslag, svullnader och sårskador ska bedömas.
Renita brukar hinna med mellan sex och åtta samtal i timman.
– Om ett samtal drar ut på tiden så kan jag ofta låta det göra det, utan att bli stressad. Men är det kö så försöker jag att begränsa det.

Flexibla arbetstider
Möjligheten att ta pauser och sträcka på sig mellan samtalen, ökar trivseln.
– Här har man satsat på arbetsmiljön. Vi har ergonomiska arbetsplatser, och det finns träningscykel och vikter.
En annan stor fördel är de flexibla arbetstiderna. På 1177 Västmanland lägger personalen sitt schema själva.
– Vi planerar i tioveckorsperioder. Då för jag in vilka dagar och vilka tider jag vill arbeta. Min tjänst är på 90 procent så jag brukar jobba fyra dagar ena veckan och fem dagar veckan därpå.
Eftersom Renita är kvällsmänniska väljer hon gärna sena pass.
– Idag har jag jobbat 11 till 18. Jag fick en skön sovmorgon men har ändå hela kvällen kvar. Vissa dagar väljer jag 13 till 22 istället. Då hinner jag röja och pyssla hemma före jobbet. Jag stortrivs med upplägget!

1177 Vårdguiden – Region Västmanland

1177 Vårdguiden på telefon är en tjänst som finns i hela Sverige. I Västmanland arbetar cirka 35 sjuksköterskor dygnet runt med sjukvårdsrådgivning till våra invånare via telefon. Vi arbetar delvis nationellt för att nå effektivitet och för att erbjuda en jämlik vård.
Att arbeta hos oss är både lärorikt och utmanande. Arbetet sker självständigt men i en grupp som präglas av erfarenhet, samarbete och delaktighet.
Vi arbetar kontinuerligt med utveckling av digitala lösningar för att öka tillgänglig­heten till invånarna.

1177 Vårdguiden på telefon
Region Västmanland
721 89 Västerås
www.1177.se/regionvastmanland

www.1177.se/regionvastmanland

För en bättre akutsjukvård

Foto: Staffan Claesson / Akademiska sjukhuset
Foto: Staffan Claesson / Akademiska sjukhuset

Sjuksköterskornas bästa förslag för att förbättra akutsjukvården är att anställa fler läkare och sjuksköterskor till akutmottagningarna, öka antalet vårdplatser inom slutenvården och att ha hög kompetens på personalen för bättre och snabbare bedömningar.

Ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor i Sverige har svarat på frågan ”Vilka är dina bästa förslag för att förbättra akutsjukvården?”

Personal och vårdplatser
Anställ mer personal till akutverksamheterna. Det behövs både läkare och sjuksköterskor. I en undersökning som gjorts beskrivs att det inte går att ha intensivvårdsplatser öppna på grund av personalbrist.
”Nu om aldrig, med tanke på Coronaviruset är vi dåligt rustade. Vi klarar inte ens normalläge utan att emellanåt behöva gå upp i stabsläge för att lösa situationen i panik.”
Man anser att personalen behöver bättre lön, arbetsmiljö och arbetsvillkor, dels för att söka sig till akutsjukvården, men också för att orka stanna kvar.
Med för få vårdplatser är risken stor att patienter skickas hem för tidigt och kommer tillbaka ännu sjukare, och då kräver mer vård än de skulle ha behövt om de fått en plats första gången. Med fler vårdplatser kan patienterna på akutmottagningarna tas om hand snabbare och få den vård de behöver inom slutenvården.

Vissa bedömningar via telefon bör göras av sjuksköterskor, och inte operatörer som helt saknar sjukvårdsutbildning.

Högre kompetens
Det ska finnas specialistläkare inom akutsjukvård som snabbt kan avgöra vilka som behöver akut vård och vilka som kan gå till vårdcentral nästa dag. Många underläkare är osäkra på sina bedömningar och behöver konsultera en eller flera specialister vilket förlänger kötiden på akuten. Vissa bedömningar via telefon bör göras av sjuksköterskor, och inte operatörer som helt saknar sjukvårdsutbildning.
Kompetent och erfaren personal kan snabbt ta beslut och tillsammans med kraftigt ökade antal vårdplatser blir det inga proppar på akuten. Man efterlyser bättre flöden. Ge sjuksköterskorna befogenheter att handlägga vissa patientgrupper som bedöms kunna gå hem. Detta ger läkarna mer tid för de sjukaste patienterna, risken för långa väntetider minskar och arbetsmiljön blir bättre.

Utöka primärvården
Det måste finnas en bättre tillgänglighet till primärvården för att undvika att icke akuta ärenden hamnar på akutmottagningen. Närakuter bör ligga geografiskt nära akutmottagningen för att lättare slussa patienter som inte behöver akut vård. Låt närakuten vara öppen dygnet runt för att avlasta akuten. Allt för många patienter hamnar på akuten för att de inte får någon tid på vårdcentralen.

Förslag för en bättre akutsjukvård

1. Mer personal
2. Utöka antalet vårdplatser
3. Personal med rätt kompetens
4. Utökad primärvård
5. Bättre lön, arbetsmiljö och arbetsvillkor
6. Information till allmänheten

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes av Framtidens Karriär – Sjuksköterska mot ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor 5–10 mars 2020. Över 1 000 sjuksköterskor har svarat på undersökningen. Statistisk felmarginal 1,9–3,2 procentenheter.

Förtroendet för sjukvårdens framtid måste höjas

Sineva Ribeiro, ordförande Vårdförbundet. Foto: Dan Lepp
Sineva Ribeiro, ordförande Vårdförbundet. Foto: Dan Lepp
Nästan 2 av 3 sjuksköterskor tror att sjukvården om tre till fem år kommer att fungera sämre än idag. Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro, betraktar det som en stor utmaning att bedriva en hälso- och sjukvård där majoriteten av sjuksköterskorna saknar tilltro till sjukvårdens framtid.

– Det är inte konstigt att så många sjuksköterskor har en negativ syn på vårdens framtida utveckling. Flera faktorer bidrar, bland annat att många arbetsgivare väljer att anställa andra yrkesgrupper än sjuksköterskor, vilket ökar sjuksköterskors arbetsbelastning. Det faktum att många sjuksköterskor tvingas till ett arbetssätt som inte överensstämmer med vetenskap och beprövad erfarenhet bidrar säkerligen också, säger Sineva Ribeiro.

Skapa tillit till välfärden
– I och med vår legitimation har vi ett samhällsansvar att varna när sjukvården inte bedrivs utifrån beprövad erfarenhet och evidens. Många sjuksköterskor upplever att politikerna inte lyssnar på dem och att det inte kommer att ske några förbättringar. Politikerna har tyvärr inte insett vikten av att väljarna placerat sjukvårdsfrågan högst upp på sin politiska agenda. De har ett stort ansvar att fatta beslut som skapar tillit till välfärden, men misslyckas ofta, säger Sineva Ribeiro.

Sjukvårdspolitiker brister
Nästan 9 av 10 sjuksköterskor anser att de politiskt ansvariga för hälso- och sjukvården i Sverige inte gör ett bra arbete.
Sjuksköterskornas låga förtroende för sjukvårdens politiskt ansvariga beror, enligt Sineva Ribeiro, på att de får höra att det är ekonomin som styr vilken vård som ska bedrivas och vilken vård befolkningen har rätt till. Resultatet av det låga förtroendet är att sjuksköterskor lämnar den offentligt styrda vården och istället söker sig till privat sektor och bemanningsföretag. Även viljan att utbilda sig till sjuksköterska påverkas negativt.

Brist på bra villkor
– Politiker bör sluta prata om att det är brist på sängplatser som orsakar långa vårdköer och stängda vårdplatser, när det i själva verket är brist på bra villkor för bland andra sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor. Politiker har ett ansvar för hur de beskriver verkligheten, men även för sjuksköterskors förutsättningar att bedriva en god och säker vård och ha en god arbetsmiljö, säger Sineva Ribeiro.

Sineva Ribeiros viktigaste åtgärder för att sjuksköterskors arbetssituation ska förbättras
• Ett lönelyft på 10 000 kronor för särskilt yrkesskickliga. Vi kräver att särskilt yrkesskickliga sjuksköterskor, till exempel de med lång erfarenhet och specialistkompetens, ska få ett lönelyft som innebär att de höjer sin medellön från cirka 36 000 till 46 000 kronor per månad (2018). Då kommer rätt kompetens att stanna kvar och söka sig tillbaka till vården och vi får en kontinuitet som gynnar både personal och patienter. Målet om 10 000 kronor mer till särskilt yrkesskickliga gäller både sjuksköterskor, röntgensjuksköterskor, biomedicinska analytiker och barnmorskor.
• Ökade möjligheter till hälsosamma arbetstider. Eftersom många arbetsplatser kräver sjuksköterskebemanning dygnet runt och årets alla dagar, samtidigt som bristen på kollegor är stor, är det ofta svårt för sjuksköterskor att få en hälsosam arbetstidsförläggning med tillräcklig fritid. För att uppnå hälsosamma arbetstider krävs fler kollegor med rätt kompetens. På arbetsplatsen behöver man även arbeta mer med hälsosam arbetstidsförläggning. Det är inte hållbart att bemanna vården genom extrapass och övertid med en schemaläggning som ger alldeles för lite vila och återhämtning.
• Fler särskilt yrkesskickliga i vården. Vi behöver fler särskilt yrkesskickliga, de som är ryggraden i vården, som skapar trygghet och stabilitet i teamen och som handleder och stöttar de nya i yrket. Genom bättre villkor för denna grupp skapar vi förutsättningar hela vården att fungera väl, både för personal och patienter.

Hur kommer svensk sjukvård att fungera om 3-5 år?
I februari 2019 svarade 2/3 av sjuksköterskorna att de anser att utvecklingen inom svensk sjukvård går åt fel håll. Om du blickar 3-5 år framåt. Vad tror du om hälso- och sjukvården i Sverige då? Den kommer att fungera…

Vilken är din uppfattning om de politiskt ansvariga för hälso- och sjukvården i Sverige (främst på regionnivå och på nationell nivå)? De gör...

Om undersökningen
Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Sjuksköterska mot ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor 26–30 september 2019. Endast de som arbetar som sjuksköterskor eller inom hälso- och sjukvården har svarat på frågorna. Över 1 000 sjuksköterskor har svarat på undersökningen.

Utvecklas och påverka på 1177 i Sörmland

Ann Sundblad, projektansvarig och Sabina Kalaitzis-Barrögård, verksamhetschef på 1177 i Region Sörmland. Foto: Emelie Otterbeck
Ann Sundblad, projektansvarig och Sabina Kalaitzis-Barrögård, verksamhetschef på 1177 i Region Sörmland. Foto: Emelie Otterbeck
Vill du vara med och bygga upp en verksamhet från starten och sätta ditt eget avtryck? På 1177 i Region Sörmland har du chans att påverka och få en utvecklande karriär.

I mitten av november återtar Region Sörmland 1177 Vårdguiden i egen regi efter många års uppehåll. Nu är man i full gång med att bygga upp den nya verksamheten och rekryterar sjuksköterskor som vill bidra med sin kompetens.
– Det är ett tillfälle att kunna driva och förverkliga egna idéer om hur vi ska arbeta för att skapa en riktigt bra verksamhet, säger Ann Sundblad, projektansvarig.

Bra arbetsmiljö
1177 Vårdguiden i Region Sörmland kommer att bedrivas från tre enheter, i Eskilstuna, Katrineholm och Nyköping och ge service till invånare i hela regionen. Stort fokus ligger på att skapa en bra arbetsmiljö. Bra scheman som tillgodoser medarbetarnas individuella önskemål och tid för återhämtning är viktiga inslag.
– Vi satsar också på att ge goda möjligheter till kompetensutveckling och relevant utbildning, utifrån medarbetarnas behov. 1177 nationellt har även ett nätverk för utbildningar och föreläsningar som vi kommer att delta i, berättar Sabina Kalaitzis-Barrögård, som är verksamhetschef.
En stor fördel med att 1177 Vårdguiden återgår till regionen är att man nu kan samarbeta med de olika klinikerna på sjukhusen och få stöd att göra gedigna medicinska bedömningar.
– Det har varit efterfrågat av personal i sjukvården att ha rådgivare med lokalkännedom. Nu kan vi utveckla kvalitetsarbetet på en rad olika nivåer, säger Sabina.

Innovativa arbetssätt
På 1177 möter sjuksköterskorna alla olika typer av patienter och ett brett spektrum av symtom och sjukdomar. Man ska kunna hantera alla möjliga olika frågeställningar, som ibland kan vara mycket komplexa. Det kräver erfarenhet och förmåga att kunna fokusera fullt ut på patientmötet. Nyfikenhet och vilja att arbeta på nya, innovativa sätt är också viktigt.
– Det händer mycket och inom en snar framtid kommer vi att arbeta även med videomöten och chatt. Därför är det viktigt att man tycker att det är roligt med verksamhetsutveckling, vi är inne i ett väldigt kul och dynamiskt skede, säger Ann.
Som sjuksköterska på 1177 i Region Sörmland kan man dessutom få olika uppdrag vid sidan om det ordinarie rådgivningsarbetet, berättar Ann och Sabina.
– Det finns stora möjligheter att jobba med olika ansvarsområden där man har ett särskilt intresse, som att underhålla system eller hålla i utbildning. Vi vill att detta ska vara en miljö där alla verkligen utvecklas och trivs.

1177 Vårdguiden i Region Sörmland
1177 Vårdguiden är Sveriges nationella samlingsplats för olika typer av vårdtjänster. En viktig del är sjukvårdsrådgivning per telefon dygnet runt. Från mitten av november tar Region Sörmland över tjänsten i egen regi och erbjuder i samband med det spännande karriärmöjligheter för sjuksköterskor.
www.1177.se/sormland

Sjuksköterskor märker av psykisk ohälsa i arbetet

Henrika Jormfeldt, specialistsjuksköterska i psykiatri och ordförande i Psykiatriska Riksföreningen för Sjuksköterskor.
Henrika Jormfeldt, specialistsjuksköterska i psykiatri och ordförande i Psykiatriska Riksföreningen för Sjuksköterskor.
Den ökande psykiska ohälsan i samhället får effekter även för sjuksköterskors dagliga arbete. 91 procent av sjuksköterskorna anser att den psykiska ohälsan i samhället har ökat och av dem märker 92 procent av den ökade psykiska ohälsan i sitt arbete.

– Människor lever generellt sett under stor press idag. Kraven på att ha en hög kapacitet och hög funktionsnivå på i stort sett alla områden i livet har ökat på senare år. Det genererar stress, vilket i sin tur kan öka den psykiska ohälsan. Eftersom sjuksköterskor möter ett tvärsnitt av samhället i sitt arbete får en ökad psykisk ohälsa förstås konsekvenser även för dem, säger Henrika Jormfeldt, specialistsjuksköterska i psykiatri och ordförande i Psykiatriska Riksföreningen för Sjuksköterskor.

Svårt med omvårdnadsarbetet
En central del i sjuksköterskans arbete är att arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. För individer med psykisk ohälsa kan det vara svårare att ta till sig den typen av råd. Att möta fler patienter med psykisk ohälsa kan exempelvis göra att sjuksköterskor känner sig otillräckliga och upplever att de har mindre tid till omvårdnadsarbetet. Sjuksköterskor riskerar också att hamna i kläm när de möter patienter med psykisk ohälsa eftersom vården och samhället ofta saknar tillräckliga resurser för denna grupp.

Omvårdnad gör skillnad
– Kärnan i omvårdnad är att möta varje människa utifrån deras individuella behov. Som allmänsjuksköterska har man en gedigen kompetens att falla tillbaka på när man möter människor med psykisk ohälsa. Det är vanligt att man applicerar ett medicinskt fokus på psykisk ohälsa, men omvårdnaden är och förblir betydelsefull även för dessa patienter, säger Henrika Jormfeldt.

Se individen bortom diagnosen
Hennes råd till sjuksköterskor utanför psykiatrin som möter individer med psykisk ohälsa är att se individen bortom diagnos och symtom. Ha tilltro till att din omvårdnadskompetens kan göra skillnad för alla människor, oavsett psykisk eller fysisk ohälsa.
– Vi sjuksköterskor tror ofta att vi inte kan göra något för patienter som lider av psykisk ohälsa. När det är riktigt allvarligt sätter vi hellre vår tilltro till den medicinska vetenskapen, men det är en inställning som definitivt kan behöva omvärderas framöver eftersom vår hälsofrämjande kompetens behövs här. Sjuksköterskor fyller en nyckelfunktion i arbetet med att minska den psykiska ohälsan hos individen och i samhället i stort, avslutar Henrika Jormfeldt.

Hur anser du att den psykiska ohälsan i samhället har utvecklats under de senaste åren? Den...

Märker du av ökningen av psykisk ohälsa i ditt arbete som sjuksköterska?
De sjuksköterskor som svarade att den psykiska ohälsan har ökat fick den här följdfrågan.

Om undersökningen
Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Sjuksköterska mot ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor 26–30 september 2019. Endast de som arbetar som sjuksköterskor eller inom hälso- och sjukvården har svarat på frågorna. Över 1 000 sjuksköterskor har svarat på undersökningen.

Bra arbetsvillkor skulle stärka palliativ vård

Foto: Shutterstock
Foto: Shutterstock
Vad krävs för att sjuksköterskorna verkligen ska söka ett arbete inom palliativ vård?
Högre lön, rimliga arbetsscheman och helhetstänk kring patienten skulle få fler sjuksköterskor att söka ett arbete inom palliativ vård.

De knappt hälften av sjuksköterskorna som skulle kunna tänka sig att arbeta inom palliativ vård, men som inte gör det ännu, fick följdfrågan ”Vad krävs för att du ska söka ett arbete inom palliativ vård?”

Lön och arbetstider
Majoriteten av tillfrågade sjuksköterskorna anger att de vill ha högre lön än på sin nuvarande tjänst för att överväga att byta till ett arbete inom palliativ vård. En stor andel vill ha ett arbetsschema på enbart dagtid, vilket kan vara förvånande då livets slutskede pågår dygnet runt. Några anser att det är skäligt att arbeta 80% med 100% lön för att orka med arbetet psykiskt. De som tidigare har haft tjänst inom palliativ vård skulle gärna komma tillbaka igen.

Ledning och kollegor
Ett bra ledarskap och goda ekonomiska resurser är en förutsättning för att bedriva den palliativa vård som krävs på ett bra sätt. Med tanke på arbetets art är det ett måste med goda och erfarna kollegor som har ett helhetstänk kring patienten och dess närstående. Det är viktigt att personalgruppen är lyhörd för patientens vilja och önskemål. Personaltätheten måste vara hög så att man ges möjlighet att ge tid till varje enskild patient.
Arbetet inom palliativ vård måste vara behovsstyrt och inte kortsiktig ekonomistyrning. Man belyser arbetet på Hospice där man kan ha större frihet kring patienten, exempelvis att ha anhöriga hos sig, ta dit husdjur på besök och komma ut när man vill.

Utbildning och handledning
Här menar man att det är viktigt att få en god introduktion och regelbunden handledning. Vidareutbildning och stöd behövs för att personalen ska känna sig trygga när de möter patienten.
”Jag skulle vilja ha möjlighet att utbilda mig inom detta område innan jag börjar jobba.”

Krav för arbete inom palliativ vård
1. Högre lön
2. Rimligt arbetsschema
3. Ledning och bemanning
4. Helhetstänk kring patienten
5. Behovsstyrd vård
6. Vidareutbildning och handledning

Om undersökningen
Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Sjuksköterska mot ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor 26–30 september 2019. Endast de som arbetar som sjuksköterskor eller inom hälso- och sjukvården har svarat på frågorna. Över 1 000 sjuksköterskor har svarat på undersökningen.

Den utmattade sjuksköterskan

Sjuksköterskan Marie Schulze har skrivit en bok om sin utmattning.
Sjuksköterskan Marie Schulze har skrivit en bok om sin utmattning.
Med sin nyutkomna bok vill skolsköterskan Marie Schulze genom berättelsen om sin egen utmattning rikta ljuset mot sjuksköterskors arbetsvillkor och hårda press. Går det att nå balans i arbetslivet?

En dag för snart tre år sedan kollapsade Marie Schulze på sitt dåvarande arbete som sjuksköterska på en vårdcentral. I ”Den utmattade sjuksköterskan” delar hon med sig av sin resa genom dagboksanteckningar och reflektioner.
– Jag försökte vara en supersjuksköterska, och så är det för många. Man har en vilja att hjälpa människor, är effektiv och tar stort ansvar. Förväntningarna och kraven är stora både från sjuksköterskorna själva och omgivningen och det tenderar för många att bli gränslöst, säger Marie Schulze.

Ansvar på flera nivåer
Sjuksköterskors situation är idag pressad på många arbetsplatser, och ansvaret för att en balans upprätthålls ligger på både individ, organisation, politik och samhälle.
– Behovet av större balans krockar med de politiska kraven och vårdens förutsättningar. Jag vill vara optimistisk och behålla ett hopp om förändring, men har samtidigt svårt att se att helhetssituationen blir klart bättre inom rimlig framtid. Däremot är små förändringar som är hjälpsamma fullt möjliga.
Fler chefer bör exempelvis ta situationen på allvar i tid och ta hjälp av företagshälsovården.
– Det är också viktigt att chefer föregår med gott exempel och inte själva stressar på utan tillräcklig återhämtning, och kräver detsamma av sina medarbetare, säger Marie Schulze.

”Stöd i att bromsa”
Men hon betonar att cheferna också är hårt pressade och behöver bättre förutsättningar. Individens ansvar får heller inte glömmas bort.
– Men många behöver stöd i att bromsa, man har svårt att själv se problemet när man är i en stress-spiral. Det är viktigt att man tar sitt mående på största allvar, lyssnar på de i omgivningen som vill väl, tar hand om sig, samt tar emot professionell hjälp när man behöver.
Efter en längre sjukskrivning bytte Marie Schulze jobb och arbetar nu som skolsköterska på gymnasium. Vid sidan av utvecklar hon sin egen verksamhet som samtalsterapeut och hälsorådgivare.
– Men sjuksköterskeyrket släpper jag nog aldrig helt.

Maries tips till dig som är chef
• Ge dina medarbetare ett beslutsutrymme så att de känner att de har kontroll över sin arbetssituation.
• Var öppen för att vi alla har upp- och nedgångar i livet och inte alltid kan prestera på topp.
• Ha en tät dialog och täta uppföljningar med dina medarbetare.
• Var flexibel. Lägg upp en individuell plan för din medarbetare, till exempel med anpassningar av arbetsuppgifter och arbetstid.
• Stärk, anpassa och uppmuntra.
• Sopa inte problemen under mattan.
• Var tillgänglig och förstående, inte dömande.
• Se dina medarbetare, hjälp till att bromsa i tid.
• Ta själv hjälp och stöd.