Etikettarkiv: IVA

Högteknologisk intensivvård lockar sjuksköterskor

Filip Elfwering och Beatrice Linder arbetar tillsammans som specialistsjuksköterskor på NIVA vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Foto: Lisa Jabar  / AnnalisaFoto
Filip Elfwering och Beatrice Linder arbetar tillsammans som specialistsjuksköterskor på NIVA vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Foto: Lisa Jabar / AnnalisaFoto

Beatrice och Filip är nyblivna specialistsjuksköterskor i intensivvård på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Här arbetar de i erfarna team i en stimulerande utbildnings- och utvecklingsmiljö. Här finns även en ny karriärväg som flygsjuksköterska på Svenskt Ambulansflyg.

Beatrice Linder och Filip Elfwering arbetar tillsammans som specialistsjuksköterskor på NIVA, en högspecialiserad intensivvårdsavdelning där patienter med hjärnblödningar, traumatiska skall- och ryggskador samt akuta neurologiska sjukdomar vårdas.
NIVA är en del av verksamhetsområdet anestesi-operation-intensivvård vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU). Här finns sex operationsavdelningar och två intensivvårdsavdelningar.
– När Sahlgrenska annonserade en utbildningstjänst till intensivvårdssjuksköterska tog jag chansen, sökte och fick jobbet. Det har jag inte ångrat en sekund. Det är en dynamisk och utvecklande arbetsplats och jag trivs jättebra, säger Filip Elfwering.

Nu söker vi en intensivvårdssjuksköterska till NIVA på Sahlgrenska. Klicka här för att läsa mer och ansök (Sista ansökningsdag har passerat)

Klicka här för att se alla våra lediga tjänster

Trygg start
Filip blev legitimerad sjuksköterska 2018 och arbetade därefter som bemanningssjuksköterska inom privat vårdsektor. Steget över till den offentliga sjukvården och utbildningen till intensivvårdssjuksköterska var ett medvetet beslut.
– Jag fick möjlighet att auskultera på centralintensivvårdsavdelningen och fick därmed en inblick i verksamheten. Det kändes helt rätt från början. Som nyanställd sjuksköterska fick jag sedan en bra handledning och en möjlighet att gå bredvid för att successivt komma in i verksamheten. Det blev en välkomnande och trygg start, säger Filip.
Filips kollega Beatrice Linder blev legitimerad sjuksköterska 2019. Kort därefter påbörjade hon ett kliniskt basår med inriktning på intensivvård. Det kliniska basåret syftar till att skapa bra förutsättningar för nyutexaminerade sjuksköterskor att stärka sina teoretiska och praktiska kunskaper och samtidigt kunna växa in i sin nya profession på ett tryggt sätt.
– Jag har aldrig känt mig ensam och otrygg i min yrkesroll; det finns alltid stöd att få inom nära räckhåll. Det är också spännande och lärorikt att arbeta teambaserat med erfarna kollegor över olika professionsgränser. Vi arbetar dessutom i en kunskapsintensiv och högteknologisk miljö. Man lär sig ständigt nya saker, vilket är väldigt stimulerande, säger Beatrice.
Både Filip och Beatrice uppskattar även de möjligheter som ges till olika utvecklingsprojekt.
– Våra chefer uppmuntrar att vi driver kvalitets- och förbättringsarbeten. Det finns även goda möjligheter till betald utbildning på arbetstid. Själv siktar jag så småningom på en masterexamen i omvårdnad, säger Filip.

Flygsjuksköterska på halvtid
I takt med akademiseringen av sjuksköterskeyrket öppnas olika karriärvägar. Under 2022 kommer det också att finnas möjlighet att söka tjänsten som flygsjuksköterska vid Svenskt Ambulansflyg.
Västra Götalandsregionen är en av tre regioner i Sverige som fått uppdraget att starta en nationell verksamhet med ambulansflyg, i nära samarbete med Region Uppsala och Region Västerbotten.
– Vi har just rekryterat 12 specialistsjuksköterskor med anestesi- eller intensivvårdskompetens. Tjänsten innebär att man arbetar halvtid på ambulansflyget och 25–50 procent inom anestesi eller intensivvård på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Det innebär att man har kvar sin kliniska förankring, vilket är viktigt, säger Per-Olof Ortgren, vårdenhetschef för Svenskt Ambulansflyg vid SU.
Sex specialanpassade flygplan kommer dygnet runt att finnas tillgängliga för luftburen ambulanssjukvård i hela Sverige. Basen för verksamheten i Göteborg kommer att vara på Landvetter flygplats och planerad driftstart är i februari 2022. Ett viktigt mål med ambulansflyget är att bidra till en jämlik sjukvård där medborgare, oavsett region, har tillgång till den bästa vården.
– Det pågår en nationell strukturering av vården, vilket innebär att den högspecialiserade vården koncentreras till olika regioner och sjukhus. Behovet av flygtransporter kommer därför att öka. Det kan exempelvis handla om patienter som bor i Norrbotten och ska genomgå en cancerbehandling eller organtransplantation och behöver flygtransport till ett universitetssjukhus i södra Sverige. Intresset för att söka jobbet som flygsjuksköterska har varit stort. Jag tror väldigt mycket på den här verksamheten, säger Per-Olof Ortgren.

Per-Olof Ortgren, vårdenhetschef för Svenskt Ambulansflyg vid SU.
Per-Olof Ortgren, vårdenhetschef för Svenskt Ambulansflyg vid SU.

Nu söker vi en intensivvårdssjuksköterska till NIVA på Sahlgrenska. Klicka här för att läsa mer och ansök (Sista ansökningsdag har passerat)

Klicka här för att se alla våra lediga tjänster

Sahlgrenska universitetssjukhuset

Verksamhetsområde anestesi-operation-intensivvård på Sahlgrenska Universitetssjukhuset är Sveriges största enhet för operation, uppvakningsvård och intensivvård. Här genomförs såväl planerade som akuta åtgärder av personal specialiserad inom anestesi, operation och intensivvård. Här finns sex operationsavdelningar och två intensivvårdsavdelningar. Cirka 600 personer arbetar inom verksamheten.

www.sahlgrenska.se

Traineeutbildning skapar trygghet

rida Larsson, Sara Davidsson och Lotta Öhrn på IVA i Region  Örebro. Foto: Richard Ström
Frida Larsson, Sara Davidsson och Lotta Öhrn på IVA i Region Örebro. Foto: Richard Ström

Genom att erbjuda en trainee-period innan specialistutbildningen ökar utbytet av själva utbildningen och ger sjuksköterskorna en större trygghet i sin framtida yrkesroll.

Innan intensivvårdssjuksköterskan Frida Larsson påbörjade sin utbildning till specialistsjuksköterska inom Region Örebro blev hon erbjuden att gå som trainee inom intensivvården (IVA) under cirka ett halvår.
– Det var en fantastisk möjlighet som gav mig möjlighet att testa om jag trivdes bra på IVA och även en väldigt bra grund att stå på inför den kommande utbildningen.
Som trainee gick hon parallellt med en specialistsjuksköterska och hade även 10 timmar teoretisk utbildning.
– Att praktiskt få pröva på olika arbetsuppgifter gjorde att jag senare kunde ta till mig utbildningen mer effektivt. Jag fick också uppleva det goda samarbetet och den fantastiska teamkänslan som finns här och som gör att jag trivs så bra fortfarande.
Hennes kollega Sara Davidsson, som även hon gick som trainee före specialistutbildningen, konstaterar att Region Örebro verkar vara rätt ensamma om att erbjuda den möjligheten.
– Under min utbildning var det inte många andra som hade jobbat på IVA tidigare och jag märkte vilken stor fördel det var att redan ha den erfarenheten.

En välstrukturerad arbetsplats
Erbjudandet att gå som trainee är ett led i det strukturerade arbete som drivs inom Region Örebro.
– Det är en stor fördel för oss som jobbar här att allt är genomtänkt, och vi erbjuds verkligen bästa möjliga arbetsförutsättningar. Att arbetet är väldigt omväxlande, med alla typer av patienter och diagnoser, ger också stora möjligheter till utveckling.
Lotta Öhrn är utbildningssamordnare i hela Region Örebro för intensivvården och berättar att de nu utvecklar traineeperioden ytterligare med mer föreläsningar och övningar.
– Vi har även ett utvecklat fortbildningsprogram för de färdiga specialistsjuksköterskorna med återkommande utbildningsdagar och scenarioträningar. Varje månad har vi också ett tema ex barn, där ansvarsgruppen på IVA för barn har fortbildning för personalen så att alla ska vara uppdaterade och känna sig trygga i arbetet, avslutar hon.


Erbjuder många valmöjligheter

Caroline Andersson, Kim Edin och Erik Boqvist på Kirurgiska länskliniken i Region Örebro. Foto: Richard Ström
Caroline Andersson, Kim Edin och Erik Boqvist på Kirurgiska länskliniken i Region Örebro. Foto: Richard Ström

Utmanande, lärorikt och med stor potential för egen utveckling: så sammanfattar sjuksköterskor på den Kirurgiska Länskliniken i Region Örebro skälen till att de trivs så bra. Att samarbetsklimatet är mycket gott och att de har kul tillsammans är ytterligare plus.

Den kirurgiska länskliniken finns representerad på Universitetssjukhuset Örebro, USÖ, samt på länsdelssjukhusen i Karlskoga och Lindesberg, alla med olika typer av utmaningar och möjligheter.
– Jag gjorde min praktik här under utbildningen till sjuksköterska och trivdes verkligen bra med både kollegor och den stora variationen av arbetsuppgifter. Därför sökte jag mig hit efter utbildningen, något jag absolut inte har ångrat, förklarar Erik Boqvist som sedan 2013 jobbar på kirurgavdelning 7 på Karlskoga lasarett.
Caroline Andersson, som jobbar på vårdenhet 39 på USÖ sedan 2018, håller med och förklarar lite närmare varför hon inte har en tanke på att söka sig någon annanstans.
– Den främsta anledningen är den genuint goda teamkänsla vi har här. Med det stressiga klimat vi ständigt jobbar i, inte minst nu under pandemin, så betyder arbetsgruppen nästan allt, att vi kan jobba så lätt tillsammans och hjälpa, stötta och avlasta varandra. Sedan uppskattar jag mycket den nära kopplingen till forskningen, det stimulerar till utveckling för oss alla.

Lätt hitta sin egen väg
Har man en gång jobbat på den Kirurgiska länskliniken så kommer man ofta tillbaka, det är Kim Edin ett bra exempel på.
– Jag jobbade här första gången på 1990-talet och sökte mig tillbaka hit 2016, till kirurgiska mottagningen på USÖ. Bland skälen finns att det är högt i tak och man jobbar väldigt nära varandra i arbetsgruppen. Vi kommer också patienterna nära. Vi följer dem på deras resa genom behandlingarna. Jag uppskattar även ledningens uppmuntran till kontinuerlig individuell utveckling och att våga ta nya kliv.
Peter Flodström är verksamhetschef för den Kirurgiska länskliniken och bekräftar att det är ett mycket positivt arbetsklimat på klinikens olika enheter på de tre sjukhusen.
– Ett skäl tror jag är att vi bjuder på en bredd av arbetsuppgifter och utvecklingsvägar, på både universitetssjukhus och länsdelssjukhus, och med många olika inriktningar, vilket gör det lätt för varje individ att hitta sin egen nisch där man verkligen trivs, avslutar han.

Kirurgen och intensiven – Region Örebro Län

Kirurgiska kliniken är en länsklinik med verksamhet på länets tre sjukhus. Kirurgiska kliniken har ett länsuppdrag för akuta och elektiva kirurgiska sjukdomar samt bedriver även högspecialiserad vård.
Intensivvårdsavdelningen är en specialistavdelning för svårt sjuka patienter som kräver noggrann övervakning, avancerad behandling och omvårdnad. Runt patienten arbetar ett team bestående av intensivvårdsläkare, specialistsjuksköterskor inom intensivvård, undersköterska och sjukgymnast.

www.regionorebrolan.se

IVA-sjuksköterskor avgörande

Foto: Shutterstock
Foto: Shutterstock

Hittills har en relativt liten andel Coronapatienter behövt intensivvård, men situationen kan snabbt eskalera. Runtom i landet rustar regionerna därför för att snabbt kunna öppna fler intensivvårds­platser om behovet uppstår. Samtidigt är bristen på skyddsmaterial och framförallt IVA-sjuksköterskor stora problem.

– Det är väldigt svårt att veta exakt hur många intensivvårdsplatser vi kan behöva, även om man räknar på olika scenarion och jämför med hur utvecklingen sett ut i länder som Spanien och Italien, säger Helen Berthelson, enhetschef på Centralsjukhuset i Kristianstad och ordförande i Riksföreningen för anestesi- och intensivvård. Innan hon blev chef arbetade hon som IVA-sjuksköterska i många år.

Helen Berthelson, enhetschef på Centralsjukhuset i Kristianstad och ordförande i Riksföreningen för anestesi- och intensivvård. Foto: Kimme Persson
Helen Berthelson, enhetschef på Centralsjukhuset i Kristianstad och ordförande i Riksföreningen för anestesi- och intensivvård. Foto: Kimme Persson

Skydd och IVA-sjuksköterskor
Ett stort problem hittills har varit bristen på skyddsutrustning, exempelvis visir, munskydd och skyddsrockar. Beredskapen på det här området har inte varit tillräckligt god. Bristen beror enligt Helen Berthelson främst på att regionerna inte lagerhåller den typen av utrustning. När behovet ökar tar skyddsutrustningen därför snabbt slut.
Landets sjukhus och regioner inventerar kontinuerligt sina lager av skyddsutrustning och annan medicinsk utrustning som kan behövas om Coronapandemin förvärras.
– Varje region ska egentligen ha ett beredskapslager med skyddsmaterial, men det har hittills saknats på många håll. När man behöver öka antalet intensivvårdsplatser är dock tillgången på kompetent och specialiserad personal det absolut största problemet. Politiker och beslutsfattare behöver fundera på varför det finns för få IVA-sjuksköterskor. Med den rådande bristen på specialistsjuksköterskor försätter vi som land oss i en sårbar och farlig situation, säger Helen Berthelson.

Jag hoppas att Coronapandemin får fler att inse hur avgörande intensivvårdssjuksköterskorna är när en pandemi slår till.

Brist redan före Corona
Eftersom det var brist på IVA-sjuksköterskor i hela Sverige redan innan Coronapandemin slog till så blir bristen särskilt påtaglig när behovet av intensivvårdsspecialister ökar.
– Jag hoppas att Coronapandemin får fler att inse hur avgörande intensivvårdssjuksköterskorna är när en pandemi slår till. Vi har en så specifik kunskap som inte går att ersätta. Det tar ju tid att utbilda fler IVA-sjuksköterskor så för att hantera situationen nu krävs innovativa lösningar, exempelvis att allmänsjuksköterskor assisterar och avlastar IVA-sjuksköterskorna med vissa arbetsuppgifter, säger Helen Berthelson.

Vana att snabbt ställa om
– Många intensivvårdssjuksköterskor har verkligen gjort allt de kunnat för att bidra i den rådande krisen. De är vana vid att arbeta med smittsamma patienter, använda skyddsutrustning och tillämpa rigorösa hygienrutiner. De är också vana vid att snabbt ställa om och höja arbetstakten när arbetsbelastningen ökar. Samtidigt måste arbetsgivare värna om IVA-sjuksköterskornas hälsa och välbefinnande så de orkar hålla ett högt tempo så länge pandemin varar, säger Helen Berthelson.

Vi satsar på kompetensutveckling och flera nya tjänster

Dada Merdan, verksamhetschef och Anki Olsson, sjuksköterska på Thoraxcentrum. Foto: Magnus Lejhall
Dada Merdan, verksamhetschef och Anki Olsson, sjuksköterska på Thoraxcentrum. Foto: Magnus Lejhall

Thoraxcentrum på Blekingesjukhuset i Karlskrona är ofta i topp när hjärtsjukvården får priser. Nu vässas kliniken med bättre kompetensutveckling och flera nya tjänster, bland annat en instruktionssjuksköterska.

Den nya tjänsten som instruktionssjuksköterska tillsattes i slutet av september med Niklas Magnusson, IVA-sjuksköterska som jobbat inom kliniken under många år.
Han kommer att arbeta ”på golvet” också, men blir främst ansvarig för utbildning och kompetenshöjning. Hans första stora uppgift blir att ta fram rutiner och utbildningar för den personal som ska tjänstgöra på Thoraxcentrums intermediära vårdavdelning som kliniken snart öppnar – ett mellanting mellan vanlig avdelning och IVA. Intermediärplatserna kommer att bemannas med specialupplärda sjuksköterskor och undersköterskor.

Vi söker sjuksköterskor till avd 55, Thoraxcentrum! Läs mer och ansök här! – Sista ansökningsdag har passerats

Stor genomlysning
– En sjuksköterska och en undersköterska bildar ett vårdlag med ansvar för två patienter. Vi håller på att rekrytera personal som ska bemanna vårdplatserna, säger Dada Merdan, verksamhetschef för Thoraxcentrum.
I bakgrunden finns en stor genomlysning av klinikens verksamhet och rutiner.
– Vi såg ett behov av att förändra strukturerna i vårt arbetssätt, till exempel genom att öppna en intermediär avdelning där närheten till intensivvårdssköterskorna blir väsentlig, säger Anki Olsson, sjuksköterska och projektledare för omstruktureringen.
Niklas Magnusson ska också vara med och bygga Thoraxcentrums egen kompetensstege, där de första utbildningarna planeras starta i slutet av november. I takt med att kompetensen höjs och ansvaret ökas skapas även möjlighet för löneökning

Skräddarsydd utbildning
– Vi skräddarsyr kompetensutvecklingen utifrån behoven vi har och utifrån vad individerna själva är intresserade av. Höjd kompetens gör att fler känner sig trygga på jobbet, säger Anki Olsson.
Thoraxcentrum har prisats många gånger för sin framgångsrika sjukvård, bland annat av kvalitetsregistret Swedeheart och i SKL:s nationella patientenkät.
– Och tre år i rad har vi varit bäst i landet på överlevnad efter hjärtstopp, berättar Anki Olsson.
Hon har ”arbetat sig runt” på Thorax­centrum ända sedan 1997. Förutom att vara projektledare är hon idag avdelningschef för thorax operation – ett levande bevis för att det är möjligt att göra karriär utan att behöva lämna en klinik där man trivs och vill utvecklas.

Vi söker sjuksköterskor till Thoraxcentrum, hjärtavdelning 47. Läs mer och ansök här! – Sista ansökningsdag har passerats

Thoraxcentrum på Blekingesjukhuset i Karlskrona

Thoraxcentrum på Blekingesjukhuset i Karlskrona startade 1996 och är en av landets mest framgångsrika och prisbelönta hjärtkliniker. Här bedrivs vård inom kardiologi, högspecialiserad hjärt- och lungkirurgi samt vård inom områdena invasiv elektrofysiologi, pacemaker, ICD/CRT, invasiv kardiologi/PCI och TAVI.
Kliniken har cirka 240 medarbetare på vård-, intensivvård- och röntgenavdelningar samt inom mottagnings- och operationsverksamheter.

Region Blekinge
Thoraxcentrum Blekingesjukhuset Karlskrona
Kontaktperson: Dada Merdan
Tel: 073-447 13 52, E-post: dada.merdan@regionblekinge.se
www.regionblekinge.se

I teknikutvecklingens frontlinje på Thorax

Carolin Gårdman, vårdenhetschef på Thorax-IVA på Thorax-Kärlkliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping.
Carolin Gårdman, vårdenhetschef på Thorax-IVA på Thorax-Kärlkliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping.
Thoraxintensiv och thorax­kirurgi är sjukvårdens mest högspecialiserade verksamheter. Sjuksköterskor inom thoraxområdet är en del av en dynamisk verksamhet som ständigt utvecklas i teknikutvecklingens och omvårdnadens frontlinje.

Drygt hälften av sjuksköterskorna är inte insatta i vad thoraxkirurgi innebär och omfattar.
– Resultatet är inte förvånande. Många allmänsjuksköterskor tror att Thiva (thoraxintensiv) är en smal verksamhet med fokus på postoperativ omvårdnad och överraskas ofta av att det här rör sig om en bred intensivvårdsverksamhet som berör många olika typer av patienter och vårdbehov, säger Carolin Gårdman, vårdenhetschef på Thorax-IVA på Thorax-Kärlkliniken på Universitetssjukhuset i Linköping. Hon har lång erfarenhet som specialistsjuksköterska inom IVA med erfarenhet av både neuro- och thoraxintensivvård innan hon blev vårdenhetschef.
På Thiva vårdas en bredd av patienter, alltifrån patienter som genomgått kranskärloperation eller opererat in hjärtklaffar till de med grav hjärtsvikt och behov av ECMO eller annan assistans under en period. Patienter som opererat in en hjärtpump i väntan på transplantation förekommer också. Här vårdas även patienter efter lung- och kärloperationer.

Ständig teknikutveckling
Flera faktorer bidrog till att Carolin Gårdman valde att arbeta just på Thiva, bland annat för att det är ett område som ständigt utvecklas samt känslan av att göra skillnad för patienten.
– De kirurgiska teknikerna utvecklas kontinuerligt, liksom apparaturen och tekniken som används. Thiva är en dynamisk verksamhet som kräver ständig vidareutbildning, vilket jag trivs med. Som specialistsjuksköterska inom thorax arbetar man ofta självständigt. Utvecklingsvägarna är många, både kliniskt och ledarskapsmässigt, säger hon.

Utveckling och eget ansvar
Specialistsjuksköterskor på kliniken arbetar med inriktning mot IVA, operation eller anestesi. På vårdavdelningen och postop arbetar allmänsjuksköterskor. Efterfrågan är, enligt Carolin Gårdman, stor på specialistutbildade sjuksköterskor inom just IVA, operation och anestesi.
– För specialistsjuksköterskor på kliniken finns många utvecklingsmöjligheter. Om man brinner för något specifikt finns goda möjligheter till forskning. Vid sidan av det kliniska arbetet har många sjuksköterskor på Thiva eget ansvarsområde, som kan vara nutrition, patientsäkerhet, it-system, etik eller att ansvara för patientuppföljning, avslutar Carolin Gårdman.

Hur väl insatt är du i vad Thoraxkirurgi innebär och omfattar? Jag är ...

Om undersökningen
Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Sjuksköterska mot ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor 26–30 september 2019. Endast de som arbetar som sjuksköterskor eller inom hälso- och sjukvården har svarat på frågorna. Över 1 000 sjuksköterskor har svarat på undersökningen.

Utvecklas och väx på Sveriges bästa universitetssjukhus

Katrinne Värm-Khan, operationssjuksköterska och Ellenor Eriksson, intensivvårdssjuksköterska på Universitetssjukhuset Örebro. Foto: Richard Ström
Katrinne Värm-Khan, operationssjuksköterska och Ellenor Eriksson, intensivvårdssjuksköterska på Universitetssjukhuset Örebro. Foto: Richard Ström
Universitetssjukhuset Örebro är Sveriges bästa sjukhus i sin klass. Det visar den årliga rankning som tidningen Dagens Medicin gör.
– Det är enormt roligt och utmärkelsen är ett kvitto på vår drivkraft och engagemang. Här gör vi rätt och det är en fantastisk arbetsplats.

Det säger operationssjuksköterskan Katrinne Värm-Khan och intensivvårdssjuksköterskan Ellenor Eriksson, som båda arbetar på Universitetssjukhuset Örebro, USÖ.
USÖ utmärker sig i flera avseenden jämfört med Sveriges övriga universitetssjukhus och har bland annat bästa medicinska kvalitet, som är den tyngsta kategorin, samt bäst hjärtkirurgi och minst antal överbeläggningar. Sjukhuset hamnar i toppskiktet när det gäller flera andra områden som exempelvis intensivvård, kärlkirurgi, njursvikt, tillgänglighet och patientnöjdhet.

Bra sammanhållning
En bidragande orsak till den fina utmärkelsen kan vara att USÖ gjorde en omorganisation 2015 och inrättade länskliniker, vilket gör att planering av den högspecialiserade vården nu är mer överskådlig. Katrinne och Ellenor lyfter fram flera andra faktorer som de menar ligger bakom det goda resultatet.
– Vi har en otroligt bra sammanhållning och jobbar i sammansvetsade, tvärprofessionella team, där varje medarbetares roll respekteras och värdesätts. Det är en lyssnande kultur med nära kommunikation mellan yrkesgrupper. USÖ är en arbetsplats där medarbetarna får förutsättningar att utvecklas och därmed göra ett bra jobb, säger Katrinne, som blev färdig sjuksköterska 1997 och läste till operationssjuksköterska 2008.
Ellenor framhåller att USÖ är Sveriges yngsta universitetssjukhus och att det präglar arbetsmiljön och medarbetarna.
– Det är ett stort sjukhus, men med en väldigt trevlig och personlig stämning. Jag har arbetat på ett annat stort sjukhus tidigare, och här på USÖ är det en mycket vänligare och mer välkomnande atmosfär. Det är inte alls så anonymt eller med den typ av revirtänkande som kan förekomma på andra håll. Det finns inga gamla invanda strukturer eller hierarkier som sitter i väggarna, utan vi är alla jämlika, säger hon.

Arbeta med oss! Läs mer och ansök här!

Kompetensutveckling uppmuntras
En viktig aspekt som bidrar till att Ellenor och Katrinne trivs så bra är att kompetens- och karriärutveckling uppmuntras och tillgängliggörs på USÖ. De har båda fått möjlighet att läsa till specialistsjuksköterska på betald arbetstid och för såväl grundutbildade som specialistsjuksköterskor finns en rad interna och externa fortbildningar på respektive klinik.
– På kirurgen är det väldigt generöst med kurser och utbildningar, inte minst vad gäller ny medicinsk-teknisk utrustning. Vi kan dessutom engagera oss i olika grupper för att utveckla specifika områden. Jag är exempelvis ansvarig för akut trauma och neurosektionen, berättar Katrinne.
IVA har liknande möjligheter.
– På IVA tillhör vi ansvarsgrupper och varje månad har vi teman där vi fördjupar oss i olika ämnen. Det kan handla om andningsvård, cirkulation eller barn-IVA. Det är ett jättebra sätt att lära sig mer om viktiga områden. Själv arbetar jag med mottagningsgruppen, där vi följer upp IVA-patienter som vårdats mer än fyra dygn. Man kan också subspecialisera sig inom thorax-IVA, berättar Ellenor.

Traineetjänst
Ellenor tog sin sjuksköterskeexamen 2012 och efter några år som sjuksköterska på AVA på USÖ fick hon möjlighet till en traineetjänst på IVA. Det är en chans att få djupare inblick i en specialitet innan man tar steget att läsa till specialistsjuksköterska, och införs nu på allt fler kliniker på USÖ.
– Det var verkligen en förmån att gå som trainee innan jag bestämde mig för att vidareutbilda mig till IVA-sjuksköterska. Jag hade två mentorer och lärde mig enormt mycket. Sedan var jag säker på att det var rätt beslut, säger hon.
Varken Ellenor eller Katrinne kan tänka sig bättre jobb än att arbeta på IVA respektive operation på USÖ. De trivs med det snabba tempot och att arbeta med ett brett spektrum av patienter med vitt skilda diagnoser, att få ta helhetsansvar och vara med och bidra och utveckla vården.
– Det är så bra team och en enormt stöttande miljö. Här växer man i sin profession, gör skillnad och det är väldigt lätt att trivas.

Universitetssjukhuset Örebro
På Universitetssjukhuset Örebro är du som sjuksköterska viktig för att utveckla vården utifrån patientens fokus. Inom intensivvård och operation finns många möjligheter till en spännande och utvecklande karriär för såväl grundutbildade som specialistsjuksköterskor. Bägge klinikerna erbjuder också möjlighet att arbeta som trainee för att få djupare inblick i verksamheten samt betald specialistutbildning. USÖ utsågs nyligen av tidningen Dagens Medicin till Sveriges bästa universitetssjukhus.
www.regionorebrolan.se

Utvecklande jobb på mindre sjukhus

Maria Berg, specialistsjuksköterska för intensivvård på IVA-avdelningen. Foto: Marie Linderholm
Maria Berg, specialistsjuksköterska för intensivvård på IVA-avdelningen. Foto: Marie Linderholm
På Nyköpings lasarett bedrivs avancerad sjukvård inom de flesta områden, och för personalen innebär det mycket varierande arbetsuppgifter då de ofta får ta ett större helhetsgrepp över vården än man får på större, mer specialiserade sjukhus.

Fördelarna med ett mindre sjukhus är många, en är att medarbetarna från olika professioner jobbar närmare varandra vilket skapar ett större kollegialt lärande. Dessutom blir stämningen ofta väldigt god då alla pratar med alla. Det arrangeras även sociala event tillsammans på fritiden vilket också svetsar samman arbetsgrupperna.

En komplett IVA-avdelning
På IVA-avdelningen hanteras allt som rör intensivvård, från respiratorer och dialys till HIA och postoperativa tillstånd.
– Eftersom vi är ett mindre sjukhus så samlas allt på ett ställe. Det innebär att vi jobbar med en stor bredd av vårdsituationer och olika typer av patienter vilket är mycket stimulerande, berättar Maria Berg, specialistsjuksköterska för intensivvård.
Hon kommer själv från ett större sjukhus i Göteborg och kan konstatera att där var allt både mycket större och mer opersonligt.
– Här är det nära till allt och alla och vi hjälps åt i betydligt större utsträckning. Jag uppskattar även att arbetsuppgifterna är så varierande och att jag ständigt lär mig nya saker.
Då arbetssituationen på en intensivvårdsavdelning kan vara tungt belastande under perioder med mycket svårt sjuka patienter och mycket att göra så betyder stämningen i arbetsgruppen mycket, att alla känner att de blir lyssnade på och har någonstans att gå för att få stöd.
– Under tuffa perioder försöker vi i slutet av varje arbetspass ha en reflektion där vi går igenom hur vi upplevt passet. Det är väldigt bra att alla får lyfta saker som varit jobbigt eller irriterande och det blir lättare att lämna jobbet när man går hem.

Läs mer om våra lediga tjänster och ansök. Klicka här!

Hela vårdkedjan på strokeavdelningen
Fördelarna med ett mindre sjukhus märks även tydligt på strokeavdelningen där de får möjlighet att följa patienten från det att den kommer in akut till dess att den skrivs ut.
– Det skapar en mycket utvecklande arbetsmiljö då det händer mycket varje dag och vi får använda hela vår kompetens. Vi jobbar också i team som inkluderar många andra professioner som läkare, paramedicin och logoped, något som skapar en väldigt bra dialog i arbetsteamen och en härlig stämning på jobbet, förklarar Rebecka Grundin, sjuksköterska på strokeavdelningen.
Att de har hela vårdkedjan på samma plats innebär även att de kan ta ett bättre helhetsgrepp över varje patients vård.
– Eftersom vi dagligen även jobbar med rehabilitering av strokepatienter så tänker vi på det steget redan när en patient kommer in akut med en stroke. Det kan innebära att vi snabbare får upp en patient då vi vet vikten av det för den vidare rehabiliteringen, fortsätter hon.
Hennes kollega Jonathan Skoglund är relativt nyexaminerad och uppskattar mycket den höga kompetens som finns på avdelningen.
– De tar väl hand om oss nya, jag praktiserade här redan som student och kände på en gång att här vill jag jobba. Och då vi har ett så stort vårdspann så finns en mängd olika utvecklingsvägar som jag kan välja mellan.
All personal erbjuds strokekompetensutbildning som gör att alla har samma kunskapsbas, vilket i sin tur leder till både bättre vård och bättre arbetsklimat.

En härlig stämning i teamen
På båda avdelningarna konstaterar de att det är mycket tack vare det lite mindre formatet på sjukhuset som de har en så bra stämning, då de alla jobbar tillsammans och ingen grupp skiljs från den andra.
– Vi har en fantastisk personalgrupp som alltid har kul ihop även vid tyngre arbetsbelastning och alltid har stöd av varandra. Vi är verkligen ett riktigt team, och om man kommer som ny behöver man aldrig känna sig rädd för att be om hjälp, den finns alltid där, förklarar Jonathan Skoglund.
De jobbar även med att omsätta målet att sätta patienterna i centrum i verklig handling.
– Alla på IVA-avdelningen har snart gått den studiecirkel vi har i personcentrerad vård. Det är för de flesta en självklarhet att alltid utgå från patientens behov, men vi måste även leta efter patientens, och även närståendes, resurser och möjligheter att själv delta i vården och kunna påverka tillfrisknandet. Det märks en klar skillnad nu när alla professioner jobbar mot samma mål och med samma kunskapsbas, berättar Maria Berg.

Rebecka Grundin och Jonathan Skoglund, sjuksköterskor på strokeavdelningen. Foto: Marie Linderholm
Rebecka Grundin och Jonathan Skoglund, sjuksköterskor på strokeavdelningen. Foto: Marie Linderholm

Region Sörmland
På Nyköpings lasarett bedrivs medicinsk, kirurgisk och psykiatrisk vård, såväl akut som planerad. Lasarettet svarar för vård och behandling av i första hand boende inom den södra länsdelen (Gnesta, Nyköping, Oxelösund och Trosa kommuner) med närmare 91 000 invånare.
Nyköpings lasarett fokuserar på närvård med inriktning på den äldre patienten och patienten med kroniska sjukdomar samt på barn- och kvinnosjukvård. Lasarettet satsar på forskning inom området livsstilssjukdomar relaterat till övervikt och samverkar nära med de andra sjukhusen i Sörmland.
I Region Sörmland erbjuds du som sjuksköterska många olika möjligheter till karriärsutveckling. Som trainee erbjuds du möjligheten att pröva på olika placeringar, och genom vår studieförmån kan du med bibehållen lön specialisera dig. För dig som är ny i din yrkesroll har vi ett speciellt utformat program för att du på ett tryggt och säkert sätt ska introduceras i din yrkesroll.
Läs mer om våra olika karriär­vägar för sjuksköterskor på www.regionsormland.se
Har du frågor så är du välkommen att maila oss på rekrytering@regionsormland.se

ANOPIVA intressant för många sjuksköterskor

Helen Berthelson, enhetschef på Centralsjukhuset i Kristianstad (Foto: Christian Lindblom) och Åsa Eneqvist, operationssköterska på Visby Lasarett (Foto: Peo Sjöberg).
Helen Berthelson, enhetschef på Centralsjukhuset i Kristianstad (Foto: Christian Lindblom) och Åsa Eneqvist, operationssköterska på Visby Lasarett (Foto: Peo Sjöberg).
Nästan hälften av sjuksköterskorna kan tänka sig att arbeta inom anestesi, operation eller intensivvård. 16 procent av dem gör det redan idag. Behovet av sjuksköterskor med dessa specialistutbildningar är stort i hela Sverige.

– Det är väldigt glädjande att så många sjuksköterskor kan tänka sig att specialisera sig mot anestesi, intensivvård eller operation. Det är stor brist inom samtliga tre specialistinriktningar, vilket innebär att den som väljer någon av dessa utbildningar har många valmöjligheter och mycket goda framtidsutsikter, säger Helen Berthelson, som mellan 2004 och 2013 var IVA-sjuksköterska på Centralsjukhuset i Kristianstad. Sedan dess har hon arbetat som enhetschef på samma sjukhus. Hon är även ordförande i Riksföreningen för anestesi- och intensivvård.
För sjuksköterskor som vill arbeta inom anestesi, intensivvård eller operation är specialistutbildningen inträdesbiljetten till dessa verksamheter. En relevant specialistutbildning är nämligen ett krav för sjuksköterskor som vill jobba inom något av dessa tre områden.

Självständigt arbete med ansvar
– Jag kan varmt rekommendera sjuksköterskor att satsa på någon av dessa tre specialistutbildningar. Man blir oerhört specialiserad, men får samtidigt en kompetens som är både bred och djup. Utbildningarna gör dig eftertraktad på arbetsmarknaden och banar väg för ett självständigt arbete med stort ansvar. Arbetet är varierande och man får verkligen möjlighet att bli riktigt bra på det man gör, säger Helen Berthelson.
För att trivas som specialistsjuksköterska inom operation, anestesi eller intensivvård är det viktigt att man är intresserad av att ständigt utvecklas och vidareutbilda sig. Man kan jobba både i privat och i offentlig vårdverksamhet. Den som vill specialisera sig ytterligare i sin profession och fördjupa sin kunskap efter specialistutbildningen, kan exempelvis välja att inrikta sig mot barnintensivvård, thorax- eller neurointensivvård.

Aldrig färdigutbildad
– Eftersom det är en utvecklingsbenägen verksamhet och det ständigt kommer nya behandlingsmetoder, operationsmetoder och liknande så blir man aldrig riktigt färdigutbildad. Arbetsuppgifterna för specialistsjuksköterskor med dessa kompetenser blir samtidigt allt mer avancerade och självständiga, säger Helen Berthelson.
– Det är viktigt att specialistutbildningarna håller en hög teoretisk och praktisk kvalitet för att sjuksköterskorna ska kunna delta i sjukvårdens förbättringsarbete. Utbildningen behöver ge förmåga att söka och värdera forskningsrön och ny kunskap. Arbetsgivare behöver erbjuda specialistsjuksköterskorna delaktighet i vårdens utvecklingsarbete och ge förutsättningar för fortsatt kompetensutveckling, säger Helen Berthelson.

Operationer ställs in
– Det är väldigt positivt att så många sjuksköterskor kan tänka sig att arbeta inom anestesi, operation eller intensivvård. Bristen på operationssköterskor gör att operationer ställs in runtom i landet. Bristen gör också att vi inte kan ägna oss åt verksamhetsutveckling i den utsträckning vi önskar. Det vore därför mycket bra om vi får fler kollegor framöver, säger Åsa Eneqvist, som sedan 2011 är operationssköterska på Visby Lasarett. Hon är även distriktssamordnare för Gotland i Riksföreningen för operationssjukvård.
Behovet av operationssköterskor är stort i princip hela landet och behovet kommer att öka i takt med att pensionsavgångarna blir fler.

Många olika inriktningar
– Som operationssköterska kan du jobba med många olika typer av kirurgi, som allmänkirurgi, öron-näsa-hals, gynekolog, urologi, ortopedi, thorax och neuro. Vår yrkesroll är relativt anonym, sjuksköterskors kännedom om vad en operationssköterska gör, professionens bredd och vilka utvecklingsvägar som finns behöver öka, säger Åsa Eneqvist.
Operationssköterska är ett självständigt, variationsrikt och komplext arbete. Man ansvarar bland annat för teknisk utrustning, instrument och iordningsställande av operationssalar.
– Även om vi jobbar i team så har vi alltid vårt specifika ansvarsområde. Man kan välja att arbeta med allmänkirurgi eller specialisera sig i en viss typ av operationer. Det finns även fördjupningsmöjligheter inom hygien, aseptik och medicinteknik. För att arbetsgivare ska kunna attrahera fler operationssköterskor krävs en attraktiv arbetsmiljö, hållbara arbetstider och förstås en konkurrenskraftig lön, säger Åsa Eneqvist.

Skulle du kunna tänka dig att arbeta inom Anestesi/Operation/IVA?

Om undersökningen
Undersökningen genomfördes 19–26 februari 2019 mot ett slumpmässigt urval av sjuk­sköterskor i Sverige. Över 1 000 sjuksköterskor har svarat på undersökningen.

Trivsamt och utvecklande i Ljungby

Frida Svensson, IVA-sjuksköterska och Maria Larsson, operationssköterska på Ljungby lasarett. Foto: Lasse Ahlin
Frida Svensson, IVA-sjuksköterska och Maria Larsson, operationssköterska på Ljungby lasarett. Foto: Lasse Ahlin
Ljungby lasarett är ett litet sjukhus med fokus på utveckling. Personaltätheten är hög och man jobbar ständigt med att uppdatera teknik och arbetsmetoder. Det gör att både personal och patienter trivs.

Frida Svensson har tjänstgjort som IVA-sjuksköterska på Ljungby lasarett i 1,5 år.
– Jag ville prova att jobba med akut verksamhet och det ångrar jag inte. Det är jätteinspirerande och jag lär mig något nytt varje dag!
Frida ser många fördelar med ett mindre sjukhus, både för patienter och för personal.
– Att man känner de flesta underlättar samarbetet. Alla ställer upp för varandra. Samtidigt går det fort att flytta patienterna mellan avdelningarna.

Nära samarbete
Operationssköterskan Maria Larsson, som jobbat på Ljungby lasarett i 23 år, instämmer:
– Det lilla sjukhusets fördel är ju det nära samarbetet mellan avdelningarna. Beslutsvägarna är kortare vilket gynnar patienten när snabba beslut ska fattas. Som personal känner man sig mer delaktig.
Maria och Frida tycker att det är positivt med en arbetsplats där man ständigt strävar efter att utvecklas och förbättras.
– Det kan handla om att uppdatera teknisk utrustning eller hur man jobbar med trycksår, sedering eller att förkorta vårdtiderna för protespatienter.

Variation bidrar till trivseln
Att Maria trivs så bra beror också på att hennes arbetsuppgifter är så varierande.
– Det är en stor förmån att få vara med vid så många olika typer av ingrepp. Vi har både akut och planerad verksamhet. Jag kan komma till jobbet en dag och ha tre ledoperationer inplanerade men istället blir det en akut buk­operation.
Vidareutbildning uppmuntras och Maria har fått chansen att fördjupa sig i ortopedi. Nu är hon sektionsledare för just ortopedin.
– Ljungby lasarett är en familjär arbetsplats som aldrig stagnerar, vilket är utvecklande för oss i personalen. Numera erbjuds dialys även på IVA i Ljungby och vi planerar för ett digitalt övervakningssystem, PDMS. Vi ser också fram emot den nya operationsavdelningen som ska stå färdig inom några år.
Att man jobbar med årsarbetstid och har nattindex på 1,4 är ytterligare ett plus, anser sköterskorna.
– Var och en får lägga sitt önskeschema och sedan planeras arbetstiderna efter det, så långt det är möjligt. Det fungerar väldigt bra!

Läs mer om våra lediga tjänster här

Anestesikliniken Ljungby lasarett
Anestesikliniken är en länsgemensam klinik med verksamhet i både Ljungby och Växjö. Verksamheten består av operationsenhet, intensivvård, post­operativ vård och två steriltekniska enheter. Kliniken har cirka 330 medarbetare.
Anestesikliniken har cirka 9-12 betalda specialistutbildningsplatser per läsår.

Anestesikliniken Ljungby lasarett
Tel: 0470-58 83 19
www.regionkronoberg.se

Kompetensförstärkning på Sahlgrenskas IVA-sektion

Kompetensstärkande åtgärder på Sahlgrenskas IVA-sektion gör att stressen minskar och hela personalen känner sig tryggare. Från vänster: Lotta Börjesson, Marie Toresson, Jesper Englund, Carina Malmqvist och Johan Gillberg. Foto: Patrik Bergenstav
Kompetensstärkande åtgärder på Sahlgrenskas IVA-sektion gör att stressen minskar och hela personalen känner sig tryggare. Från vänster: Lotta Börjesson, Marie Toresson, Jesper Englund, Carina Malmqvist och Johan Gillberg. Foto: Patrik Bergenstav

Sahlgrenska Universitetssjukhusets IVA erbjuder en stimulerande men också utmanande arbetsmiljö. För att sjuksköterskorna ska känna sig trygga i sina yrkesroller satsar man därför stort på kompetensförstärkning, på flera olika områden.

Sjuksköterskan Jesper Englund är mitt i sin vidareutbildning till specialistsjuksköterska med inriktning mot intensivvård.
Han är en av de första som fått chansen att studera programmet på halvfart under två år och samtidigt jobba halvtid på Sahlgrenskas intensivvårdsavdelningar.
– Det jag lär mig i teorin får jag möjlighet att praktisera direkt! Det första året var jag på postoperativa avdelningen och nu är jag på CIVA. Jag fasas successivt in i yrkesrollen och min förhoppning är jag ska kunna jobba ganska självständigt när jag är klar med studierna, förklarar Jesper som tidigare tjänstgjort på hjärtintensiven och PCI-lab.
–Därför är det nyttigt för mig att få träffa de kirurgiska patienterna. Det finns också tid att lära mig all ny apparatur. Genom den långa upplärningsperioden så slipper jag att känna mig stressad av att behöva lära mig allt nytt under några veckors introduktion.

Anställd på CIVA under studietiden
Istället för att behålla anställningen på sin hemklinik under utbildningen så har Jesper redan fått anställning på CIVA vilket skapar trygghet och kontinuitet.
– När jag börjar jobba här så kommer jag redan att vara en del i teamet. Och jag vet hur det fungerar på alla avdelningar.
Samtidigt har avdelningen möjlighet att individanpassa introduktionen.
– Ser de att jag behöver mer av något så kan de ordna det, konstaterar Jesper.
Intensivsjuksköterskan Johan Gillberg, som arbetar på NIVA, har arbetat tillsammans med Jesper under utbildningen. Han tycker att upplägget är bra:
– Att man fasas in i alla rutiner under studietiden gör att man hinner smälta alla intryck. På så vis är man ganska varm i kläderna när det är dags att börja jobba.

Rutiner för barnpatienter
Till IVA-kliniken kommer också riktigt unga patienter, både planerat och akut. Därför har sjuksköterskan Carina Malmqvist i uppdrag att vidareutbilda både avdelningens sjuksköterskor och undersköterskor vad gäller hantering och bemötande av barn.
– Jag ansvarar för att det finns uppdaterade och heltäckande rutiner kring hur vi hanterar barnpatienter. Barn reagerar helt annorlunda än vuxna patienter vad gäller både cirkulation och andning. Intubation måste handhas på ett speciellt vis och medicin ska alltid doseras efter vikt, för att nämna några exempel.
Även vid vård i respirator behöver rutinerna anpassas för de yngsta. Det finns också mycket att tänka på i bemötandet av barnens föräldrar.

Undersköterskorna på IVA stärks
Trots att det är stor skillnad på att jobba på IVA jämfört med en vanlig vårdavdelning så har det inte funnits någon särskild vidareutbildning för undersköterskor på IVA. Därför har man på Sahlgrenska utvecklat ett eget utbildningsprogram för dem.
– Förutom 4, 5 dagars introduktionsutbildning så har vi också skapat ett modulprogram med tio hela utbildningsdagar som rullar på i ett årshjul.
Utbildningen omfattar cirkulation, respiration, neurologi, nutrition, elimi-nation, trauma, barn, postop, dokumentation, hygien, patientsäkerhet samt etik och omvårdnad.
– Undersköterskorna uppskattar verkligen chansen till kompetensutveckling. De jobbar tätt ihop med våra sjuksköterskor och detta stärker ju hela teamen, menar undersköterskan Marie Toresson, som håller i en stor del av utbildningarna.

Höjning av kompetens ger trygghet
– Vi har helt enkelt velat höja lägstanivån så att alla våra undersköterskor har en god gemensam grund att stå på, tillägger avdelningslärare Lotta Börjesson.
Hon berättar stolt att fortbildningen för undersköterskor har utvecklats av AnOpIVA-personal på SU tillsammans med HR och nu blivit en regional utbildning inom AnOpIVA-området.
– Framöver kommer vi att också ge de undersköterskor som jobbat länge hos oss chans till fortbildning. Vi har även årliga teknikgenomgångar, simulatorscenarion och föreläsning för hela personalen. Vårt mål är att ständigt höja kompetensen. Det ger en ökad trygghet för både personal och patienter.

Läs mer om våra lediga tjänster här

IVA-sektionen, Sahlgrenska
IVA på Sahlgrenskas Universitetssjukhus ger högspecialiserad vård till en komplex patientgrupp.
Som medarbetare, forskare och student erbjuds du den stora organisationens rika valmöjligheter, många intressanta projekt med inriktning mot framtidens sjukvård samt klinisk forskning.

CIVA och Postoperativa avdelningen
CIVA, Centrala intensivvårdsavdelningen, är en av Nordens största intensivvårdsavdelningar. Vi är regionens centrum för trauma och transplantation.
Vi tar emot svårt sjuka patienter som behöver avancerad behandling och omvårdnad med noggrann övervakning. På den postoperativa avdelningen tar vi emot patienter som genomgått en operation.

NIVA
NIVA, Neurointensivvårdsavdelningen, är en högspecialiserad intensivvårdsenhet. Här vårdas framför allt patienter med hjärnblödningar och traumatiska skallskador. Som IVA-sjuksköterska på NIVA ges du möjlighet att vara med och vårda hela Västra Götalandsregionens patienter som är i behov av neurointensivvård.

På CIVA och NIVA arbetar ca 300 personer med verksamhet dygnet och året runt.
Vi arbetar med länssjukvård och högspecialiserad rikssjukvård. I fokus är en lättillgänglig och köfri vård med hög patientsäkerhet.
Sahlgrenska Universitetssjukhuset är en del av Västra Götalandsregionen.

Kontakt:
Intensivvårdssektionen
Blå Stråket 5, plan 5
Sahlgrenska sjukhuset
413 45 Göteborg
Tel: 031-342 10 00

www.sahlgrenska.se

Sahlgrenska IVA