Etikettarkiv: Kompetensutveckling

Vi satsar på kompetensutveckling och flera nya tjänster

Dada Merdan, verksamhetschef och Anki Olsson, sjuksköterska på Thoraxcentrum. Foto: Magnus Lejhall
Dada Merdan, verksamhetschef och Anki Olsson, sjuksköterska på Thoraxcentrum. Foto: Magnus Lejhall

Thoraxcentrum på Blekingesjukhuset i Karlskrona är ofta i topp när hjärtsjukvården får priser. Nu vässas kliniken med bättre kompetensutveckling och flera nya tjänster, bland annat en instruktionssjuksköterska.

Den nya tjänsten som instruktionssjuksköterska tillsattes i slutet av september med Niklas Magnusson, IVA-sjuksköterska som jobbat inom kliniken under många år.
Han kommer att arbeta ”på golvet” också, men blir främst ansvarig för utbildning och kompetenshöjning. Hans första stora uppgift blir att ta fram rutiner och utbildningar för den personal som ska tjänstgöra på Thoraxcentrums intermediära vårdavdelning som kliniken snart öppnar – ett mellanting mellan vanlig avdelning och IVA. Intermediärplatserna kommer att bemannas med specialupplärda sjuksköterskor och undersköterskor.

Vi söker sjuksköterskor till avd 55, Thoraxcentrum! Läs mer och ansök här! – Sista ansökningsdag har passerats

Stor genomlysning
– En sjuksköterska och en undersköterska bildar ett vårdlag med ansvar för två patienter. Vi håller på att rekrytera personal som ska bemanna vårdplatserna, säger Dada Merdan, verksamhetschef för Thoraxcentrum.
I bakgrunden finns en stor genomlysning av klinikens verksamhet och rutiner.
– Vi såg ett behov av att förändra strukturerna i vårt arbetssätt, till exempel genom att öppna en intermediär avdelning där närheten till intensivvårdssköterskorna blir väsentlig, säger Anki Olsson, sjuksköterska och projektledare för omstruktureringen.
Niklas Magnusson ska också vara med och bygga Thoraxcentrums egen kompetensstege, där de första utbildningarna planeras starta i slutet av november. I takt med att kompetensen höjs och ansvaret ökas skapas även möjlighet för löneökning

Skräddarsydd utbildning
– Vi skräddarsyr kompetensutvecklingen utifrån behoven vi har och utifrån vad individerna själva är intresserade av. Höjd kompetens gör att fler känner sig trygga på jobbet, säger Anki Olsson.
Thoraxcentrum har prisats många gånger för sin framgångsrika sjukvård, bland annat av kvalitetsregistret Swedeheart och i SKL:s nationella patientenkät.
– Och tre år i rad har vi varit bäst i landet på överlevnad efter hjärtstopp, berättar Anki Olsson.
Hon har ”arbetat sig runt” på Thorax­centrum ända sedan 1997. Förutom att vara projektledare är hon idag avdelningschef för thorax operation – ett levande bevis för att det är möjligt att göra karriär utan att behöva lämna en klinik där man trivs och vill utvecklas.

Vi söker sjuksköterskor till Thoraxcentrum, hjärtavdelning 47. Läs mer och ansök här! – Sista ansökningsdag har passerats

Thoraxcentrum på Blekingesjukhuset i Karlskrona

Thoraxcentrum på Blekingesjukhuset i Karlskrona startade 1996 och är en av landets mest framgångsrika och prisbelönta hjärtkliniker. Här bedrivs vård inom kardiologi, högspecialiserad hjärt- och lungkirurgi samt vård inom områdena invasiv elektrofysiologi, pacemaker, ICD/CRT, invasiv kardiologi/PCI och TAVI.
Kliniken har cirka 240 medarbetare på vård-, intensivvård- och röntgenavdelningar samt inom mottagnings- och operationsverksamheter.

Region Blekinge
Thoraxcentrum Blekingesjukhuset Karlskrona
Kontaktperson: Dada Merdan
Tel: 073-447 13 52, E-post: dada.merdan@regionblekinge.se
www.regionblekinge.se

Kompetensmodell belyser alla möjligheter

Ylva Thernström Blomqvist, biträdande avdelningschef och Anna Restrup, avdelningschef vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Foto: Mikael Wallerstedt
Ylva Thernström Blomqvist, biträdande avdelningschef och Anna Restrup, avdelningschef vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Foto: Mikael Wallerstedt
– Kompetensmodellen förtydligar vad sjuksköterskan förväntas kunna i olika skeden av sin karriär, säkerställer en bra kompetensutveckling och ökar sjukhusets attraktivitet som arbetsgivare, säger Anna Restrup, avdelningschef vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Akademiska sjukhuset i Uppsala har infört en kompetensmodell som tydligt beskriver hur kompetensen utvecklas från att vara ny i rollen till att vara en erfaren eller kanske till och med disputerad sjuksköterska.
Varje verksamhetsområde utgår från sjukhusets övergripande kompetensmodell, en modell som sedan anpassas lokalt efter varje avdelnings specifika verksamhet.
Avdelning 95F, en intensivvårdsavdelning för nyfödda, har arbetat utifrån kompetensmodellen i snart ett halvår.
– Ett konkret resultat är ökad tydlighet på flera plan, medarbetarna får en väldigt bra bild av vad som förväntas av dem i det dagliga arbetet. Modellen är också kopplad till ett utbildningspaket och ger klarhet i vad som krävs om de skulle vilja gå vidare i karriären. För oss chefer är modellen ett stöd inte minst i kommande medarbetar- och lönesamtal, säger Anna Restrup, avdelningschef.

Planering
Hon berättar att kompetensmodellen även har blivit en viktig del av avdelningens kompetens- och bemanningsplanering.
– Vi har satt färg på de olika faserna i modellen och bestämt att det ska finnas ett visst antal medarbetare från varje färg på arbetspassen så att avdelningen har en jämn kompetens över dygnet.
Ylva Thernström Blomqvist, biträdande avdelningschef, påpekar vikten av att kompetensmodellen inte är en karriärstege.
– Här finns inga trappor utan en modell bestående av olika faser, där det finns acceptans för att sjuksköterskor som vill fortsätta arbeta i sin nuvarande roll också ska få göra det.

Framtid
För framtiden hoppas hon att kompetensmodellen ska bidra till en god arbetsmiljö.
– Att ha en tydlig struktur för kompetensutveckling skapar både trygghet och framtidstro.
Anna flikar in att kompetensmodellen är bra också ur rekryteringssynpunkt eftersom sökande lätt kan läsa sig till vilka krav som ställs, vilken kunskapsnivå de befinner sig på och vilken utbildning som erbjuds.
– Modellen är visserligen inte kopplad till lön men underlättar hur lönesättningen ska se ut i förhållande till erfarenhet och kompetens. Tydligheten gynnar alla, fastslår Anna.

Jobba med oss! Klicka här för att läsa mer om våra lediga tjänster!

Akademiska sjukhuset
Vår kompetensmodell beskriver kompetens- och utvecklingsvägar på Akademiska sjukhuset. Modellen baseras på de sex kärnkompetenserna för hälso- och sjukvårdspersonal: evidensbaserad vård, personcentrerad vård, samverkan i team, förbättringskunskap för kvalitetsutveckling, säker vård samt informatik.

Akademiska sjukhuset
751 85 Uppsala
Tel: 018-611 00 00
www.akademiska.se

Nära hälften har funderat på att lämna yrket

Ami Hommel, ordförande i Svensk Sjuksköterskeförening. Foto: Jonas Hermansson
Ami Hommel, ordförande i Svensk Sjuksköterskeförening. Foto: Jonas Hermansson
I en SKOP-undersökning som gjorts mot Svensk Sjuksköterskeförenings medlemmar framgår att 43 procent har funderat på att lämna arbetet som sjuksköterska under det senaste året. Bland yngre sjuksköterskor har hälften funderat på att lämna yrket.

– Undersökningsresultatet är naturligtvis alarmerande. Samtidigt har nästan sextio procent av sjuksköterskorna inte övervägt att lämna yrket. Svensk och internationell forskning visar att färre sjuksköterskor i vården ger fler dödsfall, längre vårdtider och fler återinskrivningar. När många sjuksköterskor lämnar yrket tvingas man även stänga vårdplatser, vilket självklart är allvarligt, säger Ami Hommel, ordförande i Svensk Sjuksköterskeförening.

Försämrad patientsäkerhet
Bland yngre sjuksköterskor i åldern 22–35 år har 50 procent funderat på att lämna yrket. Det beror troligen, enligt Ami Hommel, på att möjligheterna till reflektion är betydligt färre i yrkeslivet än under studietiden. Svensk sjuksköterskeutbildning är mycket bra, men när unga sjuksköterskor kommer ut i det hektiska arbetslivet och det inte motsvarar de förväntningar som de har kan det leda till samvetsstress. De kanske inte heller erbjuds kontinuerlig fortbildning eller får de möjligheter att ge god omvårdnad som de önskar. Det kan innebära att de byter yrke eftersom de är unga och inte rädda för att skola om sig.
– Att många sjuksköterskor funderar på att lämna yrket innebär att patientsäkerheten inte kan upprätthållas och att det viktiga teamarbetet, där alla professioner tillsammans med patienten fyller lika viktiga funktioner, hamnar i obalans, säger Ami Hommel.

Ami Hommels krav för att fler sjuksköterskor ska vilja stanna kvar i yrket:
• Ett rimligt antal patienter per sjuksköterska. Sjuksköterskor ansvarar i dagsläget för sjukare och mer komplexa patienter jämfört med för exempelvis tio år sedan. Det ökar förstås arbetsbördan. Det är därför viktigare än någonsin att varje sjuksköterska ansvarar för ett rimligt antal patienter.
• Möjlighet till kontinuerlig kompetensutveckling. Sjuksköterskor har rätt till ett livslångt lärande. Kontinuerlig kompetensutveckling är därför helt centralt för alla sjuksköterskor.
• Bra chefsstöd och tydliga rutiner. Sjuksköterskor som får bra chefsstöd känner oftare att de räcker till. De slipper samvetsstress och känslan av att bara hinna med det absolut mest nödvändiga.
• Uppvärdera sjuksköterskors kompetens. Att ledning och kollegor inser vikten av sjuksköterskors kompetens är otroligt viktigt. Det är även en av de faktorer sjuksköterskorna i vår undersökning ansåg som avgörande för att stanna i yrket.
• Sjuksköterskor på samtliga ledningsnivåer. För att omvårdnaden ska få rätt fokus och uppmärksamhet i hela vårdprocessen krävs sjuksköterskor med mandat på samtliga chefsnivåer, såväl i första linjen som högre upp i chefslagren.

Har du funderat på att lämna arbetet som sjuksköterska? Andel som senaste året har funderat på att lämna.

Om undersökningen
Undersökningen gjordes av SKOP på uppdrag av Svensk Sjuksköterskeförening den 14 mars–7 april 2019. Undersökningen gjordes mot ett urval av Svensk Sjuksköterskeförenings cirka 55 000 medlemmar. 1 300 medlemmar svarade på undersökningen.

Palliativ vård med fokus på helheten

Sofia Nordkvist, Lotta Öhman de Boer, Zenitha Wiberg och Linda Asplund, sjuksköterskor inom den palliativa vården i Region Sörmland. Foto: Marie Linderholm
Sofia Nordkvist, Lotta Öhman de Boer, Zenitha Wiberg och Linda Asplund, sjuksköterskor inom den palliativa vården i Region Sörmland. Foto: Marie Linderholm
Patienter i livets slutskede har ofta behov som sträcker sig bortom den rent medicinska omvårdnaden. Inom SSIH och den palliativa vården i Region Sörmland arbetar man därför med hela människan. Medicinska, sociala, känslomässiga och existentiella frågor är ständigt närvarande.

– I den palliativa omvårdnaden är helhetsperspektivet enormt viktigt. För mig är det en stark drivkraft att kunna arbeta brett med både patient och anhöriga och att verkligen fokusera på människan bakom sjukdomen. Att vårda så svårt sjuka patienter ger en speciell dimension till arbetet, säger sjuksköterskan Sofia Nordkvist.
Hon får medhåll av sina kolleger Linda Asplund, Zenitha Wiberg och Lotta Öhman de Boer, som alla betonar hur givande det är att arbeta med så många aspekter av patientens liv och i nära samarbete med anhöriga, som ofta har en viktig roll i vården.
– Många frågar om det inte är svårt att arbeta med personer i slutskedet, som man inte kan bota. Men då glömmer man att vägen till slutet kan vara lång och att det ofta tillstöter en rad andra sjukdomar och komplikationer, som går att behandla och bota. Vi måste vara lyhörda för olika symptom och redo för snabba insatser. Vi kan få patienterna att må så mycket bättre och höja livskvaliteten avsevärt, säger Lotta.

Jobba med oss! Klicka här för att läsa mer!

Ny vårdavdelning
För ett år sedan öppnade Region Sörmland en palliativ avdelning med sex vårdplatser på Nyköpings lasarett. Dit kommer patienter från SSIH, Specialiserad sjukvård i hemmet, och från andra avdelningar inom slutenvården. SSIH och den palliativa vårdavdelningen fungerar som en enhet.
– Tidigare vårdades palliativa patienter med behov av sjukhusvård på andra avdelningar, där man inte alltid har den särskilda specialistkompetens som krävs för att hantera de stora behov som de här patienterna har. Patienterna vårdas nu av samma team som när de är hemma och slipper att bollas runt. Det ger kontinuitet och trygghet för såväl patienter som anhöriga och är en stor fördel även för personalen, säger Linda Asplund, som är vårdenhetschef för det palliativa vårdteamet.
En annan satsning är att den palliativa vården fått medel för att kunna ha aktiv tjänstgöring dygnet runt inom SSIH och inte bara beredskap nattetid, som det varit fram till nu. Det ger ytterligare trygghet för patienterna och möjlighet till akuta insatser oavsett vilken tid på dygnet det är.

Kompetensutveckling
I Region Sörmland har man stark fokus på kompetensutveckling och utbildning, och för den som är intresserad finns goda möjligheter att exempelvis utbilda sig till specialistsjuksköterska i palliativ omvårdnad.
– Jag fick möjlighet att läsa till specialistsjuksköterska på halvfart på betald arbetstid. Arbetsgivaren försöker i möjligaste mån att tillmötesgå medarbetarnas önskemål om utbildning och kurser. Det finns goda möjligheter att utvecklas professionellt, menar Zenitha, som läste till specialistsjuksköterska i palliativ omvårdnad nästan direkt efter att hon först börjat som sjuksköterska inom den palliativa vården i Nyköping. Som nästa steg i karriären har hon planer på att forska.

Anpassad introduktion
För nya sjuksköterskor finns en individanpassad introduktion beroende på tidigare erfarenhet och individuella behov och önskemål. Alla nya medarbetare går också den webbaserade utbildningen Palliations-ABC och har alltid erfarna kollegor att rådfråga. Det hålls dessutom diskussionsträffar på regelbunden basis, där man träffas i sina arbetsgrupper för att diskutera viktiga frågor som exempelvis etik och kommunikation. Generellt för regionen är att nya sjuksköterskor kan söka ett traineeprogram och erbjuds att gå ett introduktionsprogram med föreläsningar och annat.
För att arbeta inom den palliativa vården är det en fördel att ha några års erfarenhet och vara trygg i sin yrkesroll, eftersom en stor del av omvårdnaden sker självständigt i patienternas hem. Men viktigast är de personliga egenskaperna, menar Linda, Lotta, Zenitha och Sofia. Intresse för existentiella och psykologiska frågor, helhetsperspektiv, lyhördhet och flexibilitet är väsentliga.
– Det är svårt att hitta ett mer meningsfullt arbete. Vi har väldigt roligt på jobbet och får så mycket tillbaka. Dessutom jobbar vi i starka, sammansvetsade team, där det är lätt att trivas.

Jobba med oss! Klicka här för att läsa mer!

Palliativa vården i Region Sörmland
Den palliativa vården i Region Sörmland bedrivs dels genom SSIH, Specialiserad sjukvård i hemmet, dels på en palliativ vårdavdelning med sex platser på Nyköpings lasarett. Inom SSIH vårdas ett 50-tal patienter. Den palliativa vården syftar inte till att bota grundsjukdomen utan till att lindra symptom och att höja livskvaliteten hos patienterna. Här erbjuds spännande och givande karriärmöjligheter för sjuksköterskor som är intresserade av att arbeta utifrån ett helhetsperspektiv och i starka team.

Kontakt:
Linda Asplund
E-post: Linda.Asplund@regionsormland.se
www.regionsörmland.se

Verksamhet med mycket hjärta och utvecklande arbetsklimat

Hanna Engzén, Emma Gustafsson och Jenny Sandberg (sittande), sjuksköterskor på Medicinska specialistkliniken i Motala. Foto: Åke Karlsson
Hanna Engzén, Emma Gustafsson och Jenny Sandberg (sittande), sjuksköterskor på Medicinska specialistkliniken i Motala. Foto: Åke Karlsson
– Jag fastnade för MAVA redan under studietiden eftersom verksamheten ger bred inblick i många sjukdomstillstånd. Här finns ett stöttande arbetsklimat där alla hjälps åt, säger Emma Gustafsson, sjuksköterska vid Medicinska specialistkliniken i Motala.

Medicinska specialistkliniken i Motala bedriver en bred verksamhet och erbjuder stora möjligheter till att kombinera sin tjänst mellan olika avdelningar. Många medarbetare delar sin tid mellan två olika verksamheter medan andra periodvis byter verksamhet i syfte att bredda sin kompetens.
Emma Gustafsson tog sin sjuksköterskeexamen för snart två år sedan och började direkt på MAVA som är en del av specialistkliniken. Ett val som kändes ganska självklart efter att hon gjort praktik på avdelningen.
– Jag trivdes så bra både med kollegor och verksamheten i sig att jag tog sommarjobb som undersköterska på MAVA. När det var dags för examen var valet lätt. Här möter jag många olika typer av patientfall, sjukdomar och diagnoser vilket ger en bra grund för vidare utveckling i yrket.
Hanna Engzén har liknande erfarenheter. Efter sjuksköterskeexamen 2018 började hon direkt på MAVA.
– Jag hade tidigare arbetat som undersköterska på avdelningen och trivts väldigt bra i gruppen. För mig blev MAVA ett naturligt val, jag längtade tillbaks.
Både Hanna och Emma tycker att MAVA gett dem en bra start i yrket. Anställningen inleddes med cirka fyra veckors introduktion och under första året hade de även regelbundna träffar med en mentor.
– Träffarna är inte längre schemalagda men vi har fortfarande möjlighet att kontakta vår mentor vid behov, berättar Hanna.

Vi söker sjuksköterskor till vår medicinska akutvårdsavdelning. Klicka här för mer information och ansök

Vi söker sjuksköterskor till våra medicinska observationsplatser. Klicka här för mer information och ansök

LAH
Även Jenny Sandberg kom direkt från universitetet när hon började på klinikens avdelning för specialiserad hemsjukvård, LAH, för tolv år sedan.
– Jag började här på rekommendation av en bekant som hyllade verksamheten och verkligheten har visat sig vara ännu bättre än förväntat. Det som fått mig att stanna kvar i alla år är variationen. Här finns både hemsjukvård och en vårdavdelning som man kan alternera mellan.
För tio år sedan gjorde Jenny en kort utflykt för att prova på arbete inom en annan specialitet men redan efter nio månader var hon tillbaka på LAH.
– Jag saknade mina kollegor och arbetsmiljön. Att arbeta med palliativ vård kan ibland vara jättetufft och jobbigt men det vägs upp av den stora nytta man gör för andra människor. Målet är att den tid som patienten har kvar ska bli så bra som möjligt, både för personen ifråga och för närstående. Helhetssynen är en viktig del av verksamheten vilket ger en extra dimension till arbetet, säger Jenny.
LAH erbjuder även goda möjligheter till vidareutveckling.
– På vår avdelning har vi olika ansvarsområden som kan väljas utefter intresse. Jag är palliativt ombud, vilket bland annat ger möjlighet att ta del av olika utbildningar, kurser och nätverksträffar inom ämnet. Andra ansvarsområden, som exempelvis sårvård och smärtlindring, har samma möjligheter utefter sin specialitet.

HLR-instruktörer
Nytt för Emma och Hanna är att de sedan i våras är utbildade HLR-instruktörer och HLR-ansvariga på MAVA.
– Sedan har jag även fått möjligheten att gå ELSA LIV-utbildning med fokus på att leda i vården, vilket känns väldigt stimulerande, berättar Emma.
Båda två kan varmt rekommendera sin avdelning till såväl nya som mer erfarna sjuksköterskor.
– MAVA är en bred verksamhet där du utvecklas automatiskt av många och varierande arbetsuppgifter. Här finns också ett öppet klimat och härligt gäng kollegor där det är lätt att komma in i gruppen. Ledningen anordnar ibland teamträffar med olika aktiviteter för att vi ska ses även under andra former och bli ännu mer sammansvetsade på jobbet, berättar Hanna.
Även Jenny vill slå ett slag för sin avdelning som hon beskriver som en verksamhet med varierande arbetsuppgifter, mycket medicinsk teknik, olika åkommor och mycket hjärta.
– Ett stort plus är också att vi sjuksköterskor arbetar i team tillsammans med läkare och undersköterskor med stöd av fysioterapeuter, arbetsterapeuter, kurator, diakon och präst vilket ger en stor trygghet i arbetet. Det är en komplex och aktiv helhetsvård som är både intressant och mycket utvecklande för både nya och mer erfarna sjuksköterskor, fastslår Jenny.

Vi söker sjuksköterskor till vår medicinska akutvårdsavdelning. Klicka här för mer information och ansök

Vi söker sjuksköterskor till våra medicinska observationsplatser. Klicka här för mer information och ansök

Medicinska specialistkliniken vid Lasarettet i Motala
Medicinska specialistkliniken vid Lasarettet i Motala bedriver en bred verksamhet som omfattar akutmottagning, specialistmottagningar, slutenvård samt specialiserad hemsjukvård. Bredden i verksamheten ger förutsättningar att skräddarsy vårdlösningar för patienten och ger cirka 350 medarbetare möjligheter att arbeta inom olika områden och vårdformer.

Region Östergötland
Lasarettet i Motala
Tel: 010-103 00 00
www.regionostergotland.se

Utvecklas och väx på Sveriges bästa universitetssjukhus

Katrinne Värm-Khan, operationssjuksköterska och Ellenor Eriksson, intensivvårdssjuksköterska på Universitetssjukhuset Örebro. Foto: Richard Ström
Katrinne Värm-Khan, operationssjuksköterska och Ellenor Eriksson, intensivvårdssjuksköterska på Universitetssjukhuset Örebro. Foto: Richard Ström
Universitetssjukhuset Örebro är Sveriges bästa sjukhus i sin klass. Det visar den årliga rankning som tidningen Dagens Medicin gör.
– Det är enormt roligt och utmärkelsen är ett kvitto på vår drivkraft och engagemang. Här gör vi rätt och det är en fantastisk arbetsplats.

Det säger operationssjuksköterskan Katrinne Värm-Khan och intensivvårdssjuksköterskan Ellenor Eriksson, som båda arbetar på Universitetssjukhuset Örebro, USÖ.
USÖ utmärker sig i flera avseenden jämfört med Sveriges övriga universitetssjukhus och har bland annat bästa medicinska kvalitet, som är den tyngsta kategorin, samt bäst hjärtkirurgi och minst antal överbeläggningar. Sjukhuset hamnar i toppskiktet när det gäller flera andra områden som exempelvis intensivvård, kärlkirurgi, njursvikt, tillgänglighet och patientnöjdhet.

Bra sammanhållning
En bidragande orsak till den fina utmärkelsen kan vara att USÖ gjorde en omorganisation 2015 och inrättade länskliniker, vilket gör att planering av den högspecialiserade vården nu är mer överskådlig. Katrinne och Ellenor lyfter fram flera andra faktorer som de menar ligger bakom det goda resultatet.
– Vi har en otroligt bra sammanhållning och jobbar i sammansvetsade, tvärprofessionella team, där varje medarbetares roll respekteras och värdesätts. Det är en lyssnande kultur med nära kommunikation mellan yrkesgrupper. USÖ är en arbetsplats där medarbetarna får förutsättningar att utvecklas och därmed göra ett bra jobb, säger Katrinne, som blev färdig sjuksköterska 1997 och läste till operationssjuksköterska 2008.
Ellenor framhåller att USÖ är Sveriges yngsta universitetssjukhus och att det präglar arbetsmiljön och medarbetarna.
– Det är ett stort sjukhus, men med en väldigt trevlig och personlig stämning. Jag har arbetat på ett annat stort sjukhus tidigare, och här på USÖ är det en mycket vänligare och mer välkomnande atmosfär. Det är inte alls så anonymt eller med den typ av revirtänkande som kan förekomma på andra håll. Det finns inga gamla invanda strukturer eller hierarkier som sitter i väggarna, utan vi är alla jämlika, säger hon.

Arbeta med oss! Läs mer och ansök här!

Kompetensutveckling uppmuntras
En viktig aspekt som bidrar till att Ellenor och Katrinne trivs så bra är att kompetens- och karriärutveckling uppmuntras och tillgängliggörs på USÖ. De har båda fått möjlighet att läsa till specialistsjuksköterska på betald arbetstid och för såväl grundutbildade som specialistsjuksköterskor finns en rad interna och externa fortbildningar på respektive klinik.
– På kirurgen är det väldigt generöst med kurser och utbildningar, inte minst vad gäller ny medicinsk-teknisk utrustning. Vi kan dessutom engagera oss i olika grupper för att utveckla specifika områden. Jag är exempelvis ansvarig för akut trauma och neurosektionen, berättar Katrinne.
IVA har liknande möjligheter.
– På IVA tillhör vi ansvarsgrupper och varje månad har vi teman där vi fördjupar oss i olika ämnen. Det kan handla om andningsvård, cirkulation eller barn-IVA. Det är ett jättebra sätt att lära sig mer om viktiga områden. Själv arbetar jag med mottagningsgruppen, där vi följer upp IVA-patienter som vårdats mer än fyra dygn. Man kan också subspecialisera sig inom thorax-IVA, berättar Ellenor.

Traineetjänst
Ellenor tog sin sjuksköterskeexamen 2012 och efter några år som sjuksköterska på AVA på USÖ fick hon möjlighet till en traineetjänst på IVA. Det är en chans att få djupare inblick i en specialitet innan man tar steget att läsa till specialistsjuksköterska, och införs nu på allt fler kliniker på USÖ.
– Det var verkligen en förmån att gå som trainee innan jag bestämde mig för att vidareutbilda mig till IVA-sjuksköterska. Jag hade två mentorer och lärde mig enormt mycket. Sedan var jag säker på att det var rätt beslut, säger hon.
Varken Ellenor eller Katrinne kan tänka sig bättre jobb än att arbeta på IVA respektive operation på USÖ. De trivs med det snabba tempot och att arbeta med ett brett spektrum av patienter med vitt skilda diagnoser, att få ta helhetsansvar och vara med och bidra och utveckla vården.
– Det är så bra team och en enormt stöttande miljö. Här växer man i sin profession, gör skillnad och det är väldigt lätt att trivas.

Universitetssjukhuset Örebro
På Universitetssjukhuset Örebro är du som sjuksköterska viktig för att utveckla vården utifrån patientens fokus. Inom intensivvård och operation finns många möjligheter till en spännande och utvecklande karriär för såväl grundutbildade som specialistsjuksköterskor. Bägge klinikerna erbjuder också möjlighet att arbeta som trainee för att få djupare inblick i verksamheten samt betald specialistutbildning. USÖ utsågs nyligen av tidningen Dagens Medicin till Sveriges bästa universitetssjukhus.
www.regionorebrolan.se

Region Gävleborg fokuserar starkt på kompetensutveckling

Anna Maria Winroth, vårdenhetschef, Jonas Vargmyr, röntgensjuksköterska, Jenny Kolb, specialistsjuksköterska inom palliativ vård och Ulla Eriksson, vårdenhetschef. Foto: Pernilla Wahlman
Anna Maria Winroth, vårdenhetschef, Jonas Vargmyr, röntgensjuksköterska, Jenny Kolb, specialistsjuksköterska inom palliativ vård och Ulla Eriksson, vårdenhetschef. Foto: Pernilla Wahlman
I Region Gävleborg står kompetensutveckling högt på dagordningen. Möjligheterna till fortbildning är många och regionen erbjuder oerhört förmånliga villkor för de sjuksköterskor som vill specialisera sig. Utbildningstjänster på masternivå initierades utifrån behov i verksamheterna och drivkraften hos två sjuksköterskor.

Utbildningstjänster på masternivå
Ulla Eriksson är vårdenhetschef för den palliativa enheten inom regionens onkologiska verksamhet, och har en bakgrund som specialistsjuksköterska inom onkologi. Hon har arbetat inom Region Gävleborg i nästan 20 år och trivs fortfarande väldigt bra.
– Det som gör regionen till en attraktiv arbetsgivare för mig är de stora möjligheterna till utveckling. Under tiden jag har arbetat har jag fått möjlighet att vidareutbilda mig inom onkologi, arbetat som huvudhandledare på vårdavdelning, varit sektionsledare och läst både magister- och ledarskapsutbildningar. Det finns helt enkelt många olika karriärvägar att gå och jag tycker om den mångsidigheten, säger Ulla.
Kollegan Anna Maria Winroth är vårdenhetschef på röntgenavdelningen. Liksom Ulla har hon många års erfarenhet av sjuksköterskeyrket, både som allmänsjuksköterska och som röntgensjuksköterska.
– Jag håller med Ulla – här har man många möjligheter till att utvecklas och Region Gävleborg satsar stort på sina sjuksköterskor. Ett exempel är de utbildningstjänster på masternivå som vissa av våra engagerade sjuksköterskor får gå med såväl bibehållen lön som stöd med litteratur och resor. Utbildningstjänsterna etablerades av regionen då våra sjuksköterskor hade intresse av att läsa vidare på masternivå. Både Jonas och Jenny är intresserade av förbättringsarbete och såg behov av förändrade arbetssätt till gagn för både patientsäker och effektiv vård. För oss som vårdenhetschefer känns det positivt att kunna vara lyhörda för medarbetarnas initiativ.

Vi söker sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor till flera sjukhus och avdelningar runt om i länet. Vill du bli en av oss? Klicka här för att läsa mer!

Vill skapa nya rutiner
Jenny Kolb är specialistsjuksköterska inom palliativ vård och arbetar tillsammans med Ulla. Hon har länge varit intresserad av barnperspektivet inom den palliativa vården. Jenny har bland annat startat ett nätverk på onkologkliniken för att utforma rutiner till hjälp för barn med sjuka anhöriga.
– Jag såg brister i hur vi möter barn inom den palliativa vården. Jag kände att jag ville fortsätta utvecklas och läsa vidare och att en masterutbildning skulle vara ett sätt att ta mig an bristerna. Så när jag fick chansen att fördjupa mig inom ämnet via den här tjänsten var det oerhört positivt. Det är sådana möjligheter som verkligen utmärker Region Gävleborg som arbetsgivare. Här får jag göra det jag brinner för och jag uppmuntras till att bli bättre, både som yrkesperson och privat. Det finns en flexibilitet och en öppen och varm stämning som man inte hittar överallt.
Inom sin masterutbildning har Jenny för avsikt att undersöka och finna lösningar på hur hela regionen kan få till en god samverkan kring palliativ vård för personer under 18 år, med motiveringen att alla ska erbjudas lika vård.
– Det spelar ingen roll var man söker vård, samma rutiner ska gälla. Därför är det viktigt att etablera samarbeten med såväl kommuner som andra vårdgivare och att också vända blicken utåt, mot andra landsting, för att dra lärdom av deras initiativ och upplägg.

Får gehör för initiativ
En annan sjuksköterska som har en utbildningstjänst på masternivå är röntgensjuksköterskan Jonas Vargmyr. Han håller med Jenny om möjligheterna att växa i sin roll, och poängterar att det framförallt från ledningshåll finns en stor förståelse för hur viktigt det är att satsa på kompetensutveckling.
– Vården är pressad på många håll i Sverige, men här får jag alltid gehör för mina idéer och initiativ. Det är en anledning till att jag i min utbildningstjänst fördjupar mig inom kvalitetsarbete och ledarskap. Möjligheten att kombinera studier och arbete lämnar också utrymme för reflektion kring det man studerar och öppnar för nya perspektiv. Det är naturligtvis något vi båda kommer att föra med oss tillbaka till våra nya roller när vi börjar arbeta på heltid igen.

Skapar vinning för vård och patient
Jonas är på sin fjärde termin på halvfart och fokuserar i nuläget på hur remitteringen av datortomografiundersökningar kan effektiviseras.
– Datortomografiundersökning är den undersökning som ger störst stråldos, och ibland utförs undersökningen utan att vara riktigt befogad. Varje undersökning behöver vara berättigad, och att hitta system för att underlätta för remittenterna att göra rätt innebär att rätt undersökning blir gjord. Detta gagnar patienterna, arbetsmiljön och ger en effektiv vård, avslutar Jonas.

Region Gävleborg
Region Gävleborg erbjuder dig ett meningsfullt arbete i en spännande arbetsmiljö. Här finns goda utvecklings- och karriärmöjligheter och en bra miljö att leva och bo i.
Hos oss får du utveckla dina kunskaper i en dynamisk verksamhet med generösa personalförmåner. Med cirka 6 500 anställda är Region Gävleborg en av länets största arbetsgivare och en viktig aktör för utvecklingen av ett livskraftigt Gävle­borg.

Region Gävleborg
Regionkontoret
801 88 Gävle
Tel. vxl: 026-15 40 00
E-post: rg@regiongavleborg.se
www.regiongavleborg.se

Arbetet på barnavdelningen har överträffat alla förväntningar

Nora Mattsson, Gunilla Johansson och Susanne Bengtsson Lund på Norra Älvsborgs länssjukhus. Foto: Calle Appelqvist
Nora Mattsson, Gunilla Johansson och Susanne Bengtsson Lund på Norra Älvsborgs länssjukhus. Foto: Calle Appelqvist
– Arbetet har överträffat alla mina förväntningar. Här finns stor variation, stöttande kollegor och goda möjligheter till kompetensutveckling, säger sjuksköterskan Nora Mattsson, som hittade sitt drömjobb på Norra Älvsborgs länssjukhus
barn- och ungdomsavdelning.

På avdelning 23 vid Norra Älvsborgs länssjukhus, NÄL vårdas barn i åldrarna 0–18 år.
– Det finns bara en slutenvård för barn på NÄL, oavsett vad barnen drabbats av för sjukdom. För mig innebär det en stor variation i vardagen, och det går inte en dag utan att jag lär mig något nytt, säger Nora Mattsson.
Nora har haft siktet inställt på barnsjukvård ända sedan hon bestämde sig för att utbilda sig till sjuksköterska.
– Jag tog examen för snart tre år sedan och började på avdelningen hösten 2016, ett drömjobb om du frågar mig!
Hon får medhåll av Susanne Bengtsson Lund, specialistutbildad barnsjuksköterska och enhetschef. Med sina nära 30 år på barnkliniken kan hon bekräfta att såväl arbetet, som arbetsmiljö och kollegor, är något alldeles extra.
– Jag har trivts enormt bra under alla år och fått stora möjligheter till utveckling. För några år sedan gjorde jag en kortare utflykt som skolsköterska. Men jag längtade tillbaka och återvände till avdelningen. Ett beslut jag inte har ångrat.

Stora möjligheter
Även Gunilla Johansson har lång erfarenhet av arbetet på barnkliniken. Ett jobb hon beskriver som givande och där det finns mycket hjärta i verksamheten.
– Det kan låta tufft att arbeta med sjuka barn, men vi arbetar mycket med avledning och med att få med oss barnen och hela deras familj i den vård som ges. Det finns inget bättre än att se barnen pigga till sig och bli friska.
Själv började hon som barnsköterska för trettio år sedan, läste vidare till sjuksköterska och är sedan 2017 specialistutbildad barnsjuksköterska.
– Vi ser gärna att våra sjuksköterskor nischar sig inom ett eller flera områden. Eftersom vi har alla specialiteter på avdelningen kan vi erbjuda ett brett spektrum av både långa och korta fortbildningar, berättar Susanne.
Under senare år har avdelningen arbetat med projektet UGV, uppgiftsväxling, där resultatet nyligen implementerats i verksamheten.
– Vi har bland annat anställt en administratör och ett sjukvårdsbiträde som gjort att vårdpersonalen fått mer tid över till omvårdnad, något som uppskattas av både medarbetare och patienter. Vårdpersonal ska ägna sig åt vård, fastslår Susanne.

NU-sjukvården
NU-sjukvården är en del av Västra Götalandsregionen och ett av Sveriges större länssjukhus. Här finns NÄL, Norra Älvsborgs länssjukhus i Trollhättan och Uddevalla sjukhus med tillsammans 5 000 medarbetare som varje dag arbetar för att ge god och säker specialistsjukvård.

NU-sjukvården
Tel: 010-435 00 00
E-post: rekryteringsenheten.nu@vgregion.se
www.nusjukvarden.se
www.facebook.com/nusjukvarden


Arbeta med kvalitet och utveckling på RPC i Trelleborg

Johanna Olsson, Kári Stensen och Zaccarina Dittlau, sjuksköterskor på RPC. Foto: Peter Löfqvist
Johanna Olsson, Kári Stensen och Zaccarina Dittlau, sjuksköterskor på RPC. Foto: Peter Löfqvist
På Rättspsykiatriskt Centrum i Trelleborg är det människan bakom brottet som är i fokus. Här arbetar du som sjuksköterska långsiktigt, ur ett individuellt helhetsperspektiv och med hög kontinuitet.

En bit utanför Trelleborg, i vacker och rogivande natur, ligger Rättspsykiatriskt Centrum, RPC, som slog upp portarna hösten 2016. Här har man skapat en lugn, genomtänkt och förtroendeingivande miljö för vården av några av psykiatrins svårast sjuka patienter. På RPC finns spännande karriärmöjligheter för såväl grundutbildade som specialistsjuksköterskor.
– Det är väldigt roligt och givande att få möjlighet att följa patienterna under lång tid. Vi är en del av deras omvårdnad från att de först tas in, till dess att de skrivs ut och integreras i samhället igen, vilket kan ta allt från månader till flera år. På så sätt ser vi deras utveckling ända fram till tillfrisknandet, säger sjuksköterskan Zaccarina Dittlau, som först kom i kontakt med RPC när hon gjorde praktik där under studietiden. Hon trivdes så bra att hon extrajobbade på RPC tills hon blev färdig sjuksköterska i juni förra året.

Bra stämning och nytänkande
Zaccarina får medhåll av sina kolleger Kári Stensen och Johanna Olsson. Kári tog sin examen för knappt två år sedan och arbetade först inom akutpsykiatrin. När han ville ha nya utmaningar fick han rådet att söka sig till RPC.
– Jag fick omedelbart ett mycket positivt intryck och möttes av bra stämning, taggade kolleger och nytänkande. Först trodde jag att rättspsykiatrin skulle kännas långsam jämfört med akutpsykiatrin, men så är det verkligen inte. Här ser man resultatet av sitt arbete och vilken effekt rehabilitering och habilitering har. Det är otroligt spännande, säger Kári.
Johanna blev färdig sjuksköterska för bara någon månad sedan. Hon hade redan arbetat som skötare på RPC och gjort praktik här. För henne var det ett självklart val att komma tillbaka.
– Vi arbetar i sammansvetsade och tvärprofessionella team, med personal som verkligen är intresserade och vill göra ett bra jobb. Här finns både resurser och en lyhördhet hos ledningen för att skapa en bra arbetsmiljö och förutsättningar som fungerar för medarbetarna. Exempelvis har man varit väldigt tillmötesgående med att skapa ett schema som passar mig, säger hon.

Kompetensutveckling
På RPC i Trelleborg finns ett starkt fokus på kompetensutveckling och fortbildning. Som sjuksköterska kan man engagera sig inom flera olika specialområden, exempelvis som kvalitetssjuksköterska eller som etik- och inflytandeombud. För den som vill läsa vidare till specialistsjuksköterska finns möjlighet att göra det på heltid med 80 procent bibehållen lön. Det är något som Kári har tagit fasta på och i höst ska han gå den ettåriga utbildningen till psykiatrisjuksköterska tillsammans med en kollega.
– Jag har fått stark uppmuntran och stöttning av ledningen och jag ser det som en väldigt bra möjlighet att utvecklas i professionen, säger Kári, som kan tänka sig att sedan forska, något som RPC skulle kunna ge möjlighet till.
Johanna, Zaccarina och Kári vill gärna slå hål på myten att rättspsykiatrin skulle vara en våldsam eller rentav farlig arbetsplats. Tvärtom är RPC en mycket trygg och lugn arbetsmiljö, där alla personalkategorier har hög kompetens och arbetar enligt välutvecklade och tydliga och rutiner. Detta ger trygghet för både personal och patienter. Man arbetar i tvärprofessionella team utifrån evidensbaserade behandlingsmetoder i nära samarbete med öppenvården. Det är ett framgångsrikt arbetssätt, vilket det faktum att Region Skåne har en av Sveriges kortaste medelvårdtider och väldigt få återfall i allvarlig brottslighet är ett kvitto på.

Prisbelönta lokaler
En av de stora fördelarna med RPC i Trelleborg är de fina lokalerna. Varje detalj i den prisbelönta arkitekturen, inredningen och färgsättningen är genomtänkt för att skapa en lugnande, läkande och harmonisk vårdmiljö. Johanna, Zaccarina och Kári lyfter fram hur betydelsefullt detta är.
– Det är verkligen en vårdmiljö som bidrar till tillfrisknandet, och hittills har vi kunnat märka att våld och hot minskar i den här omgivningen. Här finns allt och både patienter och personal uppskattar miljön.
Rättspsykiatrin vårdar samhällets mest funktionshindrade människor, med komplexa diagnoser och allvarlig psykosocial problematik. Det gör arbetet intressant och tillfredsställande, men ställer också krav på professionalism och empati, menar Johanna, Zaccarina och Kári.
– Man måste kunna se människan bakom brottet och ha förmågan att se det bästa i individen. Kan man det så är detta ett arbete där vi varje dag märker hur vår omvårdnad gör skillnad och ofta har en helt avgörande betydelse för våra patienters fortsatta liv.

Sjuksköterskor till Rättspsykiatri, avdelning 4 i Trelleborg. Läs mer och ansök här!

RPC i Trelleborg
Verksamhetsområde Rättspsykiatri ingår som en del av Psykiatri Skåne och består av rättspsykiatriska enheter i Malmö, Helsingborg och Hässleholm. Vi har idag cirka 300 medarbetare. Verksamhetsområdet är certifierat enligt ISO 9001:2015. Certifikatet, som erhålls efter certifieringsrevision av externt certifieringsföretag, är ett ”kvitto” på att verksamheten bedriver patientfokuserad och framgångsrik rättspsykiatrisk heldygns- och öppenvård samt forskning och utbildning med god kvalitet.
Målsättningen med den rättspsykiatriska vården är att habilitera/rehabilitera personer som lider av en allvarlig psykisk störning till ett liv i samhället med ökad psykosocial funktion och minskad risk för återfall i brott.
Verksamheten har aktivt arbetat för att minska antalet tvångsåtgärder, vilket resulterat i ett halverat antal 2018 jämfört med 2015.
Läs mer på www.skane.se

Prioritering av omvårdnad stärker patientsäkerheten

Ami Hommel, ordförande Svensk sjuksköterskeförening. Foto: Tomas Södergren
Ami Hommel, ordförande Svensk sjuksköterskeförening. Foto: Tomas Södergren
Majoriteten av sjuksköterskorna anser att patientsäk­erheten i svensk sjukvård är dålig eller inte så god. Enligt Svensk sjuksköterskeförenings ordförande Ami Hommel kan en förhöjd status för omvårdnaden bidra till att lösa problematiken.

– Det är alarmerande att så många sjuksköterskor inte anser att patientsäkerheten är tillräckligt bra. Samtidigt är jag inte förvånad, då vi dagligen ser att sjuksköterskor säger upp sig, ofta eftersom de betraktar arbetssituationen som ohållbar. Ett grundproblem är att omvårdnadsarbetet inte värderas tillräckligt högt, vilket bland annat beror på de strikta hierarkier som tyvärr fortfarande förekommer i sjukvården, säger Ami Hommel.

Måste stärkas
För att omvårdnadsfrågorna ska stärkas i svensk sjukvård krävs, enligt Ami Hommel, att sjukvårdens beslutsfattare blir mer lyhörda för professionsföreningarnas och de fackliga organisation­ernas budskap. De lyfter ofta fram vikten av en förbättrad arbetsmiljö för sjuksköterskor.
– Det behöver också finnas sjuksköterskor som har både mandat och ansvar för omvårdnaden på samtliga ledningsnivåer i hela sjukvården. Det finns inga administrativa eller ekonomiska system som kan ersätta sjuksköterskornas kompetens. En vårdkultur som kontinuerligt implementerar den senaste evidensen och att chefer inte ansvarar för fler än trettio medarbetare vardera är andra viktiga åtgärder, säger Ami Hommel.

Åsidosätt gamla hierarkier
Hon anser att sjuksköterskans betydelse för en kvalitativ och patientsäker vård inte lyfts fram i tillräcklig utsträckning.
För att höja omvårdnadens status krävs även att gamla hierarkier åsidosätts och att man på allvar samverkar i multidisciplinära team där alla har respekt för och förståelse för varandras kompetens.
– I sjukvården saknas ofta en strategisk planering av det livslånga lärandet, en individuell kompetensutvecklingsplan för samtliga sjuksköterskor. Specialistsjuksköterskors kompetens behöver värderas högre. Fler disputerade sjuksköterskor i den kliniska vården kan också bidra till att höja omvårdnadens och därmed även sjuksköterskeyrkets status, säger Ami Hommel.

Hur anser du att patientsäkerheten är inom svensk sjukvård?

Om undersökningen
Framtidens Karriär – Sjuksköterska genomförde en undersökning mot ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor i Sverige 20–24 september 2018. Statistisk felmarginal 2,5–3,5 procentenheter.