Etikettarkiv: Norrland

Välbetalda hyruppdrag med trygga villkor

Sverek är ett av de ledande bemanningsföretagen för sjuksköterskor

Nu söker vi sjuksköterskor till hyruppdrag runt om i landet. Du får en bra ersättning och trygga villkor. Behöver du hjälp med resa och boende står vi självklart till din tjänst.

Som hyrsjuksköterska hos Sverek är du i trygga händer hos en engagerad och seriös arbetsgivare.

Klicka här för att se våra lediga uppdrag

Klicka här för att läsa mer om jobbet som hyrsjuksköterska

Sverek

Sverek rekryterar och bemannar främst med sjuksköterskor och läkare men även med bland annat audionomer, arbetsterapeuter, fysioterapeuter och psykologer.

Vi samarbetar med samtliga regioner  ett stort antal kommuner samt de främsta privata vårdgivarna och universitetssjukhusen och har alltid en stor variation av vårduppdrag landet över. Vi håller högsta möjliga kvalitet i vår bemanning och rekrytering med fokus på långsiktigt hållbar utveckling. Vi utvecklar och förbättrar ständigt utbudet av valmöjligheter för våra hyrläkare, bemanningssjuksköterskor och utökar på så sätt kompetensutbudet för våra uppdragsgivare.

sverek.se

Utvecklas med oss i Västra Gästrikland!

Mija Forsberg, distriktssköterska, Elin Ahtinen, vårdenhetschef och Linda Berglund, distriktssköterska. Foto: Alexander Lindström
Mija Forsberg, distriktssköterska, Elin Ahtinen, vårdenhetschef och Linda Berglund, distriktssköterska. Foto: Alexander Lindström

I primärvården i västra Gästrikland har du som distriktssköterska en central roll. Här ligger man i framkant när det gäller sjuksköterskeledda mottagningar, utbildning och kompetensutveckling. Här kan du jobba i såväl glesbygden som stan och har fantastisk natur inpå knuten.

Primärvården i Västra Gästrikland är något av en pionjär i att låta sjuksköterskor ta över uppgifter som läkare traditionellt utfört. Det har fallit mycket väl ut, för såväl medarbetarna som patienterna.
– För patienterna är det ofta mindre dramatiskt att komma till en sjuksköterska, och faktum är att de ofta begär det om de får välja. Vi har fått en mycket bättre tillgänglighet, och för mig som distriktssköterska är det väldigt roligt att kunna fördjupa mig i ett område och bredda min kompetens, säger Linda Berglund, som ansvarar för blodtrycks- och hjärtsviktsmottagningen på Hofors Hälsocentral.

Jobba med oss inom primärvården. Klicka på jobben nedan för mer information och ansök


Distriktsköterska till Sandviken Norra Din hälsocentral

Distrikssköterska/BVC-sköterska till Ockelbo Din hälsocentral (Sista ansökningsdag har passerat)

Distriktsköterska/sjuksköterska till Sandviken Södra Din hälsocentral (Sista ansökningsdag har passerat)

Jämlik vård
Kollegan Mija Forsberg, som är distriktssköterska och astma-KOL-allergispecialistsjuksköterska på Sandviken Norra Din hälsocentral, framhåller att de sjuksköterskeledda mottagningarna även är ett led i att få en jämlik vård. I glesbygd kan det vara en utmaning att tillhandahålla rätt kompetens för mer komplexa diagnoser och behandlingar. Mija ansvarar för astma-KOL-allergi-mottagningen, som samarbetar med samtliga fem hälsocentraler i distriktet.
– Sedan ett år tar vi emot patienter från hela verksamhetsområdet, så att vi kan säkerställa att alla får vård på lika villkor och av samma höga kvalitet. Vi arbetar med effektiv diagnostik, behandling och rutinmässig uppföljning. Vi har varit tidigt ute med att tänka på det viset och det fungerar väldigt bra. Det är roligt att träffa patienter från hela området och utveckla den här viktiga vården, säger hon.

Innovativt
Även annan vård bedrivs i ett samlat grepp mellan hälsocentralerna, där olika kompetenser samarbetar, exempelvis diabetesskolan.
– Vi är inte rädda för att pröva nya, innovativa arbetssätt, och sjuksköterskorna är ofta basen i det, berättar Elin Ahtinen, vårdenhetschef på Ockelbo hälsocentral.
– Sjuksköterskor medverkar aktivt till att utveckla och driva nya modeller, vilket är till stor nytta för patienterna och ger sjuksköterskorna många olika karriärvägar. Det är något som verkligen utmärker regionen att man satsar på att medarbetarna ska kunna utvecklas!

Primärvården i Västra Gästrikland

Primärvården i Västra Gästrikland består av två hälsocentraler i Sandviken, en hälsocentral i Hofors, en i Ockelbo och en i Storvik. De arbetar med ett brett uppdrag med både akutsjukvård och planerad mottagning. För dig som är sjuksköterska erbjuder primärvården i Västra Gästrikland ett stort utbud av utbildning och kompetensutveckling och en rad olika spännande karriärvägar, bland annat betald vidareutbildning till distriktssköterska. Här finns dessutom en blandning av stad och glesbygd, vacker natur och ett rikt utbud fritidsaktiviteter och kultur!

Nyfiken? Läs mer på: www.regiongavleborg.se

Teamkänsla, ständig utveckling och variation på ANOPIVA

Ewa Sjöström, operationssjuksköterska, Cecilia Diamant, intensivvårdssjuksköterska, Christina Lindmark, sjuksköterska och Malin Ödling Davidsson, anestesisjuksköterska. Foto: Fredrik Larsson
Ewa Sjöström, operationssjuksköterska, Cecilia Diamant, intensivvårdssjuksköterska, Christina Lindmark, sjuksköterska och Malin Ödling Davidsson, anestesisjuksköterska. Foto: Fredrik Larsson

Kliniken för anestesi, operation och intensivvård vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå är en dynamisk och kunskapsintensiv arbetsplats för sjuksköterskor som aldrig vill sluta utvecklas. Ett närvarande ledarskap, en utpräglad teamkänsla och en miljö som uppmuntrar till kontinuerlig kompetensutveckling gör att många sjuksköterskor som söker sig hit stannar länge.

Intensivvårdssjuksköterskan Cecilia Diamant hamnade på IVA på Norrlands universitetssjukhus av en slump när hon sökte undersköterskejobb i samband med sjuksköterskeutbildningen i mitten på 90-talet. Hon trivdes jättebra, och med ett par års arbetslivserfarenhet som grundutbildad sjuksköterska i bagaget återvände hon till intensivvårdsavdelningen på NUS.
– Det är stimulerande att arbeta i en kunskapsintensiv miljö. Jag bygger dagligen på min kunskapsbas, även efter att ha jobbat här i 22 år. Jag känner mig verkligen uppskattad för min insats och blir både sedd och högt värderad som medarbetare, vilket bidrar till att jag trivs väldigt bra. Här har jag dessutom möjlighet att dela med mig av min erfarenhet till yngre kollegor. Ytterligare en fördel med att arbeta på ett universitetssjukhus är att vi regelbundet kan ta del av vetenskapsseminarier och föreläsningar och därigenom hålla oss uppdaterade med den senaste utvecklingen inom våra respektive fält, säger Cecilia Diamant.

Nu söker vi anestesi-, operation- och intensivvårdssjuksköterskor. Klicka här för mer information och ansök

Många utvecklingsvägar
– Jag brinner verkligen för att arbeta i akutsjukvården, där det ständigt händer nya saker och där jag kan vara med och reda ut akuta och komplexa situationer. Jag började arbeta på NUS akutmottagning 1994 och gick sex år senare en betald specialistutbildning till anestesisjuksköterska. Efter ett par år inom ambulansflyget och i den privata sektorn är jag nu tillbaka på NUS. Jag har en delad tjänst som sektionsledare inom ortopediska operationer och inom den luftburna intensivvården i region norr. Vi är ju verksamma i en vidsträckt geografisk region där den luftburna intensivvården fyller en viktig funktion, säger Malin Ödling Davidsson.
En faktor som lockade henne tillbaka till regionen är de utvecklingsmöjligheter som erbjuds.
– Som specialistsjuksköterska i vår högspecialiserade verksamhet finns det många olika utvecklingsvägar att välja mellan. Man kan exempelvis bli HLR-instruktör, ägna sig ut traumaundervisning, simulering eller ta rollen som donationsansvarig. Det ger goda möjligheter till långsiktig utveckling på samma arbetsplats, säger Malin Ödling Davidsson.

Bredd och specialisering
Operationssjuksköterskan Ewa Sjöström inledde sin karriär som vårdbiträde på NUS redan 1985. Sex år senare var hon färdig operationssjuksköterska och har sedan dess bistått operatörer vid många olika typer av kirurgi, exempelvis urologi, gynekologi, neuro och obstetrik.
– Jag stortrivs verkligen på jobbet, det blir aldrig långtråkigt eftersom jag ständigt utvecklas och inhämtar ny kunskap. En fördel med att arbeta på ett universitetssjukhus är att vi bedriver högspecialiserad vård inom många olika specialiteter. Här ges jag möjligheten att både arbeta brett och specialisera mig, säger Ewa Sjöström.
– Jag hade tidigare arbetat i bland annat kommunal omsorg och kirurgi innan jag 2017 sökte mig till den postoperativa verksamheten. Jag var i behov av mer stimulans och utveckling och hamnade helt rätt på postop. Det är stimulerande att arbeta i team tillsammans med läkare och undersköterska, och personalmässigt har vi en bra kombination av specialistutbildade och grundutbildade sjuksköterskor med lång erfarenhet, säger Christina Lindmark, sjuksköterska på NUS postoperativa avdelning.

Närvarande chefer
Kunskapsutveckling och kontinuerlig fortbildning värderas högt på anopiva, vilket Christina Lindmark uppskattar.
– Även om varje dag är olik den andra så har vi en bra grundläggande struktur när vi organiserar vårt arbete. Jag trivs också med närheten till våra chefer, de finns på plats och kan rycka ut i det kliniska arbetet vid behov. Här känner jag mig verkligen sedd, min insats är viktig för att varje patient ska få en så bra vårdupplevelse som möjligt, säger hon.

Nu söker vi anestesi-, operation- och intensivvårdssjuksköterskor. Klicka här för mer information och ansök

Anestesi, operation och intensivvård – Region Västerbotten

Kliniken för anestesi, operation och intensivvård vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå är en del av Region Västerbotten. Här bedrivs intensivvård för barn och vuxna, akut och planerad operationssjukvård, anestesi med tillhörande postoperativ vård. Vårt uppdrag omfattar även sterilavdelning, forskning, utveckling och undervisning samt ansvar för att bemanna teamen inom luftburen intensivvård norr.

regionvasterbotten.se

Både bredd och djup på operation och kirurgen

Jennie Eriksson, anestesisjuksköterska, Lasse Salomonsson, enhetschef operation, Olga Carlquist, operationssjuksköterska, Malin Eriksdotter, enhetschef kirurgi, och Steffi Reiss, sjuksköterska. Foto: Mikael Frisk
Jennie Eriksson, anestesisjuksköterska, Lasse Salomonsson, enhetschef operation, Olga Carlquist, operationssjuksköterska, Malin Eriksdotter, enhetschef kirurgi, och Steffi Reiss, sjuksköterska. Foto: Mikael Frisk

På operation och division kirurgi Jämtland Härjedalen vid Östersunds sjukhus är ingen dag den andra lik. Här erbjuds operations- och anestesisjuksköterskor en bred kirurgisk verksamhet med utrymme för många olika specialiteter och ständig utveckling. En genomtänkt och gedigen introduktion, gott kollegialt stöd och sammansvetsade team karakteriserar verksamheten.

– Jag valde att flytta till Östersund 2008 eftersom jag uppskattar närheten till naturen och möjligheterna till ett varierat och aktivt friluftsliv. Här kan jag få både spetskompetens och bredd på en och samma arbetsplats, säger Olga Carlquist, operationssjuksköterska vid centraloperationsenheten på Östersunds sjukhus.
På centraloperation är ingen dag den andra lik. Ena dagen är Olga Carlquist med och förlöser ett barn via kejsarsnitt, för att nästa dag medverka vid traumalarm.
– Eftersom vi är det enda sjukhuset i länet så har vi en fin gemenskap som sträcker sig över avdelnings- och professionsgränserna. Jag varvar det kliniska arbetet med rollen som sektionsansvarig. Jag trivs jättebra med att varva det kliniska med att arbeta med utvecklings- och strukturfrågor, säger hon.

Tillåtande och inkluderande
Jennie Eriksson har arbetat som anestesisjuksköterska på operationsavdelningen sedan 2014. Hon varvar elektiva operationer med akut kirurgi och trauman. Jennie kombinerar också sitt kliniska arbete med rollen som sektionsansvarig.
– Vi har en välutvecklad kollegial sammanhållning, vilket bland annat innebär att de anestesisjuksköterskor som arbetar i operationsverksamheten har ett mycket nära samarbete med narkosläkarna. Jag gillar att vi har högt i tak, en tillåtande och inkluderade kultur och ett öppet klimat där man vågar be om hjälp och rådfråga varandra så snart det behövs, säger Jennie Eriksson.
Regionens kirurgiska enhet erbjuder grundutbildade sjuksköterskor möjlighet att gå betald specialistutbildning och att delta i ett fyra månader långt traineeprogram i operationssjukvård. Traineeprogrammet erbjuder sjuksköterskor som är nyfikna på hur det är att arbeta med kirurgisk verksamhet på operation en möjlighet att skapa sig en egen bild av verksamheten inför beslutet att eventuellt påbörja en specialistutbildning till operationssjuksköterska.

Ulrika Östberg, verksamhetschef AnOpIVA på Östersunds sjukhus. Foto: Mikael Frisk
Ulrika Östberg, verksamhetschef AnOpIVA på Östersunds sjukhus. Foto: Mikael Frisk

Från Salzburg till Östersund
På kirurgiska vårdavdelningen vid Östersunds sjukhus arbetar Steffi Reiss, som kommer från Österrike men är uppvuxen med en svensk förälder. Hon arbetade i många år som sjuksköterska i Österrike, men upptäckte charmen med Jämtland och Östersund under en Sverigeresa 2015. Hösten 2022 valde Steffi att flytta till Östersund.
– Mina förutsättningar att ge riktigt bra omvårdnad är betydligt bättre i Östersund än i Salzburg, där jag tidigare bodde och arbetade. Ett gediget inskolningsprogram gjorde att jag snabbt kom in i mitt nya jobb. Regionen hjälpte mig också att hitta boende via deras personalbostäder, och jag har fått ett fint mottagande, säger hon.
Möjligheten att själv påverka sitt schema, nästintill obefintliga hierarkier mellan olika professioner på sjukhuset och en god tillgång till avlastning underlättar arbetet.
– Jag har verkligen hamnat på en bra arbetsplats där jag har goda förutsättningar att trivas och utvecklas långsiktigt. Att bo nära den jämtländska naturen är också en stor fördel för mig, säger Steffi Reis.

Patientens helhetsupplevelse
– Hösten 2021 bildades division kirurgi där AnOpIVA ingår. Det har inneburit något av en nystart för vår verksamhet eftersom det ökar vår gemensamma handlingskraft. Samgåendet innebär att vi har fått ett tydligare beslutsmandat och att vi kan arbeta på ett innovativt sätt med samverkan och strukturer som förbättrar helheten för våra patienter, säger Ulrika Östberg, verksamhetschef AnOpIVA på Östersunds sjukhus.
Några exempel på konkreta pågående åtgärder är den preoperativa enhet som nu etableras i AnOpIVA samt en gemensam handlingsplan för tidigare operationsstarter. Under hösten inleds också ett omfattande projekt med fokus på operationskoordinering och digitaliserad hälsodeklaration.
– Vår övergripande målbild är att på sikt bedriva en högkvalitativ verksamhet där patienten inte behöver köa för att få vård, säger Ulrika Östberg.

Region Jämtland Härjedalen – Operation och division kirurgi

Region Jämtland Härjedalen är en av länets största arbetsgivare med cirka 4200 medarbetare. Vi arbetar för att erbjuda alla boende och besökare en hälso- och sjukvård av hög kvalitet, samt för utveckling och tillväxt i länet. Att Östersunds sjukhus är länets enda sjukhus ställer höga krav på kompetens och resurser, men ger också stora möjligheter för dig som anställd att få en bredd i ditt yrke.

www.regionjh.se

Utvecklas med oss på Medicin-geriatriska i Skellefteå!

Lars Holmgren och Åsa Lindskog Bäckström, sjuksköterskor på Medicinsk och geriatrisk klinik i Skellefteå. Foto: Jonas Westling
Lars Holmgren och Åsa Lindskog Bäckström, sjuksköterskor på Medicinsk och geriatrisk klinik i Skellefteå. Foto: Jonas Westling

Vill du arbeta med ett brett spektrum av patienter inom både geriatrik och medicin och utvecklas och göra skillnad? På Medicinsk och geriatrisk klinik i Skellefteå blir du en del av ett sammansvetsat team på ett sjukhus där du snabbt bygger nätverk och känner dig hemma!

– Det är oavbrutet intressant och ingen dag är den andra lik, så man blir aldrig fullärd. Det är därför jag har blivit kvar så länge, det har helt enkelt inte funnits anledning att byta arbetsplats när jag trivs så bra, säger sjuksköterskan Åsa Lindskog Bäckström, som började på medicinkliniken 1982.
Då var det en renodlad medicinklinik, men i början av 1990-talet slogs medicin och geriatrik ihop för att bilda en enhet. Orsaken är att de geriatriska patienterna numera ofta är svårt multisjuka, med komplexa diagnoser.
– Vården har förändrats mycket genom åren och idag är det bara de allvarligast sjuka som ligger inne. Oavsett vilken ålder patienten har så handlar det om avancerad vård. Det gör att arbetet är fullt av utmaningar och väldigt stimulerande, säger Lars Holmgren, som har arbetat som sjuksköterska på kliniken i 15 år.

Vill du jobba med oss? Klicka här för att läsa mer och ansök

Får bred kunskap
Lars arbetade tidigare i många år på ett av de stora universitetssjukhusen och tycker att en stor fördel på Medicinsk och geriatrisk klinik i Skellefteå är den stora variationen av patienter och diagnoser. Som sjuksköterska får man på kort tid en mycket bred kunskap, framhåller han.
– På större sjukhus är man ofta mycket nischad. Här lär man sig mycket och får en snabbt en omfattande kompetens. Det är enormt värdefullt och något som våra studenter och nya medarbetare verkligen uppskattar, säger han.
På Medicinsk och geriatrisk klinik finns det alltid två vårdlag med en sjuksköterska i vardera och det finns ett nära samarbete inom kliniken, men även över klinikgränserna.
– Här känner vi varandra väl och det finns en stark teamkänsla som genomsyrar hela sjukhuset. Alla hjälper varandra och det finns en lärande kultur, vilket vår höga rankning bland AT-läkare är ett kvitto på, berättar Åsa.

Växande stad
Skellefteå är dessutom en dynamisk och växande stad, med stora satsningar, som exempelvis batterifabriken Northvolt. Här finns ett rikt utbud av kultur- och fritidsaktiviteter och vacker natur inpå husknuten.
– Det är en levande bygd, med nära till allt, säger Lars. Skellefteå är en jättetrevlig stad där det verkligen är lätt att trivas!

Medicin-geriatriska i Skellefteå – Region Västerbotten

Medicinsk och geriatrisk klinik har 3 akutmedicinska avdelningar, en avdelning för psykogeriatriska och geriatriska patienter, dialysmottagning och övrig medicinsk och geriatrisk mottagningsverksamhet. Vården på kliniken är mycket varierande och ofta med hög medicinsk teknisk vård. Till kliniken hör också en forskningsenhet vilket är unikt för ett länsdelslasarett.
Regionen ansvarar också för den högspecialiserade sjukvården inom norra sjukvårdsregionen samt för forskning, utbildning och utveckling. Vi bygger en god hälsa och en bra livsmiljö i Västerbotten – vill du vara med och göra skillnad? Läs mer på:

www.regionvasterbotten.se

Sundsvall satsar på framtidens röntgensjuksköterskor

Maria Enheim, röntgensjuksköterska, Lotta Lindqvist, röntgensjuksköterska, och Jessica Landin Viksell, enhetschef på röntgenmottagningen vid sjukhuset Sundsvall-Härnösand. Foto: Olle Melkerhed
Maria Enheim, röntgensjuksköterska, Lotta Lindqvist, röntgensjuksköterska, och Jessica Landin Viksell, enhetschef på röntgenmottagningen vid sjukhuset Sundsvall-Härnösand. Foto: Olle Melkerhed

Röntgensjuksköterska är ett eget legitimationsgrundande yrke med goda framtidsutsikter. Efter sju år som allmänsjuksköterska valde Maria Enheim vid röntgenmottagningen i Sundsvall att vidareutbilda sig till röntgensjuksköterska, ett val hon inte har ångrat.

Det har gått över sex år sedan Maria Enheim blev legitimerad röntgensjuksköterska.
– Jag jobbade tidigare på en akutvårdsavdelning och trivdes bra som allmänsjuksköterska, men inte med det slitsamma avdelningsarbetet. Jag ville gärna läsa vidare och blev erbjuden att vidareutbilda mig med lön till röntgensjuksköterska. Utbildningen var både rolig och spännande och jag är verkligen glad att jag tog steget, säger hon.
Hon arbetar idag på röntgenmottagningen vid länssjukhuset Sundsvall-Härnösand. Arbetet är variationsrikt. Maria gillar kombinationen av omvårdnad, strålningsfysik och medicin. Ingen dag är den andra lik.
– Vi roterar mellan olika modaliteter eller tekniker, exempelvis konventionell röntgen, datortomografi, magnetkamera och interventionell radiologi då vi samarbetar med våra radiologer och kärlkirurger. Jag arbetar idag som sektionsansvarig för datortomografin och har fått vidareutbildning på just den tekniken. Det finns alla möjligheter att gå kurser och vidareutvecklas inom radiologi om man vill, säger Maria.
Det finns olika vägar att gå för att bli röntgensjuksköterska. Maria gick en så kallad uppdragsutbildning på distans på Karolinska institutet under tre terminer. Kravet är att man i grunden är legitimerad sjuksköterska.
– Uppdragsutbildningen fokuserade på strålfysik, anatomi och radiografi, ett interdisciplinärt område som omfattar kunskaper inom bildvetenskap, fysik, teknik och medicin. Utbildningen var på distans med cirka fyra fysiska träffar under tre terminer. Vi kombinerade de teoretiska delarna med verksamhetsförlagd utbildning på vårt hemmasjukhus, vilket jag tycker är jättebra. Genom hela utbildningen fick vi möjlighet att komma ut i verkligheten och praktisera på en röntgenmottagning, säger Maria.

Röntgensjuksköterska till Röntgenmottagningen, Sundsvall/Härnösand. Klicka här för att läsa mer och ansök

Framtidsyrke
Det råder stor brist på röntgensjuksköterskor i landet. Jessica Landin Viksell är enhetschef på röntgenmottagningen vid sjukhuset Sundsvall-Härnösand.
– Röntgen är ett dynamiskt kunskapsområde, navet för många verksamheter. Förutom uppdragsutbildningen under tre terminer, kan man också välja att söka den treåriga legitimationsgrundande utbildningen på heltid. Även den ges på distans. Den kräver inte sjuksköterskeexamen i botten utan kan sökas av alla med behörighet, säger Jessica.
För att få utbildningen betald av arbetsgivaren måste den som söker först genomgå intervjuer och göra en kortare praktik på röntgen. Det är viktigt att understryka, menar Jessica, att det handlar om två helt olika yrken. En röntgensjuksköterska kan inte arbeta som sjuksköterska och vice versa.
– Vi är en arbetsplats med många möjligheter till fortsatt utbildning och utveckling. Vi är ett gott gäng och har jobbat mycket med vår arbetsmiljö, inte minst med schemaläggningen där vi tagit bort jourer på nätterna och i stället infört aktiv natt, vilket är uppskattat av våra sköterskor.

Från mörkrum till AI
Lotta Lindqvist har i många år arbetat som röntgensjuksköterska och är sektionsansvarig för datortomografin. Hon började på röntgenmottagningen i Sundsvall, långt innan det fanns en formell utbildning.
– Det är ett stimulerande arbete. Jag gillar variationen och att jobba med både patienter och teknik. Det har skett en otroligt stark teknikutveckling, från kassetter och mörkrum till digitalisering och AI. Idag kan vi med mycket högre precision skräddarsy strålningsdoser för att skydda och minska oönskade effekter av strålning.
Arbetet handlar också om att genomföra undersökningar av hög kvalitet. Det kräver att patienten placeras i en viss lägesposition för att bildkvaliteten ska bli så bra som möjligt. Ibland har patienten olika begränsningar på grund av smärta eller rörelsehinder. Då måste röntgensjuksköterskan hitta individuella lösningar utan att tumma på bildkvaliteten.
– Vi träffar många patienter, men det är i regel korta möten. Vi tar hand om patienten inför och under själva bildtagningen, som kan variera mellan en minut och fyra timmar, därefter går patienten vidare. Ibland uppstår många frågor och funderingar och då handlar det om att pedagogiskt förklara hur tekniken fungerar och vad som ska hända. Vill man arbeta varierat och kombinera patientmöten och omvårdnad med högteknologi, då ska man välja utbildningen till röntgensjuksköterska, säger Lotta.

Region Västernorrland – Röntgenmottaglingen Sundsvall-Härnösand

Är du intresserad av yrket som röntgensjuksköterska och av att arbeta i Region Västernorrland?

För mer information:
Jessica Landin-Viksell
jessica.landin.viksell@rvn.se
Mobil: 072-451 40 63

www.rvn.se

Allt är möjligt på BUP i Västerbotten

Ellen Uusitalo, sjuksköterska på BUP, och Ylwa Berglund, avdelningschef på slutenvården. Foto: Lena Lee
Ellen Uusitalo, sjuksköterska på BUP, och Ylwa Berglund, avdelningschef på slutenvården. Foto: Lena Lee

På BUP i Västerbotten månar man om att bygga upp en bred arbetsgrupp med olika egenskaper och kompetenser.
– Vi välkomnar kreativa personer, idrottande människor, de som målar och är estetiska… Vi behöver en stor bredd av medarbetare för att möta mångfalden hos patienterna, säger Ylwa Berglund, avdelningschef på slutenvården.

Barn- och ungdomspsykiatrin i Västerbotten består av mottagningar i Lycksele, Skellefteå och Umeå, samt en slutenvårdsavdelning i Umeå. Där huserar man i ett helt nytt psykiatrihus och ser möjligheter framför svårigheter.
– Det är egentligen bara fantasin som sätter gränser för vad vi kan göra här. Det hänger ihop med att vi jobbar brett och har hög grundkompetens på vår avdelning. Det är mest kuratorer och sjuksköterskor på dagar, kvällar och helger så man delar på mycket jobb vilket gör att man är ett arbetslag och team på ett mycket tydligare sätt, säger Ylwa Berglund.
Hon är sjuksköterska och numera avdelningschef på slutenvården i BUP Västerbotten. Hon började jobba inom BUP redan 1991.
– Vården har förändrats ganska mycket sedan dess, och sättet vi ser människor på inom psykiatrin. Jag möter en helt kompetent person även om de är 10 eller 17 år gamla och råkar må dåligt. Vår uppgift är inte att bota, utan att lotsa dem att komma vidare i sin problematik. Det är viktigt att ge så mycket självbestämmande som möjligt till patienten och söka samarbete, vad man kan hitta för gemensam plats att utgå ifrån, säger Ylwa Berglund.
Hon betonar att hon fortfarande lär sig nya saker varje dag.
– Människor är ju olika, så vi hjälps åt här kolleger emellan. Vi jobbar också mycket med kompetensutveckling och vidareutveckling; till exempel får alla gå en grundläggande kurs i KBT så att alla ska ha bästa möjliga arbetsverktyg.

Nu söker vi sjuksköterska till Barn- och Ungdomspsykiatrins vårdavdelning i Umeå. Klicka här för mer information och ansök

Öppna för alla möjligheter
Ellen Uusitalo har varit sjuksköterska på BUP i två år och stortrivs. Hon vill gärna slå hål på myten om att BUP skulle vara en hårt pressad arbetsplats.
– Jag har under min utbildning och praktik fått se hur det kan fungera på andra avdelningar, och det är stor skillnad mot BUP. Här kan vi ha fullt upp, men jag känner aldrig den stress och press som uppstår på somatiska avdelningar. Det är skönt att arbeta här, säger hon.
Ellen Uusitalo arbetar med mottot att ”allt är möjligt”, något som genomsyrar slutenvården i BUP Västerbotten.
– Jag fick skelettcancer som 6-åring och är enbensamputerad. Jag har blivit nekad jobb på vissa arbetsplatser eftersom man är rädd för något nytt, men här på BUP är man öppen för alla möjligheter, här kan alla få passa in. Jag har alltid tänkt att jag ska banne mig klara saker och ting och aldrig stött på hinder som jag inte kunnat komma runt. Jag vill vara en förebild för barn och ungdomar och förmedla att det kan vara jobbigt i livet men att det går att lösa, säger hon.
Och Ellen Uusitalo känner en stor arbetsglädje på BUP.
– Vi har fått ha vissa patienter hos oss ett längre tag, så då har man fått se utveckling och hur bra det går. Man känner glädjen i att ha kunnat hjälpa någon men också kunnat göra något bra för samhället.

Kompetensutveckling viktigt
Jobbet på BUP handlar om mycket mer än läkemedel.
– Man ska ha ett öppet sinne, för här kan man möta det mesta. Och man ska tycka om att umgås med barn och ungdomar för det är det vi gör här, snarare än att bara dela ut mediciner så har vi samtal med både ungdomar och föräldrar och vi umgås och spelar kort med dem till exempel, säger Ellen Uusitalo.
Därför är verksamheten mån om att kompetensutveckla sina sjuksköterskor.
– Man har alltid möjlighet att läsa till specialistsjuksköterska, det uppmuntrar vi gärna. Själv har jag också en grundläggande psykoterapi, steg 1 KBT, och blev senare chef, så det finns möjlighet i flera olika riktningar. Man kan få ta mer ansvar för patienternas planering och vård och blir mer utvecklad i de olika materialen vi jobbar med, man kan jobba mot den öppna mottagningen någon dag i veckan, man kan göra lite av varje eller välja olika förbättringsområden, säger Ylwa Berglund.
Både hon och Ellen Uusitalo berättar om hur roligt de har på jobbet.
– Även om vi möter mycket svårt så finns det utrymme för skratt. Vi försöker alltid att hitta ljusglimtarna, och vi är ett fantastiskt team, säger Ylwa Berglund.
Hon hoppas på en fortsatt bredd bland nya kollegor och uppmanar de som vill att komma och lära känna avdelningen.
– Var modig och prova! Hos oss kan man göra studiebesök eller auskultera, vi är öppna för de flesta förslag. Hör av dig och hälsa på!

Nu söker vi sjuksköterska till Barn- och Ungdomspsykiatrins vårdavdelning i Umeå. Klicka här för mer information och ansök

Barn- och ungdomspsykiatrin – Region Västerbotten

Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken är en länsklinik med mottagningsenheter i Umeå, Lycksele och Skellefteå. I länskliniken ingår även BUP vårdavdelning som finns i Umeå, i ett helt nytt psykiatrihus.
På vårdavdelningen arbetar man patientnära i olika tvärpersonella team som bestå av bland annat kuratorer, skötare, psykolog och sjukgymnast.
BUP har nära samarbete med närstående, skola, socialtjänst och andra kliniker inom sjukvården.
Arbetet innebär mycket dialog med patienter och vårdnadshavare – både utifrån manualbaserat, psykopedagogiskt material och i vardagliga stödjande samtal.
Du kommer till en arbetsplats där alla får ta ansvar och ges utrymme att växa. Vi trivs på jobbet och tror på att positiv inställning smittar.

Kontaktuppgifter:
Ylwa Berglund
Avdelningschef
ylwa.berglund@regionvasterbotten.se

Ellen Uusitalo
Sjuksköterska
ellen.uusitalo@regionvasterbotten.se

regionvasterbotten.se

Lämnade bemanningsbranschen för Kriminalvården

Mattias Andersson, sjuksköterska inom Kriminalvården på anstalten i Halmstad. Foto: Andreas Svensson
Mattias Andersson, sjuksköterska inom Kriminalvården på anstalten i Halmstad. Foto: Andreas Svensson

Mattias Andersson jobbade några månader som bemanningssjuksköterska inom Kriminalvården i Halmstad. Egentligen skulle han bara jobba över sommaren, men valde att stanna kvar och bli fast anställd. Uppdraget känns meningsfullt och fantastiskt lärorikt, menar han.

I över 20 år har Mattias arbetat som sjuksköterska. Han har ett gediget CV med breda erfarenheter från akutsjukvård, rättspsykiatri och primärvård.
Under senare år har han arbetat som bemanningssjuksköterska och det var i samband med ett konsultuppdrag som han hamnade på anstalten i Halmstad.
– Jag skulle egentligen bara stanna några månader, men jag trivdes så bra och valde en fast tjänst. Det finns mycket jag uppskattar i min nya roll, ett självständigt och fritt uppdrag. Jag planerar själv mina arbetsdagar utifrån de prioriteringar och krav som finns. Dessutom uppskattar jag mina möten med patienterna, vars behov kan se väldigt olika ut.

Klicka här för att se alla våra lediga sjukskötersketjänster

Klicka här för att läsa mer om att jobba som sjuksköterska på Kriminalvården

Ständigt lärande
Svenska fängelser är indelade i tre säkerhetsklasser: 1 är den högsta säkerhetsklassen, vilket innebär att anstalten kan hantera intagna med särskilt hög risk för rymning eller fritagning.
Säkerhetsklass 2 är slutna anstalter med lägre risknivå och med olika grad och form av övervakning och kontroll. Den lägsta säkerhetsklassen 3 saknar direkta rymningshinder.
Anstalten i Halmstad har säkerhetsklass 2 respektive 3 och ligger fem kilometer från centrum.
– Även om vissa interner har en historia med olika typer av våldsbrott, har jag aldrig känt mig hotad eller rädd. Vi får regelbundet utbildning och träning i säkerhetsfrågor, och vi bär alltid larm. När vi träffar patienter sitter vi alltid närmast dörren. Om något mot förmodan skulle hända kan jag trycka på larmet och får då snabbt hjälp.
För att trivas som sjuksköterska krävs erfarenhet och självständighet, menar Mattias. De problem och medicinska åkommor han möter är varierande. Det kan handla om ångesttillstånd, förkylningar, avslitna hälsenor, sömnsvårigheter, mag-tarmbesvär och skador efter slagsmål.
– Även om jag har tillgång till specialistkompetens via telefon, läkare som är på plats en gång i veckan och psykiater var fjärde vecka, behöver jag vara trygg i mig själv och mina medicinska beslut och prioriteringar.
Varje sjuksköterska ansvarar för cirka 50 interner.
– Jobbet är väldigt självständigt. Det måste man gilla för att trivas. Det är också bra att ha några års erfarenhet som sjuksköterska, då blir man tryggare i sin roll.

Det nära patientmötet
Den stora skillnaden från hälso- och sjukvård utanför anstalten, är att patienterna inte kan vända sig någon annanstans med sina hälsoproblem, menar Mattias.
Tilliten är i regel stor och som sjuksköterska kommer man patienterna nära.
– Jag uppskattar också den direkta återkopplingen. Det är behandlingsmöten med raka samtal, jag får snabbt veta när något inte fungerar. Många jag möter är unga killar som kan vara vilsna och sökande, men i mötet med mig finns i regel ingen fasad. Det finns mycket humor och värme, och ibland kan jag uppleva att de ser mig som en fadersgestalt som de kan vända sig till i förtroende.

Fortbildning
Kriminalvården erbjuder även olika möjligheter till fortbildning, vilket Mattias uppskattar.
– Jag är en person som gillar att ständigt utvecklas, det är viktigt i min professionella roll. Jag har bland annat gått en utbildning inom motiverande samtal, vilket jag har stor glädje av. Alla problem handlar inte endast om medicinska åkommor, utan också om frågor kring livet och framtiden.
Mattias värdesätter även arbetstiderna med lediga kvällar och helger. Han har dessutom sju veckors semester.
– Jag upplever att jag kan påverka och göra skillnad, vilket känns både roligt och meningsfullt. Även om det finns karriärmöjligheter inom Kriminalvården är det patientmötet och det kliniska arbetet jag värdesätter mest.

Klicka här för att se alla våra lediga sjukskötersketjänster

Klicka här för att läsa mer om att jobba som sjuksköterska på Kriminalvården

Kriminalvården

Som sjuksköterska inom Kriminalvården kommer du att bedöma och behandla patienter, med stort eget ansvar. Du ska vara empatisk, kunna sätta gränser och vara en trygg person. Sjuksköterskor inom Kriminalvården arbetar oftast dagtid, måndag till fredag. Kriminalvården erbjuder individuell lönesättning, brett utbildningsutbud, mycket förmånlig ersättning och dito semestervillkor, flexibla arbetstidslösningar och mycket mer.

Läs mer på www.kriminalvarden.se

Vårdpersonal skapar framtidens psykiatri

Polina Björk, sjuksköterska och Ines Spångberg, sjuksköterska och projektledare. Foto: Peter Engström
Polina Björk, sjuksköterska och Ines Spångberg, sjuksköterska och projektledare. Foto: Peter Engström

Bättre bemötande, tillgänglighet och vårdkvalitet, ökad patientsäkerhet och en förbättrad arbetsmiljö. Det är några av resultaten från ett sjuksköterskedrivet utvecklingsprojekt inom vuxenpsykiatrin i Hudiksvall.

Polina Björk blev färdig sjuksköterska 2019 och arbetade sedan inom psykiatri på olika kliniker. I december 2020 kom hon som bemanningssjuksköterska till vuxenpsykiatrin på Hudiksvalls sjukhus. Tanken var att hon skulle stanna ett par månader, men blev kvar.
– Jag tackade ja till en fast anställning. Här finns en god arbetsmiljö och en kultur med stark tillit till personalen. Det gör att jag trivs väldigt bra.
Vid sjukhuset i Hudiksvall finns den allmänpsykiatriska slutenvården som ger vård och behandling till personer i behov av akut och intensiv psykiatrisk vård. Det har dock saknats en akut psykiatrisk akutmottagning, fram tills nu.
– Vi genomför nu stora förändringar. Vi arbetar med att förbättra det akuta omhändertagandet och vårdkvaliteten, särskilt för patienter med mer vårdkrävande behov. Två vårdavdelningar ska bli en enhet, fast med tre specialiteter i form av en vårdavdelning, en psykiatrisk akutvårdsavdelning och vi kommer att få en psykiatrisk akutmottagning som är öppen dygnet runt, säger Ines Spångberg, sjuksköterska och projektledare.

Tillit till personalen
Projektet startade förra året. Vårdpersonalen har fått ett stort mandat att identifiera hinder och utmaningar och tillsammans driva utvecklingen för att på bästa sätt möta framtidens behov. I projektet deltar även brukarföreningar, patienter och närstående med sina erfarenheter och perspektiv.
Vinsterna är många, menar Ines Spångberg.
– Vår kunskap och kompetens efterfrågas och tas till vara. För patienterna innebär det ett bättre bemötande och omhändertagande. Vi har satsningar på kurser och utbildningar för närstående. Vi erbjuder även utbildningar för vårdpersonalen för att de ska kunna subspecialisera sig och möta de särskilda behov som våra patienter har.
För Polina har engagemanget i projektet varit utvecklande och stimulerande.
– Jag kommer själv att på sikt utbilda mig till specialistsjuksköterska inom psykiatri. Vi har verkligen fått ledningens tillit att bygga upp en modern verksamhet från golvet, utifrån de behov som vi har identifierat. Många goda idéer och mycket energi frigörs när vårdpersonalen bjuds in att vara delaktiga. De stora vinnarna är våra patienter.

Region Gävleborg – Psykiatri

Är du också intresserad av att vara med och skapa framtidens psykiatri i Hudiksvall?
Hör av dig så pratar vi vidare kring hur du kan passa in i teamet.

Kontakt:
Ines Spångberg
Projektledare
Region Gävleborg
Telefon: 0650-299 18
ines.spangberg@regiongavleborg.se

regiongavleborg.se

God sammanhållning på BUP Sunderby sjukhus

Pernilla Rismalm, Susanna Andersson, Lars Löfgren och Linda Henriksson på BUP avdelning 45 vid Sunderby sjukhus. Foto: Viveka Österman

På Sunderby sjukhus finns BUP avdelning 45, en akut heldygnsavdelning med sex platser för vård av patienter i det akuta skedet. Här erbjuds sjuksköterskor en variationsrik arbetsmiljö där det alltid finns utrymme för samtal med patient och närstående.

Som sjuksköterska kan dina insatser verkligen göra skillnad för patientens framtida psykiska hälsa.
– Jag har personliga erfarenheter av psykisk ohälsa i familjen och fick upp ögonen för psykiatrin under en VFU-period. Jag trivs med den prestigelösa atmosfären; här hjälps alla yrkeskategorier åt med samtliga arbetsuppgifter. Vi jobbar alltid i team utifrån den gemensamma målsättningen att stärka patientens psykiska hälsa och välbefinnande, säger Pernilla Rismalm, som tog examen för två år sedan och fick sitt första sjuksköterskejobb på avdelning 45.
– Jag arbetade tidigare på en hjärtavdelning, men blev frustrerad över att det aldrig fanns tid för samtal när en patient verkligen behövde det. Här slipper jag stressa från patient till patient. Nu ges jag i stället tid att etablera en förtroendefull relation med varje enskild patient. När man arbetar med barn och unga med psykisk ohälsa finns det dessutom mycket man kan göra för att vända utvecklingen och hjälpa dem att må bättre, säger Linda Henriksson, psykiatrisjuksköterska på avdelning 45.

Jobba med oss på avdelning 45. Klicka här för mer information och ansök

Nu söker vi fler sjuksköterskor som vill jobba med oss. Klicka här för mer information och ansök (Sista ansökningsdag har passerat)

Sammansvetsat team
– Jag arbetade i den somatiska vården tidigare, men har alltid haft ett intresse för barn- och ungdomspsykiatri. Jag trivs i vårt sammansvetsade team där vi kollegor verkligen stöttar varandra och dessutom hinner lära känna varandra ordentligt. Jag kan också i mångt och mycket själv styra mitt arbete och jag trivs verkligen med att möta så många barn, unga och deras familjer, säger Susanna Andersson, psykiatrisjuksköterska på avdelning 45.
– Jag trivs med den omväxling arbetet erbjuder. Ena dagen befinner jag mig på permission med en patient, en annan dag möter jag en nyinskriven patient och dess familj för att kartlägga orsakerna bakom den psykiska ohälsan, säger Susanna.

Välutvecklad stödstruktur
På avdelning 45 är personcentrerad vård, och tid att sitta ner och samtala med patienter och närstående i behov av det, en självklarhet. På avdelning 45 ser man till hela patienten och dess sammanhang, vilket bland annat innebär många externa kontakter, till exempel med polis, socialtjänst och skolan.
– Jag vill gärna bidra till att avdramatisera psykiatrin. Att behandlas på en psykiatrisk avdelning är inte konstigare än att behandlas på en somatisk avdelning. Alla människor kan drabbas av psykisk ohälsa någon gång i livet. Hos oss är det väldigt högt i tak. Vi har också tillgång till en bra stödstruktur med handledning och daglig reflektionstid, där vi ges möjlighet att diskutera det vi varit med om under vårt senaste arbetspass, säger Pernilla Rismalm.

Jobba med oss på avdelning 45. Klicka här för mer information och ansök

Nu söker vi fler sjuksköterskor som vill jobba med oss. Klicka här för mer information och ansök (Sista ansökningsdag har passerat)

BUP Sunderby sjukhus

Inom Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i Region Norrbotten finns en akut heldygnsavdelning för vård av patienter i det akuta skedet med sex platser vid Sunderby sjukhus. På avdelning 45 är vi sammantaget cirka 25 medarbetare. Patienterna vårdas av medarbetare i team som består av skötare, sjuksköterskor, kurator, psykolog och läkare.
norrbotten.se/sunderbysjukhus