Etikettarkiv: Skånes universitetssjukhus

Forma ditt drömjobb på ortopeden i Skåne

Michael Tägil, arbetsterapeut, och Ebba Johansson, sjuksköterska på ortopeden i Lund. Foto: Johan Lindvall
Michael Tägil, arbetsterapeut, och Ebba Johansson, sjuksköterska på ortopeden i Lund. Foto: Johan Lindvall

Ortopeden vid Skånes universitetssjukhus erbjuder en bred verksamhet som är utmanande och lärorik för alla. Tydliga karriärvägar och stora satsningar på att ta tillvara sjuksköterskors kompetens ger både nyutbildade och erfarna sjuksköterskor möjligheter att forma sina drömjobb.

Ebba Johansson var inte överförtjust när hon som sjuksköterskestudent fick sin åttaveckors praktik förlagd till ortopeden i Lund.
– Fy fasen, vilken trist specialitet tänkte jag. Men jag har blivit helkär i ortopedi och hade inte kunnat hamna på en bättre avdelning. Ortopedi är en spännande, lärorik och bred specialitet där du har stora möjligheter att utvecklas i din yrkesroll inom en rad olika områden. Att jag sökte mig hit efter min examen i januari 2021 var en självklarhet.
Som ny sjuksköterska på avdelningen fick Ebba en gedigen introduktion med sex veckors bredvidgång.
– Det är en jättebra avdelning att börja på; du får det stöd du behöver som ny, samtidigt som du lär dig om mycket mer än enbart ortopedi. Våra patienter är ofta gamla och multisjuka, i praktiken är verksamheten något av en kombinerad medicin- och ortopedavdelning vilket gör att man får en värdefull bredd i sitt lärande.

Teamarbete
Verksamheten på ortopeden präglas av teamarbete där olika kompetenser samverkar för att ge patienterna bästa möjliga vård. Michael Tägil var nyutexaminerad arbetsterapeut när han för fem år sedan började arbeta på ortopeden i Lund.
– Att jag blivit kvar handlar dels om den utvecklande miljön, dels om kollegorna. Här råder en mycket hjälpsam och positiv atmosfär. I min roll som arbetsterapeut arbetar jag med olika medarbetargrupper, och oavsett vilket team jag ingår i är stämningen alltid positiv.
Ebba nickar instämmande.
– Vi har roligt på jobbet och det smittar av sig. Patienterna brukar säga att det känns gott att höra oss skratta i korridoren.

Max Andersson, sjuksköterska på ortopeden i Malmö. Foto: Johan Bävman
Max Andersson, sjuksköterska på ortopeden i Malmö. Foto: Johan Bävman

Core Curriculum
Både Ebba och Michael lyfter fram verksamhetens goda utvecklingsmöjligheter. För några år sedan infördes Core Curriculum i verksamheten, ett kompetensutvecklingsprogram som består av fem konkreta karriärutvecklingssteg, från nyutexaminerad till expertsjuksköterska. Ebba har tenterat av steg ett, och läser nu en 15-poängskurs med inriktning på ortopediska skador vid Malmö universitet.
– Jag tycker det är väldigt positivt att ha en tydlig kompetensstege i verksamheten. För egen del är jag nu på steg två. Genom att dela mina nya kunskaper på avdelningen bidrar jag i förlängningen även till verksamhetens utveckling vilket känns bra.
Utvecklingsprogrammet kommer på sikt att införas även för arbetsterapeuter.

Många möjligheter
Max Andersson, sjuksköterska på ortopeden i Malmö, delar sin tid mellan studier till specialistsjuksköterska i geriatrik och rollen som omvårdnadsledare där han utgör ett kompetensstöd till nyare kollegor på avdelningen.
– Studierna är en möjlighet jag fått via kliniken. Rent formellt är jag nu på nivå tre på kompetensstegen Core Curriculum. Specialistutbildningen ger möjlighet att nå högre nivåer som innebär mer ansvar och avancerade arbetsuppgifter. En stor fördel med verksamheten är att vi sjuksköterskor har många olika utvecklingsvägar att välja mellan. Eftersom ortopedi är en sådan bred specialitet går det att utveckla och forma sin kompetens utifrån eget intresse. Här finns många möjligheter och utmaningar för alla, oavsett kompetensnivå och antal år i yrket.

Anna Svensson, områdeschef Ortopedi.
Anna Svensson, områdeschef Ortopedi.

Magnet4Europe
Anna Svensson, områdeschef Ortopedi, berättar att Core Curriculum är en pusselbit i Magnet4Europe, ett europeiskt projekt med inriktning på att förbättra arbetsmiljön i vården, som till stor del om att ta tillvara sjuksköterskors kompetens.
– Fokus ligger på att skapa en tydlig klinisk professions- och omvårdnadsutveckling, ett utvecklande ledarskap, och regelbunden kvalitetsuppföljning i verksamheten.
Skånes universitetssjukhus är ett av i dagsläget fem sjukhus i Sverige som deltar i projektet.
– Verksamhetsområde Ortopedi har tre avdelningar som ingår i Magnet4Europe. Förhoppningen är att arbetet ska leda till en mer personcentrerad vård som ska ges av kompetenta, stolta och engagerade medarbetare. Det är dessa tre delar vi fokuserar på i Magnet4Europe, och Core Curriculum är en viktig del av den strävan, fastslår Anna Svensson.

Ortopeden – Skånes universitetssjukhus

Verksamhetsområde ortopedi vid Skånes universitetssjukhus är en av Sveriges största ortopediverksamheter. Här arbetar totalt cirka 500 medarbetare, varav cirka 100 är sjuksköterskor.
Verksamheten som bedrivs både i Malmö och i Lund tar varje år emot cirka 85000 besök, och är som enda enhet i Skandinavien medlem i ISOC, International Society of Orthopaedic Centers, en sammanslutning av de 18 högst rankade ortopedienheterna i världen.

www.skane.se

Många möjligheter på infektion

Sara Alsterberg, Unni Nilsson, Ulrika Axelsson och Anna-Clara Axelsson trivs på Sus i Malmö. De är överens om att utvecklingsmöjligheterna som finns inom infektionskliniken är stora och spännande. Foto: Johan Bävman
Sara Alsterberg, Unni Nilsson, Ulrika Axelsson och Anna-Clara Axelsson trivs på Sus i Malmö. De är överens om att utvecklingsmöjligheterna som finns inom infektionskliniken är stora och spännande. Foto: Johan Bävman

Arbetet på Infektionskliniken vid Skånes universitetssjukhus innebär många möjliga karriärvägar. Som sjuksköterska kan du arbeta med allt från forskning till akutvård och sprutbyten. Oavsett vilket spår du väljer är arbetet lika omväxlande som spännande.

När de sex infektionssjuksköterskorna vid Skånes universitetssjukhus möts blir det tydligt hur stor bredd och vilka möjligheter som ryms inom enheten. Arbetet innefattar ofta ett visst mått av detektivarbete. Att de dessutom ofta har möjlighet att bota människor är något som sätter guldkant på jobbpassen.

Olika vårdnivåer
Det var just den enorma bredden som lockade Anna-Clara Axelsson, specialistsjuksköterska inom intensivvård, till infektionsavdelning 2 för 25 år sedan.
– Jag har alltid tyckt om att gå till jobbet, säger hon.
På vårdavdelningen, som även är en kombinerad avdelning med intermediärvård, hemrespiratorpatienter och vanliga patienter, behandlas allt från lättare infektioner till akuta tillstånd som svår sepsis. Den stora bredden och framför allt de olika vårdnivåerna lockade Unni Nilsson till avdelningen.
– Jag har siktet inställt på att bli Iva-specialist och det här känns som ett bra steg på vägen, säger hon.
För nya sjuksköterskor som kommer hit finns det gott om internutbildningar. Till hösten startar även IMA-kurser som avdelningen håller i tillsammans med universitetet.

Nu söker vi sjuksköterska, vikariat, till infektionsmottagning i Malmö. Klicka här för mer information och ansök (Sista ansökningsdag har passerat)

Klicka här för att se alla våra lediga tjänster

Vård i hemmet
Ulrika Axelsson arbetar på infektionsavdelning 3 i Malmö. Även hon möter många olika typer av patienter. Arbetet på avdelningen innefattar bland annat delar som Piceline och OPAT, som handlar om att antibiotika ges i hemmet.
Ulrikas tjänst är delad och halva tiden arbetar hon i det mobila sjukhusteamet, MST. Patienterna är då inskrivna på sjukhuset men vården ges i hemmet. De patienter hon besöker kan till exempel ha lunginflammation, urinvägsinfektion eller sårinfektion. Även patienter med hjärtsvikt, som är i behov av vätskedrivande behandling, är en återkommande grupp.
– När jag besöker patienterna i deras hem blir kontakten på ett annat sätt. För mig har det här varit både roligt och utvecklande. Jag uppskattar variationen och att jag inte hela tiden är på sjukhuset, säger Ulrika.

Medmänsklighet
Mötet med patienterna är centralt även för Sara Alsterberg som arbetar på sprutbytesmottagningen i Malmö. Hon har tidigare arbetat på beroendecentrum men sökte sig till mottagningen för att få en ännu bredare kompetens. Varje dag kommer det mellan 20 och 50 drogberoende patienter till öppenvårdsmottagningen.
Det dagliga arbetet handlar om allt från att förebygga blodsmitta till vaccinationer, omläggningar och psykosocialt arbete. Ibland är patienterna allvarligt sjuka och behöver snabb vård och ibland är det viktigast att vara medmänniska.
– Mottagningen är enormt dynamisk vilket ställer stora krav på oss som arbetar här. Men jag gillar oförutsägbarheten. Arbetet känns meningsfullt och vi får väldigt fin feedback från våra patienter. Dessutom är det högt i tak och väldigt trevliga kollegor, säger hon.

Forskning och studier
Maria Alejandra Castilla arbetar 50 procent som forskningssjuksköterska och 50 procent som sjuksköterska på infektionsmottagningen i Lund. Arbetet på mottagningen innefattar akuta och planerade besök, bland annat vaccinationer, sprutbyten, provtagningar och telefonrådgivning. Även de dagar hon arbetar som forskningssjuksköterska bjuder på stor variation.
– Alla dagar ser olika ut. Som forskningssjuksköterska har du en nyckelroll och har kontakt med läkare, läkelmedelsbolag och andra aktörer. Vissa dagar träffar jag patienter som är med i eller ska gå med i en studie. Andra dagar förbereder jag material, planerar eller följer upp olika studier, säger hon.
Nyckeln till att hålla koll på alla uppgifter är att ha bra struktur. Att hon får möjlighet att fördjupa sina kunskaper gör att dagarna både är spännande och intressanta.

Handledning och nationellt arbete
Charlotte Kerrén är specialistsjuksköterska inom infektionssjukdomar och arbetar på infektionsavdelningen 74 i Lund. Även hon har en delad tjänst. Halva tiden arbetar hon kliniskt på avdelningen, övrig tid arbetar hon bland annat med vårdutveckling.
Hon har varit med och startat upp studentenheten där hon idag fungerar som samordnare. Dessutom handleder hon även själv studenter och handledare.
Som specialist har hon fått många roliga uppdrag. Ett exempel på det är det nationella PM som hon arbetar med tillsammans med en kollega. PM:et handlar om omvårdnaden runt patienter med covid-19.
– Vi har besökt infektionsavdelningar över hela landet. Ett arbete som har varit väldigt roligt, säger hon.

Maria Alejandra Castilla och Charlotte Kerrén arbetar på Sus i Lund. ”Vi har fantastiska kollegor”, säger Charlotte Kerrén. Foto: Jan Nordén
Maria Alejandra Castilla och Charlotte Kerrén arbetar på Sus i Lund. ”Vi har fantastiska kollegor”, säger Charlotte Kerrén. Foto: Jan Nordén

Nu söker vi sjuksköterska, vikariat, till infektionsmottagning i Malmö. Klicka här för mer information och ansök (Sista ansökningsdag har passerat)

Klicka här för att se alla våra lediga tjänster

Skånes universitetssjukhus – Infektionskliniken

Verksamhetsområde infektionssjukdomar vid Skånes universitetssjukhus, Sus, har verksamhet i både Malmö och Lund. I Malmö disponerar enheten två avdelningar och i Lund en avdelning. I båda städerna finns mottagnings- och sprutbytesverksamhet. Sus är ett kunskapsnav för hälso- och sjukvård i livets alla skeden på regional, nationell och internationell nivå. Medarbetarna är med och driver utvecklingen inom universitetssjukhusets tre uppdragsområden: vård, forskning och utbildning.

Är du intresserad att vet mer och kanske arbeta hos oss är du välkommen att kontakta:

Enhetschef
Josefin Csaszar
Tel: 040-33 78 93
E-post: Josefin.Csaszar@skane.se

skane.se/sus

Utvecklingsprogram vände trenden på ortopeden

Åsa Loodin, expertsjuksköterska och klinisk lärare inom verksamhetsområde ortopedi på Skånes universitetssjukhus.

På ortopeden vid Skånes universitetssjukhus i Malmö och Lund erbjuds samtliga sjuksköterskor att delta i utvecklingsprogrammet Core curriculum, som består av fem konkreta karriär­utvecklingssteg från nyutexaminerad till expertsjuksköterska.

Satsningen har utvecklats till en framgångssaga som resulterat i ett ökat söktryck och att fler erfarna sjuksköterskor stannar kvar.
Syftet med utvecklingsprogrammet Core curriculum är att, genom att erbjuda tydliga utvecklingsvägar, öka sjuksköterskors möjlighet att göra karriär och utvecklas i yrket. Satsningen startades som ett utvecklingsprojekt på ortopeden 2018 och implementeras nu successivt i fler av regionens verksamheter. Core curriculum beskriver en möjlig utveckling från nyutexaminerad till expert. Det är indelat i fem faser där varje fas innebär fördjupade kunskaper och förmågor. I de senare faserna av utvecklingsprogrammet blir sjuksköterskan behörig att söka tjänster som innebär karriärmöjligheter och ett utökat ansvar.

Kompetensutveckling
– Vårt initiala syfte 2018 var att höja ortopedisjuksköterskornas generella kompetens. Vi startade först ett utbildningsprogram för nyanställda sjuksköterskor, men när även mer erfarna sjuksköterskor efterfrågade kompetensutveckling tog vi också med dem i satsningen. Det resulterade i en webbaserad ortopediutbildning som nu används nationellt. Successivt utvecklades satsningen till Core curriculum, säger Åsa Loodin, expertsjuksköterska och klinisk lärare inom verksamhetsområde ortopedi på Skånes universitetssjukhus.

”Många av våra sjuksköterskor uppskattar att det finns en strukturerad karriärutvecklingsmodell.”

Minskad personalomsättning
Core curriculum har hämtat inspiration från magnetmodellen, och Åsa Loodin har fått många samtal från vårdgivare som är nyfikna på utvecklingsprogrammet.
– Vi erbjuder särskilt yrkeserfarna sjuksköterskor som befinner sig i de senare faserna av programmet ett ansvar, ett uppdrag och en lön som motsvarar deras kompetens. Det har bidragit till en minskad personalomsättning. Antalet sjuksköterskor som söker sig till oss har också ökat, där många anger Core curriculum som en viktig faktor. Många av våra sjuksköterskor uppskattar att det finns en strukturerad karriärutvecklingsmodell som ger utrymme för professionell utveckling under hela karriären, säger hon.

Behåll kontinuiteten
Hennes råd till andra verksamheter som vill implementera Core curriculum eller andra modeller för kompetensutveckling är att förankra införandet uppifrån och ner.
– Det är oerhört viktigt att ha ledningens stöd vid den här typen av långsiktiga satsningar. Ha tålamod och räkna med att det tar tid att implementera en sådan här modell. Ytterligare ett råd är att komma i gång i liten skala även om alla detaljer inte är klara. Vi inledde tidigt med utbildningsprogram som blev mycket uppskattade. Det är också viktigt att behålla ett långsiktigt perspektiv på kompetensutveckling, även när den dagliga verksamheten är tuff och krävande. Vi har varit noga med att kontinuerligt hålla i gång satsningen, även under perioder med hög belastning, säger Åsa Loodin.

Magnetmodellen

Magnetmodellen är en organisationsmodell för hälso- och sjukvården som innebär att sjuksköterskors ledarskap och kompetens tas tillvara och ges mandat på alla nivåer inom verksamheten. Modellen består av fem områden:

• Utvecklande ledarskap för sjuksköterskor
• Strukturer för personlig utveckling och auktoritet för sjuksköterskor
• Excellent utfört omvårdnadsarbete
• Nya kunskaper/ innovation och förbättringar
• Mätbara resultat för vårdkvalitet.

Det finns upprepad och tydlig vetenskaplig evidens för ett samband mellan modellen och bland annat goda vårdresultat för patienterna, kvarstannande och arbetstillfredsställelse bland sjuksköterskor.

Infektionssjukvården kombinerar bredd och djup

Chatarina Björdal, tillförordnad områdeschef VO infektionssjukdomar på Skånes universitetssjukhus.

Att arbeta som sjuksköterska inom infektionssjukvården innebär att vara verksam i ett omfattande medicinskt fält som ger en bred klinisk erfarenhetsbas där hela människan är i fokus. Infektionssjukvården erbjuder såväl självständigt mottagnings­arbete som ett teambaserat arbetssätt på vårdavdelning.

– Infektionssjukvården är ett fält som kombinerar bredd och möjlighet till djup på ett unikt sätt. Som sjuksköterska i infektionssjukvården möter man patienter i alla åldrar, från alla organspecialiteter och med ett sjukdomspanorama från enklare åkommor till avancerad sjukvård upp till lättare intensivvårdsnivå.
Eftersom infektion berör många andra specialiteter är vårt samarbete med olika kliniker både viktigt och stimulerande, säger Chatarina Björdal, tillförordnad områdeschef VO infektionssjukdomar på Skånes universitetssjukhus. Hon är specialistsjuksköterska i intensivvård och anestesi och har tidigare arbetat kliniskt i många år.
– Sjuksköterskor kan arbeta dels på vårdavdelningar, dels på mottagning. Medan arbetet på vårdavdelningar karakteriseras av professionsöverskridande lagarbete är arbetet på mottagning mer självständigt. Där gör sjuksköterskor bedömning av patienten, ger egenvårdsråd, går igenom remisser och följer självständigt upp patienten. De kan även ägna sig åt smittspårning och andra smittförebyggande åtgärder, säger Chatarina Björdal.

”Här kan sjuksköterskor både nyttja sina baskunskaper och göra karriär på djupet.”

Generalister och specialister
– Infektionssjukvård är spännande, utmanande och roligt eftersom det är ett fält med utrymme för både generalister och specialister. Här kan sjuksköterskor både nyttja sina baskunskaper och göra karriär på djupet. Utöver specialistutbildningen inom infektionssjukvård erbjuder många sjukhus även högskolepoängsgrundande uppdragsutbildningar med fokus på exempelvis omvårdnad inom infektionssjukvård och intermediärvård, och funktionsutbildningar inriktade mot specifika infektioner och arbetet som sjuksköterska på en infektionsmottagning, säger Chatarina Björdal.
Mottagningarna är ofta specialiserade på olika diagnoser. Där ser man till hela människan och arbetar både självständigt och nära andra professioner.

Smittspårning och diagnostik
Utöver specialistsjuksköterskor i infektionssjukvård specialicering i intensivvård och akutsjukvård attraktivt inom infektionssjukvården. Behovet av allmänsjuksköterskor är också stort och har man erfarenhet från självständigt arbete eller akutvårdsverksamhet är det en fördel.
– Det är också en fördel om man är nyfiken och gillar att ägna sig åt detektivarbete som i att spåra smittor eller diagnostisera en infektionspatient med ospecifika symtom, säger Chatarina Björdal.

Ortopedin i Malmö – utbildar framtidens sjuksköterskor

Max Andersson, sjuksköterska inom Verksamhetsområde ortopedi. Här tillsammans med kollegan Malin Svensson. Foto: Enstudio Photography & Film
Max Andersson, sjuksköterska inom Verksamhetsområde ortopedi. Här tillsammans med kollegan Malin Svensson. Foto: Enstudio Photography & Film

Vid Skånes universitets­sjukhus finns en av Sveriges största ortopedi­verksamheter. Här finns stora förutsättningar att vidareutveckla sin grundkompetens inom en bred och mångfasetterad specialitet. Här finns även flera möjliga utbildnings- och karriärvägar.

Kristina Vilhelmsson, områdeschef för verksamhetsområde ortopedi, vid SuS i Malmö.
Kristina Vilhelmsson, områdeschef för verksamhetsområde ortopedi, vid SuS i Malmö.

Kristina Vilhelmsson är områdeschef för verksamhetsområde ortopedi, vid Skånes universitetssjukhus i Malmö.
– Jag är själv sjuksköterska och har sedan gått vidare till en chefskarriär. Om man som sjuksköterska vill utvecklas och prova nya vägar finns många möjligheter. Ortopedi är en väldigt bra specialitet att börja sin karriär på.
Verksamhetsområde ortopedi vid Skånes universitetssjukhus är beläget dels i Malmö, dels i Lund.
– Både slutenvård och öppenvård finns på bägge ställen, men verksamheten i Malmö är något större än den i Lund. Vi verkar i hela Skåne och får remisser från södra sjukvårdsregionen. Vi har exempelvis en omfattande verksamhet med planerade och subakuta kirurgiska ingrepp i Trelleborg, Ängelholm och Ystad.

Nu söker vi sjuksköterskor till Ortopeden i Malmö. Klicka här för mer information och ansök

Högskoleutbildning i ortopedi
Max Andersson har arbetat knappt tre år som sjuksköterska på en av de tre slutenvårdsavdelningarna i Malmö. Samtliga avdelningar hanterar akuta ortopedpatienter. Här bedrivs även ett rikstäckande uppdrag för patienter med blödarsjuka som är i behov av ortopediska ingrepp.
– Det kräver lite mer övervakning och specialistkompetens, inte minst när det gäller läkemedelshantering.
Max utbildade sig först till undersköterska och valde sedan att läsa till sjuksköterska.
– Egentligen hade jag siktet inställt på att bli läkare, men insåg att jag vill arbeta mer patientnära. Jag gjorde min första sjukhuspraktik här, trivdes väldigt bra och kunde sedan kombinera arbete och studier.
För tillfället läser Max en högskoleutbildning på kvartsfart (15 hp) inom ortopedisk behandling och omvårdnad vid Malmö högskola.
Samtliga sjuksköterskor vid kliniken erbjuds att gå kursen.
– Eftersom det inte finns någon specialistsjuksköterskeutbildning inom ortopedi, är kursen viktig för att stärka kunskapen och kompetensen i ortopedi på avancerad nivå, säger Kristina Vilhelmsson.
Sedan 2017 erbjuder kliniken även ett kompetensutvecklingsprogram, Core Curriculum. Alla nyanställda sjuksköterskor får tillgång till ett introduktionsprogram under det första året. Därefter erbjuds ett digitalt vidareutbildningsprogram inom ortopedi, vilket bygger på samma plattform som den för blivande specialistläkare.
– Den ges i samarbete Svensk Ortopedisk Förening. Vår ambition är att kunna erbjuda nya tjänster med en lön som är kopplad till den kompetensnivå man har utvecklat inom specialiteten, säger Kristina Vilhelmsson.

Sinisa Prtic, sjuksköterska inom Verksamhetsområde ortopedi. Foto: Enstudio Photography & Film
Sinisa Prtic, sjuksköterska inom Verksamhetsområde ortopedi. Foto: Enstudio Photography & Film

Flera karriärvägar
En av de mer erfarna sjuksköterskorna vid kliniken är Sinisa Prtic. Han har under åren arbetat inom både avdelnings- och mottagningsverksamhet. Nyligen blev han tillfrågad om en chefstjänst och tackade ja.
– Vi är en stor klinik och jag är tillförordnad enhetschef för 37 medarbetare. För mig är det här ett spännande och stimulerande karriärsteg.
Det finns olika möjligheter att utveckla sin ledar- och chefskompetens. I regionen och vid Skånes universitetssjukhus finns flera utbildningsprogram som ”Ny chef”, samt ”verksamhetsnära ledarskap”; ett ettårigt program med föreläsningar och nätverksträffar för chefer i första linjen.
– Jag vill ständigt utvecklas och lära mig nya saker, och det får jag göra här, säger Sinisa Prtic.
I Malmö finns även Centrum för osteoporos- och frakturprevention för diagnostik och behandling av benskörhet.
– Vi har även en stor sår- och omvårdnadsenhet inom öppenvården där vi behandlar ortopediska sår och postoperativa infektioner. Vi har också ett nära samarbete med diabetesmottagningen. Våra sjuksköterskor får ett brett och omväxlande ansvar som leder till en hög kompetens, säger Sinisa Prtic.
I Malmö finns även sektioner för högspecialiserad ortopedisk kirurgi inom trauma, fot, idrott, axel och avancerad ryggkirurgi. Här behandlas även barn med ryggproblem.
– En del av vår verksamhet omfattar ortopediska skador, men majoriteten av våra patienter är multisjuka äldre. Här får man som sjuksköterska stora möjligheter att utveckla sin kliniska blick och arbeta inom både medicin och kirurgi. Ortopedi är en fantastisk specialitet med spännande framtidsmöjligheter, säger Kristina Vilhelmsson.

Nu söker vi sjuksköterskor till Ortopeden i Malmö. Klicka här för mer information och ansök

Ortopedi – Skånes universitetssjukhus

Verksamhetsområde ortopedi vid Skånes universitetssjukhus är en av Sveriges största ortopediverksamheter. Här arbetar totalt cirka 500 medarbetare, varav cirka 100 är sjuksköterskor.
Verksamheten som bedrivs både i Malmö och Lund tar varje år emot cirka 85000 besök, och är som enda enhet i skandinavien medlem i ISOC (International Society of Orthopaedic Centers). Det är en sammanslutning av de 18 högst rankade ortopedi­enheterna i världen.

Kontaktuppgifter vid frågor om rekrytering:
Kristina Vilhelmsson
E-post: kristina.vilhelmsson@skane.se
Tel: 040-33 24 71
skane.se/jobba-hos-oss

Lärande arbetsklimat skapar trivsel och ständig utveckling

Pernilla Elmström, sjuksköterska, Karolin Lilja, sjuksköterska och Therese von Moos Grant, enhetschef påa avdelning 4. Foto: Caroline L Jacobsen
Pernilla Elmström, sjuksköterska, Karolin Lilja, sjuksköterska och Therese von Moos Grant, enhetschef påa avdelning 4. Foto: Caroline L Jacobsen
– Många tror att onkologisk omvårdnad enbart handlar om palliativ vård, men vårt arbete handlar till stor del om akutsjukvård, säger Inger Axelsson, enhetschef på avdelning 87 vid Skånes universitetssjukhus i Lund där man behandlar patienter med olika typer av onkologiska diagnoser.

Verksamhetsområde hematologi, onkologi och strålningsfysik vid Skånes universitetssjukhus är en stor verksamhet som är uppdelad i mindre enheter utifrån diagnoser.
– Som sjuksköterska är man anställd på en enhet, men vi har mycket samarbete mellan avdelningarna, gör saker tillsammans och har bland annat gemensamma omvårdnadsdagar, berättar Inger Axelsson.
Verksamheten präglas ett lärande arbetsklimat där kompetensutveckling är en central punkt genom både externa och interna utbildningssatsningar.
Pernilla Elmström kom till avdelning 87 som nyfärdig sjuksköterska för sex år sedan.
– Jag fick en bra introduktion där jag den första tiden fick gå bredvid en erfaren kollega och stegvis slussades in i arbetet. Faktum är att jag känt mig hemma från dag ett, inte minst med patientgruppen. Onkologi innebär att man har kontakt med så många olika delar av patientens vård, både medicintekniskt och psykosocialt. Här får jag vårda hela patienten tillsammans med bra kollegor vilket gör arbetet väldigt roligt.

Hematologi
Therese von Moos Grant är enhetschef på avdelning 4 i Lund som är en hematologisk avdelning.
– Verksamheten består av två vårdavdelningar med tillhörande öppenvård inklusive stamcellstransplantationsmottagning i Lund samt en öppenvårdsenhet i Malmö. Vi behandlar patienter med olika former av blodsjukdomar där den största gruppen är leukemier i alla skeden och behandlingsfasen kan sträcka sig över flera år. Vi utför även stamcellstransplantationer på bland annat leukemipatienter.
Själv kom hon till avdelningen 2010 som nyutexaminerad sjuksköterska och kan se tillbaka på en stadig utveckling.
– Verksamheten har ett stort fokus på utbildning. Förutom att vi har veckovisa föreläsningar om olika diagnoser eller behandlingar har vi i ett samarbete mellan onkologi och hematologi utformat en regionövergripande Klinisk Fördjupningsutbildning i cancervård för våra sjuksköterskor. Här ger vi personalen en möjlighet att utöka sin kunskap kring onkologi och hematologi och även diagnoser.

Ständigt lärande
Även Karolin Lilja, sjuksköterska som började på hematologen för tre år sedan lyfter fram den ständiga utvecklingen som en viktig faktor till den stora trivseln på avdelningen.
– Jag har också läst den kliniska fördjupningen och har under senaste året arbetat som driftsansvarig sjuksköterska med uppgift att planera och koordinera avdelningens resurser på bästa sätt.
Idag arbetar Karolin på avdelningens kliniska forskningsenhet som studiekoordinator.
– Det är samma patienter och samma diagnoser men helt nya arbetsuppgifter. Här finns så många möjligheter och det går inte att bli fullärd vilket gör att jobbet bara blir mer och mer intressant för varje dag som går. Här lär man sig verkligen att älska hematologi.

Inflytande
Att tillhandahålla goda utvecklingsmöjligheter är en medveten strategi från ledningens sida.
– Vi har insett att det är vägen att gå. Om vi vill behålla våra medarbetare måste vi möjliggöra för utbildningar, projekt och konferenser inte bara i Sverige utan även utomlands. Våra sjuksköterskor vill lära sig mer och det försöker vi tillgodose på olika sätt, säger Inger Axelsson.
Pernilla Elmström påpekar att möjligheten att påverka sin egen arbetssituation är en viktig del av trivseln.
– Jag upplever att vi medarbetare blir lyssnade till och har inflytande på verksamheten – oavsett yrkesroll.
Karolin nickar instämmande och påpekar att ledningen även är noga med att fånga upp svåra situationer.
– Vi jobbar med cancerdiagnoser så det kan vara tunga saker att hantera, men här finns inplanerad tid för reflektion och återhämtning så att vi medarbetare ska få det stöd vi behöver. Jag kan verkligen rekommendera vår verksamhet till andra sjuksköterskor. Här gör vi skillnad varje dag.

Läs mer om våra lediga tjänster här

Inger Axelsson, enhetschef på avdelning 87 vid Skånes universitetssjukhus i Lund. Foto: Caroline L Jacobsen
Inger Axelsson, enhetschef på avdelning 87 vid Skånes universitetssjukhus i Lund. Foto: Caroline L Jacobsen

Kontakta gärna oss!
Kontakta gärna oss för möjligheten att hospitera, se vår verksamhet och träffa personalen som kan bli dina kollegor i framtiden! Du är varmt välkommen!
Onkologen avd. 86, Susan Nilsson, tel: 046-177 869
Onkologen avd. 87, Inger Axelsson, tel: 046-178 517
Hematologen avd. 3, Albana Skenderi, tel: 046-176 150
Hematologen avd. 4, Therese von Moos Grant, tel: 046-177 183

Region Skåne, VO hematologi, onkologi och strålningsfysik
Verksamhetsområde (VO) hematologi, onkologi och strålningsfysik svarar för all icke-kirurgisk cancersjukvård och forskningsbaserad utveckling i södra sjukvårdsregionen. Vi har ett lärande arbetsklimat där kompetensutveckling är en central punkt både genom externa och interna utbildningssatsningar.
www.skane.se
Följ oss på Instagram: onkologen_sus, hematologen3och4

Resursteamet – utvecklande arbetsplats med inbyggt lärande

Liz Osberg, sjuksköterska, Annette Freij, sjuksköterska och Helen Hansson, områdes­chef för Område bemanning Malmö/Lund. Foto: Jan Nordén
Liz Osberg, sjuksköterska, Annette Freij, sjuksköterska och Helen Hansson, områdes­chef för Område bemanning Malmö/Lund. Foto: Jan Nordén
– Att rotera mellan olika verksamheter ger ständigt nya utmaningar och kunskaper plus att du blir varmt välkomnad överallt, det är ett fantastiskt jobb, säger Annette Freij, sjuksköterska på Resursteamet Malmö/Lund, Skånes universitetssjukhus egen enhet för korttidsbemanning.

Resursteamet Malmö/Lund hyr ut sjuksköterskor, undersköterskor, medicinska sekreterare och interimschefer till Skånes universitetssjukvårds samtliga verksamheter. Verksamheten som hyr ut sina medarbetare per timme är intäktsfinansierad verksamhet, dock inte vinstdrivande.
– Tanken är att vi ska gå plus minus noll. De gångna åren har visat att det är ekonomiskt mer hållbart att sjukhuset har ett eget resursteam. Det gynnar verksamheten även på andra sätt. Våra medarbetare behöver till exempel ingen startsträcka, har god lokalkännedom och är kända ansikten på sjukhuset, säger Helen Hansson, områdeschef för Område bemanning Malmö/Lund.

Vi-känsla
Liz Osberg är en av teamets cirka 30 sjuksköterskor. När hon började som resurssjuksköterska för fyra år sedan hade hon med sig en lång yrkeserfarenhet från både privat och offentlig vård.
– Jag blev färdig sjuksköterska 1988 och har bland annat arbetat inom den externa bemanningsbranschen. En stor skillnad är den starka vi-känsla som råder bland oss i Resursteamet. Det är alltid lika trevligt att träffa sina kamrater och kollegor ute i vården. Vi gör ett fantastiskt jobb tillsammans.
I praktiken byter Liz arbetsplats upp till fem gånger på en vecka, något som skulle få många att bli lätt nervösa.
– Jag gillar att komma till ett nytt ställe hela tiden, det är ju det som är själva tjusningen med jobbet.
Helen Hansson nickar instämmande.
– När vi söker folk till Resursteamet letar vi inte efter någon med en viss kompetens, förutom själva grundkraven. Det vi letar efter är en individ som passar in i gruppen och det här sättet att jobba.

Uppskattade
Annette Freij är inne på sitt trettonde år som sjuksköterska inom Resursteamet. Även hon har lång erfarenhet av vårdyrket.
– Jag började som undersköterska i början av 1980-talet, läste så småningom vidare och blev färdig sjuksköterska för 17 år sedan. Det var en kollega som tipsade om jobbet på Resursteamet, men jag var skeptisk. Till slut gick jag på en intervju och det sa mer eller mindre klick! Jag lämnade den avdelning jag, med några få undantag, arbetat på i stort sett hela mitt yrkesliv. Något som visade sig vara helt rätt. Jag tyckte om kollegorna i teamet, blev väl omhändertagen och enormt välkomnad. Den känslan har jag kvar än idag.
En stor anledning till att hon blivit kvar i verksamheten under alla år är också den ständiga kompetensutvecklingen.
– Jag lär mig något nytt varje dag, kan idag mycket om mycket och känner mig oerhört uppskattad av både patienter och verksamhet. Många tror kanske att vi resurssjuksköterskor inte har någon arbetsgemenskap, men det har vi verkligen.
En annan fördel, menar Annette, är att arbeta inom många olika verksamheter.
– Jag har till exempel upptäckt ortopedin som jag tyckte verkade vara en lite trist specialitet innan jag provat på. Nu har jag en helt annan uppfattning och trivs oerhört bra med de arbetsuppgifter som finns där.
Både Annette och Liz kan varmt rekommendera andra sjuksköterskor att söka sig till Resursteamet.
– Det gäller att vara säker på sig själv och i sin yrkesroll. Man kan inte ha för stort kontrollbehov. Här handlar det om att gå in för att göra sitt bästa på varje plats för att sedan släppa det och gå vidare, säger Liz.
Helen påpekar att det krävs en del erfarenhet för att man ska trivas med att ständigt byta avdelning och klinik.
– Att vara helt ny är inte att rekommendera. Men vi funderar på att börja ta in nyutexaminerade, men då i form av traineeprojekt med lite längre placeringar, detta är dock än så länge på planeringsstadiet.

Foto: Jan Nordén
Foto: Jan Nordén

Resursteamet, Skånes universitetssjukhus
Skånes universitetssjukhus omfattar sjukhusverksamheterna i Lund och Malmö och är landets tredje största sjukhus. SUS erbjuder primärvård, länssjukvård och högspecialiserad vård, samtidigt som vi utbildar och bedriver avancerad forskning i nära samarbete med universitet och högskolor. Vi arbetar med respekt för människan och strävar alltid mot att vara bland de bästa.

Resursteamet
Skånes universitetssjukhus
205 02 Malmö
Tel: 040-33 10 00
www.skane.se

Mest positivt intryck av Linköpings och Norrlands universitetssjukhus

Ditte Pehrsson Lindell, specialistläkare i gynekologi och förlossningsvård samt vårddirektör på Universitetssjukhuset i Linköping. Foto: Per Groth
Ditte Pehrsson Lindell, specialistläkare i gynekologi och förlossningsvård samt vårddirektör på Universitetssjukhuset i Linköping. Foto: Per Groth

Universitetssjukhuset i Linköping, Norrlands universitetssjukhus och Akademiska sjukhuset i Uppsala är de universitetssjukhus som flest sjuksköterskor har ett positivt intryck av enligt Framtidens Karriär – Sjuksköterskas undersökning.

Samtidigt har 44 procent av sjuksköterskorna ingen positiv bild av något universitetssjukhus.
– Det är självklart roligt att Linköpings universitetssjukhus toppar listan men det vore önskvärt att fler än 19 procent av sjuksköterskorna har ett positivt intryck av vår verksamhet. En förklaring till att just Universitetssjukhuset i Linköping och Norrlands universitetssjukhus rankas högst kan möjligen vara att de två sjukhusen toppat Dagens Medicins ranking över kvalitet i sjukvården, säger Ditte Pehrsson Lindell, specialistläkare i gynekologi och förlossningsvård samt vårddirektör på Universitetssjukhuset i Linköping.
Att 44 procent av sjuksköterskorna inte har ett positivt intryck av något universitetssjukhus kan, enligt Ditte Pehrsson Lindell, möjligen bero på att universitetssjukhusen inte är tillräckligt bra på att kommunicera de fina utvecklings- och karriärmöjligheter de kan erbjuda sjuksköterskor.

Vård i den absoluta frontlinjen
– Som universitetssjukhus har vi ett stort, omfattande och komplext uppdrag och vi bedriver vård i den absoluta frontlinjen. Vi kan erbjuda spännande, utmanande och viktiga jobb för sjuksköterskor, men de budskapen når inte alltid fram. Det faktum att universitetssjukhusen ofta uppmärksammas i media kan också bidra till att relativt många sjuksköterskor inte har ett positivt intryck av verksamheten. Det kan finnas en bild av att det stundtals kan vara tufft och stressigt att arbeta på ett universitetssjukhus, men den situationen delar vi egentligen med andra typer av sjukhus, säger hon.
För att vara attraktiva bland sjuksköterskor bör universitetssjukhus sträva efter att hålla en genomgående hög vårdkvalitet. Att bidra till en god vård med hög kvalitet ger stolthet och arbetstillfredsställelse.

Sträva efter god arbetsmiljö
– Det är också viktigt att universitetssjukhusen strävar efter en god arbetsmiljö. Det kan gälla allt från att sjuksköterskor får fokusera på rätt arbetsuppgifter till ledarskapsfrågor, schemaläggningsfrågor och möjligheter till kompetensutveckling. I Linköping har vi inspirerats av Magnetmodellen som Svensk Sjuksköterskeförening har lyft fram. Vi arbetar med en ännu tydligare kompetensutvecklingsstege, erbjuder betald vidareutbildning och goda möjligheter att bedriva forskning. Nya sjuksköterskor erbjuds ett introduktionsår och vi har Elsa-sjuksköterskor, en modell som liknar den AT-tjänstgöring som läkarna har, säger Ditte Pehrsson Lindell.

Vilka universitetssjukhus har du positivt intryck av?

En mångfald som berikar

Carina Ärlebring, Maria Wallin och Emma Svensson, barnsjuksköterskor på barnkliniken i Lund.
Carina Ärlebring, Maria Wallin och Emma Svensson, barnsjuksköterskor på barnkliniken i Lund.
Efter tio år som sjuksköterska på barnneurologen vid Skånes universitetssjukhus i Lund sökte sig Maria Wallin till barnspecialistmottagningen som behandlar patienter med varierande diagnoser.
– Här får jag hela spannet i kombination med stora utvecklingsmöjligheter.

Maria Wallin tog sin sjuksköterskeexamen 2007 och har fram till för sex månader sedan arbetat på barnneurologen i Lund. Numera återfinns hon på sjukhusets barnspecialistmottagning.
– Under de tre senaste åren har jag haft en chefstjänst, det var kul men jag längtade efter att vara sjuksköterska ute i vården igen. Här får jag arbeta med ett brett spektrum av olika diagnoser plus att jag fått möjlighet att läsa vidare till barnsjuksköterska på halvtid vilket är enormt stimulerande.
Emma Svensson har en liknande bakgrund.
– Jag har arbetat som barnsjuksköterska inom sjukhusets neonatala intensivvård sedan 2008. Det var ett spännande jobb men jag kände att det var dags att byta spår och började på specialistmottagningen för snart ett år sedan. Idag delar jag min tid mellan arbetet på mottagningen och en utbildning till uroterapeut som jag fått förmånen att studera till på betald arbetstid.
Det som lockade henne till barnspecialistmottagningen var också möjligheten att få arbeta med något större och inte så akut sjuka barn.
– På neonatalen vårdade jag de allra sjukaste barnen, nu ser jag dem när de är så välmående de kan vara i sin sjukdom. Det är en mer omväxlande, mindre dramatisk och mer positiv vård.

Omväxlande arbete
Carina Ärlebring är barnsjuksköterska och började arbeta på barnkliniken i Lund 1998.
– Att jag blivit kvar i alla år beror främst på att det är ett så fantastiskt roligt och utvecklande arbete. Vi jobbar med barn i alla åldrar där vården även involverar patienternas familjer. Jag trivs med att kunna arbeta med helheten.
Sedan nio år tillbaka är hon också dedikerad diabetessköterska på mottagningen.
– Det kan kanske tyckas smalt att bara jobba med diabetes, men det är olika familjer så det är olika varje gång och man lär sig något nytt av varje möte.
För att trivas som sjuksköterska på mottagningen ska man enligt Emma, Maria och Carina trivas med självständigt arbete.
– Det är bra med en viss erfarenhet så att man klarar av stressen att ingen annan gör ens jobb, remisserna ligger kvar tills du tar hand om dem. För den som trivs i en sådan sits är det ett väldigt roligt och stimulerande arbete!

Malmö
Maja Norling och Angelica Preigård är barnsjuksköterskor på Barn- och ungdomsmedicinavdelning 1 i Malmö. Även här handlar det om en verksamhet där barnets och familjens bästa alltid går först.
– Mångfalden är utmärkande för vår avdelning, vi behandlar alltifrån de allra yngsta patienterna upp till 18-åringar. Även sjukdomsbilderna ser olika ut. Det är en utmaning samtidigt som det gör arbetet väldigt roligt och utvecklande. Som sjuksköterska hos oss får man en stor bredd, vi kan lite om mycket, säger Maja.
Angelica nickar instämmande.
– Variationen i arbetet gör att det aldrig blir slentrian, man lär sig ständigt nya saker. Här finns också ett bra arbetsklimat med stöttande kollegor som hjälper varandra och där det är tillåtet att fråga om råd. Vi har även en bra chef som ser och stöttar oss i vårt arbete, något som är A och O för en verksamhet av det här slaget.

Flera uppdrag
Förutom det direkta arbetet med patienterna är Angelica, tillsammans med en kollega, läkemedelsansvarig sjuksköterska på avdelningen.
– Jag är också HLR-instruktör för både vuxna och barn och håller kontinuerligt utbildningsdagar både för nyanställda på barnkliniken och för kollegorna.
För den som vill utvecklas är möjligheterna stora. Maja som arbetat på kliniken sedan 2004 har idag ett halvtidsuppdrag som klinisk lärare på sjuksköterskeutbildningen.
– Mig passar det utmärkt, här får jag det bästa av två världar.

Maja Norling och Angelica Preigård är barnsjuksköterskor på Barn- och ungdomsmedicinavdelning 1 i Malmö. Foto: Freddy Billqvist
Maja Norling och Angelica Preigård är barnsjuksköterskor på Barn- och ungdomsmedicinavdelning 1 i Malmö. Foto: Freddy Billqvist

Barnsjukvården vid Skånes universitetssjukhus
Barnsjukvården vid Skånes universitetssjukhus (SUS) är uppdelad i två verksamhetsområden, barnkirurgi/neonatalvård samt barnmedicin. Verksamhetsområde barnmedicin har cirka 500 anställda och behandlar barn och ungdomar 0–18 år med sjukdomar inom barnmedicinska specialområden. Vården bedrivs utifrån en helhetssyn såväl medicinskt, omvårdnadsmässigt, psykologiskt, socialt, specialpedagogiskt och humanistiskt.

Skånes universitetssjukhus
Region Skåne
291 89 Kristianstad
www.skane.se

2 av 3 sjuksköterskor utsatta för hot eller våld

Johan Larson, vice ordförande i Vårdförbundet (Foto: Peter Knutson) och Marie Jensen, säkerhetshandläggare på Skånes universitetssjukhus.
Johan Larson, vice ordförande i Vårdförbundet (Foto: Peter Knutson) och Marie Jensen, säkerhetshandläggare på Skånes universitetssjukhus.
82 procent av sjuksköterskorna anser att hot eller våld mot personal inom hälso- och sjukvården är ett problem. 65 procent har själva utsatts för hot eller våld på jobbet. Det visar Framtidens Karriär – Sjuksköterskas nyligen genomförda undersökning.

– Undersökningsresultatet är horribelt och oroväckande, jag blir tagen av allvaret som ligger bakom statistiken. För de flesta är det obegripligt att just sjuksköterskor kan vara så utsatta i sin yrkesutövning. Statistiken fungerar som en ögonöppnare, våld och hot har tyvärr alltid varit en del av vardagen för sjuksköterskor. Tyvärr har andelen hot och våld ökat på senare år, bland annat inom ambulanssjukvården, geriatrisk vård och psykiatrin, säger Johan Larson, vice ordförande i Vårdförbundet.

En komplex samhällsfråga
Han betonar vikten av att sträva efter en nolltolerans och att hot och våld på arbetsplatsen aldrig får normaliseras. Tekniska lösningar, exempelvis övervakningskameror samt att se över straffsatserna för individer som utövar hot och våld mot sjuksköterskor i tjänst är två viktiga åtgärder.
– Det här är en komplex samhällsfråga, där många faktorer måste samverka för att sjuksköterskor inte ska behöva utsättas för hot och våld. Det handlar bland annat om att se över reglerna för ensamarbete och hur polisen prioriterar hot och våld mot sjukvårdspersonal. Myndigheter, politiker på olika nivåer och arbetsgivare behöver samverka för att tillsammans arbeta för en nolltolerans i den här frågan, säger Johan Larson.

Stöd från arbetsgivaren
Han efterlyser ett konsekvent stöd från arbetsgivaren, vilket kan bidra till att fler sjuksköterskor vågar anmäla hot och våld på arbetsplatsen. I dagsläget struntar många tyvärr i att anmäla incidenter, vilket bidrar till ett stort mörkertal. Det innebär även en ökad risk för att våld och hot på jobbet normaliseras.
– Det råder en bred samsyn kring att ett helt batteri av åtgärder krävs. Jag vill även se breda politiska samförståndslösningar. Även om det här är en arbetsmiljöfråga som är arbetsgivarens ansvar så förekommer stora variationer i hur arbetsgivare axlar det ansvaret. Här finns definitivt en stor förbättringspotential, säger Johan Larson.

Rätt verktyg krävs
– Jag ser väldigt allvarligt på att två av tre sjuksköterskor har upplevt hot eller våld i sin yrkesutövning, så det är verkligen ett stort problem inom hela hälso- och sjukvården. Hot och våld mot sjuksköterskor måste även klassas som våld mot tjänsteman, säger Marie Jensen, som tidigare arbetat som sjuksköterska och nu är säkerhetshandläggare på Skånes universitetssjukhus.
– Det är lätt att säga att det måste finnas en nolltolerans, men sjuksköterskorna behöver ha rätt verktyg för att hantera den här typen av händelser. Alla sjuksköterskor behöver utbildas i bemötande och konflikthantering som ger dem hjälp att sätta gränser och visa att det inte är acceptabelt att hota och kränka, säger Marie Jensen.
Många undviker att polisanmäla av rädsla för repressalier. Marie Jensen anser därför att alla sjuksköterskor ska kunna känna sig trygga i att polisanmäla händelser.
– Arbetsgivaren har ett stort ansvar för tryggheten i arbetsmiljön, och man behöver även arbeta med värdegrund ute i verksamheterna. Det är viktigt att sjuksköterskor inte blir luttrade när det gäller hot och våld, det får aldrig bli en normalitet, säger hon.

Är hot eller våld mot personal inom hälso- och sjukvården ett problem?

Har du som sjuksköterska varit utsatt för hot eller våld i din yrkesutövning?