Etikettarkiv: Erfarenhet

Bemanningsföretagen med högst kvalitet

Vilka bemanningsföretag levererar en tjänst med bra kvalitet? Och vilka bemanningsföretag för sjuksköterskor har sjuksköterskorna erfarenhet av som leverantör till hälso- och sjukvården?

Det första diagrammet visar vilka bemanningsföretag sjuksköterskorna anser har levererat en tjänst med bra kvalitet, av de bemanningsföretag som de har erfarenhet av som leverantör till hälso- och sjukvården.
Colligo, Operationskonsulterna, Powercare, Klara (Rent a Nurse), Agila och Mix Medicare är de bemanningsföretag som sjuksköterskorna anser har levererat en tjänst med bäst kvalitet.
Dedicare Nurse och NursePartner är de bemanningsföretag som flest sjuksköterskor har erfarenhet av som leverantör.

Vilka av följande bemanningsföretag för sjuksköterskor, som du har erfarenhet av som leverantör, anser du har levererat en tjänst med bra kvalitet?
Vilka av följande bemanningsföretag för sjuksköterskor har du erfarenhet av som leverantör till hälso- och sjukvården?
Om undersökningen

Undersökningen genomfördes av Framtidens Karriär – Sjuksköterska mot ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor 5–10 mars 2020. Över 1 000 sjuksköterskor har svarat på undersökningen. Statistisk felmarginal 1,9–3,2 procentenheter.

Bemanningssjuksköterskor uppskattas

Eva Domanders, ordförande i Kompetensföretagen.
Eva Domanders, ordförande i Kompetensföretagen.
6 av 10 sjuksköterskor anser att sjuksköterskor från bemanningsföretag kan vara värdefulla för hälso- och sjukvården. En majoritet kan även tänka sig att för ett bemanningsföretag.

– Sjuksköterskor från bemanningsföretag bidrar till en bättre arbetsmiljö genom att avlasta de anställda sjuksköterskorna i den verksamhet där de anlitas. Vår egen undersökning visar att 94 procent av bemanningssjuksköterskorna känner sig uppskattade när de kommer till en arbetsplats. Det är därför inte förvånande att majoriteten av sjuksköterskorna betraktar dem som värdefulla för hälso- och sjukvården, säger Eva Domanders, ordförande i branschorganisationen Kompetensföretagen och vd på Kompetensföretaget Klara.

Etablerad karriärmöjlighet
Att 61 procent av sjuksköterskorna kan tänka sig att arbeta som sjuksköterska på ett bemanningsföretag beror, enligt Eva Domanders, på att bemanningssjuksköterska numera är en etablerad karriärmöjlighet och att många sjuksköterskor känner någon som arbetar för ett bemanningsföretag.
– Många sjuksköterskor som värdesätter frihet, flexibilitet och variation högre än stabilitet väljer att arbeta som bemanningssjuksköterskor under kortare eller längre perioder, säger hon.

Bidra med erfarenhet
Sjuksköterskor som arbetar för ett bemanningsföretag får möjlighet att prova på många olika typer av arbetsplatser och få feedback direkt på sin insats. Man samlar dessutom på sig mycket värdefull erfarenhet som är meriterande för den fortsatta karriärutvecklingen. Många bemanningsföretag erbjuder dessutom sjuksköterskor möjlighet att själva välja vilken typ av verksamhet de vill arbeta inom. Bemanningssjuksköterskor kan ofta bidra till verksamhetsutvecklingen genom att applicera erfarenheter från sina tidigare arbetsplatser.

Strategisk HR-partner
Eva Domanders anser att hälso- och sjukvården i ökad utsträckning bör samverka med bemanningsföretagen i sin strategiska HR-planering.
– Grunden till en genomgående hög kvalitet på de bemanningstjänster hälso- och sjukvården köper in läggs i upphandlingsarbetet. Inled dialogen med bemanningsföretagen på ett så tidigt stadium som möjligt i upphandlingsprocessen. Göran Stiernstedts utredning betonar vikten av en ökad samverkan kring upphandlingar på regional nivå, vilket även jag förespråkar, säger hon.

Kan sjuksköterskor från bemanningsföretag vara värdefulla för hälso- och sjukvården?

Skulle du kunna tänka dig att arbeta som sjuksköterska för ett bemanningsföretag?

Om undersökningen
Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Sjuksköterska mot ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor 26–30 september 2019. Endast de som arbetar som sjuksköterskor eller inom hälso- och sjukvården har svarat på frågorna. Över 1 000 sjuksköterskor har svarat på undersökningen.

”Hela sjukvården riskeras”

Anna Forsberg, sjuksköterska och professor i vårdvetenskap. Foto: Annette Lennerling
Anna Forsberg, sjuksköterska och professor i vårdvetenskap. Foto: Annette Lennerling
Svensk sjukvård är fakta- och forskningsresistent vad gäller omvårdnadsvetenskap. Omvårdnadsvetenskapens låga status gör att den ständigt underordnas det medicinska perspektivet, vilket bland annat leder till att patientsäkerheten riskeras och många sjuksköterskor flyr yrket.

67 procent av sjuksköterskorna har för lite eller ingen tid till att utveckla omvårdnaden och implementera ny kunskap på sin arbetsplats.
– Det är en minst sagt besvärande siffra. Den är självklart problematisk och tyder på att patienterna inte får den omvårdnad de har rätt till. Undersökningsresultatet indikerar också att majoriteten av sjuksköterskorna inte har möjlighet att följa omvårdnadsutvecklingen. De som har tid att följa den saknar sannolikt möjlighet att implementera den senaste evidensen i sin yrkesutövning, säger Anna Forsberg, sjuksköterska, professor i vårdvetenskap och med i Svensk Sjuksköterskeförenings vetenskapliga råd. Hon kombinerar undervisning med forskning och kliniskt arbete med fokus på omvårdnadsutveckling på Skånes universitetssjukhus.

Kan inte utöva sin profession
Sjuksköterskans arbete bygger på en vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. När det inte ges möjlighet att utveckla omvårdnaden fråntas sjuksköterskan den reella möjligheten att utöva sin profession. Det är, enligt Anna Forsberg, ett av de främsta skälen till att många sjuksköterskor väljer att lämna yrket.
Hon poängterar att den medicinska behandlingen bara är en av pusselbitarna, och omvårdnaden som stöttar på vägen till tillfrisknande är minst lika viktig. När omvårdnadsperspektivet kommer i sista hand ökar risken för komplikationer. Samtidigt kan vård­tiden förlängas och risken för åter­inläggning ökar.

Patientsäkerheten riskeras
– Patienten har rätt till omvårdnad enligt best practice. Det är uppenbart att patienter får sämre förutsättningar till återhämtning och rehabilitering när omvårdnaden inte beaktas i tillräcklig utsträckning. Det här får förstås också konsekvenser för patientsäkerheten. I dagsläget tvingas sjuksköterskor göra våld på sin professionsetik och omvårdnadsvetenskapens grundprinciper. En sån samvetsstress kan göra att man lämnar yrket, säger Anna Forsberg.

Hur mycket tid har ni på er arbetsplats för att utveckla omvårdnaden och implementera ny kunskap?

Anna Forsbergs viktigaste åtgärder för att öka omvårdnadens status
• Organisera sjukvården utifrån omvårdnadens grundprinciper. Forskning visar att hög kontinuitet, långsiktiga vårdrelationer och ett tydligt omvårdnadsperspektiv resulterar i snabbare tillfrisknande och kortare vårdprocesser. Trots det organiseras sjukvården tvärtemot omvårdnadsvetenskapens viktigaste grundprinciper. Här måste sjukvårdspolitikerna tänka om.
• Ge omvårdnadsvetenskapen likvärdig status som medicinvetenskapen. God omvårdnad bidrar till människors hälsa, tillfrisknande och samhällets utveckling. God vård består av en kombination av medicin och omvårdnad, där båda komponenterna är lika viktiga. Därför bör omvårdnadsvetenskapens status höjas.
• Undersköterskor kan inte ersätta sjuksköterskor. Det är hög tid att sätta punkt för diskussionen om att ersätta högskoleutbildade sjuksköterskor med gymnasie­utbildade undersköterskor. De saknar bland annat sjuksköterskornas vetenskapliga och systematiska förhållningssätt till analys av patientens hälsostatus.

Om undersökningen
Undersökningen genomfördes 19–26 februari 2019 mot ett slumpmässigt urval av sjuk­sköterskor i Sverige. Över 1 000 sjuksköterskor har svarat på undersökningen.

Utvecklingen i sjukvården måste vändas åt rätt håll

Sineva Ribeiro, ordförande Vårdförbundet. Foto: Dan Lepp
Sineva Ribeiro, ordförande Vårdförbundet. Foto: Dan Lepp
2 av 3 sjuksköterskor anser att utvecklingen i svensk sjukvård går åt fel håll. För att vända utvecklingen krävs, enligt Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro, bland annat att arbetsgivare satsar på att premiera erfarna sjuksköterskor samt att sjuksköterskors arbetstid planeras mer långsiktigt än i dagsläget.

– Det är definitivt inte förvånande men däremot självklart allvarligt att så många sjuksköterskor upplever att utvecklingen i svensk sjukvård går åt fel håll. Statistik visar att antalet vårdskador ökar igen. Flera svenska och internationella forskningsstudier visar på ett tydligt samband mellan minskad sjuksköterskebemanning och ett ökat antal dödsfall och skador i sjukvården. Det här får mycket allvarliga konsekvenser för patienterna, säger Sineva Ribeiro.
Hon betraktar kompetensbristen som en nyckelfaktor till varför utvecklingen i vården går åt fel håll. Längre vårdköer och fler vårdskador ökar i sin tur kostnaderna eftersom patienter ofta får ligga inne längre när vårdskadorna behandlas.

Primärvård och akutsjukvård
– Andelen sjukskrivningar bland sjuksköterskor ökar, många sliter ut sig med dubbla arbetspass och oregelbundna arbetstider. Det blir också svårt att följa arbetslagstiftningen och hälso- och sjukvårdslagstiftningen. Att sätta sitt hopp till att utvecklingen av den nära vården och primärvården ska lösa situationen är inte tillräckligt. Akutsjukvården måste också fungera, det är därför viktigt att fortsätta utveckla den parallellt, säger Sineva Ribeiro.
Ytterligare en konsekvens av att utvecklingen går åt fel håll är att allmänhetens tillit till sjukvården minskar, något som kan ta tid att reparera. Sineva Ribeiro anser att krisen i sjukvården i första hand är en bemannings- och kompetenskris.

De erfarna måste stanna
– En viktig åtgärd är att minska lönegapet mellan specialistsjuksköterskor, barnmorskor och andra akademiska yrken med likvärdig utbildningslängd. I dagsläget skiljer det 11 500 kronor i snittlön mellan ingenjörer och dessa två yrkesgrupper. Vi vill därför se en löneinjektion på 10 000 kronor för barnmorskor och specialistsjuksköterskor, säger Sineva Ribeiro.
– Det är ofta de yrkesskickliga och erfarna medarbetarna som handleder, utvecklar verksamheten och ser till att rutiner följs på arbetsplatsen. I dagsläget söker de sig ofta till bemanningsföretag och kommer därefter tillbaka med en högre lön. En generell löneinjektion i dessa yrkesgrupper skulle innebära att fler stannar, säger Sineva Ribeiro.

Hur ser du på utvecklingen inom svensk sjukvård? Den går åt...

Viktigaste åtgärderna för att vända utvecklingen i svensk sjukvård
• Premiera de erfarna medarbetarna. Vi har länge satsat mycket på de som är nya i yrket, nu är det dags att de erfarna sjuksköterskorna premieras. Löneutvecklingen för sjuksköterskor försvagas redan vid 35 års ålder för att sedan ytterligare mattas av vid 45 års ålder. Vi vill därför se en kontinuerlig och attraktiv löneutveckling för särskilt yrkesskickliga medarbetare.
• Reglera nattarbetet i kommunerna. Vårdförbundet har via avtal reglerat nattarbete i regioner och hos privata arbetsgivare, men vi har ännu inte lyckats genomföra motsvarande reglering hos kommunala arbetsgivare. Motsvarande arbetstidsavtal även i kommunerna kan göra att de lättare kan rekrytera och behålla erfarna sjuksköterskor.
• Långsiktig arbetstidsplanering. I dagsläget lägger många chefer alltför mycket tid på att bemanna inför helger. Mycket av bemanningsplaneringen sker dessutom ad hoc, exempelvis genom att man ber några medarbetare stanna kvar och jobba ytterligare ett pass. En långsiktig arbetstidsplanering skulle gynna såväl arbetsgivare som sjuksköterskorna.

Om undersökningen
Undersökningen genomfördes 19–26 februari 2019 mot ett slumpmässigt urval av sjuk­sköterskor i Sverige. Över 1 000 sjuksköterskor har svarat på undersökningen.

Erfarna sjuksköterskors löner måste höjas

Ingrid Allerstam, specialistsjuksköterska i kirurgisk vård och intensivvård och Lotta Dickman, intensivvårdssjuksköterska på Södersjukhuset.
Ingrid Allerstam, specialistsjuksköterska i kirurgisk vård och intensivvård och Lotta Dickman, intensivvårdssjuksköterska på Södersjukhuset.
En grundutbildad sjuksköterska med 15 års yrkes­erfarenhet bör ha en månadslön på 40 000 kronor. En specialistutbildad sjuksköterska med 15 års erfarenhet som specialist bör ha en månadslön på 48 000 kronor. Det anser sjuksköterskorna i en nyligen genomförd undersökning.

– Dessa lönenivåer är för låga. Det är absolut rimligt med högre löner än så. Kompetensnivån hos grundutbildade sjuksköterskor med femton års yrkeserfarenhet varierar liksom kraven för olika tjänster. Det gäller även för specialister. I lönesättningen måste det göras en korrekt värdering av varje enskild sjuksköterskas kompetens och erfarenhet, säger Ingrid Allerstam, specialistsjuksköterska i kirurgisk vård och intensivvård. Hon har jobbat arton år i klinisk verksamhet, i huvudsak inom akutsjukvården. Sedan 2012 är hon förtroendevald i Vårdförbundet.
Vårdförbundets kongress tog i maj 2018 beslut om att medellönen ska vara minst dubbelt så hög som ingångslönen.

Avgörande för sjukvården
Hon betraktar det som helt avgörande för sjukvårdens utveckling att erfarna sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor får en konkurrenskraftig löneutveckling.
– Löneutveckling under hela yrkeslivet är avgörande för att arbetsgivarna ska kunna rekrytera och behålla erfarna medarbetare som behövs för att sjukvården ska fungera. En löneutveckling som följer sjuksköterskornas kompetens, ansvarsnivå och svårighetsgrad i arbetet borde vara en självklarhet. Det ska även vara självklart att sjuksköterskor får en löneutveckling som är likvärdig med andra jämförbara akademiska yrken, säger Ingrid Allerstam.

Introducerar och handleder
Hon anser att erfarna sjuksköterskor fyller en nyckelfunktion för att säkra vårdens kvalitet, handleda kollegor och utveckla vården.
Ingrid Allerstam betonar vikten av att få erfarna sjuksköterskor att vilja stanna kvar i den kliniska verksamheten, inte minst eftersom de introducerar och handleder kollegor samt sjuksköterskor under utbildning.
– I dagsläget saknas tyvärr erfarna sjuksköterskor på många arbetsplatser. Många känner sig tvingade att säga upp sig från ett jobb de trivs med eftersom de inte får någon löneutveckling, säger hon.

Erfarna garanterar vårdkvalitet
– De lönenivåer som nämns i undersökningen är helt klart rimliga, både för grundutbildade och specialistutbildade sjuksköterskor med lång yrkeserfarenhet. Lönenivåerna borde vara ännu högre utifrån sjuksköterskornas kompetens, ansvarsområde och betydelsen av vårt arbete, säger Lotta Dickman, som varit sjuksköterska i tjugoåtta år och arbetar som intensivvårdssjuksköterska på Södersjukhuset.
Hon hänvisar till forskning som visar att såväl vårdkvaliteten som effektiviteten i arbetet förbättras på arbetsplatser där de erfarna sjuksköterskorna och specialistsjuksköterskorna stannar kvar.

Utarmar kompetenskapitalet
– Erfarna sjuksköterskor är en ovärderlig resurs i hälso- och sjukvården. Många som säger upp sig försvinner från den kliniska verksamheten, vilket förstås minskar tillgången på handledare och medarbetare som kan introducera nyanställda. Det utarmar också det erfarenhetsbaserade kompetenskapitalet på arbetsplatsen. För att uppnå rätt dynamik på en arbetsplats krävs en mix av sjuksköterskor med varierande yrkeserfarenhet, vilket ofta saknas idag, säger Lotta Dickman.
Hon understryker vikten av att de erfarna sjuksköterskorna arbetar nära patienten. Det minskar bland annat vårdköerna och antalet inställda operationer. Det möjliggör även den viktiga kompetensöverföringen sjuksköterskekollegor emellan.
– Den erfarenhetsbaserade kompetensen är värdefull i alla yrken, men i sjuksköterskeyrket har denna kompetens inte fått tillräckligt erkännande, vilket bland annat märks på en bristande löneutveckling för erfarna och specialister, säger Lotta Dickman.

Vilken månadslön anser du att en erfaren sjuksköterska (ej specialistutbildad) med cirka 15 års yrkeserfarenhet som sjuksköterska bör ha?

I genomsnitt anser sjuksköterskorna att en ej specialistutbildad sjuksköterska med cirka 15 års yrkeserfarenhet som sjuksköterska bör ha 40 000 kr i månadslön.

Vilken månadslön anser du att en erfaren specialistsjuksköterska med cirka 15 års erfarenhet som specialist bör ha?

I genomsnitt anser sjuksköterskorna att en specialistsjuksköterska med cirka 15 års yrkeserfarenhet som specialist bör ha 48 000 kr i månadslön.

Om undersökningen
Undersökningen genomfördes 19–26 februari 2019 mot ett slumpmässigt urval av sjuk­sköterskor i Sverige. Över 1 000 sjuksköterskor har svarat på undersökningen.

Bemanningsföretagen med högst kvalitet

Vilka bemanningsföretag för sjuksköterskor har sjuksköterskorna erfarenhet av som leverantör till hälso- och sjukvården, och vilka bemanningsföretag levererar en tjänst med bra kvalitet?

NursePartner och Dedicare Nurse är de bemanningsföretag som flest sjuksköterskor har erfarenhet av som leverantör. Cirka 20% av sjuksköterskorna har erfarenhet av dem.
Det andra diagrammet visar andel av de sjuksköterskor som har erfarenhet av respektive bemanningsföretag, som anser att företaget har levererat en tjänst med bra kvalitet.

Vilka av följande bemanningsföretag för sjuksköterskor har du erfarenhet av som leverantör till hälso- och sjukvården? Ange gärna flera.

Vilka av följande bemanningsföretag för sjuksköterskor anser du har levererat en tjänst med bra kvalitet? Ange gärna flera.

För få sjuksköterskor hade erfarenhet av Docia, Hedera Helse, Svensk Vårdsupport och Vårdlänken som leverantör för att de skulle kunna bedömas kvalitetsmässigt.

Om undersökningen
Undersökningen genomfördes 19–26 februari 2019 mot ett slumpmässigt urval av sjuk­sköterskor i Sverige. Över 1 000 sjuksköterskor har svarat på undersökningen.

Sverek brinner för en förbättrad arbetsmarknad

Björn Lindtorp, vd Sverek. Foto: Hugo Thambert
Björn Lindtorp, vd Sverek. Foto: Hugo Thambert
Under de senaste åren har Sverek utvecklats från ett litet rekryteringsbolag till en av de ledande bemanningsaktörerna inom vård och omsorg. Visionen är att stärka såväl folkhälsa som livskvalitet och att bidra till en jämlik och tillgänglig vård, oavsett var i Sverige man bor. Sverek rekryterar och bemannar med sjuksköterskor och läkare över hela landet.

Sofie Slättman, konsultchef på Sverek.
Sofie Slättman, konsultchef på Sverek.
Svereks vd Björn Lindtorp är själv läkare i grunden och har egna erfarenheter som bemanningskonsult. Han är övertygad om att företagets framgång grundar sig i ett starkt fokus på kvalitet och att samma noggranna processer tillämpas i rekryteringen till bemanningsuppdrag som vid fast rekrytering.
– När jag arbetade som bemanningskonsult såg jag mycket som skulle kunna förändras till det bättre. Därför erbjuder Sverek bland de bästa och mest flexibla villkoren i branschen. Vi skräddarsyr uppdrag och förutsättningar så att de passar varje enskild sjuksköterska samtidigt som vi lägger ett stort fokus på trivsel och utveckling för vår personal oavsett om de arbetar i administrationen eller ute i sjukvården. Effekten blir en noggrann och bra rekryteringsprocess där vi tar hand om alla våra medarbetare, något som ger positivt gensvar hos våra konsulter.
Det finns de som anser bemanningssjuksköterskor vara en dyr lösning, men Björn sätter det i relation till det värde konsulterna tillför.
– Vi tillgodoser behovet av personal och möjliggör därmed för verksamheter att möta hjälpsökande oavsett var i landet de bor. De enheter vi stödjer kan därmed driva sin verksamhet med komplett personalstyrka, vilket ökar chansen att behålla befintlig personal, att minska stress och sjukskrivningar samt att fullgöra det livsviktiga uppdrag vården har. På så vis bidrar vi på ett avgörande sätt till en jämlik och tillgänglig vård och omsorg och även till en stärkt livskvalitet för många.
För konsultchefen Sofie Slättman var det interaktionen med vården som gjorde att hon sökte sig till Sverek. Hon har en lång erfarenhet av personalfrågor och coachning, och ville använda sina kunskaper för att bidra till vård och omsorg.
– Jag ville göra större skillnad. Här har jag direkt kommunikation med sjuksköterskorna och kan stötta dem i deras arbete. Det inkluderar allt från att finnas tillgänglig för en kontinuerlig dialog till att möta dem ute på arbetsplatsen och säkerställa att allt känns bra.
Sofie poängterar att Sverek vill bemöta konsulternas behov i så stor mån som möjligt och matcha dem till uppdrag som verkligen passar deras önskemål och kompetens. Det görs genom att redan initialt stämma av vad de har för erfarenheter och önskemål och göra en noggrann kvalitetskontroll.
– Vi tror på vikten av att bli hörd och att ha en nära relation med konsulterna – det skapar tillit, trygghet och en bra arbetssituation för konsulterna, avslutar hon.


Pär har jobbat som hyrsjuksköterska sedan 2008 vilket ger honom möjlighet att själv styra över sin tid.
Pär har jobbat som hyrsjuksköterska sedan 2008 vilket ger honom möjlighet att själv styra över sin tid.

”Sverek bryr sig verkligen om sina hyrsjuksköterskor”

Pär blev färdig sjuksköterska 2007, specialistsjuksköterska i operation 2009 och specialistsjuksköterska i anestesi 2011. Sedan 2008 arbetar han som hyrsjuksköterska eftersom det ger honom större flexibilitet, möjlighet att planera sitt liv och bättre ekonomi.

Vad är det bästa med att vara hyrsjuksköterska?
– Att själv kunna bestämma vilka perioder jag vill arbeta. Jag har två döttrar i Danmark och en dotter med barnbarn i Australien, så jag uppskattar att kunna planera in resor för att besöka dem när jag själv vill och inte vara beroende av min arbetsgivares godtycke. Jag tycker om att arbeta intensivt och sedan vara ledig i sammanhängande perioder.

Hur kom det sig att du valde Sverek?
– Jag har arbetat för olika bemanningsföretag, men Sverek är det bästa: topplöner, bra boende och dessutom en personlig kontakt med konsultcheferna som jag inte upplevt på andra bemanningsföretag. Sverek bryr sig verkligen om sina hyrsjuksköterskor.

Vad gör du när du är ledig?
– Jag bor i fjällen, i Åre. Det blir mycket skidåkning på vintern och vandring på sommaren. Så ofta jag kan besöker jag mina döttrar i Köpenhamn. Jag vill ju gärna följa med i mina barnbarns uppväxt och några månader per år åker jag till Australien för att träffa min äldsta dotter och mina tre barnbarn där.

Välbetalda uppdrag för sjuksköterskor över hela landet! Läs mer och ansök här!

Sverek
Sverek samarbetar med samtliga landsting, ett stort antal kommuner samt de främsta privata vårdgivarna och universitetssjukhusen. Vi har alltid en stor variation av vårduppdrag landet över. Vi håller högsta möjliga kvalitet i vår bemanning och rekrytering, med fokus på långsiktigt hållbar utveckling.

Sverek
Tel: 08-669 58 00
E-post: info@sverek.se
www.sverek.se

Sjuksköterskors erfarenhet måste premieras

Sineva Ribeiro, ordförande Vårdförbundet. Foto: Peter Knutson
Sineva Ribeiro, ordförande Vårdförbundet. Foto: Peter Knutson
Bristen på erfarna sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor är ett allvarligt problem inom sjukvården, både för arbetsmiljön och för patienten. Enligt Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro bör arbetsgivare värna mycket mer om att få erfarna sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor att vilja stanna kvar.

95 procent av sjuksköterskorna i Framtidens Karriär – Sjuksköterskas undersökning anser att det är mycket viktigt att det finns tillräckligt många erfarna sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor anställda på en sjukvårdsenhet.
– Alla sjuksköterskor, oavsett om man är erfaren eller ny i yrket, behöver kunna luta sig mot erfarna kollegor. Många sjuksköterskor uttrycker en brist på just erfarna kollegor. Forskning visar att om man sänker kompetens- och erfarenhetsnivån på en arbetsplats så går det ut över patienterna i form av lägre vårdkvalitet. Undersökningsresultatet förvånar mig inte, säger Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro.

Utbildning måste premieras
I undersökningen framgår också att 64 procent av sjuksköterskorna anser att erfarenhet hos en sjuksköterska eller specialistsjuksköterska premieras ganska lite eller inte alls av deras arbetsgivare.
– Vi ser tyvärr exempel på där sjuksköterskor som specialistutbildat sig till och med tvingas gå ner i lön. Somliga arbetsgivare anser också att de inte behöver premiera specialistsjuksköterskornas kompetens med ett lönepåslag eftersom de redan har finansierat deras utbildning. Det är förstås ett resonemang som inte är hållbart, varken för sjuksköterskan eller sjukvården i stort. Det leder ofta till att specialistsjuksköterskan så småningom byter till en arbetsgivare som faktiskt premierar deras kompetens. Personalomsättningen genererar i sin tur specialistsjuksköterskebrist, säger Sineva Ribeiro.

Försämrad patientsäkerhet
Hon betraktar bristen på erfarna sjuksköterskor som ett allvarligt problem, inte minst eftersom forskningsresultat visar att en sänkt kompetensnivå på en sjukvårdsenhet har negativ inverkan på patienters överlevnad samt antalet återinläggningar och vårdskador.
– Konsekvensen blir att somliga vårdenheter enbart har unga och oerfarna sjuksköterskor anställda. Deras arbetsmiljö blir många gånger väldigt tuff och krävande, vilket i sin tur leder till uppsägningar och även att unga sjuksköterskor riskerar att lämna yrket, säger Sineva Ribeiro.

Förslag för att erfarna sjuksköterskor ska stanna som anställda inom sjukvården:
• Lagreglera specialistutbildningar för sjuksköterskor. Genom att införa ett lagreglerat utbildningsansvar för arbetsgivare, vilket förbinder dem att utbilda ett visst antal specialistsjuksköterskor varje år, kan bristen på specialister minska.
• Förbättra lönevillkoren för samtliga akademiska omvårdnadsyrken. Det är hög tid att specialistsjuksköterskor kommer upp i samma lönenivå som ingenjörer, vars högskoleutbildning motsvarar en specialistutbildad sjuksköterska. I dagsläget skiljer det exempelvis nästan 12 000 kronor i lön mellan en barnmorska och en ingenjör.
• Säkerställ att sjuksköterskors professionella utveckling inte avtar vid 35 års ålder. Många sjuksköterskor som är 35 och äldre upplever att deras professionella utveckling stagnerat. Arbetsgivare behöver systematiskt kunna erbjuda kliniska utvecklingsvägar för alla sjuksköterskor, även erfarna.

Hur viktigt är det att det finns tillräckligt många erfarna sjuksköterskor eller specialistsjuksköterskor anställda på en sjukvårdsenhet?

I vilken omfattning premieras erfarenhet hos en sjuksköterska eller specialistsjuksköterska av din arbetsgivare?

Om undersökningen
Framtidens Karriär – Sjuksköterska genomförde en undersökning mot ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor i Sverige 20–24 september 2018. Statistisk felmarginal 2,5–3,5 procentenheter.

Professionssteget – en spännande utvecklingsmöjlighet i Uppsala

Elisabet Åkerström, Emelie Stenkvist, Viktor Ekström och Lena Nyholm på Akademiska sjukhuset. Foto: Dan Pettersson / DP-Bild
Elisabet Åkerström, Emelie Stenkvist, Viktor Ekström och Lena Nyholm på Akademiska sjukhuset. Foto: Dan Pettersson / DP-Bild
Akademiska sjukhuset i Uppsala har startat projektet ”Professionssteget för sjuksköterskor” med syftet att säkra kompetensförsörjning avseende kliniskt aktiva sjuksköterskor och genom gedigen handledning främja kunskapsutbyte mellan nya och erfarna sjuksköterskor.

Programmet innehåller fyra nya roller som handledare. Tanken och förhoppningen är att erfarna, kliniskt verksamma sjuksköterskor ska kunna vara med och bidra till de nyutexaminerade sjuksköterskornas yrkesutveckling på ett organiserat sätt. Det skulle kunna ge nya stimulerande arbetsuppgifter, förståelse för varandras situation och en trygg introduktion i yrket samtidigt som det även kommer patienterna till gagn.
– Professionssteget för sjuksköterskor startades efter att Akademiska sjukhuset ansökte om – och fick – anslag från regeringens Professionsmiljarden för att skapa bättre förutsättningar för nya sjuksköterskor. Programmet är utarbetat efter vetenskaplig evidens och har förankrats i intervjuer och workshoppar med personal både här på Akademiska sjukhuset och intervjuer på andra sjukhus i regionen. I dessa intervjuer stod det klart att det fanns ett behov av stöd hos nya och oerfarna sjuksköterskor, barnmorskor och specialistsjuksköterskor, samtidigt som de rutinerade sjuksköterskorna gärna ville ha nya utmaningar och utvecklingsmöjligheter, berättar Lena Nyholm, specialistsjuksköterska i intensivvård och projektledare för Professionssteget för sjuksköterskor.

Tre handledartyper
Efter att ha utformat projektplan och budget började Lena se över vilka verktyg som skulle kunna vara lämpliga att nyttja i programmet och efter utförlig forskning landade beslutet på modellen Huvud-Hand-Hjärta, från Anna Forsbergs Omvårdnad på akademisk grund. Detta lade basen för tre olika handledartyper, med inriktningarna klinik, reflektion och vetenskap.
– Detta är en värdefull satsning – inte nog med att det ger stöd för de sjuksköterskor som kommer nya till sjukhuset utan det ger även möjligheten för de som har arbetat länge att vara delaktiga och sprida sina kunskaper. Humankapitalet är otroligt viktigt här och jag är övertygad om att det framöver även kommer att leda till tryggare personal och bättre stämning på arbetsplatsen. Min roll är att skapa förutsättningar för handledning genom att avsätta tid för och prioritera uppdraget, säger Viktor Ekström, sjuksköterska och avdelningschef på akutmottagningen.

Rätt förutsättningar för handledning
En av de sjuksköterskor som tagit chansen att utbilda sig till handledare är Elisabet Åkerström; hon var en av de första av medarbetarna som gick in i programmet och har redan hunnit vara handledare åt nyutexaminerade sjuksköterskan Emelie Stenkvist.
– Jag har varit intresserad av utbildningsfrågor i många år – det är verkligen roligt att handleda då man har rätt förutsättningar, och det är något som sjukhuset verkligen har tagit fasta på. Nu finns det en trygghet och ett lugn som jag uppskattar, och jag har fått se över mina egna rutiner och kunskaper på ett väldigt lärorikt sätt, betonar Elisabet.
Hon förklarar att varje handledning utformas individuellt utifrån den enskilda sjuksköterskans behov och att den är förlagd efter den ordinarie introduktionsperiod som nya medarbetare får ta del av.
– Programmet omfattar alla som kommer nya och framförallt de som har avslutat sin utbildning de senaste fyra åren. Det handlar alltså inte bara om att stötta ny personal utan också om att följa upp och finnas som bollplank för de sjuksköterskor som hunnit vara här ett litet tag. Min förhoppning är att det framöver kommer att etableras uppföljningar på lite längre sikt för att stämma av.

Har blivit säkrare i sin yrkesroll
Emelie själv berättar att det var skönt att kunna få förlängd inskolning, vilket både inkluderade flera pass med erfarna sjuksköterskor och längre tid på varje station inom akutvårdsavdelningen. Hon är övertygad om att en stabil plattform att utgå ifrån är viktigt när man väl står på egna ben.
– Jag känner mig absolut säkrare i min yrkesroll och handledningsperioden har fört med sig att jag oftare tar mig tiden att stanna upp för att reflektera och diskutera med mina kollegor. I förlängningen tror jag att det gör mig till en bättre sjuksköterska, avslutar hon.

För mer information om Akademiska sjukhuset och våra lediga tjänster klicka här!

Akademiska sjukhuset
På Akademiska sjukhuset erbjuder vi sjukvård och omvårdnad av högsta kvalitet med ett starkt engagemang. Här finns en unik kunskap och den mest avancerade vården som finns att tillgå. Varje år söker över 700 000 människor vård hos oss, vilket borgar för oerhört breda och omväxlande utmaningar med stora möjligheter till utveckling.

Akademiska sjukhuset
751 85 Uppsala
Tel. vxl: 018-611 00 00
www.akademiska.se/arbeta-hos-oss/

Erfarna sjuksköterskor livsviktiga inom sjukvården

Vilka konsekvenser kan det få om fast anställda sjuksköterskor med lång erfarenhet saknas inom sjukvården? Svaren från sjuksköterskorna är entydiga – patientsäkerheten hotas.

Ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor i Sverige fick frågan ”Vilka konsekvenser kan det få om det saknas fast anställda sjuksköterskor eller specialistsjuksköterskor med lång erfarenhet på en sjukvårdsenhet?”

Stor oro för patientsäkerheten
Patientsäkerheten nämns i så gott som alla svar i undersökningen. Erfarenhet gör att man kan agera snabbare om en patient exempelvis blir sämre. Om det bara finns oerfaren personal på en enhet kan det få svåra konsekvenser för patienternas säkerhet. Det måste kännas tryggt för patienter på alla sjukvårdsenheter, och nyckeln till det är erfaren och kunnig personal.
Man menar också att utan erfaren fast anställd personal är det risk för att rutiner inte följs vilket även det får negativa effekter för patienterna. De som arbetar på en avdelning utan erfaren personal får en mycket mer stressande situation vilket kan medföra att de slutar och arbetsplatsen blir mindre attraktiv.
Studier visar även att när det finns tillräckligt med sjuksköterskor ökar patientsäkerheten.

Konsekvenser
”Patienter skadas eller i värsta fall dör. Jag har sett det flera gånger och det var avgörande för mitt beslut att lämna landstinget. Jag var rädd för att lämna arbetsplatsen när passet var slut då kollegorna som var kvar inte hade tillräcklig erfarenhet.”
Andra konsekvenser som nämns är felmedicinering, man känner inte igen symtom, svårt att ta beslut om man är osäker. Det kan gå så långt att patienter dör, vilket enligt några redan sker idag.
Man menar också att fast anställd personal som har erfarenhet driver en avdelning och värnar om den och dess patienter. Med erfarenhet ser man också förbättringspotentialer.

Mentorer och förebilder
Erfarna sjuksköterskor måste finnas för att yngre och nyutexaminerade ska få den handledning de behöver. Arbetsmiljön blir dessutom mindre stressande om det alltid finns någon att rådfråga när man är osäker. Avsaknad av erfarna sjuksköterskor gör också att man tappar mycket kompetens som är nödvändig inom vården.
”Nyutbildade sjuksköterskor är dåligt förberedda för sitt yrke. Stöttning från erfarna sjuksköterskor är ett måste för att få kvalitet i vården.” Så mycket av kompetensen som erfarna sjuksköterskor samlar på sig går inte att läsa sig till, och krävs på varje arbetsplats för att lotsa in nya kollegor tryggt och säkert för alla parter.

Konsekvenser om det saknas fast anställda sjuksköterskor med erfarenhet:
1. Patientsäkerheten hotas
2. Personal slutar
3. Sämre vård
4. Rutiner försvinner
5. Nya har ingen att rådfråga
6. Sämre arbetsmiljö
7. Utvecklingsarbetet stannar av
8. Kompetens går förlorad inom sjukvården

Om undersökningen
Framtidens Karriär – Sjuksköterska genomförde en undersökning mot ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor i Sverige 20–24 september 2018. Statistisk felmarginal 2,5–3,5 procentenheter.