Etikettarkiv: Kompetens

Jämställer omvårdnadskompetens med medicinsk kompetens

Magnetmodellen är en organisationsmodell för sjukvården som utarbetades i USA på åttiotalet. Magnetmodellen jämställer omvårdnadskompetensen med den medicinska kompetensen. På så sätt skapas förutsättningar för interprofessionella team att arbeta tillsammans, med patienten och närstående som medskapare av vården.

Sandra Månsson, sakkunnig i kvalitets- och vårdutvecklingsfrågor på Svensk sjuksköterskeförening.

– Det finns mycket evidens kring Magnetmodellen eftersom den tillämpats så länge i USA. Forskning visar att magnetsjukhusens resultat vad gäller patientsäkerhet, vårdkvalitet och sjuksköterskornas arbetsmiljö överlag är bättre jämfört med andra sjukhus. Patienter som vårdas på magnetsjukhus har en lägre dödlighet, färre fallolyckor, färre trycksår och färre vårdrelaterade infektioner, säger Sandra Månsson, sakkunnig i kvalitets- och vårdutvecklingsfrågor på Svensk sjuksköterskeförening.
Hon ledde arbetet med ett projekt baserat på Magnetmodellen i sin tidigare roll som omvårdnadsansvarig på PMI i Solna på Karolinska universitetssjukhuset. Projektgruppen med deltagare inom en enhet som arbetar med postoperativ vård och smärtvård fokuserade på ungefär hälften av modellens fjorton dragningskrafter. Under ett år gjordes inventeringar, intervjuer och analyser av bland annat kvalitetsutveckling, kvalitetsindikatorer för omvårdnad, sjuksköterskans autonomi, samverkan i team och ledarskap. Projektet ledde bland annat till identifiering av befintliga resurser, områden i behov av utveckling och flera förbättringsarbeten.

Gynnar många
– Cheferna fick ökad kunskap om hur modellen fungerar, och insåg hur viktiga de som ledare är för vårdkvalitet och vårdutveckling. Det blev en ögonöppnare för vad vi hade och vad vi saknade. Magnetmodellen innebär arbetssätt och förhållningssätt som gynnar såväl professionerna som patienterna och organisationen, säger Sandra Månsson.
Forskning visar att sjuksköterskor på magnetsjukhus har en högre genomsnittlig utbildningsnivå och en högre intention att stanna kvar på sin arbetsplats.
– Magnetmodellen värnar om vårdkvalitet och omvårdnadskompetens. För att uppnå goda resultat krävs att chefer på alla nivåer inser sin betydelse för kvalitetsutveckling, förbättringsarbete och evidensbaserade arbetssätt och att de skapar förutsättningar för kontinuerlig kompetensutveckling, säger Sandra Månsson.

”Patientsäkerhet, vårdkvalitet och sjuksköterskornas arbetsmiljö är överlag bättre.”

Tre svenska sjukhus
I höst startas multicenterstudien Magnet for Europe, där ett sextiotal amerikanska Magnetcertifierade sjukhus blir faddrar till varsitt europeiskt sjukhus som inför modellen.
Tre svenska sjukhus ingår i den storskaliga och långsiktiga satsningen.
– Magnet for Europe ger oss en möjlighet att samla evidens kring modellen och dess påverkan på patienter, personal och organisation utifrån europeiska förutsättningar. Det känns extra härligt att detta sker 2020, under sjuksköterskornas och barnmorskornas år, avslutar Sandra Månsson.

Magnetmodellen

Magnetmodellen är en organisationsmodell som lanserades i sjukvården i USA på åttiotalet. Magnetmodellen består av fjorton ”magnetiska dragningskrafter”. Organisationer som tillämpar magnetmodellen är platta och har ett decentraliserat beslutsfattande. Omvårdnadskompetensen har en stark och tydlig representation och sjuksköterskor finns representerade i sjukhusledningen. Magnetmodellen karakteriseras också av excellens i utfört omvårdnadsarbete, att sjuksköterskors kompetens tillvaratas fullt ut och att medarbetarna stöds i sin personliga och professionella utveckling.

Jämställ de båda kompetenserna

Vården har allt att vinna på att jämställa kompetenserna i omvårdnad och medicin. Den ena klarar sig inte utan den andra. Fler hälsoaspekter skulle tillgodoses och viktig kompetens behållas och utvecklas.

3 av 4 sjuksköterskor anser att kvaliteten inom sjukvården skulle förbättras om man jämställde omvårdnadskompetens och medicinsk kompetens. Här följer deras svar på varför.

Ger större helhetssyn
De båda områdena går parallellt och bildar ett team kring patienten. Båda är lika viktiga och påverkar arbetet med patienten. Sjuksköterskor och läkare är också beroende av varandra. De har olika perspektiv och ser olika behov hos patienten. En jämställd arbetsplats där allas kompetens tas till vara fungerar alltid bättre.
En personcentrerad vård där båda kompetenserna samarbetar ger vinster för patient, närstående och sjukvård. Det blir en helhetssyn kring patienten med en sammanhållen vårdkedja.

Lika värde ger mindre hierarki
Ett jämställt, icke hierarkiskt arbetslag gynnar alla inom vården. Lägstanivån på den sammanlagda sjukvården skulle höjas. Att jämställa kompetenserna ger också förutsättningar för högre lön och bättre arbetsvillkor för omvårdnadspersonalen.

Patientsäkerheten ökar
Patienten skulle känna sig mer omhändertagen med kunnig personal omkring sig. Det leder till kortare beslutsvägar vilket i sin tur kan minska både lidande och antalet vårddygn. Det blir både patientsäkert och ekonomiskt.
Det är viktigt att behålla kompetensen inom sjukvården. Med högre status på omvårdnad minskar personalomsättningen, då motivationen och glädjen gör att fler väljer att stanna kvar i yrket. Man får en sporre att utveckla sitt arbete samtidigt som det känns uppskattat och viktigt.

Hur skulle kvaliteten inom sjukvården påverkas om omvårdnadskompetens och medicinsk kompetens skulle jämställas? Den skulle…

Varför kvaliteten förbättras:
1. Bättre samarbete
2. Helhetssyn
3. Personcentrerad vård
4. Mindre hierarki
5. Patientsäkerhet
6. Bättre lön och arbetsvillkor
7. Högre status på omvårdnad
8. Behållen kompetens
9. Mer motivation och arbetsglädje
Om undersökningen

Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Sjuksköterska mot ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor i Sverige den 7–9 oktober 2020. Över 1000 sjuksköterskor har svarat på undersökningen. Statistisk felmarginal 1,9–3,2 procentenheter.

För en bättre akutsjukvård

Foto: Staffan Claesson / Akademiska sjukhuset
Foto: Staffan Claesson / Akademiska sjukhuset

Sjuksköterskornas bästa förslag för att förbättra akutsjukvården är att anställa fler läkare och sjuksköterskor till akutmottagningarna, öka antalet vårdplatser inom slutenvården och att ha hög kompetens på personalen för bättre och snabbare bedömningar.

Ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor i Sverige har svarat på frågan ”Vilka är dina bästa förslag för att förbättra akutsjukvården?”

Personal och vårdplatser
Anställ mer personal till akutverksamheterna. Det behövs både läkare och sjuksköterskor. I en undersökning som gjorts beskrivs att det inte går att ha intensivvårdsplatser öppna på grund av personalbrist.
”Nu om aldrig, med tanke på Coronaviruset är vi dåligt rustade. Vi klarar inte ens normalläge utan att emellanåt behöva gå upp i stabsläge för att lösa situationen i panik.”
Man anser att personalen behöver bättre lön, arbetsmiljö och arbetsvillkor, dels för att söka sig till akutsjukvården, men också för att orka stanna kvar.
Med för få vårdplatser är risken stor att patienter skickas hem för tidigt och kommer tillbaka ännu sjukare, och då kräver mer vård än de skulle ha behövt om de fått en plats första gången. Med fler vårdplatser kan patienterna på akutmottagningarna tas om hand snabbare och få den vård de behöver inom slutenvården.

Vissa bedömningar via telefon bör göras av sjuksköterskor, och inte operatörer som helt saknar sjukvårdsutbildning.

Högre kompetens
Det ska finnas specialistläkare inom akutsjukvård som snabbt kan avgöra vilka som behöver akut vård och vilka som kan gå till vårdcentral nästa dag. Många underläkare är osäkra på sina bedömningar och behöver konsultera en eller flera specialister vilket förlänger kötiden på akuten. Vissa bedömningar via telefon bör göras av sjuksköterskor, och inte operatörer som helt saknar sjukvårdsutbildning.
Kompetent och erfaren personal kan snabbt ta beslut och tillsammans med kraftigt ökade antal vårdplatser blir det inga proppar på akuten. Man efterlyser bättre flöden. Ge sjuksköterskorna befogenheter att handlägga vissa patientgrupper som bedöms kunna gå hem. Detta ger läkarna mer tid för de sjukaste patienterna, risken för långa väntetider minskar och arbetsmiljön blir bättre.

Utöka primärvården
Det måste finnas en bättre tillgänglighet till primärvården för att undvika att icke akuta ärenden hamnar på akutmottagningen. Närakuter bör ligga geografiskt nära akutmottagningen för att lättare slussa patienter som inte behöver akut vård. Låt närakuten vara öppen dygnet runt för att avlasta akuten. Allt för många patienter hamnar på akuten för att de inte får någon tid på vårdcentralen.

Förslag för en bättre akutsjukvård

1. Mer personal
2. Utöka antalet vårdplatser
3. Personal med rätt kompetens
4. Utökad primärvård
5. Bättre lön, arbetsmiljö och arbetsvillkor
6. Information till allmänheten

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes av Framtidens Karriär – Sjuksköterska mot ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor 5–10 mars 2020. Över 1 000 sjuksköterskor har svarat på undersökningen. Statistisk felmarginal 1,9–3,2 procentenheter.

Omvårdnad i framkant

Fr. v: Katarina Wästberg, avdelningschef, Lena Hansson, avdelningschef, Kunigunde Behrens, avdelningschef, Sia Östlind, avdelningschef, Sofia Eriksson, omvårdnadschef och Marie Nordén, avdelningschef. Foto: Richard Ström
Fr. v: Katarina Wästberg, avdelningschef, Lena Hansson, avdelningschef, Kunigunde Behrens, avdelningschef, Sia Östlind, avdelningschef, Sofia Eriksson, omvårdnadschef och Marie Nordén, avdelningschef. Foto: Richard Ström

Den kirurgiska länskliniken i Region Örebro län erbjuder en stor variation av utvecklande och utmanande arbetsuppgifter för sjuksköterskor, där kan välja att jobba på en av våra vårdavdelningar eller mottagningar, alla med behov av olika kompetenser.

Den kirurgiska länskliniken i Region Örebro län finns representerad på Universitetssjukhuset Örebro samt på länsdelssjukhusen i Karlskoga och Lindesberg, alla med olika typer av utmaningar och möjligheter.
– På kirurgiska kliniken utvecklas du snabbt till en kunnig sjuksköterska då du under kort tid får se många olika kirurgiska sjukdomar och en stor bredd av basal och specifik omvårdnad, berättar Marie Nordén.
– Till Kirurgiska kliniken kommer många olika typer av patienter med kirurgiska åkommor, kompetensen finns då för att möta de flesta diagnoser, konstaterar Sia Östlind.

Jobba hos oss! Klicka här för att läsa mer och ansöka!

Får använda hela sin kompetens
Det finns många skäl till att många väljer att jobba kvar på kirurgklinikerna.
– Jag känner en stor stolthet över det jobb vi utför här. Vi har en positiv anda och tillsammans med kunniga kollegor driver vi förbättringsprojekt inom kvalitet och patientsäkerhet. Arbetsuppgifterna är väldigt varierande och man får använda hela sin kompetens som sjuksköterska, förklarar Katarina Wästberg.
– Vi välkomnar sjuksköterskor med och utan tidigare kirurgisk erfarenhet berättar Kunigunde Behrens.
Med den bredd av vård som länskliniken erbjuder innebär det även många olika spännande karriärvägar.
– Det går att läsa vidare till specialistsjuksköterska samtidigt som man är kvar på kliniken. Men även om man inte utbildar sig vidare finns många positioner som innebär nya utmaningar och utökat ansvar, berättar Lena Hansson.
På Kirurgiska kliniken finns många karriärvägar: exempelvis specialistsjuksköterska inom kirurgisk omvårdnad, kontaktsjuksköterska, stomiterapeut, utskrivningssjuksköterska eller chefs­karriär.

JAG BRINNER FÖR omvårdnad

Jenny Karlsson, Kirurgiska länskliniken avd 39 USÖ.

Mitt namn är Jenny Karlsson och jag arbetar på Kirurgiska länskliniken avd 39 USÖ.

JAG BRINNER FÖR omvårdnad! Kirurgisk omvårdnad är mer än att bara lägga om operationssår, dela ut mediciner, hålla handen, eller att stå där varm och trygg när det stormar. Kirurgisk omvårdnad kräver en holistiskt blick, empati, lyhördhet, kunskap och handlingskraft. Därför älskar jag mitt yrke.

Brinner även för att skapa struktur och bidra med min kunskap i det ibland upplevda kaoset, sätta ord på det vi vet och ser, genom att fylla på verktygslådan hos mina kollegor. Det svåra skall bli enklare och min tanke har alltid varit det skall vara lätt att göra ”rätt”. För att den kirurgiska vården skall vara god behövs ett helhetsperspektiv med fokus på långsiktighet, patientsäkerhet, preventivt arbete med patienten i fokus
Först när de förutsättningarna är uppfyllda kan vi ge en god kirurgisk omvårdnad.

Kirurgiska länskliniken, Region Örebro län

Kirurgiska kliniken är en länsklinik som finns på Universitetssjukhuset Örebro, Karlskoga lasarett och Lindesbergs lasarett. Här vårdas patienter med bland annat sjukdomar i buk, hals och bröst. Kliniken har ett länsuppdrag för akuta och elektiva kirurgiska sjukdomar och bedriver även högspecialiserad vård för utomlänspatienter. Kliniken har sammanlagt 350 medarbetare på enheter för mottagning, vård­avdelning, operation och sekretariat.
www.regionorebrolan.se

www.regionorebrolan.se

Sjuksköterskor avgörande för omställning till nära vård

Sineva Ribeiro, ordförande för Vårdförbundet. Foto: Ulf Huett
Sineva Ribeiro, ordförande för Vårdförbundet. Foto: Ulf Huett

Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro betraktar omställningen till en nära vård som avgörande för att hälso- och sjukvårdens resurser ska räcka till i framtiden. Sjuksköterskorna fyller en avgörande funktion i omställningen till en god och nära vård.

Sjuksköterskornas kompetens kommer att vara verksamhetskritisk, inte minst i primärvården och i den kommunala vården.
– Sveriges nuvarande sjukvårdsstruktur har i princip inte förändrats sedan sextiotalet, trots att utvecklingen i hälso- och sjukvården går snabbt. Omställningen till en nära vård handlar om att sjukvården ska finnas där människor befinner sig, och att omfördela resurser mellan sjukhusvård, primärvård och kommunal sjukvård. I grund och botten handlar det om att erbjuda patienter rätt vård på rätt nivå. Många patienter efterlyser dessutom den här omställningen, säger Sineva Ribeiro.

Inte väl insatta i omställningen
7 av 10 sjuksköterskor är inte så väl insatta eller dåligt insatta i omställningen mot en god och nära vård. Det framgår av Framtidens Karriär – Sjuksköterskas undersökning.
– Undersökningsresultatet förvånar mig, inte minst eftersom vi har varit tydliga mot våra chefsmedlemmar om att ta upp frågan i sina organisationer. Även socialdepartementet och regeringen talar mycket om omställningen. Jag anser att omställningen till en nära vård ställer krav på att samtliga verksamhetschefer i sjukvården ställer sig frågan om den vård de i dagsläget bedriver i framtiden bör bedrivas på sjukhus, i primärvården eller i kommunal regi. Samtidigt är många första linjens chefer fullt upptagna med att ringa in folk. Det långsiktiga och strategiska arbetet hinns inte alltid med, säger Sineva Ribeiro.

Nära vården populär
Sex av tio sjuksköterskor kan tänka sig att arbeta i den nära vården.
– Det är inte förvånande, sjuksköterskor är vana vid att arbeta utifrån ett förebyggande folkhälsoperspektiv och att erbjuda omvårdnad på de platser där människor befinner sig. Att andelen sjuksköterskor som kan tänka sig att arbeta i framtidens nära vård inte är högre beror förmodligen på att kännedomen om exakt vad omställningen kommer att innebära varierar, säger Sineva Ribeiro.

Efterfrågan på specialister
De specialistsjuksköterskor som är viktigast för den framtida nära vården är, enligt Sineva Ribeiro, distriktssköterskor samt sjuksköterskor med specialistutbildning inom geriatrik, diabetes, smärthantering, onkologi och psykiatri.
– Medelåldern är hög i flera av dessa specialistinriktningar, vilket innebär att vi behöver fylla på med fler specialistsjuksköterskor framöver. Det gäller bland annat distriktssköterskor. För att kunna tillgodose den framtida nära vårdens efterfrågan på specialistsjuksköterskor krävs att staten tar ett övergripande ansvar för samtliga specialistutbildningar, avslutar hon.

Det pågår en omställning mot en ”God och Nära vård – En primärvårdsreform. Hur insatt är du i den omställningen?
Skulle du kunna tänka dig att arbeta inom den Nära vården?
Sineva Ribeiros tre viktigaste åtgärder för att omställningen till en nära vård ska lyckas:

• Kommunerna behöver planera sitt framtida uppdrag. Kommunerna behöver göra upp en strategisk kompetensförsörjningsplan för sitt framtida utökade uppdrag. De behöver exempelvis fundera på vilken sjuksköterskekompetens de kommer att behöva framöver.
• Mer samarbete mellan kommuner, primärvård och sjukhusvård. Ett utökat samarbete mellan dessa tre aktörer är avgörande för att lyckas. Andra former av samverkansavtal gällande sjuksköterskor behövs också, i framtiden kan en sjuksköterska behöva dela sin arbetstid mellan exempelvis kommunal vård och sjukhusvården. Då krävs samverkansavtal som tar höjd för det.
• Återskapa befolkningens tillit till hälso- och sjukvården. Så länge patienterna inte känner tillit till att de kommer att få den vård de behöver när de behöver den så kommer de att fortsätta söka sig till sjukhusens akutmottagningar, även om de egentligen får bättre vård på en annan vårdnivå.

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes av Framtidens Karriär – Sjuksköterska mot ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor 5–10 mars 2020. Över 1 000 sjuksköterskor har svarat på undersökningen. Statistisk felmarginal 1,9–3,2 procentenheter.

Hos REMEO får du komma till tals

Foto: REMEO
Foto: REMEO
REMEO har en helt unik kompetens inom högspecialiserad andningsvård och rehabilitering. Kliniken präglas av nära samarbeten och transparenta beslut, där medarbetarnas styrkor och intressen stärks och tas tillvara.

Det finns mycket som attraherar sjuksköterskor till REMEO. Förutom den unika och oerhört lärorika miljön drivs med en stor delaktighet från medarbetarna. Det är nära mellan ledning och personal, såväl vad gäller förbättringsarbeten som patientplanering.
– Det är korta beslutsvägar och därefter – vid behov – snabb förändring, något som gynnar både verksamheten och patienten. I nästan alla situationer är personalen med och påverkar besluten, vilket har lett till en arbetskultur där vi alla får komma till tals. Vi är aldrig ensamma utan jobbar alltid i team med kompetenta kollegor, säger Leila Ghelichkhani, sjuksköterska och samordnare vid REMEO.

Jobba med oss! Läs mer och ansök här!

Möjligheter att engagera sig
Leila berättar att för den som är intresserad finns det mängder av möjligheter att engagera sig och utveckla sina kunskaper, men betonar att man alltid arbetar kliniskt på minst 50 procent. Ann-Sofie Kaiheden, vårdchef omvårdnad, säger att detta framöver även kommer att införlivas i REMEO:s nya chefslinje.
– Från första november kommer omvårdnadschefer att fördela sin tid jämnt mellan kliniskt och administrativt arbete. Syftet är naturligtvis att skapa en ännu närmare dialog mellan chef och medarbetare och att cheferna ska kunna upprätthålla insikten i det kliniska arbetet.

Har ett unikt vårdkoncept
REMEO:s vårdkoncept är unikt, vilket förutsätter gedigna satsningar på kompetensutveckling och fortbildning inom kliniken. Alla nya medarbetare får en skräddarsydd inskolning utifrån sina specifika behov och varje vecka hålls internutbildningar för personalen för att utbyta erfarenheter och kunskaper.
– Just nu utvecklar vi ett internprogram till REMEO-sjuksköterska. Tanken är att medarbetarna ska kunna närma sig rollen som specialistsjuksköterska med fördjupade kunskaper inom andningsvård och att kompetensen ska höjas på hela kliniken. Kort sagt finns det en mängd olika spännande vägar att gå, oavsett om man vill inrikta sig på samordning, medicinteknik, vårdutveckling eller arbeta som utskrivnings- eller wieningsjuksköterska, säger Ann-Sofie som avslutning.

Jobba med oss! Läs mer och ansök här!

REMEO
REMEO är ett nationellt kompetenscentrum i avancerad andningsvård och rehabilitering i en trygg och stödjande miljö. Vi vårdar de allra sköraste patienterna som kräver andningsstöd och urträning från respirator och kanyl i halsen. Med hjälp av kvalificerat andningsstöd och individuellt anpassad rehabilitering börjar vägen tillbaka till patientens vardag redan dag ett.

REMEO
Tel: 08-704 44 40
E-post: info@remeo.se
remeo.se/jobba-har

Chefssjuksköterskor ett måste i sjukhusledningen

Marie Sjödin, chefssjuksköterska och med i ledningsgruppen på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Foto: Staffan Claesson
Marie Sjödin, chefssjuksköterska och med i ledningsgruppen på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Foto: Staffan Claesson
Två av tre läkare anser att det bör finnas en chefssjuksköterska i ledningsgruppen på varje sjukhus. Chefssjuksköterskornas kompetens i patientnära vårdarbete tillför ett betydelsefullt omvårdnadsperspektiv till ledningsgruppens beslut.

– Det är självklart glädjande att många läkare och sjuksköterskor inser värdet i och vikten av att ha chefssjuksköterskor i sjukhusens ledningsgrupper. Samtidigt önskar jag att 100 procent av både sjuksköterskor och läkare betraktade det här som en viktig fråga. Ett skäl till att 33 procent av läkarna inte anser att det bör finnas en chefssjuksköterska i ledningsgruppen kan vara att de helt enkelt inte reflekterat över frågan, säger Marie Sjödin, som är chefssjuksköterska och sitter i ledningsgruppen på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Hon är legitimerad barnmorska samt specialistsjuksköterska i akutsjukvård och har tidigare arbetat med e-hälso- och patientsäkerhetsfrågor.

Värdefull kompetens
Ett skäl till varför chefssjuksköterskor bör ha en självklar roll i sjukhusledningarna är, enligt Marie Sjödin, att man i framtidens sjukvård behöver samverka betydligt mer i kompetensöverskridande team. Den rådande sjuksköterskebristen bidrar också till att omvårdnadsperspektivet blir ett allt viktigare inslag i ledningsgrupperna.
– Chefssjuksköterskor tillför värdefull omvårdnadskompetens till ledningsgruppen, exempelvis i kvalitetsfrågor, patientnära vårdarbete, specifik och basal omvårdnad, personcentrerad vård, patientsamverkan samt kompetensfrågor som berör sjuksköterskans profession, säger Marie Sjödin.

Behövs på alla ledningsnivåer
Hon betonar vikten av att sjukhusens ledningsgrupper representerar en bred men också djup kompetensbas för att kunna ta ställning till de ofta relativt komplexa beslut som krävs.
– Omvårdnadsperspektivet har en nyckelroll, inte minst i ett patientsäkerhetsperspektiv. Det är ett skäl till varför det medicinska perspektivet behöver kompletteras med ett omvårdnadsperspektiv i ledningsgrupperna. Det är också viktigt att sjuksköterskekompetens finns representerad i ledningsgrupperna på alla nivåer. Då säkerställer man att omvårdnadsfrågorna finns med som en påverkansfaktor i alla beslut som fattas, säger Marie Sjödin.

Bör det finnas en motsvarighet till chefsläkare i form av en chefssjuksköterska i ledningsgruppen på varje sjukhus?

Undersökningen genomfördes mot sjuksköterskor 16–20 februari 2018.

Anser du som läkare att det bör finnas en chefssjuksköterska i ledningsgruppen på varje sjukhus?

Undersökningen genomfördes mot läkare 19–22 oktober 2018.

Erfarna sjuksköterskors löner måste höjas

Ingrid Allerstam, specialistsjuksköterska i kirurgisk vård och intensivvård och Lotta Dickman, intensivvårdssjuksköterska på Södersjukhuset.
Ingrid Allerstam, specialistsjuksköterska i kirurgisk vård och intensivvård och Lotta Dickman, intensivvårdssjuksköterska på Södersjukhuset.
En grundutbildad sjuksköterska med 15 års yrkes­erfarenhet bör ha en månadslön på 40 000 kronor. En specialistutbildad sjuksköterska med 15 års erfarenhet som specialist bör ha en månadslön på 48 000 kronor. Det anser sjuksköterskorna i en nyligen genomförd undersökning.

– Dessa lönenivåer är för låga. Det är absolut rimligt med högre löner än så. Kompetensnivån hos grundutbildade sjuksköterskor med femton års yrkeserfarenhet varierar liksom kraven för olika tjänster. Det gäller även för specialister. I lönesättningen måste det göras en korrekt värdering av varje enskild sjuksköterskas kompetens och erfarenhet, säger Ingrid Allerstam, specialistsjuksköterska i kirurgisk vård och intensivvård. Hon har jobbat arton år i klinisk verksamhet, i huvudsak inom akutsjukvården. Sedan 2012 är hon förtroendevald i Vårdförbundet.
Vårdförbundets kongress tog i maj 2018 beslut om att medellönen ska vara minst dubbelt så hög som ingångslönen.

Avgörande för sjukvården
Hon betraktar det som helt avgörande för sjukvårdens utveckling att erfarna sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor får en konkurrenskraftig löneutveckling.
– Löneutveckling under hela yrkeslivet är avgörande för att arbetsgivarna ska kunna rekrytera och behålla erfarna medarbetare som behövs för att sjukvården ska fungera. En löneutveckling som följer sjuksköterskornas kompetens, ansvarsnivå och svårighetsgrad i arbetet borde vara en självklarhet. Det ska även vara självklart att sjuksköterskor får en löneutveckling som är likvärdig med andra jämförbara akademiska yrken, säger Ingrid Allerstam.

Introducerar och handleder
Hon anser att erfarna sjuksköterskor fyller en nyckelfunktion för att säkra vårdens kvalitet, handleda kollegor och utveckla vården.
Ingrid Allerstam betonar vikten av att få erfarna sjuksköterskor att vilja stanna kvar i den kliniska verksamheten, inte minst eftersom de introducerar och handleder kollegor samt sjuksköterskor under utbildning.
– I dagsläget saknas tyvärr erfarna sjuksköterskor på många arbetsplatser. Många känner sig tvingade att säga upp sig från ett jobb de trivs med eftersom de inte får någon löneutveckling, säger hon.

Erfarna garanterar vårdkvalitet
– De lönenivåer som nämns i undersökningen är helt klart rimliga, både för grundutbildade och specialistutbildade sjuksköterskor med lång yrkeserfarenhet. Lönenivåerna borde vara ännu högre utifrån sjuksköterskornas kompetens, ansvarsområde och betydelsen av vårt arbete, säger Lotta Dickman, som varit sjuksköterska i tjugoåtta år och arbetar som intensivvårdssjuksköterska på Södersjukhuset.
Hon hänvisar till forskning som visar att såväl vårdkvaliteten som effektiviteten i arbetet förbättras på arbetsplatser där de erfarna sjuksköterskorna och specialistsjuksköterskorna stannar kvar.

Utarmar kompetenskapitalet
– Erfarna sjuksköterskor är en ovärderlig resurs i hälso- och sjukvården. Många som säger upp sig försvinner från den kliniska verksamheten, vilket förstås minskar tillgången på handledare och medarbetare som kan introducera nyanställda. Det utarmar också det erfarenhetsbaserade kompetenskapitalet på arbetsplatsen. För att uppnå rätt dynamik på en arbetsplats krävs en mix av sjuksköterskor med varierande yrkeserfarenhet, vilket ofta saknas idag, säger Lotta Dickman.
Hon understryker vikten av att de erfarna sjuksköterskorna arbetar nära patienten. Det minskar bland annat vårdköerna och antalet inställda operationer. Det möjliggör även den viktiga kompetensöverföringen sjuksköterskekollegor emellan.
– Den erfarenhetsbaserade kompetensen är värdefull i alla yrken, men i sjuksköterskeyrket har denna kompetens inte fått tillräckligt erkännande, vilket bland annat märks på en bristande löneutveckling för erfarna och specialister, säger Lotta Dickman.

Vilken månadslön anser du att en erfaren sjuksköterska (ej specialistutbildad) med cirka 15 års yrkeserfarenhet som sjuksköterska bör ha?

I genomsnitt anser sjuksköterskorna att en ej specialistutbildad sjuksköterska med cirka 15 års yrkeserfarenhet som sjuksköterska bör ha 40 000 kr i månadslön.

Vilken månadslön anser du att en erfaren specialistsjuksköterska med cirka 15 års erfarenhet som specialist bör ha?

I genomsnitt anser sjuksköterskorna att en specialistsjuksköterska med cirka 15 års yrkeserfarenhet som specialist bör ha 48 000 kr i månadslön.

Om undersökningen
Undersökningen genomfördes 19–26 februari 2019 mot ett slumpmässigt urval av sjuk­sköterskor i Sverige. Över 1 000 sjuksköterskor har svarat på undersökningen.

Nya arbetssätt och samverkan för framtidens nära vård

Jan Sundelius, samordnare för nära vård i Region Örebro län. Foto: Lars-Göran Jansson
Jan Sundelius, samordnare för nära vård i Region Örebro län. Foto: Lars-Göran Jansson
Primärvårdens utökade uppdrag att göra den nära vården till första linjens sjukvård kräver såväl utökade resurser som nya arbetssätt. En förutsättning för att den nära vården ska kunna utvecklas till första linjens sjukvård är att hitta rätt vårdnivå för varje patient.

– Jag tror inte att man kan organisera fram omställningen till framtidens nära vård. Att tillföra mer pengar och anställa fler medarbetare är inte heller tillräckligt. För att lyckas behöver man även arbeta med att introducera nya arbetssätt och få olika vårdverksamheter att samverka. Kompetensförsörjningen är en av den nära vårdens största utmaningar. Ytterligare en utmaning är att hälso- och sjukvården och patienterna generellt bör bli bättre på att nyttja de digitala verktyg och resurser som finns, säger Jan Sundelius, samordnare för nära vård i Region Örebro län. Han är sjuksköterska sedan 1992, arbetade kliniskt fram till 2000 och sedan haft olika chefs- och projektledarroller, främst i den kommunala omsorgen.

Samverkan mellan vårdnivåer
– Framgångsfaktorer för att den nära vården ska klara sitt framtida uppdrag är att hitta former för ett mer strukturerat och strategiskt förebyggande arbete samt att göra patienten mer aktiv och delaktig i sin egen vård. Den här omställningen är inte heller möjlig utan en nära samverkan mellan olika vårdnivåer. Många vårdgivare tillämpar i dagsläget ett stuprörstänk, det behöver vi komma bort ifrån, säger Jan Sundelius.
En utbyggd nära vård kräver förstås kompetensförstärkning. Jan Sundelius betonar vikten av att skapa kontinuitet i organisationerna genom att minska behovet av hyrpersonal samt att man analyserar vilka arbetsuppgifter sjuksköterskor och läkare kan behöva avlastas med så deras kompetens kan användas på bästa möjliga sätt.

Vårdsamordnare lotsar rätt
I Region Örebro län har man integrerat utvecklingen av den nära vården i regionens övergripande målbild för hälso- och sjukvården, som sträcker sig till 2030. Regionen har bland annat arbetat framgångsrikt med den nya lagen om utskrivning av patienter. Den innebär att patienter som skrivs ut från sjukhuset ska få en utsedd vårdkontakt. I Region Örebro län finns numera vårdsamordnare på samtliga vårdcentraler.
– Vi förstärker också vår satsning på mobila närsjukvårdsteam som stöttar den kommunala hälso- och sjukvården. Vi har även lanserat äldremottagningar på vårdcentralerna, där man bland annat strävar efter att redan på ett tidigt stadium identifiera äldre med risk för försämrad hälsa, säger Jan Sundelius.

Avdelning 27 Linköping – utmanande sjukvård i forskningens framkant

Matilda Tollin och Mats Guldstrand på Öron-, näs- och halsavdelningen. Foto: Patrik Ekenblom
Matilda Tollin och Mats Guldstrand på Öron-, näs- och halsavdelningen. Foto: Patrik Ekenblom
Öron-, näs- och halsavdelningen vid Linköpings universitetssjukhus är en verksamhet med stora visioner och höga ambitioner. Ett exempel är kompetensstegar för alla medarbetare.
– Driver man framåt ska man också komma framåt, säger Mats Guldstrand, vårdenhetschef.

Matilda Tollin, nybliven specialistsjuksköterska inom kirurgisk vård, kom till avdelning 27 för åtta år sedan.
– Jag gjorde min slutpraktik här och tyckte att det var en väldigt trevlig och lagom stor avdelning med en spännande specialitet. När jag fick erbjudande om att stanna kvar var valet lätt.
Med facit i hand vet Matilda också att valet var rätt. Under de två senaste åren har hon delat sin tid mellan studier till specialistsjuksköterska och arbete på avdelningen.
– Tanken är nu att jag ska gå över till att fungera som en klinisk resurs, stärka upp vården och arbeta mer med verksamhetsutveckling.
Utbildningstjänsten har finansierats av kliniken.
– Vi ser det som viktigt dels för att öka kompetensen i verksamheten, dels för att kunna erbjuda våra sjuksköterskor en karriärmöjlighet. Viktigt är också att avdelningen har erfarna sjuksköterskor med hög kompetens som kan fungera som mentorer och ge trygghet till dem som är nya i yrket, säger Mats Guldstrand.

Känner stolthet
Själv har han ett långt förflutet med arbete inom intensivvården.
– Steget hit var inte långt. Att arbeta inom ÖNH på ett universitetssjukhus ställer enorma krav på personalen, därför är även kraven på kompetensutveckling höga.
Avdelningen är till exempel den första enheten inom regionen där hela personalgruppen utbildats samtidigt i proACT, som handlar om hur bedömning och åtgärder av akut sjuk patient ska handläggas enligt A till E.
– Hos oss kan medarbetarna agera vid akuta situationer och gör det också. Som chef blir man väldigt stolt, deras insatser har räddat många patienter.
Verksamhetens ambitioner för framtiden är höga. Här finns bland annat långt gångna planer på att skapa en separat innovationsenhet där tanken är att driva vård som inte är påverkad av den kultur som råder idag.
– Idén bygger på att tänka nytt kring alltifrån scheman till professioner, teknik och IT. Här ska bedrivas riktig vård, med riktiga patienter. Den innovativa vården ska handledas av våra erfarna specialistsjuksköterskor vilket ger dem möjlighet att utvecklas ytterligare i sina yrkesroller. Om man vill jobba med utmanande sjukvård i forskningens framkant då är avdelning 27 rätt ställe att vara på, fastslår Mats Guldstrand.

Vi söker nu fler sjuksköterskor till öron-, näs- och halsavdelningen Linköping. Läs mer och ansök här

Öron-, näs- och halsavdelningen Linköping
Avdelning 27 har 14 vårdplatser och bedriver högspecialiserad kirurgisk och onkologisk omvårdnad inom öron-, näs- och halsområdet. Vi arbetar aktivt med utvecklingsarbete och förbättringsarbete. Stort fokus ligger även på kompetensutveckling. Under kvällar, nätter och helger finns en jourmottagning på vårdavdelningen som tar emot akuta patienter från hela länet.

Region Östergötland
581 91 Linköping
Tel: 010-103 00 00
www.regionostergotland.se