Etikettarkiv: Löneutveckling

Utvecklingen i sjukvården måste vändas åt rätt håll

Sineva Ribeiro, ordförande Vårdförbundet. Foto: Dan Lepp
Sineva Ribeiro, ordförande Vårdförbundet. Foto: Dan Lepp
2 av 3 sjuksköterskor anser att utvecklingen i svensk sjukvård går åt fel håll. För att vända utvecklingen krävs, enligt Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro, bland annat att arbetsgivare satsar på att premiera erfarna sjuksköterskor samt att sjuksköterskors arbetstid planeras mer långsiktigt än i dagsläget.

– Det är definitivt inte förvånande men däremot självklart allvarligt att så många sjuksköterskor upplever att utvecklingen i svensk sjukvård går åt fel håll. Statistik visar att antalet vårdskador ökar igen. Flera svenska och internationella forskningsstudier visar på ett tydligt samband mellan minskad sjuksköterskebemanning och ett ökat antal dödsfall och skador i sjukvården. Det här får mycket allvarliga konsekvenser för patienterna, säger Sineva Ribeiro.
Hon betraktar kompetensbristen som en nyckelfaktor till varför utvecklingen i vården går åt fel håll. Längre vårdköer och fler vårdskador ökar i sin tur kostnaderna eftersom patienter ofta får ligga inne längre när vårdskadorna behandlas.

Primärvård och akutsjukvård
– Andelen sjukskrivningar bland sjuksköterskor ökar, många sliter ut sig med dubbla arbetspass och oregelbundna arbetstider. Det blir också svårt att följa arbetslagstiftningen och hälso- och sjukvårdslagstiftningen. Att sätta sitt hopp till att utvecklingen av den nära vården och primärvården ska lösa situationen är inte tillräckligt. Akutsjukvården måste också fungera, det är därför viktigt att fortsätta utveckla den parallellt, säger Sineva Ribeiro.
Ytterligare en konsekvens av att utvecklingen går åt fel håll är att allmänhetens tillit till sjukvården minskar, något som kan ta tid att reparera. Sineva Ribeiro anser att krisen i sjukvården i första hand är en bemannings- och kompetenskris.

De erfarna måste stanna
– En viktig åtgärd är att minska lönegapet mellan specialistsjuksköterskor, barnmorskor och andra akademiska yrken med likvärdig utbildningslängd. I dagsläget skiljer det 11 500 kronor i snittlön mellan ingenjörer och dessa två yrkesgrupper. Vi vill därför se en löneinjektion på 10 000 kronor för barnmorskor och specialistsjuksköterskor, säger Sineva Ribeiro.
– Det är ofta de yrkesskickliga och erfarna medarbetarna som handleder, utvecklar verksamheten och ser till att rutiner följs på arbetsplatsen. I dagsläget söker de sig ofta till bemanningsföretag och kommer därefter tillbaka med en högre lön. En generell löneinjektion i dessa yrkesgrupper skulle innebära att fler stannar, säger Sineva Ribeiro.

Hur ser du på utvecklingen inom svensk sjukvård? Den går åt...
Viktigaste åtgärderna för att vända utvecklingen i svensk sjukvård
• Premiera de erfarna medarbetarna. Vi har länge satsat mycket på de som är nya i yrket, nu är det dags att de erfarna sjuksköterskorna premieras. Löneutvecklingen för sjuksköterskor försvagas redan vid 35 års ålder för att sedan ytterligare mattas av vid 45 års ålder. Vi vill därför se en kontinuerlig och attraktiv löneutveckling för särskilt yrkesskickliga medarbetare.
• Reglera nattarbetet i kommunerna. Vårdförbundet har via avtal reglerat nattarbete i regioner och hos privata arbetsgivare, men vi har ännu inte lyckats genomföra motsvarande reglering hos kommunala arbetsgivare. Motsvarande arbetstidsavtal även i kommunerna kan göra att de lättare kan rekrytera och behålla erfarna sjuksköterskor.
• Långsiktig arbetstidsplanering. I dagsläget lägger många chefer alltför mycket tid på att bemanna inför helger. Mycket av bemanningsplaneringen sker dessutom ad hoc, exempelvis genom att man ber några medarbetare stanna kvar och jobba ytterligare ett pass. En långsiktig arbetstidsplanering skulle gynna såväl arbetsgivare som sjuksköterskorna.
Om undersökningen
Undersökningen genomfördes 19–26 februari 2019 mot ett slumpmässigt urval av sjuk­sköterskor i Sverige. Över 1 000 sjuksköterskor har svarat på undersökningen.

Akutsjukvården – krävande men även mycket stimulerande

Anders Widmark, ordförande i Riksföreningen för akutsjuksköterskor samt specialistsjuksköterska inom intensivvård, akutsjukvård och anestesi.
Anders Widmark, ordförande i Riksföreningen för akutsjuksköterskor samt specialistsjuksköterska inom intensivvård, akutsjukvård och anestesi.
Akutsjukvården är ett otroligt dynamiskt arbetsfält för sjuksköterskor, inte minst eftersom akutsjukvården befinner sig mitt i ett paradigmskifte. Akutsjukvården är ett krävande och utmanande men även mycket stimulerande arbetsområde för många olika typer av sjuksköterskor.

– Akutsjukvårdens struktur har förändrats mycket på senare år. Belastningen och andelen patienter med komplexa vårdbehov har ökat. En viktig utmaning är därför att hitta rätt balans mellan arbetsbelastning och antalet sjukskötersketimmar, säger Anders Widmark, adjunkt i omvårdnadsvetenskap, ordförande i Riksföreningen för akutsjuksköterskor samt specialistsjuksköterska inom intensivvård, akutsjukvård och anestesi. Han har tidigare bland annat arbetat med anestesi- och intensivvård, prehospital akutsjukvård och inom Försvarsmakten.

Mångfacetterat arbetsfält
Akutsjukvård är inte begränsad till tid eller organisatorisk tillhörighet, den bedrivs under dygnets alla timmar, oberoende av plats och verksamhet. Det innebär att akutsjukvården av idag är ett mångfacetterat arbetsfält med många olika arbetsgivare för sjuksköterskor.
– En utmaning för akutsjukvården är att förbättra det initiala vårdmötet för att på så sätt kunna tillgodose patientens hela vårdbehov. Samtidigt behöver akutsjukvården kunna kvalitetssäkras för att kunna svara upp mot patientens och samhällets behov av en säker och tillgänglig vård. Detta sammantaget är en betydande utmaning inte minst då det måste genomföras i takt med att sjukvården präglas av en ökad komplexitet, säger Anders Widmark.

Attraktiv löneutveckling
Sextio procent av sjuksköterskorna kan tänka sig att arbeta inom akutsjukvården.
– Det känns otroligt positivt. Samtidigt behöver sjuksköterskor som är verksamma i akutsjukvården erbjudas en attraktiv löneutveckling och kontinuerlig kompetensutveckling som gör att de klarar av en relativt tung vårdbelastning och framförallt att de väljer att stanna kvar, säger Anders Widmark.
– En del i kompetensutvecklingen är specialistutbildning. När det gäller val av specialistutbildningar så är det avgörande att innehållet motsvarar de verkliga behoven av kompetensutveckling som idag finns inom den intrahospitala akutsjukvården, säger Anders Widmark.

Matchar specialistkompetensen
En betydelsefull faktor för att akutsjukvården ska kunna attrahera och behålla fler sjuksköterskor är, enligt Anders Widmark, att den erbjuder rimliga arbetsvillkor. En annan nyckelfaktor för akutsjukvårdens attraktivitet är att specialistutbildade sjuksköterskor erbjuds arbetsuppgifter och utvecklingsmöjligheter som matchar deras specialistkompetens.
– Den viktigaste egenskapen för sjuksköterskor som funderar på att söka sig till akutsjukvården är ett genuint intresse för just den här typen av mångfacetterad sjukvård. Ett intresse för verksamhetsutveckling och kontinuerlig kompetensutveckling är också ett plus. Det finns flera olika specialistsjuksköterskeutbildningar som är relevanta för den intrahospitala akuta vården, eftersom så många olika kategorier av patienter söker sig till akutsjukvården. Därför är även en bred yrkesbakgrund som sjuksköterska förstås en fördel, säger Anders Widmark.

Skulle du kunna tänka dig att arbeta inom akutsjukvården?
Om undersökningen
Undersökningen genomfördes mot slumpmässigt urval av sjuksköterskor 20–24 september 2018.

Allvarliga problem i sjukvården enligt sjuksköterskorna

Cirka 2/3 av sjuksköterskorna anser att utvecklingen inom sjukvård går åt fel håll. Av svaren om vad som går åt fel håll att döma, har svensk sjukvård allvarliga problem som måste lösas nu.

”Vad anser du går åt fel håll inom svensk sjukvård?” Den frågan har sjuksköterskorna som anser att utvecklingen inom svensk sjukvård går åt fel håll svarat på.

Personalpolitik och arbets­belastning
En majoritet av de tillfrågade anser att det råder dålig personalpolitik och att det behövs krafttag för att få yrket attraktivt. Målet måste vara att få befintlig personal med kompetens att stanna kvar i yrket. Som det är nu nöter man ut befintlig personal i för hög takt för att ha en bestående kompetens över tid. Det är få sjuksköterskor på sjukhus som orkar arbeta heltid och även unga riskerar att bli utbrända. Dålig arbetsmiljö, tuffa arbetstider, stress och känslan av otillräcklighet är de vanligaste orsakerna till att sjuksköterskor säger upp sig.

Bättre löneutveckling
I de svar som belyser den dåliga lönen för sjuksköterskor är det framförallt löneutvecklingen och möjligheten till betald vidareutbildning som kommenteras. Alltför mycket pengar går till bemanningsföretag, istället för att ge fast personal skäliga löner.
”Att inte få en rimlig lön gör att jag inte känner mig uppskattad för det jag gör, rädda liv och förbättra människors livskvalitet.”

Kortsiktig planering
För många administratörer, chefer, ekonomer och att stora kostnader läggs på dyra och lyxiga byggnader äventyrar jämlik vård för patienter i hela landet. Man lägger resurser på kortsiktiga lösningar för ”att släcka bränder”. Det finns ingen långsiktig planering som är förankrad hos personalen som arbetar i den dagliga verksamheten.
”Politiker vägrar erkänna bristerna och berätta för allmänheten hur stor krisen är.”

Patientsäkerhet
Man jämför sjukvården med miljön; under alltför lång tid har inte någon tagit ansvar fullt ut och nu ”smälter vården bort”.
Patientsäkerheten är i stor fara då många upplever att patienterna inte längre står i fokus. För mycket dokumentation och personalbrist med långa vårdköer och platsbrist som följd är faktorer som inte går ihop i vårdens ekvation.
De som bestämmer hur vården ska bedrivas är för långt ifrån patienterna och personalen. Vårdkedjan kring varje patient behöver bli en helhet med tydlig kommunikation.
”Det som gått mest åt fel håll är att man inte lyckas behålla personal.”

Vad går åt fel håll inom sjukvården?
1. Dålig personalpolitik.
2. För hög arbetsbelastning.
3. Dålig arbetsmiljö.
4. Dålig löneutveckling.
5. För stora kostnader läggs på annat än sjukvården.
6. Brist på långsiktig planering.
7. Brister i patientsäkerheten.
8. Personalbrist och vårdplatsbrist.
9. Beslut för vården för långt ifrån patienter och personal.
Om undersökningen
Undersökningen genomfördes 19–26 februari 2019 mot ett slumpmässigt urval av sjuk­sköterskor i Sverige. Över 1 000 sjuksköterskor har svarat på undersökningen.

Bättre arbetsvillkor krävs för att vända utvecklingen

Den i särklass viktigaste åtgärden för att för att vända utvecklingen i svensk sjukvård är att förbättra arbetsvillkoren för personalen. Det måste finnas en attraktiv löneutveckling för sjuksköterskor samtidigt som övriga arbetsvillkor förbättras så att sjukvården blir en attraktiv arbetsplats.

De 2/3 av sjuksköterskorna som svarade att utvecklingen inom sjukvården går åt fel håll fick följdfrågan “Vilka åtgärder anser du måste vidtas för att vända utvecklingen till att gå åt rätt håll inom svensk sjukvård?” Här följer en sammanfattning av sjuksköterskornas åtgärder.

Löneutveckling
Lönesättning och löneutveckling för sjuksköterskor har diskuterats under en lång tid. På frågan om vilka åtgärder som behöver vidtas för att vända utvecklingen inom svensk sjukvård hamnar återigen högre lön i centrum. Man menar dock att lönen måste ses i ett större sammanhang och tillsammans med andra åtgärder.
En bättre lönesättning kan också få sjuksköterskor med stor kompetens att komma tillbaka till sjukvården.
”Att vara sjuksköterska är inte ett kall, vi vill ha rimligt betalt för det arbete vi gör.”
Man menar också att pengarna måste finnas, eftersom man hyr in dyr personal från bemanningsföretag när det är brist.

Övriga arbetsvillkor
Löneutvecklingen bör vara rimlig under lång tid och också i kombination med vidareutbildning och större kompetens. Arbetstider och schemaläggning hör också ihop med lönesättning. Många menar att fler önskar arbeta 80% och få full lön. Anledningen är att bristen på sjuksköterskor till stor del beror på att man inte orkar arbeta heltid med det höga tempo och stora ansvar som många sjuksköterskor på sjukhus har idag.
Att överbemanna personalstyrkan för att ge en hållbar arbetssituation nämns. Det ger som följd att arbetsmiljön blir bättre för samtliga på en avdelning. Tillräckligt mycket personal sätter också patienten i fokus igen, då sjuksköterskornas ständiga tidsbrist är en stor fara för patientsäkerheten.

Besluten för sjukvården
Det är en förutsättning att chefer och politiker som ska styra lyssnar på den personal som ska genomföra deras beslut. Man efterlyser kortare beslutsvägar och delaktig personal för att ha kvar kontinuiteten kring patienterna.

Förstatligande
Att förstatliga vården skulle ge bättre förutsättningar för jämlik vård i hela Sverige. ”En stor nationell insats på regeringsnivå där ingen skyller på någon annan, utan alla jobbar mot samma mål.”
”Regeringen måste ta ansvar. Det går inte att lägga allt på kommuner och landsting – det har redan gått för långt.”
Ett gemensamt journalsystem underlättar för personalen och minskar kostnaderna istället för att olika landsting har egna it-lösningar.

Åtgärder som krävs för att vända utvecklingen i svensk sjukvård
1. Rimliga löner och bättre löne­utveckling.
2. Förbättrade övriga arbetsvillkor.
3. Förbättrad arbetsmiljö, arbets­belastning och arbetstider.
4. Överbemanna personalstyrkan.
5. Beslutsfattarna måste lyssna på personalen.
6. Förstatligande av sjukvården för jämlik vård och gemensamma mål.
7. Gemensamma journal- och it-system.
Om undersökningen
Undersökningen genomfördes 19–26 februari 2019 mot ett slumpmässigt urval av sjuk­sköterskor i Sverige. Över 1 000 sjuksköterskor har svarat på undersökningen.

Erfarna sjuksköterskors löner måste höjas

Ingrid Allerstam, specialistsjuksköterska i kirurgisk vård och intensivvård och Lotta Dickman, intensivvårdssjuksköterska på Södersjukhuset.
Ingrid Allerstam, specialistsjuksköterska i kirurgisk vård och intensivvård och Lotta Dickman, intensivvårdssjuksköterska på Södersjukhuset.
En grundutbildad sjuksköterska med 15 års yrkes­erfarenhet bör ha en månadslön på 40 000 kronor. En specialistutbildad sjuksköterska med 15 års erfarenhet som specialist bör ha en månadslön på 48 000 kronor. Det anser sjuksköterskorna i en nyligen genomförd undersökning.

– Dessa lönenivåer är för låga. Det är absolut rimligt med högre löner än så. Kompetensnivån hos grundutbildade sjuksköterskor med femton års yrkeserfarenhet varierar liksom kraven för olika tjänster. Det gäller även för specialister. I lönesättningen måste det göras en korrekt värdering av varje enskild sjuksköterskas kompetens och erfarenhet, säger Ingrid Allerstam, specialistsjuksköterska i kirurgisk vård och intensivvård. Hon har jobbat arton år i klinisk verksamhet, i huvudsak inom akutsjukvården. Sedan 2012 är hon förtroendevald i Vårdförbundet.
Vårdförbundets kongress tog i maj 2018 beslut om att medellönen ska vara minst dubbelt så hög som ingångslönen.

Avgörande för sjukvården
Hon betraktar det som helt avgörande för sjukvårdens utveckling att erfarna sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor får en konkurrenskraftig löneutveckling.
– Löneutveckling under hela yrkeslivet är avgörande för att arbetsgivarna ska kunna rekrytera och behålla erfarna medarbetare som behövs för att sjukvården ska fungera. En löneutveckling som följer sjuksköterskornas kompetens, ansvarsnivå och svårighetsgrad i arbetet borde vara en självklarhet. Det ska även vara självklart att sjuksköterskor får en löneutveckling som är likvärdig med andra jämförbara akademiska yrken, säger Ingrid Allerstam.

Introducerar och handleder
Hon anser att erfarna sjuksköterskor fyller en nyckelfunktion för att säkra vårdens kvalitet, handleda kollegor och utveckla vården.
Ingrid Allerstam betonar vikten av att få erfarna sjuksköterskor att vilja stanna kvar i den kliniska verksamheten, inte minst eftersom de introducerar och handleder kollegor samt sjuksköterskor under utbildning.
– I dagsläget saknas tyvärr erfarna sjuksköterskor på många arbetsplatser. Många känner sig tvingade att säga upp sig från ett jobb de trivs med eftersom de inte får någon löneutveckling, säger hon.

Erfarna garanterar vårdkvalitet
– De lönenivåer som nämns i undersökningen är helt klart rimliga, både för grundutbildade och specialistutbildade sjuksköterskor med lång yrkeserfarenhet. Lönenivåerna borde vara ännu högre utifrån sjuksköterskornas kompetens, ansvarsområde och betydelsen av vårt arbete, säger Lotta Dickman, som varit sjuksköterska i tjugoåtta år och arbetar som intensivvårdssjuksköterska på Södersjukhuset.
Hon hänvisar till forskning som visar att såväl vårdkvaliteten som effektiviteten i arbetet förbättras på arbetsplatser där de erfarna sjuksköterskorna och specialistsjuksköterskorna stannar kvar.

Utarmar kompetenskapitalet
– Erfarna sjuksköterskor är en ovärderlig resurs i hälso- och sjukvården. Många som säger upp sig försvinner från den kliniska verksamheten, vilket förstås minskar tillgången på handledare och medarbetare som kan introducera nyanställda. Det utarmar också det erfarenhetsbaserade kompetenskapitalet på arbetsplatsen. För att uppnå rätt dynamik på en arbetsplats krävs en mix av sjuksköterskor med varierande yrkeserfarenhet, vilket ofta saknas idag, säger Lotta Dickman.
Hon understryker vikten av att de erfarna sjuksköterskorna arbetar nära patienten. Det minskar bland annat vårdköerna och antalet inställda operationer. Det möjliggör även den viktiga kompetensöverföringen sjuksköterskekollegor emellan.
– Den erfarenhetsbaserade kompetensen är värdefull i alla yrken, men i sjuksköterskeyrket har denna kompetens inte fått tillräckligt erkännande, vilket bland annat märks på en bristande löneutveckling för erfarna och specialister, säger Lotta Dickman.

Vilken månadslön anser du att en erfaren sjuksköterska (ej specialistutbildad) med cirka 15 års yrkeserfarenhet som sjuksköterska bör ha?

I genomsnitt anser sjuksköterskorna att en ej specialistutbildad sjuksköterska med cirka 15 års yrkeserfarenhet som sjuksköterska bör ha 40 000 kr i månadslön.
Vilken månadslön anser du att en erfaren specialistsjuksköterska med cirka 15 års erfarenhet som specialist bör ha?

I genomsnitt anser sjuksköterskorna att en specialistsjuksköterska med cirka 15 års yrkeserfarenhet som specialist bör ha 48 000 kr i månadslön.
Om undersökningen
Undersökningen genomfördes 19–26 februari 2019 mot ett slumpmässigt urval av sjuk­sköterskor i Sverige. Över 1 000 sjuksköterskor har svarat på undersökningen.

Höj lönerna för erfarna och specialistsjuksköterskor

Annelie Söderberg, förhandlingschef på Vårdförbundet. Foto: Ulf Huett
Annelie Söderberg, förhandlingschef på Vårdförbundet. Foto: Ulf Huett
Sjuksköterskeyrkets lönenivåer speglar inte dess ansvar, svårighetsgrad och utbildningslängd. För att hindra flykten från yrket krävs att hela yrkeskåren, särskilt specialistsjuksköterskor och sjuksköterskor med lång yrkeserfarenhet, värderas högre.

En nyutexaminerad sjuksköterska har en ingångslön på i genomsnitt 26 000 kronor, medan en sjuksköterska utan specialistutbildning med tio års yrkeserfarenhet har en medellön på 31 000 kronor. Medellönen för specialistsjuksköterskor med fem års yrkeserfarenhet som specialist ligger på 33 000 kronor. Det framgår av Framtidens Karriär – Sjuksköterskas undersökning.
– Ingångslönerna för nyutexaminerade sjuksköterskor har ökat något på senare år, men 26 000 kronor är alltför lågt, i synnerhet för sjuksköterskor som arbetar skift och har obekväma arbetstider. Ingångslönen bör istället ligga på minst 27 500 kronor, säger Annelie Söderberg, förhandlingschef på Vårdförbundet.

Erfarenhet måste löna sig
Hon anser även att genomsnittslönen för grundutbildade sjuksköterskor med tio års yrkeserfarenhet är i underkant och anser att lönenivån istället bör hamna på minst 38 000 kronor.
– Även om lönenivåerna för samtliga sjuksköterskegrupper överlag är för låga så är genomsnittslönen för specialistsjuksköterskor med fem års erfarenhet allra mest oroande. Om de har fem års specialisterfarenhet har de ju förmodligen även hunnit arbeta som grundutbildade sjuksköterskor i några år innan dess, vilket gör den samlade erfarenheten längre. Många i den här gruppen har säkerligen mellan tio och femton års yrkeserfarenhet och bör ha en medellön på minst 45 000 kronor, säger Annelie Söderberg.

Stärk hela yrkets status
Att många lämnar yrket är, enligt Annelie Söderberg, den yttersta konsekvensen av att erfarenhet och specialistkompetens inte värderas tillräckligt högt.
– Erfarna sjuksköterskor och specialister lämnar de tyngre verksamheterna och söker sig istället till mindre krävande verksamheter. Nyckeln till att vända situationen är att lyfta hela sjuksköterskeyrkets status och att inledningsvis höja lönenivåerna för specialistgrupperna. Man bör också prioritera att höja medellönen för erfarna sjuksköterskor, annars riskerar somliga verksamheter att dräneras på just dessa yrkesgrupper, säger Annelie Söderberg.

Löneökning för specialister
– Höjda löner för specialistsjuksköterskor blir en tydlig fingervisning till grundutbildade sjuksköterskor att en specialistutbildning faktiskt lönar sig. En löneökning kan även minska personalomsättningen och minska problematiken med långa operationsköer och stängda vårdplatser. Relativt nya sjuksköterskor behöver också få tydliga exempel på att yrkeserfarenhet faktiskt lönar sig, även i lönekuvertet, säger Annelie Söderberg.

På vilken nivå ligger ingångslönen per månad för en nyutexaminerad sjuksköterska på din arbetsplats?

Den genomsnittliga ingångslönen ligger på cirka 26 000 kr enligt undersökningen.
På vilken nivå ligger månadslönen på din arbetsplats för en sjuksköterska (ej specialistutbildad sjuksköterska) med cirka 10 års yrkeserfarenhet som sjuksköterska?

Den genomsnittliga månadslönen ligger på cirka 31 000 kr enligt undersökningen.
På vilken nivå ligger månadslönen på din arbetsplats för en specialistutbildad sjuksköterska med ca 5 års yrkeserfarenhet som specialistsjuksköterska eller motsvarande?

Den genomsnittliga månadslönen ligger på cirka 33 000 kr enligt undersökningen.
Om undersökningen
Framtidens Karriär – Sjuksköterska genomförde en undersökning mot ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor i Sverige 20–24 september 2018. Statistisk felmarginal 2,5–3,5 procentenheter.

Bra lön och ledarskap – viktigast för attraktiv arbetsgivare

Janí Stjernström, avdelningsordförande i Vårdförbundet Västmanland, Johanna Holmström, specialistsjuksköterska i intensivvård på Västmanlands sjukhus i Västerås och Gudrun Berggren, HR-chef för Skånes universitetssjukvård.
Janí Stjernström, avdelningsordförande i Vårdförbundet Västmanland, Johanna Holmström, specialistsjuksköterska i intensivvård på Västmanlands sjukhus i Västerås och Gudrun Berggren, HR-chef för Skånes universitetssjukvård.

Bra lön, ledarskap, arbetstider, god arbetsmiljö och möjlighet till kompetensutveckling. Det är de fem mest avgörande faktorerna för en arbetsgivares attraktivitet inom hälso- och sjukvården enligt de sjuksköterskorna.

– De faktorer som rankas högst i undersökningen känns inte som någon överraskning. Lönen är självklart en brännhet fråga, men ett kompetent ledarskap är lika viktigt för många; i dagsläget styrs mycket inom vården uppifrån och ner. Rimliga arbetstider så våra medlemmar kan ha ett liv utanför jobbet är också en betydelsefull fråga, i synnerhet för sjuksköterskor som arbetar treskift, säger Janí Stjernström, avdelningsordförande i Vårdförbundet Västmanland och ledamot i Vårdförbundets förbundsstyrelse.

Arbetsglädje viktig
– En faktor som inte nämns i undersökningen men som många sjuksköterskor prioriterar är arbetsglädjen. Arbetsglädjen är helt avgörande för att kunna leverera i utsatta och komplexa vårdsituationer som präglas av etiska utmaningar. För att kunna känna arbetsglädje krävs en arbetsmiljö som ger tid för gemenskap och bekräftelse. Stress motverkar arbetsglädje, så här spelar även rätt bemanning en stor roll, säger Janí Stjernström.
Hon betraktar en god livslöneutveckling, hälsosam vårdmiljö och en ledning som utgår från en personcentrerad vård snarare än stuprörstänk som tre av de mest avgörande faktorerna för en attraktiv arbetsmiljö.
– För att sjuksköterskor ska kunna leverera högkvalitativ omvårdnad krävs att de själva är friska och mår bra, annars genererar sjukvårdens arbetsgivare sina egna patienter. Sjukskrivningar bland sjuksköterskor ökar i hela landet. Arbetsgivare bör betrakta arbetet med att ständigt bli attraktivare som en viktig framtidsinvestering, säger Janí Stjernström.

Vettigt heltidsmått
– Undersökningsresultatet överensstämmer med de faktorer jag och mina kollegor anser väger tyngst för en arbetsgivares attraktivitet. För oss som arbetar treskift är ett vettigt heltidsmått som är lägre än 38,25 timmar i veckan väsentligt för att vi ska orka arbeta heltid. Arbetsbelastning är generellt sett en fråga som vi rankar högt, säger Johanna Holmström, specialistsjuksköterska i intensivvård. Hon är sjuksköterska sedan 2008 och arbetar sedan 2011 på intensivvårdsavdelningen på Västmanlands sjukhus i Västerås.
Löneutveckling är förstås också viktig. På Johanna Holmströms klinik har många specialistsjuksköterskor med mellan tre och tio års yrkeserfarenhet sagt upp sig till följd av att de inte erbjuds någon attraktiv löneutveckling, vilket gör att erfarenhet och kompetens inte lönar sig.

Dyrare att rekrytera
– Att vara en attraktiv arbetsgivare bör vara en nyckelfråga för alla sjukvårdsarbetsgivare. När många sjuksköterskor säger upp sig förlorar de mycket värdefull kompetens som det tar tid att återfå. Det är dessutom dyrare att rekrytera och lära upp nya medarbetare eller att förlita sig på bemanningssjuksköterskor än att investera i att behålla befintliga medarbetare, säger Johanna Holmström.
– En faktor som spelar stor roll är att den högsta ledningen verkligen lyssnar på oss. Om den högsta sjukhusledningen skulle komma till vår avdelning för att träffa oss sjuksköterskor, öka sin förståelse för vår verklighet och våra förutsättningar och lyssna på våra önskemål så skulle det betyda mycket, säger Johanna Holmström.
– Jag känner igen resultatet från andra undersökningar, det är välkända faktorer som många sjuksköterskor brukar ranka högt. Rätt förutsättningar från början med en bra introduktion som ger trygghet i yrkesrollen samt att man känner sig rätt värderad av sin arbetsgivare är några av de viktigaste faktorerna, säger Gudrun Berggren, HRchef för Skånes universitetssjukvård.

Erfarenhet ska löna sig
Hon betonar vikten av att de sjuksköterskor som väljer att stanna och utvecklas på ett arbetsställe ska belönas för det i form av en attraktiv löneut- för attraktiv arbetsgivare veckling i relation till ökad kompetens och ökat ansvar.
– I dagsläget lägger många chefer mycket resurser på att rekrytera nya medarbetare eftersom personalomsättningen är hög och många sjuksköterskor byter jobb. För att bryta denna negativa spiral behöver vi fokusera mer på att behålla befintliga medarbetare och istället lägga mer tid på exempelvis omvårdnadsutveckling, säger Gudrun Berggren.

Närvarande chefer
Att ge första linjens chefer goda förutsättningar att vara synliga för medarbetarna och närvarande i vardagen är en åtgärd, som enligt Gudrun Berggren kan öka arbetsgivares attraktivitet. Även om lön alltid är en aktuell fråga så betraktar hon även arbetsgemenskap och möjlighet till kompetensutveckling som lika viktiga attraktivitetsfaktorer.
– För universitetssjukhusens del handlar utmaningen även om att attrahera rätt medarbetare för att kunna fullfölja sitt uppdrag inom högspecialiserad vård, forskning och utbildning. Universitetssjukvården behöver bli bättre på att marknadsföra sig som stora arbetsgivare med många utvecklingsvägar för sjuksköterskor, säger Gudrun Berggren.

Vilka av följande faktorer kännetecknar en attraktiv arbetsgivare inom hälso- och sjukvården?

1. Bra lön/löneutveckling
2. Bra ledarskap/arbetsledning
3. Bra schemaläggning/arbetstider
4. Möjligheter till kompetensutveckling/vidareutbildning
5. Bra arbetsmiljö
6. Bra team/arbetskamrater
7. Rimlig arbetsbelastning
8. Rimlig bemanning
9. Möjlighet att påverka din arbetssituation
10. Tid till reflektion/återhämtning
11. Bra utvecklingsmöjligheter
12. En trygg och säker arbetsplats
13. Mer tid för patienterna
14. Låg personalomsättning
15. Inte behöva arbeta övertid
16. Möjlighet att arbeta med forskning
17. Annat

Framtidens Karriär – Sjuksköterska genomförde en undersökning mot ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor i Sverige den 16-20 februari 2018.

Sjuksköterskor inte rätt värderade på arbetsmarknaden

Lotta Dickman, intensivvårdssjuksköterska på Södersjukhuset i Stockholm och Vivianne Macdisi, regionråd och ordförande i sjukhusstyrelsen i Region Uppsala (Foto: Magnus Laupa).
Lotta Dickman, intensivvårdssjuksköterska på Södersjukhuset i Stockholm och Vivianne Macdisi, regionråd och ordförande i sjukhusstyrelsen i Region Uppsala (Foto: Magnus Laupa).
87 procent av sjuksköterskorna är inte rätt värderade på arbetsmarknaden utifrån sin kompetens. Det har lett till ökad personalomsättning och minskad kontinuitet som i sin tur försämrat vårdplatssituationen och patientsäkerheten.

– Undersökningsresultatet är en tydlig varningsklocka inför framtiden. Det tyder på att ännu fler sjuksköterskor kommer att lämna yrket eller känna sig tvingade att byta arbetsgivare för att försöka höja sin lön i framtiden. Många sjuksköterskor känner sig nedtryckta och inte tillräckligt respekterade i sin yrkesroll, säger Lotta Dickman, intensivvårdssjuksköterska på Södersjukhuset i Stockholm.
Hon anser att många sjuksköterskor känner sig tvingade att byta arbetsgivare för att höja sin lön. Det ökar förstås personalomsättningen, vilket minskar kontinuiteten i vårdverksamheten.
– Att så många sjuksköterskor inte är rätt värderade på arbetsmarknaden har bidragit till stängda vårdplatser samt uppskjutna operationer och behandlingar. Det leder i sin tur till en ökad oro, stress och lidande bland patienterna, säger Lotta Dickman.

Förbättrad löneutveckling krävs
Hon betraktar en förbättrad löneutveckling under hela karriären som den i särklass viktigaste åtgärden för att fler sjuksköterskor ska bli rätt värderade på arbetsmarknaden. Att öka antalet sjuksköterskor i den kliniska verksamheten är ytterligare en åtgärd som kan förbättra situationen.
– Sjuksköterskor som blir nedvärderade för sin kompetens och det arbete de utför kan bli uppgivna. Det kan leda till att man inte gör sitt bästa på jobbet eftersom det ändå inte spelar någon roll. Man tappar tillit och engagemang och försöker bara överleva och minska eländet för patienterna så gott man orkar. Det här är farligt för hela samhället, säger Lotta Dickman.

Svårt rekrytera och behålla
– Undersökningsresultatet är bekymmersamt, det är viktigt att fundera kring vad resultatet beror på. En orsak kan vara att Vårdförbundet varit framgångsrika med sin kampanj ”Värdera min kunskap”, vilket stärker självkänslan hos de som arbetar i vården. Det är mycket bra. En annan faktor kan vara den ökande pressen i delar av vården, säger Vivianne Macdisi, regionråd och ordförande i sjukhusstyrelsen i Region Uppsala.
Den allvarligaste konsekvensen av att så många sjuksköterskor inte känner sig rätt värderade på arbetsmarknaden är, enligt Vivianne Macdisi, att sjuksköterskeyrket inte upplevs som attraktivt. Svårigheten att rekrytera och behålla sjuksköterskor och en hög personalomsättning försämrar kontinuiteten, pati­entsäkerheten och vårdplatssituationen.

Löner och grundbemanning
Hon betraktar rätt värdering utifrån kompetens som en förutsättning för att sjukvården ska kunna rekrytera och behålla sjuksköterskor.
– Många diskussioner har fokuserat på att säkerställa en god arbetsmiljö och en tillräckligt god grundbemanning i den kliniska verksamheten. Det går inte att bortse ifrån att lönerna behöver höjas parallellt med att grundbemanningen ökar och att arbetsmiljön förbättras, särskilt för specialistsjuksköterskor med stort ansvar och erfarenhet, säger Vivianne Macdisi.
– Vi måste bli tydligare om vikten av ett gott ledarskap, inte minst på avdelningsnivå. Chefer som kan skapa glädje, engagemang och framtidstro på arbetsplatsen och organisera arbetet på ett bra sätt bidrar till en förbättrad arbetsmiljö. Samtidigt behöver avdelningschefer ges rätt förutsättningar från sina chefer för att kunna utöva ett sådant ledarskap, säger Vivianne Macdisi.

Är du som sjuksköterska rätt värderad på arbetsmarknaden utifrån din kompetens?

Avgörande för att stanna: Lön, schemaläggning och arbetsbelastning

Marina Olsson, HR-direktör i Västra Götalandsregionen. Foto: Catharina Fyrberg
Marina Olsson, HR-direktör i Västra Götalandsregionen. Foto: Catharina Fyrberg
90 procent av sjuksköterskorna anser att lön och löneutveckling är en av de viktigaste faktorerna för att stanna hos sina arbetsgivare inom hälso- och sjukvården. 78 procent anser detsamma om bra schemaläggning/arbetstider och rimlig arbetsbelastning, följt av bra arbets­miljö och bra ledarskap.

– Undersökningsresultatet överensstämmer med en liknande undersökning som vi gjort, med undantag för att arbetsmiljö rankades högst i vår undersökning. De faktorer som får sjuksköterskor att vilja stanna känns igen, de har varit ungefär desamma i flera år, säger Stephanie Wichmann, sjuksköterska och Vårdförbundets huvudskyddsombud på Skånes universitetssjukhus.

Bra ledarskap
Hon betraktar ett bra ledarskap som den enskilt viktigaste faktorn för att få sjuksköterskor att stanna hos sina arbetsgivare.
– En kompetent enhetschef som är tillgänglig för sjuksköterskor i den dagliga verksamheten är en nyckelfaktor för en god arbetsmiljö. Många enhetschefer upplever att de inte har tillräckliga resurser för att göra ett bra jobb och verkligen finnas där för sina medarbetare. Utan bra enhetschefer genereras ofta informella ledare, osäkerhet och en sämre arbetsmiljö, säger Stephanie Wichmann.
Ytterligare en viktig faktor för att få sjuksköterskor att stanna är, enligt Stephanie Wichmann, att chefer är lyhörda för sina medarbetares idéer och förbättringsförslag, även när vardagen är stres­sig. Att betrakta varje sjuksköterska som en individuell resurs med olika förutsättningar och erfarenheter är också viktigt.

Minskad administrationstiden
– Undersökningsresultatet överensstämmer med dem undersökningar vi genomfört, men i de brukar att slippa arbeta övertid rankas högre. De faktorer som rankas högst i undersökningen hänger i hög grad ihop. Att kunna ägna mer tid åt patienter handlar om att ha bra förutsättningar att kunna göra sitt jobb. En angelägen fråga för att åstadkomma en bra arbetsmiljö är att minska administrationstiden för sjuksköterskor med hjälp av moderna och synkroniserade it-system, säger Marina Olsson, HR-direktör i Västra Götalandsregionen.
– Jag vill betona ledarskapets betydelse för att få sjuksköterskor att stanna. Vi arbetar exempelvis med att begränsa antalet underställda medarbetare per chef, vilket ska ge dem mer tid för att verkligen leda och stötta sina medarbetare i deras dagliga arbete och driva utvecklingen av verksamheten tillsammans med sina medarbetare. Lönen är viktig, liksom möjlighet till löneutveckling över tid, säger Marina Olsson.

Vilka anser du är de viktigaste faktorerna för att sjuksköterskor ska stanna hos sin arbetsgivare inom hälso- och sjukvården?

stanna_graf