Etikettarkiv: Patientsäkerhet

Omvårdnad i framkant

Fr. v: Katarina Wästberg, avdelningschef, Lena Hansson, avdelningschef, Kunigunde Behrens, avdelningschef, Sia Östlind, avdelningschef, Sofia Eriksson, omvårdnadschef och Marie Nordén, avdelningschef. Foto: Richard Ström
Fr. v: Katarina Wästberg, avdelningschef, Lena Hansson, avdelningschef, Kunigunde Behrens, avdelningschef, Sia Östlind, avdelningschef, Sofia Eriksson, omvårdnadschef och Marie Nordén, avdelningschef. Foto: Richard Ström

Den kirurgiska länskliniken i Region Örebro län erbjuder en stor variation av utvecklande och utmanande arbetsuppgifter för sjuksköterskor, där kan välja att jobba på en av våra vårdavdelningar eller mottagningar, alla med behov av olika kompetenser.

Den kirurgiska länskliniken i Region Örebro län finns representerad på Universitetssjukhuset Örebro samt på länsdelssjukhusen i Karlskoga och Lindesberg, alla med olika typer av utmaningar och möjligheter.
– På kirurgiska kliniken utvecklas du snabbt till en kunnig sjuksköterska då du under kort tid får se många olika kirurgiska sjukdomar och en stor bredd av basal och specifik omvårdnad, berättar Marie Nordén.
– Till Kirurgiska kliniken kommer många olika typer av patienter med kirurgiska åkommor, kompetensen finns då för att möta de flesta diagnoser, konstaterar Sia Östlind.

Jobba hos oss! Klicka här för att läsa mer och ansöka!

Får använda hela sin kompetens
Det finns många skäl till att många väljer att jobba kvar på kirurgklinikerna.
– Jag känner en stor stolthet över det jobb vi utför här. Vi har en positiv anda och tillsammans med kunniga kollegor driver vi förbättringsprojekt inom kvalitet och patientsäkerhet. Arbetsuppgifterna är väldigt varierande och man får använda hela sin kompetens som sjuksköterska, förklarar Katarina Wästberg.
– Vi välkomnar sjuksköterskor med och utan tidigare kirurgisk erfarenhet berättar Kunigunde Behrens.
Med den bredd av vård som länskliniken erbjuder innebär det även många olika spännande karriärvägar.
– Det går att läsa vidare till specialistsjuksköterska samtidigt som man är kvar på kliniken. Men även om man inte utbildar sig vidare finns många positioner som innebär nya utmaningar och utökat ansvar, berättar Lena Hansson.
På Kirurgiska kliniken finns många karriärvägar: exempelvis specialistsjuksköterska inom kirurgisk omvårdnad, kontaktsjuksköterska, stomiterapeut, utskrivningssjuksköterska eller chefs­karriär.

JAG BRINNER FÖR omvårdnad

Jenny Karlsson, Kirurgiska länskliniken avd 39 USÖ.

Mitt namn är Jenny Karlsson och jag arbetar på Kirurgiska länskliniken avd 39 USÖ.

JAG BRINNER FÖR omvårdnad! Kirurgisk omvårdnad är mer än att bara lägga om operationssår, dela ut mediciner, hålla handen, eller att stå där varm och trygg när det stormar. Kirurgisk omvårdnad kräver en holistiskt blick, empati, lyhördhet, kunskap och handlingskraft. Därför älskar jag mitt yrke.

Brinner även för att skapa struktur och bidra med min kunskap i det ibland upplevda kaoset, sätta ord på det vi vet och ser, genom att fylla på verktygslådan hos mina kollegor. Det svåra skall bli enklare och min tanke har alltid varit det skall vara lätt att göra ”rätt”. För att den kirurgiska vården skall vara god behövs ett helhetsperspektiv med fokus på långsiktighet, patientsäkerhet, preventivt arbete med patienten i fokus
Först när de förutsättningarna är uppfyllda kan vi ge en god kirurgisk omvårdnad.

Kirurgiska länskliniken, Region Örebro län

Kirurgiska kliniken är en länsklinik som finns på Universitetssjukhuset Örebro, Karlskoga lasarett och Lindesbergs lasarett. Här vårdas patienter med bland annat sjukdomar i buk, hals och bröst. Kliniken har ett länsuppdrag för akuta och elektiva kirurgiska sjukdomar och bedriver även högspecialiserad vård för utomlänspatienter. Kliniken har sammanlagt 350 medarbetare på enheter för mottagning, vård­avdelning, operation och sekretariat.
www.regionorebrolan.se

www.regionorebrolan.se

Nära hälften har funderat på att lämna yrket

Ami Hommel, ordförande i Svensk Sjuksköterskeförening. Foto: Jonas Hermansson
Ami Hommel, ordförande i Svensk Sjuksköterskeförening. Foto: Jonas Hermansson
I en SKOP-undersökning som gjorts mot Svensk Sjuksköterskeförenings medlemmar framgår att 43 procent har funderat på att lämna arbetet som sjuksköterska under det senaste året. Bland yngre sjuksköterskor har hälften funderat på att lämna yrket.

– Undersökningsresultatet är naturligtvis alarmerande. Samtidigt har nästan sextio procent av sjuksköterskorna inte övervägt att lämna yrket. Svensk och internationell forskning visar att färre sjuksköterskor i vården ger fler dödsfall, längre vårdtider och fler återinskrivningar. När många sjuksköterskor lämnar yrket tvingas man även stänga vårdplatser, vilket självklart är allvarligt, säger Ami Hommel, ordförande i Svensk Sjuksköterskeförening.

Försämrad patientsäkerhet
Bland yngre sjuksköterskor i åldern 22–35 år har 50 procent funderat på att lämna yrket. Det beror troligen, enligt Ami Hommel, på att möjligheterna till reflektion är betydligt färre i yrkeslivet än under studietiden. Svensk sjuksköterskeutbildning är mycket bra, men när unga sjuksköterskor kommer ut i det hektiska arbetslivet och det inte motsvarar de förväntningar som de har kan det leda till samvetsstress. De kanske inte heller erbjuds kontinuerlig fortbildning eller får de möjligheter att ge god omvårdnad som de önskar. Det kan innebära att de byter yrke eftersom de är unga och inte rädda för att skola om sig.
– Att många sjuksköterskor funderar på att lämna yrket innebär att patientsäkerheten inte kan upprätthållas och att det viktiga teamarbetet, där alla professioner tillsammans med patienten fyller lika viktiga funktioner, hamnar i obalans, säger Ami Hommel.

Ami Hommels krav för att fler sjuksköterskor ska vilja stanna kvar i yrket:
• Ett rimligt antal patienter per sjuksköterska. Sjuksköterskor ansvarar i dagsläget för sjukare och mer komplexa patienter jämfört med för exempelvis tio år sedan. Det ökar förstås arbetsbördan. Det är därför viktigare än någonsin att varje sjuksköterska ansvarar för ett rimligt antal patienter.
• Möjlighet till kontinuerlig kompetensutveckling. Sjuksköterskor har rätt till ett livslångt lärande. Kontinuerlig kompetensutveckling är därför helt centralt för alla sjuksköterskor.
• Bra chefsstöd och tydliga rutiner. Sjuksköterskor som får bra chefsstöd känner oftare att de räcker till. De slipper samvetsstress och känslan av att bara hinna med det absolut mest nödvändiga.
• Uppvärdera sjuksköterskors kompetens. Att ledning och kollegor inser vikten av sjuksköterskors kompetens är otroligt viktigt. Det är även en av de faktorer sjuksköterskorna i vår undersökning ansåg som avgörande för att stanna i yrket.
• Sjuksköterskor på samtliga ledningsnivåer. För att omvårdnaden ska få rätt fokus och uppmärksamhet i hela vårdprocessen krävs sjuksköterskor med mandat på samtliga chefsnivåer, såväl i första linjen som högre upp i chefslagren.

Har du funderat på att lämna arbetet som sjuksköterska? Andel som senaste året har funderat på att lämna.

Om undersökningen
Undersökningen gjordes av SKOP på uppdrag av Svensk Sjuksköterskeförening den 14 mars–7 april 2019. Undersökningen gjordes mot ett urval av Svensk Sjuksköterskeförenings cirka 55 000 medlemmar. 1 300 medlemmar svarade på undersökningen.

Chefssjuksköterskor ett måste i sjukhusledningen

Marie Sjödin, chefssjuksköterska och med i ledningsgruppen på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Foto: Staffan Claesson
Marie Sjödin, chefssjuksköterska och med i ledningsgruppen på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Foto: Staffan Claesson
Två av tre läkare anser att det bör finnas en chefssjuksköterska i ledningsgruppen på varje sjukhus. Chefssjuksköterskornas kompetens i patientnära vårdarbete tillför ett betydelsefullt omvårdnadsperspektiv till ledningsgruppens beslut.

– Det är självklart glädjande att många läkare och sjuksköterskor inser värdet i och vikten av att ha chefssjuksköterskor i sjukhusens ledningsgrupper. Samtidigt önskar jag att 100 procent av både sjuksköterskor och läkare betraktade det här som en viktig fråga. Ett skäl till att 33 procent av läkarna inte anser att det bör finnas en chefssjuksköterska i ledningsgruppen kan vara att de helt enkelt inte reflekterat över frågan, säger Marie Sjödin, som är chefssjuksköterska och sitter i ledningsgruppen på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Hon är legitimerad barnmorska samt specialistsjuksköterska i akutsjukvård och har tidigare arbetat med e-hälso- och patientsäkerhetsfrågor.

Värdefull kompetens
Ett skäl till varför chefssjuksköterskor bör ha en självklar roll i sjukhusledningarna är, enligt Marie Sjödin, att man i framtidens sjukvård behöver samverka betydligt mer i kompetensöverskridande team. Den rådande sjuksköterskebristen bidrar också till att omvårdnadsperspektivet blir ett allt viktigare inslag i ledningsgrupperna.
– Chefssjuksköterskor tillför värdefull omvårdnadskompetens till ledningsgruppen, exempelvis i kvalitetsfrågor, patientnära vårdarbete, specifik och basal omvårdnad, personcentrerad vård, patientsamverkan samt kompetensfrågor som berör sjuksköterskans profession, säger Marie Sjödin.

Behövs på alla ledningsnivåer
Hon betonar vikten av att sjukhusens ledningsgrupper representerar en bred men också djup kompetensbas för att kunna ta ställning till de ofta relativt komplexa beslut som krävs.
– Omvårdnadsperspektivet har en nyckelroll, inte minst i ett patientsäkerhetsperspektiv. Det är ett skäl till varför det medicinska perspektivet behöver kompletteras med ett omvårdnadsperspektiv i ledningsgrupperna. Det är också viktigt att sjuksköterskekompetens finns representerad i ledningsgrupperna på alla nivåer. Då säkerställer man att omvårdnadsfrågorna finns med som en påverkansfaktor i alla beslut som fattas, säger Marie Sjödin.

Bör det finnas en motsvarighet till chefsläkare i form av en chefssjuksköterska i ledningsgruppen på varje sjukhus?

Undersökningen genomfördes mot sjuksköterskor 16–20 februari 2018.

Anser du som läkare att det bör finnas en chefssjuksköterska i ledningsgruppen på varje sjukhus?

Undersökningen genomfördes mot läkare 19–22 oktober 2018.

Allvarliga problem i sjukvården enligt sjuksköterskorna

Cirka 2/3 av sjuksköterskorna anser att utvecklingen inom sjukvård går åt fel håll. Av svaren om vad som går åt fel håll att döma, har svensk sjukvård allvarliga problem som måste lösas nu.

”Vad anser du går åt fel håll inom svensk sjukvård?” Den frågan har sjuksköterskorna som anser att utvecklingen inom svensk sjukvård går åt fel håll svarat på.

Personalpolitik och arbets­belastning
En majoritet av de tillfrågade anser att det råder dålig personalpolitik och att det behövs krafttag för att få yrket attraktivt. Målet måste vara att få befintlig personal med kompetens att stanna kvar i yrket. Som det är nu nöter man ut befintlig personal i för hög takt för att ha en bestående kompetens över tid. Det är få sjuksköterskor på sjukhus som orkar arbeta heltid och även unga riskerar att bli utbrända. Dålig arbetsmiljö, tuffa arbetstider, stress och känslan av otillräcklighet är de vanligaste orsakerna till att sjuksköterskor säger upp sig.

Bättre löneutveckling
I de svar som belyser den dåliga lönen för sjuksköterskor är det framförallt löneutvecklingen och möjligheten till betald vidareutbildning som kommenteras. Alltför mycket pengar går till bemanningsföretag, istället för att ge fast personal skäliga löner.
”Att inte få en rimlig lön gör att jag inte känner mig uppskattad för det jag gör, rädda liv och förbättra människors livskvalitet.”

Kortsiktig planering
För många administratörer, chefer, ekonomer och att stora kostnader läggs på dyra och lyxiga byggnader äventyrar jämlik vård för patienter i hela landet. Man lägger resurser på kortsiktiga lösningar för ”att släcka bränder”. Det finns ingen långsiktig planering som är förankrad hos personalen som arbetar i den dagliga verksamheten.
”Politiker vägrar erkänna bristerna och berätta för allmänheten hur stor krisen är.”

Patientsäkerhet
Man jämför sjukvården med miljön; under alltför lång tid har inte någon tagit ansvar fullt ut och nu ”smälter vården bort”.
Patientsäkerheten är i stor fara då många upplever att patienterna inte längre står i fokus. För mycket dokumentation och personalbrist med långa vårdköer och platsbrist som följd är faktorer som inte går ihop i vårdens ekvation.
De som bestämmer hur vården ska bedrivas är för långt ifrån patienterna och personalen. Vårdkedjan kring varje patient behöver bli en helhet med tydlig kommunikation.
”Det som gått mest åt fel håll är att man inte lyckas behålla personal.”

Vad går åt fel håll inom sjukvården?
1. Dålig personalpolitik.
2. För hög arbetsbelastning.
3. Dålig arbetsmiljö.
4. Dålig löneutveckling.
5. För stora kostnader läggs på annat än sjukvården.
6. Brist på långsiktig planering.
7. Brister i patientsäkerheten.
8. Personalbrist och vårdplatsbrist.
9. Beslut för vården för långt ifrån patienter och personal.

Om undersökningen
Undersökningen genomfördes 19–26 februari 2019 mot ett slumpmässigt urval av sjuk­sköterskor i Sverige. Över 1 000 sjuksköterskor har svarat på undersökningen.

Prioritering av omvårdnad stärker patientsäkerheten

Ami Hommel, ordförande Svensk sjuksköterskeförening. Foto: Tomas Södergren
Ami Hommel, ordförande Svensk sjuksköterskeförening. Foto: Tomas Södergren
Majoriteten av sjuksköterskorna anser att patientsäk­erheten i svensk sjukvård är dålig eller inte så god. Enligt Svensk sjuksköterskeförenings ordförande Ami Hommel kan en förhöjd status för omvårdnaden bidra till att lösa problematiken.

– Det är alarmerande att så många sjuksköterskor inte anser att patientsäkerheten är tillräckligt bra. Samtidigt är jag inte förvånad, då vi dagligen ser att sjuksköterskor säger upp sig, ofta eftersom de betraktar arbetssituationen som ohållbar. Ett grundproblem är att omvårdnadsarbetet inte värderas tillräckligt högt, vilket bland annat beror på de strikta hierarkier som tyvärr fortfarande förekommer i sjukvården, säger Ami Hommel.

Måste stärkas
För att omvårdnadsfrågorna ska stärkas i svensk sjukvård krävs, enligt Ami Hommel, att sjukvårdens beslutsfattare blir mer lyhörda för professionsföreningarnas och de fackliga organisation­ernas budskap. De lyfter ofta fram vikten av en förbättrad arbetsmiljö för sjuksköterskor.
– Det behöver också finnas sjuksköterskor som har både mandat och ansvar för omvårdnaden på samtliga ledningsnivåer i hela sjukvården. Det finns inga administrativa eller ekonomiska system som kan ersätta sjuksköterskornas kompetens. En vårdkultur som kontinuerligt implementerar den senaste evidensen och att chefer inte ansvarar för fler än trettio medarbetare vardera är andra viktiga åtgärder, säger Ami Hommel.

Åsidosätt gamla hierarkier
Hon anser att sjuksköterskans betydelse för en kvalitativ och patientsäker vård inte lyfts fram i tillräcklig utsträckning.
För att höja omvårdnadens status krävs även att gamla hierarkier åsidosätts och att man på allvar samverkar i multidisciplinära team där alla har respekt för och förståelse för varandras kompetens.
– I sjukvården saknas ofta en strategisk planering av det livslånga lärandet, en individuell kompetensutvecklingsplan för samtliga sjuksköterskor. Specialistsjuksköterskors kompetens behöver värderas högre. Fler disputerade sjuksköterskor i den kliniska vården kan också bidra till att höja omvårdnadens och därmed även sjuksköterskeyrkets status, säger Ami Hommel.

Hur anser du att patientsäkerheten är inom svensk sjukvård?

Om undersökningen
Framtidens Karriär – Sjuksköterska genomförde en undersökning mot ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor i Sverige 20–24 september 2018. Statistisk felmarginal 2,5–3,5 procentenheter.

Vårdskador ökar när omvårdnad inte utförs

Framtidens Karriär – Sjuksköterskas undersökning visar också att 55 procent av sjuksköterskorna har hoppat över omvårdnadsåtgärder på grund av tidsbrist den senaste veckan.

– Statistiken är skrämmande, den är allvarlig och anmärkningsvärd. Den stämmer dock väl överens med forskningen som visar att då andelen sjuksköterskor sjunker så ökar omvårdnadsåtgärder som inte utförs och vårdskadorna ökar. Samtidigt bör man ta en titt på de sjuksköterskor som anger att de inte behöver hoppa över några omvårdnadsåtgärder. Deras arbete är förmodligen organiserat på ett sätt som ger dem rimliga förutsättningar att hinna med, och vi bör se vad vi kan lära av dem, säger Ami Hommel, ordförande i Svensk sjuksköterskeförening.

Drabbas av samvetsstress
För att komma tillrätta med problemet behövs en översyn av organisationen, bemanningen och arbetsfördelningen. Ami Hommel betonar att även om många sjuksköterskor drabbas av samvetsstress så är det patienterna som blir allra mest lidande. Stress påverkar givetvis sjuksköterskors prioriteringsförmåga, vilket medför ökade patientsäkerhetsrisker, vilket kan få allvarliga konsekvenser för den enskilde patienten.

Har du hoppat över omvårdnadsåtgärder på grund av tidsbrist den senaste veckan?

57% av sjuksköterskorna inom landstingsdriven sjukvård svarar ja och
61% av sjuksköterskorna inom kommunal sjukvård svara ja.
Svaren är endast från sjuksköterskor som arbetar med omvårdnad.

Om undersökningen
Framtidens Karriär – Sjuksköterska genomförde en undersökning mot ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor i Sverige 20–24 september 2018. Statistisk felmarginal 2,5–3,5 procentenheter.

Erfarna sjuksköterskor livsviktiga inom sjukvården

Vilka konsekvenser kan det få om fast anställda sjuksköterskor med lång erfarenhet saknas inom sjukvården? Svaren från sjuksköterskorna är entydiga – patientsäkerheten hotas.

Ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor i Sverige fick frågan ”Vilka konsekvenser kan det få om det saknas fast anställda sjuksköterskor eller specialistsjuksköterskor med lång erfarenhet på en sjukvårdsenhet?”

Stor oro för patientsäkerheten
Patientsäkerheten nämns i så gott som alla svar i undersökningen. Erfarenhet gör att man kan agera snabbare om en patient exempelvis blir sämre. Om det bara finns oerfaren personal på en enhet kan det få svåra konsekvenser för patienternas säkerhet. Det måste kännas tryggt för patienter på alla sjukvårdsenheter, och nyckeln till det är erfaren och kunnig personal.
Man menar också att utan erfaren fast anställd personal är det risk för att rutiner inte följs vilket även det får negativa effekter för patienterna. De som arbetar på en avdelning utan erfaren personal får en mycket mer stressande situation vilket kan medföra att de slutar och arbetsplatsen blir mindre attraktiv.
Studier visar även att när det finns tillräckligt med sjuksköterskor ökar patientsäkerheten.

Konsekvenser
”Patienter skadas eller i värsta fall dör. Jag har sett det flera gånger och det var avgörande för mitt beslut att lämna landstinget. Jag var rädd för att lämna arbetsplatsen när passet var slut då kollegorna som var kvar inte hade tillräcklig erfarenhet.”
Andra konsekvenser som nämns är felmedicinering, man känner inte igen symtom, svårt att ta beslut om man är osäker. Det kan gå så långt att patienter dör, vilket enligt några redan sker idag.
Man menar också att fast anställd personal som har erfarenhet driver en avdelning och värnar om den och dess patienter. Med erfarenhet ser man också förbättringspotentialer.

Mentorer och förebilder
Erfarna sjuksköterskor måste finnas för att yngre och nyutexaminerade ska få den handledning de behöver. Arbetsmiljön blir dessutom mindre stressande om det alltid finns någon att rådfråga när man är osäker. Avsaknad av erfarna sjuksköterskor gör också att man tappar mycket kompetens som är nödvändig inom vården.
”Nyutbildade sjuksköterskor är dåligt förberedda för sitt yrke. Stöttning från erfarna sjuksköterskor är ett måste för att få kvalitet i vården.” Så mycket av kompetensen som erfarna sjuksköterskor samlar på sig går inte att läsa sig till, och krävs på varje arbetsplats för att lotsa in nya kollegor tryggt och säkert för alla parter.

Konsekvenser om det saknas fast anställda sjuksköterskor med erfarenhet:
1. Patientsäkerheten hotas
2. Personal slutar
3. Sämre vård
4. Rutiner försvinner
5. Nya har ingen att rådfråga
6. Sämre arbetsmiljö
7. Utvecklingsarbetet stannar av
8. Kompetens går förlorad inom sjukvården

Om undersökningen
Framtidens Karriär – Sjuksköterska genomförde en undersökning mot ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor i Sverige 20–24 september 2018. Statistisk felmarginal 2,5–3,5 procentenheter.

Vård i trygga, säkra händer vid Danderyds opererande kliniker

Joanna Kamph, sjuksköterska på kirurgkliniken på Danderyds sjukhus. Foto: Gonzalo Irigoyen
Joanna Kamph, sjuksköterska på kirurgkliniken på Danderyds sjukhus. Foto: Gonzalo Irigoyen
På den kirurgiska avdelningen vid Danderyds sjukhus får sjuksköterskorna lära sig något nytt varje dag. Att rikta in sig på kirurgisk vård på ett akutsjukhus innebär en fantastisk introduktion till sjuksköterskeyrket och är både utvecklande, utmanande och spännande.

Sjuksköterskan Joanna Kamph tog sin examen från Sofiahemmet för två år sedan och sökte sig genast till Danderyds sjukhus. En kort period provade hon en annan inriktning, men hon sökte sig snabbt tillbaka till kirurgkliniken i Danderyd.
– Jag älskar verkligen det kirurgiska arbetet, både det akuta och det elektiva. Här får man arbeta såväl med omvårdnad som med det medicinska, så det är en utmärkt specialisering för nyutexaminerade sjuksköterskor. Eftersom jag arbetar både som sjuksköterska och som vårdsamordnare får jag insikt i andra instanser och professioner, vilket ger mig en bättre förståelse för olika gruppers förutsättningar.

Samarbete ger bred kunskap
Joanna berättar att samarbetet inom kirurgkliniken på kirurgen, urologen och ortopeden medför att den kunskap man får sig till livs är väldigt bred och omfattar allt från mediciner och smärtlindring till antibiotika, sondsättning och dropp.
– Man stöter på något nytt varje dag. Dessutom lär man sig snabbt att hantera det höga tempot och det är en stor fördel oavsett vilken inriktning man sedermera väljer. Överlag trivs jag väldigt bra här i Danderyd – vi hjälps åt och stämningen är väldigt lyhörd.
Där får hon medhåll av kollegan Malin Rehn på urologen, som säger att både förslag på förbättringar och fortbildningsinitiativ uppmuntras från ledningshåll. Samtidigt erbjuder sjukhuset en mängd alternativ för kompetensutveckling redan från dag ett.
– Jag går just nu Danderyds inskolningsår, vilket alla nya sjuksköterskor här får ta del av. Det omfattar ett flertal utbildningsdagar och simuleringsdagar samtidigt som man får chansen att reflektera och diskutera kring situationer man stöter på och att träffa andra i samma situation. Kurserna innefattar allt från hygienrutiner till patientsäkerhet och ger verkligen en trygghet i yrkesrollen. Dessutom blir vi avlastade av såväl kliniska farmaceuter som vårdsamordnare och det är en stor lättnad när man är kommer ny, konstaterar Malin, som är sjuksköterska på urologiska avdelningen.

Omfattande kompetenssatsningar
Utöver inskolningsåret finns Clinicum, sjukhusets utbildningscentrum, där sjuksköterskorna kan träna på HLR, förflyttning, sondsättning och mycket mer. Dessutom anordnas regelbundna föreläsningar, både specifikt för de olika avdelningarna och allmänna dito som alla medarbetare kan dra nytta av. Ytterligare ett exempel på utvecklingsmöjligheter är de så kallade omvårdnadsluncherna, tematiska föreläsningsseminarier som ofta hålls under luncherna.
En av de sjuksköterskor som handleder inskolningen är Jessica Eriksson, sjuksköterska och klinisk omvårdnadsledare (KOL) på ortopeden. Som KOL har hon ansvar för att upprätthålla kompetens och vara en trygghet som skapar ett gott arbetsklimat mellan arbetskollegor. Rollen är problemlösningsorienterad med fokus på förbättringsarbete och att vara en förebild i den kliniska verksamheten. Jessica har själv gått flera kurser och utbildningar, bland annat inom ledarskap och pedagogik, vilket har gett henne kunskaper som hon sedermera fört med sig tillbaka till avdelningen. Hon poängterar att det som erfaren sjuksköterska är viktigt att erbjuda stöd och hjälp, inte enbart för att skapa förutsättningar för att lära av varandra utan för att ge patienterna bästa möjliga vård.
– Vi arbetar systematiskt med parmedicin utifrån evidensbaserade mallar, alltså i tvärprofessionella team, så att man alltid har stöd av varandra. Här på ortopeden har vi till exempel hjälp av en medicinläkare, vilket är en enorm resurs för oss. Dels blir det mer patientsäkert och dels kan vi dra nytta av varandras perspektiv och utbyta kunskap. Det är oerhört lärorikt och gör att vi tillsammans skapar en personcentrerad vård, där patienten kan vara delaktig i sin egen behandlingsprocess.

Trygg personal – trygga patienter
Sofia Holmstrand, sjuksköterska på kirurgiska avdelningen på kliniken, instämmer i kollegornas kommentarer. Hon betonar att strävan efter att utvecklas och utmanas i kombination med det starka fokuset på personcentrerad och patientsäker vård är något som präglar hela sjukhuset.
– Danderyds sjukhus har ett motto, som är: vård i trygga, säkra händer. För mig betyder det i första hand att patienterna ska vara trygga och säkra, men det förutsätter också att vi som medarbetare känner samma sak. Introduktionsåret gör att man har en stadig plattform att utgå ifrån, det finns omfattande kompetens ute på avdelningarna och personalen jobbar evidensbaserat. På så sätt blir det både tryggt och säkert för både personal och patienter. Det är en fantastisk känsla att vara en del av en sådan miljö, avslutar hon.

Malin Rehn, sjuksköterska på urologen, Sofia Holmstrand, sjuksköterska på kirurgiska avdelningen och Jessica Eriksson, sjuksköterska på ortopeden. Foto: Gonzalo Irigoyen
Malin Rehn, sjuksköterska på urologen, Sofia Holmstrand, sjuksköterska på kirurgiska avdelningen och Jessica Eriksson, sjuksköterska på ortopeden. Foto: Gonzalo Irigoyen

Ortopedkliniken och kirurg- och urologkliniken, Danderyds sjukhus
Danderyds sjukhus är ett av de största akutsjukhusen i Sverige. Vi bedriver universitetssjukvård med utbildning och forskning kring våra vanligaste folksjukdomar. Det viktigaste för oss som jobbar här är att våra patienter känner sig trygga och säkra och får bästa möjliga vård och behandling. Det målet arbetar vi mot varje dag – tillsammans.

Ortopedkliniken och kirurg- och urologkliniken
Danderyds Sjukhus AB
182 88 Stockholm

Vid frågor kontakta:
Vårdchef, Kristina Olausson
E-post: kristina.olausson@sll.se
Tel: 08-123 592 99
www.ds.se

I Sörmland är både patienter och personal i fokus

Åsa Andersson sjukhuskoordinator på Mälarsjukhuset där Resursenheten ingår, Mattias Godlund, enhetschef på sjukvårdens larmcentral och Carina Erlandson, vård­enhetschef på Ögonkliniken i Eskilstuna. Foto: Pierre Pocs
Åsa Andersson sjukhuskoordinator på Mälarsjukhuset där Resursenheten ingår, Mattias Godlund, enhetschef på sjukvårdens larmcentral och Carina Erlandson, vård­enhetschef på Ögonkliniken i Eskilstuna. Foto: Pierre Pocs
Landstinget Sörmland har under en längre period valt att utveckla sina avdelningar för att förbättra villkoren för både patienterna och de anställda. Nu satsar landstinget ytterligare på att vidareutveckla såväl sitt arbetssätt som vårdkvaliteten.

Vårdens snabba utveckling innebär både möjligheter och utmaningar och det gäller för de svenska landstingen att hålla sig à jour med nya metoder och rön. I Landstinget Sörmland har man valt att möta utmaningarna med bästa tänkbara verktyg – sina medarbetare.
– Bara under de senaste tio åren har vårt arbetssätt förändrats väldigt mycket. Det har tillkommit nya behandlingsbara diagnoser och gränserna för vem som arbetar med vad har flyttats för att kunna möta det ökade patientflödet. Det är utvecklande och förutsätter att man hänger med i sin fortbildning och vi lägger stor vikt vid kompetensutveckling, berättar Carina Erlandson, som är vårdenhetschef på Ögonkliniken i Eskilstuna.
Carina har varit ögonsjuksköterska sedan 1986 och har arbetat vid Ögonkliniken på Mälarsjukhuset sedan 1989. Sedan ett år är hon vårdenhetschef.
– Det är ett roligt och tacksamt jobb som är i ständig förändring. För att möta behovet av utveckling finns såväl interna som externa utbildningar som hjälper oss att stärka vår kompetens, berättar hon. För de sjuksköterskor som är intresserade av ögonsjukvård erbjuder vi betalad vidareutbildning.

Bygger en viktig funktion
Kollegan Mattias Godlund, enhetschef på sjukvårdens larmcentral, ger Carina sitt medhåll och betonar att utvecklingssatsningarna tar sina avstamp i de olika enheternas unika behov.
– Tidigare drevs larmverksamheten av en extern aktör, men sedan i november sköts den i landstingets egen regi och 112-samtalen besvaras av sjuksköterskor. Det är en ganska unik verksamhet; vi gör akuta medicinska bedömningar över telefon, vilket innebär snabba beslut och många patientmöten varje dag. Det är oerhört stimulerande, men ställer ganska specifika krav på medarbetarnas kompetens.
Landstinget tog över prioritering av 112-samtal och dirigering av ambulanserna med önskan att förbättra och effektivisera arbetet. Även om syftet med larmcentralen är att höja kvaliteten på bedömningarna, har det redan medfört en minskning av både antalet ambulansuppdrag och antalet Prio 1-uppdrag vilket ger en ökad ambulansberedskap för Sörmlands invånare.
– Det är intressant att vara med och bygga upp en så viktig funktion, och väldigt roligt att se att vi gör nytta. För att se till att våra medarbetare besitter relevanta kunskaper erbjuder vi utbildningstillfällen halvårsvis, som exempelvis inkluderar HLR-repetition, samtalsmetodik, medicinskt beslutsstöd och mycket annat.

Tillgodoser sjuksköterskornas krav
Styrkan hos landstingets resursenhet ligger i möjligheten för sjuksköterskorna att se en uppsjö olika avdelningar inom samma arbetsplats. Åsa Andersson, sjukhuskoordinator vid Resursenheten, betonar att det resulterar i en bred kompetensbas och en varierad och spännande arbetssituation.
– Vår utveckling beror lite på övriga avdelningar, men det innebär också att vi får ta del av enormt många olika arbetssätt och situationer. Det skapar också möjligheten för våra sjuksköterskor att verkligen få insikt i var de trivs bäst och vad de vill fördjupa sig inom – man får i mångt och mycket ta ansvar för sin egen kompetensutveckling och alla utformar en individuell kompetensplan i samråd med sin chef. Vi försöker tillgodose allas krav, vare sig det gäller utbildning, schemaläggning eller möjlighet för återhämtning.

Förbättrad patientsäkerhet
Alla tre är överens om att Landstinget Sörmlands satsningar på medarbetarna har lett till förbättrad patientsäkerhet, vilket till syvende och sist är det absolut viktigaste.
– Våra avdelningar har olika förutsättningar och olika utmaningar, men tack vare att landstinget har valt att så tydligt fokusera på sjuksköterskornas villkor och behov har vi fått mycket bättre förutsättningar för att ha patientsäkerhet och patient i centrum. Landstinget äger hela vårdkedjan; vi följer patienterna från samtal via ambulans till sjukhus och kan därmed säkerställa att vi har en personcentrerad vård, med rätt åtgärd i rätt tid. Det är det centrala, avslutar Åsa.

Landstinget Sörmland
Sörmland ska bli Sveriges friskaste län. För att komma dit behöver Landstinget Sörmland arbeta långsiktigt och strategiskt med att främja varje persons rätt till god hälsa, kultur och utbildning och för att förebygga sjukdom och ohälsa. Som nyexaminerad sjuksköterska får du personlig inskolning och en mentor, och erbjuds ett särskilt introduktionsprogram.

Landstinget Sörmland
Tel vxl: 0155-24 50 00
E-post: landstinget.sormland@dll.se
www.landstingetsormland.se

Följ oss gärna på facebook:
www.facebook.com/lstsormlandJobbahososs


Brist på kompetens ökar risken för vårdskador

Carina Skoglund, sjuksköterska, sakkunnig i patientsäkerhet.
Carina Skoglund, sjuksköterska, sakkunnig i patientsäkerhet.

Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag genomfört en kartläggning, nulägesbeskrivning och analys av hur brister i kompetensförsörjning och bemanning påverker risken för vårdskador i hälso- och sjukvården. Rapporten visar på ett samband mellan otillräcklig bemanning och kompetens och ökad risk för vårdskador.

– Vår undersökning, som fokuserar på akutsjukvård och förlossningsvård och omfattar yrkeskategorierna läkare, sjuksköterska och barnmorska, har genomförts i form av vetenskaplig litteraturöversikt, djupintervjuer med patientsäkerhetsexperter och professionsföreträdare, fokusgruppsintervjuer med vårdpersonal och enkäter till verksamhetschefer. Respondenterna beskriver att brist på kompetens påtagligt ökar risken för vårdskador. Underbemanning beskrivs snarare som ett arbetsmiljöproblem, som är lättare att kompensera för än bristande kompetens, säger Carina Skoglund, sjuksköterska, sakkunnig i patientsäkerhet och projektledare för Socialstyrelsens rapport ”Kompetensförsörjning och patientsäkerhet – Hur brister i bemanning och kompetens påverkar patientsäkerheten”, som presenterades den 28 februari 2018.

Kompetens = patientsäkerhet
När det gäller kompetens och risken för vårdskador är det mer kopplat till erfarenhet än den formella utbildningen. Flera respondenter anser att enskilda medarbetare med otillräcklig kompetens inte nödvändigtvis behöver innebära någon risk för patientsäkerheten om det finns tillräcklig kompetens hos de andra i vårdteamet. Otillräcklig kompetens kan exempelvis handla om att det finns många nyutexaminerade och oerfarna sjuksköterskor på en vårdavdelning eller att personalomsättningen är hög, vilket innebär att många medarbetare inte har någon längre erfarenhet från just den arbetsplatsen. Rapporten visar samband mellan högre bemanning av sjuksköterskor och läkare ger en lägre dödlighet och färre vårdskador.
– Den riskfaktor som anses ha störst inverkan på patientsäkerheten är brister i kommunikationen mellan patient, vårdpersonal och anhöriga. Ökad arbetsbelastning medför ökad stress och stress ökar risken för misstag. Förutsättningarna för god kommunikation försämras avsevärt vid utlokalisering, hög personalomsättning och sämre personalkontinuitet och, inte minst, vid hög arbetsbelastning, säger Carina Skoglund.

Bristande bemanning påverkar
Enligt rapporten är lindriga vårdskador betydligt vanligare än allvarligare skador. Bristande personalkontinuitet, hög arbetsbelastning och bristande handledning påverkar i sin tur risken för att lindriga vårdskador ska uppstå i akutsjukvården.
– Exempel på situationer där brist på kompetens och bemanning har påverkat patientsäkerheten är i förlossningsvården. När barnmorskan inte kunnat vara närvarande under hela förlossningen kan den födande kvinnan uppleva otrygghet, vilket leder till fler samtalspatienter som behöver hjälp att bearbeta sin förlossningsupplevelse. Ett annat exempel är hämtat från en akutmottagning där man inte upptäckte en fraktur hos en patient eftersom patienten undersöktes av en olegitimerad läkare som saknade tillräckligt stöd från legitimerade kollegor, säger Carina Skoglund.

Hög personalomsättning risk
59 procent av sjuksköterskorna anser inte att personalomsättningen är på en rimlig nivå i deras organisation.
– Hög personalomsättning innebär förstås brister i personalkontinuiteten, med fler oerfarna medarbetare som behöver introduktion och handledning. Även sjuksköterskor med lång yrkeserfarenhet kan ju vara oerfarna när de kommer till nya arbetsgivare med nya rutiner och arbetssätt. Hög personalomsättning påverkar patientsäkerheten, säger Carina Skoglund.

Avdelningar utan sjuksköterskor
96 procent av sjuksköterskorna anser inte att sjukvårdsavdelningar bemannade utan sjuksköterskor kan ge en patientsäker vård.
– Att driva en vårdavdelning helt utan sjuksköterskor kan medföra patientsäkerhetsrisker eftersom det då saknas rätt kompetens för att göra omvårdnadsbedömningar och sätta in förebyggande åtgärder. I sjuksköterskans kompetensområde ingår ju även läkemedelshantering, där kan det också uppstå en ökad risk på en avdelning utan sjuksköterskor, avslutar Carina Skoglund.

Är personalomsättningen på en rimlig nivå inom din organisation?

Kan sjukvårdsavdelningar bemannande utan sjuksköterskor ge en patientsäker vård?

Åtgärder för att stärka patientsäkerheten
Att integrera patientsäkerhetsarbetet med arbetsmiljöarbetet.

Att vårdgivarna får ett ökat stöd i sitt systematiska patientsäkerhetsarbete från exempelvis Socialstyrelsen.

Nationella forum för patientsäkerhet som bland annat Socialstyrelsen kan arrangera.

Relevanta mått och indikatorer på exempelvis lindriga vårdskador. Det underlättar bland annat vårdgivarnas egenkontroll av patientsäkerheten, och uppföljning av interventioner.