Etikettarkiv: Region Gävleborg

Utvecklas med oss i Västra Gästrikland!

Mija Forsberg, distriktssköterska, Elin Ahtinen, vårdenhetschef och Linda Berglund, distriktssköterska. Foto: Alexander Lindström
Mija Forsberg, distriktssköterska, Elin Ahtinen, vårdenhetschef och Linda Berglund, distriktssköterska. Foto: Alexander Lindström

I primärvården i västra Gästrikland har du som distriktssköterska en central roll. Här ligger man i framkant när det gäller sjuksköterskeledda mottagningar, utbildning och kompetensutveckling. Här kan du jobba i såväl glesbygden som stan och har fantastisk natur inpå knuten.

Primärvården i Västra Gästrikland är något av en pionjär i att låta sjuksköterskor ta över uppgifter som läkare traditionellt utfört. Det har fallit mycket väl ut, för såväl medarbetarna som patienterna.
– För patienterna är det ofta mindre dramatiskt att komma till en sjuksköterska, och faktum är att de ofta begär det om de får välja. Vi har fått en mycket bättre tillgänglighet, och för mig som distriktssköterska är det väldigt roligt att kunna fördjupa mig i ett område och bredda min kompetens, säger Linda Berglund, som ansvarar för blodtrycks- och hjärtsviktsmottagningen på Hofors Hälsocentral.

Jobba med oss inom primärvården. Klicka på jobben nedan för mer information och ansök


Distriktsköterska till Sandviken Norra Din hälsocentral (Sista ansökningsdag har passerat)

Distrikssköterska/BVC-sköterska till Ockelbo Din hälsocentral (Sista ansökningsdag har passerat)

Distriktsköterska/sjuksköterska till Sandviken Södra Din hälsocentral (Sista ansökningsdag har passerat)

Klicka här för att se alla våra lediga tjänster

Jämlik vård
Kollegan Mija Forsberg, som är distriktssköterska och astma-KOL-allergispecialistsjuksköterska på Sandviken Norra Din hälsocentral, framhåller att de sjuksköterskeledda mottagningarna även är ett led i att få en jämlik vård. I glesbygd kan det vara en utmaning att tillhandahålla rätt kompetens för mer komplexa diagnoser och behandlingar. Mija ansvarar för astma-KOL-allergi-mottagningen, som samarbetar med samtliga fem hälsocentraler i distriktet.
– Sedan ett år tar vi emot patienter från hela verksamhetsområdet, så att vi kan säkerställa att alla får vård på lika villkor och av samma höga kvalitet. Vi arbetar med effektiv diagnostik, behandling och rutinmässig uppföljning. Vi har varit tidigt ute med att tänka på det viset och det fungerar väldigt bra. Det är roligt att träffa patienter från hela området och utveckla den här viktiga vården, säger hon.

Innovativt
Även annan vård bedrivs i ett samlat grepp mellan hälsocentralerna, där olika kompetenser samarbetar, exempelvis diabetesskolan.
– Vi är inte rädda för att pröva nya, innovativa arbetssätt, och sjuksköterskorna är ofta basen i det, berättar Elin Ahtinen, vårdenhetschef på Ockelbo hälsocentral.
– Sjuksköterskor medverkar aktivt till att utveckla och driva nya modeller, vilket är till stor nytta för patienterna och ger sjuksköterskorna många olika karriärvägar. Det är något som verkligen utmärker regionen att man satsar på att medarbetarna ska kunna utvecklas!

Primärvården i Västra Gästrikland

Primärvården i Västra Gästrikland består av två hälsocentraler i Sandviken, en hälsocentral i Hofors, en i Ockelbo och en i Storvik. De arbetar med ett brett uppdrag med både akutsjukvård och planerad mottagning. För dig som är sjuksköterska erbjuder primärvården i Västra Gästrikland ett stort utbud av utbildning och kompetensutveckling och en rad olika spännande karriärvägar, bland annat betald vidareutbildning till distriktssköterska. Här finns dessutom en blandning av stad och glesbygd, vacker natur och ett rikt utbud fritidsaktiviteter och kultur!

Nyfiken? Läs mer på: www.regiongavleborg.se

Vårdpersonal skapar framtidens psykiatri

Polina Björk, sjuksköterska och Ines Spångberg, sjuksköterska och projektledare. Foto: Peter Engström
Polina Björk, sjuksköterska och Ines Spångberg, sjuksköterska och projektledare. Foto: Peter Engström

Bättre bemötande, tillgänglighet och vårdkvalitet, ökad patientsäkerhet och en förbättrad arbetsmiljö. Det är några av resultaten från ett sjuksköterskedrivet utvecklingsprojekt inom vuxenpsykiatrin i Hudiksvall.

Polina Björk blev färdig sjuksköterska 2019 och arbetade sedan inom psykiatri på olika kliniker. I december 2020 kom hon som bemanningssjuksköterska till vuxenpsykiatrin på Hudiksvalls sjukhus. Tanken var att hon skulle stanna ett par månader, men blev kvar.
– Jag tackade ja till en fast anställning. Här finns en god arbetsmiljö och en kultur med stark tillit till personalen. Det gör att jag trivs väldigt bra.
Vid sjukhuset i Hudiksvall finns den allmänpsykiatriska slutenvården som ger vård och behandling till personer i behov av akut och intensiv psykiatrisk vård. Det har dock saknats en akut psykiatrisk akutmottagning, fram tills nu.
– Vi genomför nu stora förändringar. Vi arbetar med att förbättra det akuta omhändertagandet och vårdkvaliteten, särskilt för patienter med mer vårdkrävande behov. Två vårdavdelningar ska bli en enhet, fast med tre specialiteter i form av en vårdavdelning, en psykiatrisk akutvårdsavdelning och vi kommer att få en psykiatrisk akutmottagning som är öppen dygnet runt, säger Ines Spångberg, sjuksköterska och projektledare.

Tillit till personalen
Projektet startade förra året. Vårdpersonalen har fått ett stort mandat att identifiera hinder och utmaningar och tillsammans driva utvecklingen för att på bästa sätt möta framtidens behov. I projektet deltar även brukarföreningar, patienter och närstående med sina erfarenheter och perspektiv.
Vinsterna är många, menar Ines Spångberg.
– Vår kunskap och kompetens efterfrågas och tas till vara. För patienterna innebär det ett bättre bemötande och omhändertagande. Vi har satsningar på kurser och utbildningar för närstående. Vi erbjuder även utbildningar för vårdpersonalen för att de ska kunna subspecialisera sig och möta de särskilda behov som våra patienter har.
För Polina har engagemanget i projektet varit utvecklande och stimulerande.
– Jag kommer själv att på sikt utbilda mig till specialistsjuksköterska inom psykiatri. Vi har verkligen fått ledningens tillit att bygga upp en modern verksamhet från golvet, utifrån de behov som vi har identifierat. Många goda idéer och mycket energi frigörs när vårdpersonalen bjuds in att vara delaktiga. De stora vinnarna är våra patienter.

Region Gävleborg – Psykiatri

Är du också intresserad av att vara med och skapa framtidens psykiatri i Hudiksvall?
Hör av dig så pratar vi vidare kring hur du kan passa in i teamet.

Kontakt:
Ines Spångberg
Projektledare
Region Gävleborg
Telefon: 0650-299 18
ines.spangberg@regiongavleborg.se

regiongavleborg.se

Introduktion i par

Foto: Högskolan i Gävle

I ett projekt i Gävle har man infört att sjuksköterskor får jobba i par under sin VFU. Sjuksköterskan och forskaren Ylva Pålsson menar att så kall­ad peer learning ökar både kunskap och självkänsla.
– Inom vården är man så van vid att göra saker på ett visst sätt, men studenterna är inte lika inrutade och kan tänka lite utanför boxen.

Ylva Pålsson är sjuksköterska och forskare vid Högskolan i Gävle. Hon ägnade sin avhandling åt så kallad peer learning, där två studenter eller nyutexaminerade sjuksköterskor får gå bredvid varandra i par och hjälpas åt. Avhandlingen bestod av fyra studier, med bland annat intervjuer och en randomiserad studie. Studenterna gick på Högskolan i Gävle och de nyutexaminerade sjuksköterskorna arbetade inom Region Gävleborg eller Tiohundra.
– Det stora fyndet var att man kunde se att de som fått peer learning trodde på sin förmåga mycket mer. Det var signifikanta skillnader, säger Ylva Pålsson.

”Peer learning är mer ett tankesätt, där handledaren ska vara mer som ett bollplank.”

Starkare tro på sig själv
Hon tittade dessutom på 20 olika variabler, där de som haft peer learning förbättrade sig på 13 punkter på bara två veckor, medan de med traditionell handledning bara ökade i fyra.
– De stora övergripande områdena jag tittade på var kritiskt tänkande, att uppnå lärandemålen, tro på sig själv, tro på sin förmåga. Jag tittade på strukturell och psykologisk empowerment. Om man tror på sig själv ger man sig själv större möjligheter än om man inte tror på sig, då försöker man inte lika hårt.
Ylva Pålsson fortsätter:
– Det är en stor skillnad och det får en att tänka på att det händer något i deras lärande och i deras mående, för man vet också att man måste må bra och känna sig trygg för att kunna lära.

”Måste förändras”
Och i sina observationer har Ylva Pålsson sett exempel på hur peer learning leder till kreativa lösningar utanför boxen.
– Ett par hade en patient som var orolig, och handledaren föreslog ett läkemedel. Men så pratade studenterna med varandra och kom på att man kunde testa att ringa upp patientens fru istället. I slutändan behövdes inget läkemedel.
Peer learning har börjat införas på vissa platser med verksamhetsförlagd utbildning.
– Vi har gjort det här med traditionell handledning i hundratals år, och att förändra det tar tid. Men jag tror att det måste förändras, och peer learning är egentligen en enkel sak att införa på VFU. Det är mer ett tankesätt, där handledaren ska vara mer som ett bollplank, säger Ylva Pålsson.
Nackdelar med peer learning kan vara att man jämför sig med varandra, och att effekten inte blir så stor om man inte trivs med varandra, men också det kan vara lärorikt.
– Fast man inte trivs ihop med kolleger så måste man ju göra saker ihop med dem på jobbet. Det måste man lära sig att hantera.

Ylva Pålssons avhandling handlade om så kallad peer learning, något som visade sig ha många positiva effekter. Foto: Högskolan i Gävle

Region Gävleborg fokuserar starkt på kompetensutveckling

Anna Maria Winroth, vårdenhetschef, Jonas Vargmyr, röntgensjuksköterska, Jenny Kolb, specialistsjuksköterska inom palliativ vård och Ulla Eriksson, vårdenhetschef. Foto: Pernilla Wahlman
Anna Maria Winroth, vårdenhetschef, Jonas Vargmyr, röntgensjuksköterska, Jenny Kolb, specialistsjuksköterska inom palliativ vård och Ulla Eriksson, vårdenhetschef. Foto: Pernilla Wahlman
I Region Gävleborg står kompetensutveckling högt på dagordningen. Möjligheterna till fortbildning är många och regionen erbjuder oerhört förmånliga villkor för de sjuksköterskor som vill specialisera sig. Utbildningstjänster på masternivå initierades utifrån behov i verksamheterna och drivkraften hos två sjuksköterskor.

Utbildningstjänster på masternivå
Ulla Eriksson är vårdenhetschef för den palliativa enheten inom regionens onkologiska verksamhet, och har en bakgrund som specialistsjuksköterska inom onkologi. Hon har arbetat inom Region Gävleborg i nästan 20 år och trivs fortfarande väldigt bra.
– Det som gör regionen till en attraktiv arbetsgivare för mig är de stora möjligheterna till utveckling. Under tiden jag har arbetat har jag fått möjlighet att vidareutbilda mig inom onkologi, arbetat som huvudhandledare på vårdavdelning, varit sektionsledare och läst både magister- och ledarskapsutbildningar. Det finns helt enkelt många olika karriärvägar att gå och jag tycker om den mångsidigheten, säger Ulla.
Kollegan Anna Maria Winroth är vårdenhetschef på röntgenavdelningen. Liksom Ulla har hon många års erfarenhet av sjuksköterskeyrket, både som allmänsjuksköterska och som röntgensjuksköterska.
– Jag håller med Ulla – här har man många möjligheter till att utvecklas och Region Gävleborg satsar stort på sina sjuksköterskor. Ett exempel är de utbildningstjänster på masternivå som vissa av våra engagerade sjuksköterskor får gå med såväl bibehållen lön som stöd med litteratur och resor. Utbildningstjänsterna etablerades av regionen då våra sjuksköterskor hade intresse av att läsa vidare på masternivå. Både Jonas och Jenny är intresserade av förbättringsarbete och såg behov av förändrade arbetssätt till gagn för både patientsäker och effektiv vård. För oss som vårdenhetschefer känns det positivt att kunna vara lyhörda för medarbetarnas initiativ.

Vi söker sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor till flera sjukhus och avdelningar runt om i länet. Vill du bli en av oss? Klicka här för att läsa mer!

Vill skapa nya rutiner
Jenny Kolb är specialistsjuksköterska inom palliativ vård och arbetar tillsammans med Ulla. Hon har länge varit intresserad av barnperspektivet inom den palliativa vården. Jenny har bland annat startat ett nätverk på onkologkliniken för att utforma rutiner till hjälp för barn med sjuka anhöriga.
– Jag såg brister i hur vi möter barn inom den palliativa vården. Jag kände att jag ville fortsätta utvecklas och läsa vidare och att en masterutbildning skulle vara ett sätt att ta mig an bristerna. Så när jag fick chansen att fördjupa mig inom ämnet via den här tjänsten var det oerhört positivt. Det är sådana möjligheter som verkligen utmärker Region Gävleborg som arbetsgivare. Här får jag göra det jag brinner för och jag uppmuntras till att bli bättre, både som yrkesperson och privat. Det finns en flexibilitet och en öppen och varm stämning som man inte hittar överallt.
Inom sin masterutbildning har Jenny för avsikt att undersöka och finna lösningar på hur hela regionen kan få till en god samverkan kring palliativ vård för personer under 18 år, med motiveringen att alla ska erbjudas lika vård.
– Det spelar ingen roll var man söker vård, samma rutiner ska gälla. Därför är det viktigt att etablera samarbeten med såväl kommuner som andra vårdgivare och att också vända blicken utåt, mot andra landsting, för att dra lärdom av deras initiativ och upplägg.

Får gehör för initiativ
En annan sjuksköterska som har en utbildningstjänst på masternivå är röntgensjuksköterskan Jonas Vargmyr. Han håller med Jenny om möjligheterna att växa i sin roll, och poängterar att det framförallt från ledningshåll finns en stor förståelse för hur viktigt det är att satsa på kompetensutveckling.
– Vården är pressad på många håll i Sverige, men här får jag alltid gehör för mina idéer och initiativ. Det är en anledning till att jag i min utbildningstjänst fördjupar mig inom kvalitetsarbete och ledarskap. Möjligheten att kombinera studier och arbete lämnar också utrymme för reflektion kring det man studerar och öppnar för nya perspektiv. Det är naturligtvis något vi båda kommer att föra med oss tillbaka till våra nya roller när vi börjar arbeta på heltid igen.

Skapar vinning för vård och patient
Jonas är på sin fjärde termin på halvfart och fokuserar i nuläget på hur remitteringen av datortomografiundersökningar kan effektiviseras.
– Datortomografiundersökning är den undersökning som ger störst stråldos, och ibland utförs undersökningen utan att vara riktigt befogad. Varje undersökning behöver vara berättigad, och att hitta system för att underlätta för remittenterna att göra rätt innebär att rätt undersökning blir gjord. Detta gagnar patienterna, arbetsmiljön och ger en effektiv vård, avslutar Jonas.

Region Gävleborg
Region Gävleborg erbjuder dig ett meningsfullt arbete i en spännande arbetsmiljö. Här finns goda utvecklings- och karriärmöjligheter och en bra miljö att leva och bo i.
Hos oss får du utveckla dina kunskaper i en dynamisk verksamhet med generösa personalförmåner. Med cirka 6 500 anställda är Region Gävleborg en av länets största arbetsgivare och en viktig aktör för utvecklingen av ett livskraftigt Gävle­borg.

Region Gävleborg
Regionkontoret
801 88 Gävle
Tel. vxl: 026-15 40 00
E-post: rg@regiongavleborg.se
www.regiongavleborg.se

I Gävleborg blir studenterna en del av vårdteamet

Sjuksköterskorna Maria Nikander, Martina Ekström och Gabriella Hillman. Foto: Pernilla Wahlman
Sjuksköterskorna Maria Nikander, Martina Ekström och Gabriella Hillman. Foto: Pernilla Wahlman
Region Gävleborg har under det senaste året satsat stort på att expandera och utveckla introduktioner för nya sjuksköterskor. Resultaten har varit över förväntan och skapat en tryggare situation för både handledare och nya medarbetare.

På Gävle sjukhus psykosavdelning har det skett stora förändringar under hösten och vintern. Fyra sjuksköterskor tog initiativ till att utveckla ett handledningsprogram för studenter, och satsningen har redan väckt mycket uppmärksamhet och intresse hos övriga VUP och BUP inom regionen.
– Vi var allihop ganska färska från skolan och ville utforma ett material som omfattade allt det vi önskade att vi hade fått ta del av när vi var studenter. Målet var att ge nya sjuksköterskor en bra start inom psykosvården, med ett tydligt upplägg och nyttig information, så vi samlades och jämförde våra erfarenheter av handledning för att komma fram till vad som skulle vara det bästa för framtiden, berättar en av sjuksköterskorna, Martina Ekström.
Tillsammans utvecklade de ett program, uppbyggt veckovis, med en checklista som klarlade vad studenterna skulle få med sig efter sin praktik. Praktisk information och annat matnyttigt material samlades i ett informationsblad, som även inkluderar ett välkomstbrev med presentationer av alla handledare.
– Nu är vi 4 sjuksköterskor som delar på arbetet med handledningen. Det gör att studenterna får chansen att bekanta sig med fyra olika arbetssätt som alla står på samma grund; på så vis kan de lättare hitta sitt eget fotfäste. Själva får vi en mer heltäckande bild av studenten, vilket har varit ett ovärderligt stöd när vi gemensamt diskuterar halvtids- och slutbedömningar, berättar sjuksköterskan Gabriella Hillman.

Flexibel attityd till teamarbete
Handledningsprogrammet är inne på sin andra termin och redan nu har positiva utvärderingar hunnit strömma in. Många studenter lyfter fördelen med att just få se olika arbetssätt och betonar att det ger en trygghet att komma till en avdelning med tydlig planering och en utstakad struktur.
– Här blir studenterna en del av vårdteamet. Det spelar ingen roll om man är sjuksköterska, undersköterska, läkare eller något annat, utan vi arbetar tillsammans mot samma mål för att uppnå bästa möjliga vård. Stöttar man varandra orkar man ge extra fokus till patienterna och avdelningens flexibla attityd till teamarbete gör att vi hjälps åt med att utveckla och förbättra avdelningen, oavsett uppgift. I många fall är det erfarenheten som spelar roll, inte professionen, understryker de båda.

Evidensbaserad yrkesintroduktion
Efter förra årets beslut om professions­miljarden från regeringen har Region Gävleborg även satsat kraftigt på att utöka introduktionen för nya sjuksköterskor genom en så kallad yrkesintroduktion, ett komplement till den sedvanliga introduktionen för nya arbetare. Carola Andersson, sjuksköterska och utbildningsledare, berättar att initiativet har sin bas i nationella forskningsstudier och att fokus är att ge nyutbildade sjuksköterskor ökade förutsättningar att växa in i sin yrkesroll.
– Vi tog avstamp i den existerande introduktionen och utvecklade och förbättrade den. De introduktioner som finns på enheterna blir fortsatt kvar medan den nya yrkesintroduktionen fungerar som ett komplement, där man kan repetera de kliniska metodövningarna, göra relevanta studiebesök och få grupphandledning av företagshälsovården. Det ger verkligen spets åt medarbetarna och förmedlar att det är okej att vara ny och att ta tid på sig.

Ovärderligt med repetition
Sjuksköterskan Lina Hökdahl är en av de som påbörjade introduktionen under hösten. Hon ger bifall till Carolas beskrivning och säger att repetitionen gav henne en chans att känna sig hemma i regionens arbetssätt.
– Det var ovärderligt att få repetera mycket av det vi hade gjort på utbildningen, fast på regionens vis. Handledningen har varit ett enormt stöd och det är vi själva som styr innehållet, så att det är relevant för utmaningar vi stöter på i arbetet. Det ger nya infallsvinklar som vi sedan kan ta med oss tillbaka till våra arbetsgrupper och chefer. Studiebesöken har också varit värdefulla, då de har lagt grunden till nätverk över hela sjukhuset, vilket i sin tur har skapat kortare kommunikationsvägar. I slutänden har det gjort att jag känner mig tryggare och att jag hade det lättare att komma in i min arbetsroll, och det vinner alla på, avslutar hon.

Lina Hökdahl, sjuksköterska och Carola Andersson, sjuksköterska och utbildningsledare. Foto: Pernilla Wahlman
Lina Hökdahl, sjuksköterska och Carola Andersson, sjuksköterska och utbildningsledare. Foto: Pernilla Wahlman

Region Gävleborg
Det finns ett stort engagemang inom hälso- och sjukvården i Region Gävleborg att driva utveckling, att arbeta i samverkan med patienten. Det finns mycket kunskap och erfarenhet som kan bidra till utvecklingen och till att nå vår gemensamma målbild: Vårt gemensamma ansvar för vår gemensamma patient.

Region Gävleborg
Regionkontoret
801 88 Gävle
Tel vxl: 026-15 40 00
E-post: rg@regiongavleborg.se
www.regiongavleborg.se

Gör karriär som ledare i Gävleborg

Cajsa Gunnarsson, vårdenhetschef på infektionsavdelningen och Sofia McGuinness, vårdenhetschef på geriatrikavdelningen på Gävle sjukhus. Foto: Mikael Bergling
Cajsa Gunnarsson, vårdenhetschef på infektionsavdelningen och Sofia McGuinness, vårdenhetschef på geriatrikavdelningen på Gävle sjukhus. Foto: Mikael Bergling
Vill du ha ett jobb där du verkligen blir sedd som sjuksköterska och där det finns många karriärvägar, inte minst som ledare eller chef? Välkommen till slutenvården i Region Gävleborg, där sjuksköterskor är en av de viktigaste resurserna.

– Inom vårt verksamhetsområde Specialmedicin finns ett stort omvårdnadsfokus och sjuksköterskan spelar en central roll i vården. För oss är sjuksköterskans arbetsmiljö och möjligheten till kompetensutveckling ständigt aktuella frågor, säger Cajsa Gunnarsson, som sedan ett år arbetar som vårdenhetschef på infektionsavdelningen på Gävle sjukhus.
Cajsa kom till infektionskliniken direkt efter examen 2009 och har snabbt kunnat avancera och anta nya utmaningar, först som vårdledare och därefter i sin nuvarande befattning.
– Mitt nuvarande uppdrag är oerhört spännande, utmanande och jag trivs väldigt bra, berättar hon. Stödet från en erfaren ledningsgrupp och en närvarande verksamhetschef är faktorer som gjort mig trygg i att våga utveckla mitt eget ledarskap och därigenom verksamheten på infektionsavdelningen.
Hon får medhåll av sin kollega Sofia McGuinness, som är vårdenhetschef på geriatrikavdelningen. Innan hon kom till Gävle sjukhus arbetade hon flera år inom vården i Stockholm.
– Jag hade hört mycket gott om Gävle sjukhus och mina förväntningar har verkligen infriats. Sjukhuset har en bra storlek, man blir sedd och beslutsvägarna är korta. Det underlättar för mig i mitt ledarskap, jag har förtroendet uppifrån att utveckla min avdelning utifrån vad jag och personalen vet fungerar bäst för våra patienter. En framgångsfaktor på geriatriken är att vi arbetar strukturerat med evidensbaserad omvårdnad, och det stärker hela teamet, säger hon. Våra specialistsjuksköterskor inom vård av äldre är experter på att se helheten kring patienten, och gör självständiga bedömningar av den äldres vårdbehov och ordinerar omvårdnadsåtgärder. Det både gagnar patienten och stärker sjuksköterskan som ledare.

Arbetar proaktivt
Båda menar att Region Gävleborg och verksamhetsområde Specialmedicin utmärker sig genom att prioritera frågor som bibehållen kompetens inom slutenvården och att kunna erbjuda sjuksköterskor spännande karriärvägar som ledare och utvecklare av professionen.
– För sjuksköterskor innebär chefsrollen ofta att man får en mestadels administrativ funktion. Vår drivkraft är ett stark fokus på aktivt ledarskap inom omvårdnad och att stärka sjuksköterskor i den rollen. Vi vill arbeta proaktivt med att investera i sjuksköterskor och bredda deras karriärmöjligheter, säger Sofia.
Cajsa och Sofia framhåller att en viktig del av deras roll som vårdenhetschef är bygga upp en struktur för framtidens ledare och annan kompetens inom slutenvården, så att sjuksköterskor utvecklas och stannar kvar:
– Ambitionen är att tillsammans med medarbetarna utveckla karriärvägar för sjuksköterskorna på våra enheter. Vi behöver ge dem förutsättningar vilket motiverar sjuksköterskorna till egen utveckling inom professionen.


Linda Myrman, sjuksköterska på Kardiologiskt interventionscentrum på Gävle sjukhus. Foto: Mikael Bergling
Linda Myrman, sjuksköterska på Kardiologiskt interventionscentrum på Gävle sjukhus. Foto: Mikael Bergling

Stor variation i klinisk karriär

Från hjärtavdelning till HIA, vidare till hjärtmottagning och nu KIC. Linda har hunnit pröva många roller under sin tid på Gävle sjukhus.

Region Gävleborg erbjuder inte bara spännande chefskarriär för sjuksköterskor. För dig som vill utveckla och fördjupa ditt kliniska arbete finns en rad varierade och utmanande karriärvägar.
Linda Myrman kom till hjärtavdelningen på Gävle sjukhus direkt efter sin sjuksköterskeexamen 2002. Efter några år började hon på hjärtintensiven, HIA, där hon fick erfarenhet av omvårdnad av svårt sjuka hjärtpatienter. Därifrån gick hon vidare till att ha egen mottagning för patienter med hjärtsvikt, ett självständigt arbete med stort eget ansvar. Förra året fick Linda möjlighet att gå en kurs i kranskärlsröntgen i Göteborg. Nu arbetar hon på KIC, Kardiologiskt interventionscentrum, där hon bland annat assisterar vid kranskärlsröntgen, operationer för ballongvidgning av kranskärl och insättning av pacemaker. Ofta rör det sig om avancerad och livräddande behandling.
– Jag har kunnat skaffa mig en bred och djup erfarenhet av olika typer av hjärtsjukdomar och hjärtpatienter och har fått möjlighet att vidareutbilda mig. Det har verkligen hjälpt mig att utvecklas professionellt, säger Linda.
För Linda har möjligheten att pröva sina vingar i omväxlande roller varit avgörande.
– Jag uppskattar verkligen möjligheterna jag fått till kompetensutveckling, så att jag gör nytta samtidigt som jag utvecklas själv. Här är det väldigt lätt att trivas.

Region Gävleborg
Region Gävleborg erbjuder spännande jobb och många karriärvägar för både allmänsjuksköterskor och specialistsjuksköterskor inom slutenvården. Det finns ett etablerat introduktionsprogram för nya sjuksköterskor, med handledning och dagliga reflektioner. Regionen arbetar proaktivt med att skapa karriärmöjligheter för sjuksköterskor, bland annat som ledare och chef.
www.regiongavleborg.se

Många karriärvägar för sjuksköterskor i Gävleborg

Susanne Högberg, utbildningsledare på Region Gävleborgs Kliniska träningscentrum (KTC) och Peter Sund, verksamhetschef för ambulansen. Foto: Pernilla Wahlman
Susanne Högberg, utbildningsledare på Region Gävleborgs Kliniska träningscentrum (KTC) och Peter Sund, verksamhetschef för ambulansen. Foto: Pernilla Wahlman
I Region Gävleborg uppmuntras sjuksköterskorna att göra karriär och ta sig an nya roller och ansvar med nyfikenhet och engagemang. Egna initiativ till förändringsåtgärder omsätts ofta i praktiken och det finns stora möjligheten att göra karriär.

Sjuksköterskan Susanne Högberg har varit Gävle trogen sedan hon började sin karriär som undersköterska. Efter att hon vidareutbildat sig arbetade hon på infektionsklinik i nästan 25 år och än idag har hon en tydlig passion för yrket.
– Det är en otroligt bred del av sjukvården som inkluderar allt från små barn till gamla patienter. Jag kände dock att jag ville ta mig vidare – i ett sådant här yrke blir man aldrig fullärd och jag har alltid varit en nyfiken individ som velat lära mig nya saker. Dessutom har handledning och utbildning alltid varit ett stort intresse, så när det dök upp en utbildningsledartjänst tog jag chansen.
Idag arbetar Susanne som utbildningsledare på Region Gävleborgs Kliniska träningscentrum (KTC), som i nuläget står inför en kraftig expansionsperiod.
– Vi utbildar personal, patienter och anhöriga som behöver lära sig om allt från kliniska metoddelar till patient- eller personalsäkerhet. Jag har förmånen att ha hela regionens vårdsektor som arbetsfält och det är väldigt roligt. Här finns en otrolig variation, inklusive en mängd specialiseringar, och rent ut sagt fantastisk personal, säger hon.
Hittills har träningscentrumet bestått av sju stycken utbildningsledare i regionen men just nu står man i begrepp att rekrytera fem till. En stor del av utbildningsinsatserna kretsar kring simulering av patientfall för att personal ska få möjlighet att testa sina kunskaper och utveckla nya i en så autentisk situation som möjligt.

Strukturerat förbättringsarbete
Utöver sitt arbete som utbildningsledare har Susanne också en roll som förbättringscoach, en utbildning hon fick via ett samarbete med Region Jönköping.
– I Jönköping följer man en standardiserad modell oavsett vilken slags förbättringsarbete man utför. Utifrån denna modell arbetar vi med flera kvalitetsåtgärder för att förbättra vårt arbete när det gäller omhändertagande av sepsispatienter i Region Gävleborg. Bland annat har vi utformat ett verktygskit för patienter med sepsis, vilket har lett till att vi ökat antalet sepsispatienter som får rätt vård i rätt tid.

Under ständig utveckling
En annan sjuksköterska som gjort karriär inom regionen är Peter Sund. Sedan han blev färdig sjuksköterska 1999 har hunnit med att både specialistutbilda sig till anestesisjuksköterska, arbeta på akutavdelningen, ambulansen och narkosen samt arbeta som ordningspolis. Idag är han verksamheschef för ambulansen.
– Jag sökte mig tillbaka till vården 2012 och fokuserade på säkerhet och beredskap, men kände ganska snart att jag saknade det kliniska och själva sjukvården. Jag tror starkt på akutsjukvården – det är en fantastiskt intressant verksamhet under ständig utveckling, med engagerade medarbetare och spännande fall – men jag är övertygad om att framtidens vård kräver ett mer tvärdisciplinärt synsätt än vi hittills har haft.
De kunskaper kring utveckling och ledarskap som Peter hunnit samla på sig när han arbetat ute i samhället är något han förde med sig då han förra året accepterade rollen som verksamhetschef för ambulansen.
– Vi arbetar aktivt med att utveckla vården framåt. Nyligen har vi haft en samverkan mellan ambulanssjukvården, primärvården och kommunen, med patienten i centrum. Därutöver har vi flera förbättringsprojekt, bland annat ett pilotprojekt med bedömningsbilar, som utvärderats med oerhört gott resultat. Bedömningsbilarna hjälper till att skapa en heltäckande vård, och hanterar såväl akuta uppdrag och livräddande insatser som hembesök åt primärvården och smärtlindring vid palliativ vård.

Står inför ett paradigmskifte
Han betonar att vården står inför ett paradigmskifte och att framtiden för ambulansverksamheten kommer att utvecklas mer åt bedömningar och andra former av hjälp än bara transporter till akuten.
– Vi blir allt äldre och vi behöver kunna hjälpa människor i miljöer där de känner sig trygga. Samtidigt utvecklas vår teknik ständigt – labbutrustningen blir alltmer portabel och alternativen för att kommunicera digitalt utvecklas kontinuerligt, vilket möjliggör dialoger med patienter i hemmet eller med personal på plats. Det skapar en bättre och tryggare situation för både patienter och medarbetare, avslutar Peter.

Region Gävleborg
Region Gävleborg erbjuder högkvalificerad kompetens inom hälso- och sjukvård, regiontrafik, kulturutveckling, folkbildning och regional utveckling som tillsammans ökar attraktionskraften för vår region. Med cirka 6 650 medarbetare är vi regionens största arbetsgivare som driver samhällsutvecklingen framåt för ett livskraftigt Gävleborg.

Region Gävleborg
Tel: 026-15 40 00
E-post: rg@regiongavleborg.se
www.regiongavleborg.se

www.regiongavleborg.se