Etikettarkiv: Region Västmanland

Flexibilitet och variation på BUP i Västmanland

Madelene Adamsson och Caroline Bylund, sjuksköterskor på BUP i Västmanland. Foto: Per Groth
Madelene Adamsson och Caroline Bylund, sjuksköterskor på BUP i Västmanland. Foto: Per Groth

På BUP i Västmanland finns spännande utmaningar för sjuksköterskor, både inom öppenvård och slutenvård.
– Det här jobbet är det roligaste som finns, och man får verkligen använda sin kompetens, säger Madelene Adamsson, sjuksköterska.

Madelene Adamsson har jobbat vid slutenvården på BUP i Västerås i 8 år och stortrivs.
– Som sjuksköterska har man några patienter som man arbetar med och har extra ansvar för, så man kan planera dagarna själv beroende på hur patienterna mår. Det är väldigt fritt och varierande, säger hon.
Tidigare arbetade Madelene Adamsson inom vuxenpsykiatrin, men föredrar BUP.
– Man kan göra skillnad tidigt i barnens liv. En stor del av sjuksköterskans uppgift är att se till att barnet har det stöd det behöver runt sig. Vi tittar också en del på kommunikationen mellan föräldrar och barn; på vår avdelning är de inlagda tillsammans. Inom slutenvården är det många insatser på kort tid, där det är cirka tre vårddygn i snitt och mycket ska hända under den tiden. Det är väldigt roligt och man får använda sin kompetens på många olika sätt.

Vi söker sjuksköterska till Barn- och ungdomspsykiatrins mottagning Sala. Klicka här för mer information och ansök

Unik roll
Kollegan Caroline Bylund arbetar på nybesöksenheten BUP Start och har arbetat där sedan januari i år men har arbetat inom BUP i 7 år.
– Vi träffar patienter för prioriterade besök och gör en första kvalificerad bedömning samt har utredningsbesök hos oss. Det är ganska unikt att som sjuksköterska kunna jobba så mycket med diagnostik och utveckla den biten, då oftast psykolog och läkare har hand om det. Här är vi självklart i ett team, men sjuksköterskan har verkligen stor möjlighet att utvecklas inom det området, säger hon.
Det roligaste på enheten tycker hon är när sjuksköterskor träffar både barn och föräldrar under ett längre besök.
– Man får verkligen tid att prata med dem och det är ganska terapeutiskt att sitta så länge och gå igenom allting. Det blir ofta väldigt bra för familjen och det är fint att vara en del av det, säger Caroline Bylund.

Företräder barnen
Både hon och Madelene Adamsson är specialistsjuksköterskor, och på BUP i Västmanland finns det möjlighet att göra sin vidareutbildning med bibehållen lön. Den som vill kan också byta arbete och karriärvägar mellan de olika enheterna.
– Du som kommer hit ska vara nyfiken på människor. Här företräder vi hela tiden barnen och står på deras sida, så det finns stora möjligheter att göra skillnad, säger Madelene Adamsson.

Barn- och ungdomspsykiatrin – Region Västmanland

Barn- och ungdomspsykiatrin i Västmanland har sitt nav i Västerås. Där finns slutenvård, öppenvård, akutmottagning, ätstörningsenhet och nybesöksenheten BUP Start. Öppenvård finns också i Fagersta, Sala och Köping. BUP tar hand om barn och ungdomar i åldrarna 0–17 år med allvarliga psykiatriska symptom som leder till funktionsnedsättning.

Verksamhetschef:
Tove.Marthin@regionvastmanland.se

regionvastmanland.se

Egen larmcentral förbättrar vården

Hans Blomberg, medicinskt ledningsansvarig läkare och Cristina Hedlund, ambulanssjuksköterska och larmoperatör. Foto: Per Groth
Hans Blomberg, medicinskt ledningsansvarig läkare och Cristina Hedlund, ambulanssjuksköterska och larmoperatör. Foto: Per Groth

Stärkt patientsäkerhet, en förbättrad verksamhet och forskning är anledningar till varför tre regioner driver en egen larmcentral. För larmoperatörerna innebär det en utvecklande arbetsmiljö.

Sjukvårdens larmcentral (SvLc) startade 2015 och är den första larmcentralen i Sverige som drivs av regionerna själva. Nu samverkar Västmanland, Uppsala och Sörmland för att dygnet runt ta emot inkommande 112-samtal och se till att varje patient får rätt vård. Hans Blomberg är medicinskt ledningsansvarig läkare på SvLc och är en av de som ligger bakom initiativet:
– Vi ville höja den medicinska kvaliteten på tjänsten. Hos oss är alla larmoperatörer sjuksköterskor med minst tre års erfarenhet av akutsjukvård. En annan viktig anledning till att driva larmcentralen i egen regi är att ha kontroll på hela vårdkedjan. Vi använder data från larmcentralen, ambulansen och sjukhusen för kvalitetsutveckling och forskning. På så sätt kan vi få en högre precision i våra medicinska bedömningar och utveckla tjänsten, ofta tillsammans med andra sjukvårdsaktörer.

Vill vara spindeln i nätet
Planerna på verksamhetsutveckling är stora och Hans Blomberg tycker att en mer passande benämning på larmcentralen är patientstyrningscentral.
– Efter en medicinsk bedömning skickas till exempel ambulans, helikopter eller mobilt primärvårdsteam, alternativt hänvisas patienten direkt till vårdcentral. Vi vill undvika upprepade bedömningar av olika sjukvårdsinstanser innan patienten får rätt vård på rätt vårdnivå. Denna patientstyrning på SvLc kommer att ha en central roll i framtidens God och Nära vård säger Hans Blomberg.

Kompetensutveckling genom feedback
Ambulanssjuksköterskan Cristina Hedlund började på SvLc 2016, och sedan dess har hon roterat mellan ambulansen och larmcentralen.
– Det är otroligt utvecklande att ha båda världarna – att både sitta på larmcentralen och vara ute hos patienten. Du får en helt annan förståelse för hur det är att göra bedömningar via telefon. En kontinuerlig förbättring sker tack vare den goda kontakten med mina kollegor. Om jag har gjort en bedömning kan ambulanspersonalen som träffar patienten ge mig återkoppling, berättar Cristina Hedlund.
– Alla är sjuksköterskor men vi har olika erfarenheter och kompetenser. Det är en trygghet att ha kollegor att rådfråga om det är något man funderar över, avslutar Cristina Hedlund.

Sjukvårdens Larmcentral – Västmanland, Uppsala och Sörmland

SvLc betjänar knappt en miljon invånare med drygt 110000 samtal per år, varav drygt 35 procent hänvisas. Det medicinska beslutsstödet utvecklas kontinuerligt i samverkan mellan larmoperatörer och ledningsansvariga läkare. Krav på sjuksköterskelegitimation.

Klicka här för att läsa mer om oss



Alla möjligheter på ortopeden i Västerås

Edita Isovic, mottagningssköterska, Jenny Järvinen, sjuksköterska på akuta enheten, Anne Sofie Rogefelt, sjuksköterska på elektiva enheten och Åsa Revenäs, forskningsansvarig på ortopedkliniken vid Västmanlands sjukhus i Västerås. Foto: Anders Forngren
Edita Isovic, mottagningssköterska, Jenny Järvinen, sjuksköterska på akuta enheten, Anne Sofie Rogefelt, sjuksköterska på elektiva enheten och Åsa Revenäs, forskningsansvarig på ortopedkliniken vid Västmanlands sjukhus i Västerås. Foto: Anders Forngren

Edita Isovic var nyutexaminerad när hon började på ortopeden i Västerås. Sedan dess har det gått 15 år.
– Kombinationen av en bred och spännande specialitet med många utvecklingsmöjligheter är svårslagen. Jag kan varmt rekommendera andra sjuksköterskor att börja hos oss.

På ortopedkliniken vid Västmanlands sjukhus i Västerås finns en bred verksamhet som omfattar både mottagning, rehabenhet och vårdavdelningar för akut och planerad vård.
För Edita Isovic har klinikens bredd inneburit ett spännande och utvecklande arbete.
– Jag gjorde min sista praktik på ortopedens akuta vårdavdelning och trivdes så bra att jag blev kvar, ett beslut jag inte har ångrat.
Sedan några år tillbaka arbetar Edita som mottagningssköterska.
– Det är ett jobb som känns meningsfullt och utvecklande, det blir aldrig tråkigt och även efter 15 år på kliniken finns det alltid mer att lära.
Att lärande och utveckling är en viktig del av verksamheten kan Åsa Revenäs skriva under på. Som forskningsansvarig på ortopedkliniken är hennes uppgift att ansvara för utveckling och kvalitetssäkring av forskning inom ramen för klinikens utvecklingsprojekt. Själv har hon en bakgrund som fysioterapeut och kommer närmast från en tjänst på Mälardalens högskola. Hon disputerade 2016 på Karolinska institutet.
– Min tjänst är en satsning från ortopedkliniken för att man såg ett behov av att få igång mer forskning och utveckling i verksamheten. Jag jobbar mot alla yrkeskategorierna där mycket handlar om att bygga en struktur, lyfta fram forskningens roll i verksamheten, kommunicera forskning samt anordna aktiviteter där ett övergripande mål är att få fler medarbetare att börja forska och utveckla verksamheten på ett strukturerat sätt.

Brygga
En utmaning, berättar Åsa, är att utveckla samarbetet mellan akademisk och klinisk verksamhet och forskning.
– En viktig uppgift är att skapa en brygga mellan dessa världar och få fler att se möjligheterna med att genomföra forskningsprojekt i den kliniska vardagen. Jag ser mig själv som något av en spindel i nätet som ska skapa, stötta och ge förutsättningar för alla som jobbar här att utveckla och forska.
Om fem år räknar Åsa med att verksamheten har kommit en bra bit på väg.
– Då hoppas jag att vi har några pågående forskningsprojekt, att vi har någon mer doktorand och att det är några sjuksköterskor som sökt och fått anslag för sin forskning.

Akuta enheten
Jenny Järvinen tog sin sjuksköterskeexamen 2008 och började på ortopedklinikens akuta enhet 2012.
– Under de gångna åren har jag även hunnit med att arbeta på vår elektiva enhet, idag är jag främst på vår kliniska undervisningsavdelning där jag handleder studenter.
Att Jenny blivit ortopeden trogen i alla år säger hon beror på det omväxlande arbete som kliniken erbjuder.
– Här finns mängder av utvecklingsmöjligheter och mitt nuvarande jobb med studenterna är enormt roligt.
Kollegan Anne Sofie Rogefelt, sjuksköterska på klinikens elektiva enhet, har arbetat i verksamheten sedan 2017.
– Jag tog min examen 2014 och arbetade de första fyra åren på en gynekologisk klinik. Med tiden kom en längtan efter att arbeta med fler diagnoser. Då blev det ortopedi eftersom jag tyckte att det verkade vara en både spännande och bred specialitet.

Hela människan
För Anne Sofie blev det helt rätt val.
– Här behandlar vi inte bara en kroppsdel utan hela människan. Eftersom vi till största delen har en något äldre patientkategori blir det inte bara benet som gått av som är problemet, ofta är det även andra saker i kroppen som behöver behandlas. Jag har fått en mycket större erfarenhet och kompetens om resten av människan sedan jag började här.
Liksom Jenny arbetar Anne Sofie delvis med studenter.
– Det är jättekul, studenterna har ju sina föreställningar om vad ortopedi är. Det är roligt att se hur deras uppfattning ändras i takt med att de upptäcker vilken bred kompetens som arbetet hos oss ger. Grädden på moset är att ortopedkliniken är en väldigt bra arbetsplats med stor teamglädje där vi hjälper och stöttar varandra. Jag kan verkligen rekommendera andra sjuksköterskor att välja ortopedi i allmänhet och vår klinik i synnerhet!

Ortopeden i Västerås – Region Västmanland

Ortopedkliniken i Västmanland har ansvaret för den ortopediska vården inom hela länet. Planerad dagkirurgisk verksamhet genomförs till stor del vid Västmanlands sjukhus Köping medan större planerad inneliggande kirurgi samt all akutvård sker vid Västmanlands sjukhus Västerås. Ortopedkliniken i Västmanland har på Västmanlands sjukhus Västerås en mottagning och en rehabenhet samt två vårdavdelningar, en med akut intag och en med elektivt intag. Vår målsättning är att vår arbetsplats ska bli ett föredöme inom framtidens offentliga sjukvård.

www.regionvastmanland.se

På 1177 fokuserar man på patienten

Renita Hamsund, sjuksköterska på 1177 Västmanland. Foto: Per Groth
Renita Hamsund, sjuksköterska på 1177 Västmanland. Foto: Per Groth

Sjuksköterskan Renita Hamsund är bara ett samtal bort för patienter som behöver råd och bedömning av sina sjukdomstillstånd.
– Många är väldigt tacksamma över att de kan få råd via telefon.

Efter 20 år som distriktssköterska började Renita Hamsund jobba på 1177 Västmanland, förra året.
– Att ge sjukvårdsrådgivning i telefon är ett meningsfullt jobb. Jag kan fokusera på en patient i taget och ta mig den tid som behövs, för att hon eller han ska känna sig trygg.
När Renita började fick hon en individuellt anpassad introduktion. Hon lärde sig att använda rådgivningsstöd och telefonprogram.
– Jag fick lära mig hur man styr in ett samtal på kärnfrågan, så att varje samtal blir så informativt som möjligt. Efter medlyssning med mina kollegor kände jag mig väl förberedd.

God stämning på jobbet
Hennes arbetskamrater har lång yrkeserfarenhet inom olika specialiteter.
– Den breda kompetensen är en styrka. Och stämningen här är väldigt god. Alla hjälps åt.
Inkommande samtal rör olika sjukdomstillstånd, vanligast är luftrörsproblem och feber. Periodvis ringer många in om magåkommor.
– Jag försöker att vara lyhörd och ställa frågor så att jag får ut så mycket fakta som möjligt.
Möjligheten för patienten att skicka bilder under samtalet underlättar när exempelvis utslag, svullnader och sårskador ska bedömas.
Renita brukar hinna med mellan sex och åtta samtal i timman.
– Om ett samtal drar ut på tiden så kan jag ofta låta det göra det, utan att bli stressad. Men är det kö så försöker jag att begränsa det.

Flexibla arbetstider
Möjligheten att ta pauser och sträcka på sig mellan samtalen, ökar trivseln.
– Här har man satsat på arbetsmiljön. Vi har ergonomiska arbetsplatser, och det finns träningscykel och vikter.
En annan stor fördel är de flexibla arbetstiderna. På 1177 Västmanland lägger personalen sitt schema själva.
– Vi planerar i tioveckorsperioder. Då för jag in vilka dagar och vilka tider jag vill arbeta. Min tjänst är på 90 procent så jag brukar jobba fyra dagar ena veckan och fem dagar veckan därpå.
Eftersom Renita är kvällsmänniska väljer hon gärna sena pass.
– Idag har jag jobbat 11 till 18. Jag fick en skön sovmorgon men har ändå hela kvällen kvar. Vissa dagar väljer jag 13 till 22 istället. Då hinner jag röja och pyssla hemma före jobbet. Jag stortrivs med upplägget!

1177 Vårdguiden – Region Västmanland

1177 Vårdguiden på telefon är en tjänst som finns i hela Sverige. I Västmanland arbetar cirka 35 sjuksköterskor dygnet runt med sjukvårdsrådgivning till våra invånare via telefon. Vi arbetar delvis nationellt för att nå effektivitet och för att erbjuda en jämlik vård.
Att arbeta hos oss är både lärorikt och utmanande. Arbetet sker självständigt men i en grupp som präglas av erfarenhet, samarbete och delaktighet.
Vi arbetar kontinuerligt med utveckling av digitala lösningar för att öka tillgänglig­heten till invånarna.

1177 Vårdguiden på telefon
Region Västmanland
721 89 Västerås
www.1177.se/regionvastmanland

www.1177.se/regionvastmanland

Sjukvårdsrådgivning avlastar hela vårdsystemet

Linda Halén, rådgivningssjuksköterska på MedHelp.

Allt fler sjuksköterskor väljer att kombinera sitt kliniska arbete med sjukvårdsrådgivning per telefon. Att arbeta med sjukvårdsrådgivning per telefon är givande, utvecklande och ger ofta omedelbar respons från patienten.

– Sjukvårdsrådgivningens viktigaste uppgift är dels att dygnet runt erbjuda lättillgänglig och kvalificerad rådgivning från legitimerade sjuksköterskor och dels att påverka flödena i hälso- och sjukvården genom att bidra till att fler patienter söker sig till rätt vårdnivå, säger Maria Frisk Tiston, verksamhetschef på 1177 Vårdguiden på telefon, Region Västmanland. Hon är sjuksköterska sedan drygt trettio år tillbaka och har varit verksamhetschef sedan 2013.

Hantera Coronapandemin
Hon anser att den nationella sjukvårdsrådgivning som Sverige byggt upp via 1177 kan förbättra våra förutsättningar att hantera den pågående Coronapandemin.
– Vi får otroligt många samtal som på ett eller annat sätt berör Corona. Genom att kunna besvara dessa samtal och erbjuda initial rådgivning per telefon avlastar vi den övriga hälso- och sjukvården som är hårt belastad nu. 1177 bidrar även till en jämlik vård eftersom vi kan erbjuda kvalitetssäkrad rådgivning till hela befolkningen, oavsett bostadsort. 80 procent av rådgivningen kring Corona fokuserar på egenvårdsråd, säger Maria Frisk Tiston.
På 1177 fångar man tidigt upp människors oro och frågeställningar i samband med stora samhällshändelser. Redan under Coronapandemins första dagar noterade Maria Frisk Tiston och hennes kollegor en markant ökning i antalet inkommande samtal.

Maria Frisk Tiston, verksamhetschef på 1177 Vårdguiden på telefon i Region Västmanland.
Maria Frisk Tiston, verksamhetschef på 1177 Vårdguiden på telefon i Region Västmanland.

Många sjuksköterskor kombinerar telefonrådgivningen med kliniskt arbete.

Omedelbar respons
Många sjuksköterskor kombinerar telefonrådgivningen med kliniskt arbete. Det är, enligt Maria Frisk Tiston, ofta en idealisk kombination. Enligt Framtidens Karriär – Sjuksköterskas undersökning kan 57 procent av sjuksköterskorna tänka sig att arbeta med sjukvårdsrådgivning.
– Undersökningsresultatet känns positivt och glädjande. När man arbetar med telefonrådgivning kan man fokusera på en tydlig arbetsuppgift, i kontrast till den kliniska vården där sjuksköterskor ofta känner sig splittrade mellan olika arbetsuppgifter. Man får ofta omedelbar respons och möts många gånger av stor tacksamhet från människor som ringer in, säger Maria Frisk Tiston.
– Nedsatt fysisk funktion är inget hinder för att arbeta med telefonrådgivning. Sjuksköterskor som arbetar med telefonrådgivning bidrar dessutom med stor samhällsnytta och har möjlighet att dela med sig av sin erfarenhet och kompetens till ett stort antal invånare, säger Maria Frisk Tiston.

Hänvisa till rätt vårdnivå
– Sjukvårdsrådgivningens viktigaste uppgift är bedömningen av rätt vårdnivå, oavsett om det är egenvård eller akutmottagning. Genom att lyssna in den inringande och noggrant följa rådgivningsstödet, så ska patienten kunna hänvisas till rätt vårdnivå eller få svar på frågor som hjälper dem till rätt vård, säger Linda Halén, rådgivningssjuksköterska på MedHelp. Hon har varit sjuksköterska i tjugo år och har tidigare arbetat som skolsköterska i tretton år.

Första linjens sjukvård
– Sjukvårdsrådgivningen har blivit första linjen, dit du vänder dig med frågor om hur, när, om och var du söker vård. Vårt rådgivningsstöd utgör basen för vår bedömning. I samband med Corona­pandemin är det viktigt att hela tiden vara uppdaterad och följa aktuell rådgivningsinformation, eftersom den ändras kontinuerligt, säger Linda Halén.
Rådgivningssköterskor får ofta mycket bekräftelse på att de kan hjälpa till och gör något bra i samtalen.
– Det händer hela tiden något nytt, varje samtal är unikt, vilket gör att arbetet aldrig blir tråkigt. Som rådgivningssköterska får man verkligen mycket tillbaka, säger Linda Halén.

Skulle du kunna tänka dig att arbeta med sjukvårdsrådgivning?
Om undersökningen

Undersökningen genomfördes av Framtidens Karriär – Sjuksköterska mot ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor 5–10 mars 2020. Över 1 000 sjuksköterskor har svarat på undersökningen. Statistisk felmarginal 1,9–3,2 procentenheter.

Kirurgisk vård – för dig som söker utmaningar

Elena Kolesnikova, specialistsjuksköterska inom kirurgisk vård på Västmanlands sjukhus i Västerås.
Elena Kolesnikova, specialistsjuksköterska inom kirurgisk vård på Västmanlands sjukhus i Västerås.
.Få specialistinriktningar erbjuder samma mångfald av karriärvägar som kirurgin. Antalet kirurgiska specialiteter är många och det är även en av få inriktningar där man i dagsläget kan utbilda sig till avancerad specialistsjuksköterska.

Knappt hälften av sjuksköterskorna kan tänka sig att arbeta med kirurgiska specialiteter.
– Det känns verkligen positivt att sjuksköterskornas intresse för kirurgiska specialiteter är så stort, säger Elena Kolesnikova, specialistsjuksköterska inom kirurgisk vård på Västmanlands sjukhus i Västerås.
Allmän kirurgi är ett omfattande specialistområde med många subspecialiteter, exempelvis trauma-, kolorektal-, bröst- och övre gastrointestinalkirurgi. Sjuksköterskor inom kirurgisk vård kan arbeta inom alla dessa specialiteter. Ortopedisk kirurgi, gynekologisk kirurgi, urologi och ögonkirurgi är exempel på smalare specialiseringar.

Möjligheterna tar aldrig slut
Som sjuksköterska kan man arbeta på en kirurgisk vårdavdelning, men man kan även efter något år tjänstgöra på en kirurgisk mottagning där man specialiserar sig på exempelvis endoskopiska behandlingar eller som kontaktsjuksköterska för cancerpatienter.
– Kirurgisk vård är en optimal inriktning för sjuksköterskor som söker utmaningar och utveckling. Jag har förmånen att följa patienter genom att möta dem både före och efter operation. Arbetet handlar mycket om samordning och att ha ett patientcentrerat perspektiv i sitt arbete. Sjuksköterskor som söker kontinuerliga utmaningar behöver definitivt inte begränsa sig genom att söka sig endast till akutmottagning eller ambulans. Eftersom kirurgi är ett så mångfacetterat område tar utvecklingsmöjligheterna i princip aldrig slut, säger Elena Kolesnikova.

Avancerad specialist­sjuksköterska
Efter fyra år som specialistsjuksköterska valde hon att börja utbilda sig på deltid till avancerad specialistsjuksköterska inom kirurgi. När hon blir färdig avancerad specialistsjuksköterska kommer hon att kunna arbeta självständigt med bedömning, behandling och uppföljning av både medicinska behov och omvårdnadsbehov hos den kirurgiska patienten. Rondarbete, remisshantering samt in- och utskrivning kommer att ingå i arbetsuppgifterna.
– Eftersom jag drivs av att ständigt utvecklas och lära mig nya saker kändes kirurgi som en självklar inriktning för mig. Kirurgin erbjuder så många olika inriktningar och diagnoser att fördjupa sig i och har tydliga karriärvägar. Det finns alltid nya saker att lära eftersom tekniken, operationsmetoder och omvårdnadsforskningen ständigt utvecklas, säger Elena Kolesnikova.

Skulle du kunna tänka att arbeta med kirurgiska specialiteter?

Om undersökningen
Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Sjuksköterska mot ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor 26–30 september 2019. Endast de som arbetar som sjuksköterskor eller inom hälso- och sjukvården har svarat på frågorna. Över 1 000 sjuksköterskor har svarat på undersökningen.

Detta är världens bästa jobb

Emelie Writtler och Andreas Ekendahl, ambulanssjuksköterskor i Västerås. Foto: Per Groth
Emelie Writtler och Andreas Ekendahl, ambulanssjuksköterskor i Västerås. Foto: Per Groth
Ambulanssjukvården och akutmottagningen i Västerås har inte bara själva akutvården som gemensam nämnare. Båda verksamheterna präglas också av en stark kollegial gemenskap där arbetet i sig är ständigt utmanande och utvecklande, både yrkesmässigt och personligt.

Emelie Writtler blev färdig sjuksköterska 2014, och efter ett par år ute i vården började hon arbeta som ambulanssjuksköterska i Västerås. Som ny i verksamheten gavs Emelie en gedigen introduktion.
– Under nära ett års tid ska man beta av allt från körutbildningar till specifika medicinska kurser inom bland annat trauma och sjukvårdsledning. Jag slussades in i arbetet stegvis vilket gav en trygg och säker start.
Den största skillnaden mot att arbeta på en vårdavdelning menar Emelie är att få ägna sig åt patient i taget.
– På sjukhuset har du ansvar för betydligt fler, men i ambulansen skapas en närmare patientrelation även om mötet är kort.
Hon får medhåll av kollegan Andreas Ekendahl. Han har med sina 17 år som ambulanssjuksköterska i Västerås lång erfarenhet av yrket.
– Att jag stannat kvar i alla år är för att detta är världens bästa jobb. Förutom kamratskapen och den utvecklande arbetsmiljön har vi också ett luftigt schema som vi lägger själva. Jag tycker till exempel om att resa och kan arbeta intensivt i perioder för att sedan vara ledig en längre tid utan att ta ut semester. Mig passar det utmärkt.

Stresstålighet
Emelie flikar in att arbetstiderna visserligen kan vara obekväma ibland, men att det betalar sig i längre ledighet.
– Jag har svårt att se mig själv gå tillbaka till sjukhuset; här styr du vården själv på ett helt annat sätt än inom sjukhusvården, och jag trivs med det har jag upptäckt.
På frågan om de kan rekommendera sin arbetsplats till andra sjuksköterskor blir svaret ett unisont ja!
– Man ska vara stresstålig för att trivas, men det gäller ju för sjuksköterskor generellt. Det viktigaste i vårt yrke är att tycka om att jobba med människor, gör man det så har man ett förhållningssätt som passar in i vården i allmänhet och på ambulansen i synnerhet, säger Andreas.
– Att vara ambulanssjuksköterska handlar om betydligt mer än att kunna köra bil fort. Vi arbetar med problemlösning och sjukvård i människors vardag, det är ett fantastiskt roligt jobb, fastslår Emelie.

Akutmottagningen
När Andreas och Emelie kommer till sjukhuset med ambulansen är de i stort sett klara med sitt jobb. Patienten lämnas över till akuten där andra kollegor tar över vården. Här återfinns bland annat Ulrica Larsson som har lång erfarenhet av sjuksköterskeyrket. De senaste tolv åren har hon arbetat på akutmottagningen i Västerås.
– Jag trivs med att arbeta med olika sorters patienter och specialiteter. För mig har det inneburit att jag fått en väldigt bred kompetens som sjuksköterska.
Kristoffer Öbom tog sin examen för två år sedan har arbetat på akuten sedan i vintras.
– Jobbet är precis som jag trodde innan, otroligt stimulerande med betydligt mer variation än på en vårdavdelning,
Ulrica kan i kraft av erfarenhet bekräfta att det stämmer.
– Förutom att du hela tiden lär dig nya saker genom jobbet som sådant är våra chefer bra på att tillhandahålla fortbildning inom olika områden.
På frågan om man kan vara nyfärdig sjuksköterska och börja på akuten blir svaret ”det beror på”.
– Det handlar mycket om tidigare erfarenhet och personliga egenskaper. Vi har traineesjuksköterskor som kommer direkt från skolan och som verkar gilla det höga tempo som råder. Som ny sjuksköterska slussas man gradvis in i verksamheten.
Kristoffer nickar instämmande och säger att han bestämt sig för att stanna inom akutvården.
– Det är otroligt lärorikt. Vill man få en bred kunskap och bli duktig på en rad olika moment som tillhör en sjuksköterskas vardag så är det här definitivt rätt plats!

Läs mer om våra lediga tjänster här


Ulrica Larsson och Kristoffer Öbom på akutmottagningen i Västerås. Foto: Pia Nordlander, BildN
Ulrica Larsson och Kristoffer Öbom på akutmottagningen i Västerås. Foto: Pia Nordlander, BildN

Akutkliniken, Region Västmanland
Ambulanssjukvården Västmanland ingår, tillsammans med akutmottagningen i Västerås, i akutkliniken. I Västmanland utgår ambulanserna från fyra orter: Fagersta, Köping, Sala och Västerås.
Akutmottagningen i Västerås är en av landets största akutmottagningar och tar emot patienter från hela Västmanland.
Vi tar emot kirurg-, ortoped-, medicin-, infektion- och barnpatienter och på jourtid tar vi även emot gyn-, ögon- och öronpatienter. Här finns också en traumaenhet som tar emot traumafall dygnet runt.
I akutkliniken kan vi även erbjuda rotationstjänst mellan akutmottagningen och ambulanssjukvården.

Region Västmanland
Regionhuset
721 89 Västerås
www.regionvastmanland.se

Dynamiskt och omväxlande på kirurgen i Västerås

Från vänster: Tina Gustafsson, Reyna Nevado, Linda Öhman, Gustaf Andersson, Erica Aquino och Sofia Andersson på Kirurgkliniken i Västerås.
Från vänster: Tina Gustafsson, Reyna Nevado, Linda Öhman, Gustaf Andersson, Erica Aquino och Sofia Andersson på Kirurgkliniken i Västerås.

Starka team med drivande enhetschefer, fokus på fortbildning, förbättringsarbete och arbetsmiljö samt ett engagerat arbetssätt, där patienterna står i fokus. På kirurgen i Västerås väntar ett spännande och omväxlande arbete, där du som är sjuksköterska kan utvecklas i en stöttande och dynamisk miljö.

Kirurgkliniken i Västerås driver ett kraftfullt förändringsarbete och sjuksköterskans roll är central. Ökad patientsäkerhet och delaktighet, med minskat antal avvikelser är en viktig del; Satsningar på en förbättrad arbetsmiljö, med dagliga diskussioner för att öka trivseln och minska risker i arbetsmiljön är en annan.
Och inte minst finns en stark betoning på kompetensutveckling, med bland annat möjlighet att läsa till specialistsjuksköterska på betald arbetstid. Kliniken har tack vare det fått fler specialistsjuksköterskor, och nu står ett par sjuksköterskor i startgroparna för att bli avancerade specialistsjuksköterskor i kirurgi, så kallade nurse practitioners.

Gedigen introduktion
Som ny sjuksköterska på kirurgen i Västerås får man hela tolv veckors introduktion för att på ett tryggt sätt växa in i sin yrkesroll. Introduktionen sker i ständig dialog med den nyanställda och det finns möjlighet att auskultera vid exempelvis IVA eller operation för att få en djupare förståelse för flödena och helheten. Det är väldigt uppskattat, berättar enhetscheferna Gustav Andersson, Erica Aquino och Tina Gustafsson.
De betonar att kirurgi är ett av de mest spännande och intressanta områdena att arbeta inom:
– Vi har alla möjliga sorters diagnoser och patienter. Det finns en enorm bredd och variation. Dessutom är det en specialitet där den tekniska utvecklingen går snabbt, vilket är väldigt roligt och kompetensutvecklande. Som sjuksköterska lär man sig nytt hela tiden och utvecklas snabbt i sin professionella roll.
På kirurgen i Västerås jobbar man i sammansvetsade och väletablerade tvärprofessionella team och det finns en stor vilja att tillvarata varje enskild medarbetares synpunkter, önskemål och kompetens. Till exempel kan man som sjuksköterska arbeta med undervisning och handledning, patientsäkerhet, som avvikelsesamordnare eller picc-linesköterska, berättar Gustaf, Erica och Tina.
– Här finns väldigt många olika utvecklingsmöjligheter och stöttande och kompetenta team, som värnar om medarbetarna och får dem att växa.

Sjuksköterskor sökes till Kirurgklinikens avdelning 8, läs mer och ansök här

Kirurgkliniken, Västerås
Kirurgkliniken i Västerås är i stark utveckling, med stort fokus på sjuksköterskans roll. Kliniken har tre vårdavdelningar, med en blandning av akuta och elektiva patienter: avdelning 6 för bland annat kolorektala och akuta buksjukdomar, avdelning 7 för traumapatienter och avdelning 8 för övre gastro.
Samtliga avdelningar arbetar aktivt med kompetensutveckling och jobbar för ökad patientsäkerhet och patientdelaktighet.

www.regionvastmanland.se

Kirurgkliniken Västerås

Utvecklande och varierad miljö på operationskliniken

Marie Magnusson, arbetsledare och intensivvårdssjuksköterska och Sara Ryve, anestesisjuksköterska. Foto: Anders Forngren
Marie Magnusson, arbetsledare och intensivvårdssjuksköterska och Sara Ryve, anestesisjuksköterska. Foto: Anders Forngren
Operationskliniken i region Västmanland präglas av lyhördhet och en mycket varierad arbetsmiljö som skapar utmärkta förutsättningar för fördjupning och utveckling. Samtidigt finns ett tydligt fokus på forskning och kvalitetsarbete.

Den senaste tiden har ledningen på operationskliniken i region Västmanland tagit krafttag för att åtgärda den brist på utbildad personal som genomsyrar den svenska vården. För klinikens medarbetare har satsningarna gett konkreta och glädjande resultat i det dagliga arbetet.
– Region Västmanland satsar starkt på rekrytering och utbildning inom intensivvård, anestesi och operation. Kliniken rekryterar även sjuksköterskor som inte har en specialisering och erbjuder dem möjligheten att skaffa sig en sådan utbildning. De som studerat till operationssjuksköterskor får studera med bibehållen grundlön. Därutöver erbjuds också kortare kurser och fortbildningar för att vi ska bli stärkta i vår yrkesroll. Flera sjuksköterskor studerar magisterutbildningar inom relevanta områden, berättar Ulrika Synnerborn, operationssjuksköterska vid operationskliniken.
Kliniken erbjuder möjligheten för anestesisjuksköterskorna att ingå i en rotation med regionens ambulansverksamhet. Syftet är att upprätthålla och förstärka kompetensen inom båda yrkesgrupperna.

Hög kompetens och bred kunskap
Ulrika får medhåll av Marie Cederborg, sjuksköterska vid uppvakningsavdelningen, som framhåller att kliniken har en oerhört varierad och tillåtande miljö där vetgirighet, utveckling och engagemang premieras och faciliteras.
– Vi tar hand om allt ifrån små spädbarn till människor som är över ett sekel gamla och det är väldigt spännande och utmanande. Arbetet på uppvakningsavdelningen är mycket varierande då vi roterar på tre olika enheter, där en bara har hand om dagkirurgiska patienter. Det ställer höga krav på oss sjuksköterskor att ha en hög kompetens och bred kunskap, för att kunna vårda patienter från alla kliniker på sjukhuset.

Högspecialiserad miljö
Satsningarna har också resulterat i en positiv och inspirerande arbetsmiljö, vilket märks inte minst på att medarbetarna trivs.
– Vi har världens roligaste jobb och det är verkligen en fröjd att gå till jobbet. Vår arbetsmiljö är högspecialiserad – de flesta som arbetar här har specialistutbildning – så ingen dag är den andra lik, säger Sara Ryve, anestesisjuksköterska. Vi har många medarbetare som arbetat här länge vilket jag tänker tyder på att man trivs med sitt jobb och med sina kollegor. Som anestesisjuksköterska får man möjlighet att bli riktigt duktig på att ta hand om just sina specifika patientkategorier, och därmed känna trygghet och tillfredsställelse med jobbet. Kliniken uppmuntrar också engagemang inom olika ansvarsområden, där personalen dels får utrymme för fördjupning, dels ges stor möjlighet att påverka såväl rutiner som arbetsmiljö.

Omfattande introduktionsprogram
Arbetsledaren och intensivvårdssjuksköterskan Marie Magnusson instämmer och berättar att det finns ett stabilt skyddsnät för nyanställda sjuksköterskor i form av ett introduktions- och mentorsprogram.
– Här finns alla möjligheter att tryggt gå från nyutexaminerad IVA-sjuksköterska till specialistsjuksköterska inom olika ansvarsområden som donation, dialys, IVA-transporter och barn. Dessutom finns möjligheter att gå vidare till en arbetsledande roll som jag har gjort. Oavsett vilken karriärväg man väljer inom kliniken får man ett entusiastiskt bemötande från sina medarbetare. För många lockar till exempel möjligheten till forskning och den avancerade medicinska tekniken, men det allra viktigaste är mötet med patienten som vi vårdar. Det är ett fantastiskt yrke där man kompletterar varandra i teamet och får använda sina specifika kunskaper, avslutar hon.

Ulrika Synnerborn, operationssjuksköterska och Marie Cederborg, sjuksköterska. Foto: Anders Forngren
Ulrika Synnerborn, operationssjuksköterska och Marie Cederborg, sjuksköterska. Foto: Anders Forngren

Operationskliniken – Region Västmanland
Regionen ansvarar för att du som bor i Västmanland får den hälso- och sjukvård och tandvård du behöver. Regionen arbetar också för att förebygga sjukdom och stärka individens självupplevda hälsa, vilket inkluderar allt från vård och hälsofrämjande arbete till forskning och utveckling.
Vi vill att all vård i regionen ska vara jämlik, tillgänglig och säker. Vården ska möta invånarnas behov, vara allmän och skattefinansierad. Våra utförare ska drivas av att vården håller god kvalitet.

Region Västmanland
Regionhuset
721 89 Västerås
Kontaktcenter: 021-17 30 00
E-post: region@regionvastmanland.se
www.regionvastmanland.se

www.regionvastmanland.se

Västmanland har Sveriges bästa hjärtinfarktsvård

Frida Karlsson, sjuksköterska och ansvarig huvudhandledare för studentsalarna och Sara Rosenqvist, sjuksköterska och sektionsledare för Akademisalarna. Foto: Per Groth
Frida Karlsson, sjuksköterska och ansvarig huvudhandledare för studentsalarna och Sara Rosenqvist, sjuksköterska och sektionsledare för Akademisalarna. Foto: Per Groth
Sjukhusen i Västmanland är bäst i landet på att vårda hjärtinfarkter, visar ny statistik från kvalitetsindexet Swedeheart.
– Vi ser rapporten som ett kvitto på att det vi gör är rätt, säger Sara Rosenqvist, sjuksköterska på hjärtavdelningen vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

På hjärtavdelningen i Västerås bedrivs högspecialiserad hjärtsjukvård som rankas bland de främsta i landet; sjukhuset toppar Swedehearts rapport för andra året i rad. Bakom framgången ligger en målmedveten strävan efter ständig förbättring. På avdelningen i Västerås har man till exempel infört Akademisalar där de mest vårdkrävande hjärtsjuka patienter tas om hand.
– Akademisalarna kom till för att vi ville kunna ta hand om patienterna på bästa sätt och med rätt kompetens. I salarna som är belägna precis utanför expeditionen finns specifik intensivvårdsutrustning. Här arbetar specialistläkare och sköterskor som är vidareutbildade inom hjärtintensivvård, berättar Sara Rosenqvist, sektionsledare för Akademi­salarna på Hjärtavdelningen.
Akademisalarna fungerar även som del i medarbetarnas vidareutveckling.
– Eftersom arbetet som bedrivs på dessa salar är högspecialiserat finns goda möjligheter att utvecklas inom avdelningen. Vi ger internutbildningar främst för sjuksköterskor men har även satsat på vidareutbildning av de undersköterskor som arbetar på Akademisalarna.

Viktiga pusselbitar
På hjärtavdelningen finns även studentsalar där mindre intensivt sjuka patienter tas om hand.
– Vi har två salar där arbetet utgår ifrån så kallad patientfokuserad handledning, där studenterna följer de patienterna som ligger på de salarna istället för att följa en specifik handledare. De blivande sjuksköterskorna arbetar i team om två och handleds av en erfaren kollega som har hand om de aktuella patienterna just för den dagen. Modellen som ger utrymme för både reflektion och diskussion är mycket uppskattad, både av studenter och handledare, berättar Frida Karlsson, sjuksköterska och ansvarig huvudhandledare för studentsalarna.
En annan nyhet på avdelningen är den patientkommunikatör som nyligen anställts på avdelningen.
– Patientkommunikatören är en sjuksköterska som har till uppgift att sköta kontakterna med kommunen när det är dags får våra patienter att avsluta sin vårdtid här. På så vis frigör vi tid från de andra sjuksköterskorna som i stället kan lägga mer tid på vården, en viktig pusselbit i den trygga och säkra vård vi vill ge våra patienter, fastslår Sara Rosenqvist.


Per Engelmark och Daniel Koverberg, sjuksköterskor med utbildningsansvar och Annica Svensson, enhetschef på lungavdelningen på Västmanlands sjukhus i Västerås. Foto: Per Groth
Per Engelmark och Daniel Koverberg, sjuksköterskor med utbildningsansvar och Annica Svensson, enhetschef på lungavdelningen på Västmanlands sjukhus i Västerås. Foto: Per Groth

Utbildningssjuksköterskor skapar trygg­het på lungkliniken i Västerås

– Trygga sjuksköterskor är grunden till en säker vård. Det säger Daniel Koverberg, sjuksköterska med utbildningsansvar vid lungavdelningen Västmanlands sjukhus Västerås, som delar sin tid mellan omvårdnadsarbete och att finnas till hands som stöd för sina kollegor.

På lungavdelningen vid Västmanlands sjukhus i Västerås arbetar sedan ett år tillbaka två sjuksköterskor med utbildningsansvar där Daniel Koverberg och Per Engelmark delar på en heltidstjänst i verksamheten. Det övergripande syftet är att stötta framförallt mindre erfarna kollegor så att de ska känna sig trygga i arbetet.
– Vi har under senare år haft brist på sjuksköterskor och försökt hitta olika sätt att locka nya och få befintliga att stanna kvar. En tanke som kom upp var att utforma introduktionen på ett annorlunda sätt eftersom ingen är fullärd efter introduktionen. Avancerad andningsvård handlar mycket om teknik och apparatur, och därför behövs ett bollplank för att känna sig trygg säger Annica Svensson, enhetschef.
Diskussionerna ledde till att utbildningssjuksköterskor anställdes i ett tvåårigt projekt med start april 2016.
– Målet när vi började var att få alla medarbetare att känna sig trygga med de arbetsuppgifter som görs på en lungklinik dagligen, säger Per Engelmark.

På rätt väg
Som sjuksköterskor med utbildningsansvar är Per och Daniel frikopplade från vården.
– Vår arbetsplats är centralt placerad på avdelningen där vi finns till hands för frågor och kan följa med in till patienterna och undervisa på plats vid utförande av olika moment. I våra arbetsuppgifter ingår förutom olika utbildningsinsatser även att se över arbetsrutiner och säkerställa att tillhörande informationsmaterial är uppdaterat och tillgängligt, säger Daniel.
Efter ett år med sjuksköterskor som utbildningsstöd på avdelningen kan Annica konstatera att det kompetens­tapp som verksamheten dragits med är på väg att hämtas in.
– Tidigare hände det att vi på grund av kompetensbrist inte kunde ta hand om vissa patienter som i stället fick vårdas på IVA. Våra sjuksköterskor har blivit tryggare och det finns ett intresse från andra avdelningar för projektet, så det känns verkligen att vi är på rätt väg.

Region Västmanland
Region Västmanland är en av länets största arbetsgivare med cirka 6 500 anställda. Regionens huvuduppgift är att bidra till ett gott liv för västmanlänningarna. Det gör vi genom att arbeta med hälso- och sjukvård, tandvård, utbildning, kultur, näringslivsfrågor, kollektivtrafik och miljö. Välkommen till en arbetsplats där du är mitt i livet och samhället. Och gör skillnad varje dag. På riktigt.

Region Västmanland
721 89 Västerås
Tel: 021-17 30 00
www.regionvastmanland.se

www.regionvastmanland.se