Etikettarkiv: Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Infektionssjukvård sätter extra guldkant på sjuksköterskejobbet

Lotta Koitrand, specialistsjuksköterska och vårdenhetschef, Mattias Pagoldh, sjuksköterska, Stina Nydén, specialistsjuksköterska och Katri Olsson, sjuksköterska på Infektionskliniken vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Foto: Lisa Jabar  / AnnalisaFoto
Lotta Koitrand, specialistsjuksköterska och vårdenhetschef, Mattias Pagoldh, sjuksköterska, Stina Nydén, specialistsjuksköterska och Katri Olsson, sjuksköterska på Infektionskliniken vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Foto: Lisa Jabar / AnnalisaFoto

– Vi vårdar patienter i olika åldrar med många olika sjukdomstillstånd. Variationen och utvecklingsmöjligheterna gör att man kan byta jobb många gånger om och ändå vara kvar på kliniken, säger Lotta Koitrand, vårdenhetschef på Infektionskliniken vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Infektionskliniken vid Sahlgrenska sjukhuset är en klinik med stor bredd som erbjuder alltifrån IVA-vård till mottagningsarbete, en verksamhet där helhetsgreppet möjliggör en unik kontinuitet för både patienter och personal. Kontinuiteten märks inte minst på att många medarbetare arbetat länge i verksamheten. Ett exempel på det är Lotta Koitrand, specialistsjuksköterska och vårdenhetschef, som började på kliniken 1995.
– 27 år på samma ställe kan låta mycket. Den enkla förklaringen är att infektionssjukvård är en väldigt spännande och dynamisk specialitet med många olika utmaningar.
Hon får medhåll av Katri Olsson som är sjuksköterska på avdelning 304, en allmän infektionsavdelning med inriktning på infektioner i centrala nervsystemet.
– Jag har jobbat närmare sju år på avdelningen där jag numera också är sektionsledare. Just nu läser jag andra året på specialistutbildning för infektionssjukvård.
Precis som Lotta ser hon stora fördelar med spänningen, bredden och dynamiken som präglar infektionssjukvård.
– Då tänker jag främst på variationen av patienter i kombination med den samhälleliga kopplingen, som den pågående pandemin, till exempel.

Jobba hos oss på infektionskliniken. Klicka här för att läsa mer och ansök (Sista ansökningsdag har passerat)

Klicka här för att se alla våra lediga tjänster

Variation
Mattias Pagoldh tog sin sjuksköterskeexamen 2020 och arbetar sedan 1,5 år tillbaka på infektionskliniken.
– Just nu är jag på mottagningen och jobbar främst med tuberkulos men har även några andra ansvarsområden som exempelvis hepatit. Dessutom är jag involverad i sprututbytesverksamheten och tar hand om bland annat remiss- och akutmottagning.
Sjuksköterskekollegan Stina Nydén, som arbetar på avdelning 303, en allmän infektionsavdelning med inriktning på infektioner hos barn, nyfödda, gravida och nyförlösta, kan se tillbaka på tio år inom verksamheten.
– Det känns overkligt att tiden har gått så fort, men så är det när man trivs.
En av anledningarna till att Stina valde infektionssjukvård var att hon hade hört om de goda möjligheterna till utveckling som erbjöds på kliniken.
– Det stämmer verkligen. Här finns en grundtanke om att utbildning ger något, inte bara till individen som studerar, utan till hela enheten. För egen del har jag under min tid på infektionskliniken blivit sektionsledare och 2019 blev jag färdig med min utbildning till specialistsjuksköterska inom infektionssjukvård.
Mattias flikar in att yrkesutvecklingen, i kraft av verksamhetens bredd och variationsrikedom, också sker per automatik.
– Eftersom verksamheten är så bred finns det ständigt nya uppgifter att ta tag i. Det går alltid att lära sig mer och ta större ansvar i takt med att kunskap och erfarenhet ökar.

Rekommenderas
De fyra kollegorna kan varmt rekommendera andra sjuksköterskor, både erfarna och nyutexaminerade, att söka sig till verksamheten.
– Infektionskliniken är ett jättebra ställe att börja på när man är ny i yrket. Det stora panoramat av patienter och diagnoser gör att man får se lite av varje. Vi har också en god gemenskap och är måna om att ge nya kollegor en bra introduktion, säger Lotta.

Guldkant
Alla fyra är överens om att verksamhetens familjära stämning är en viktig trivselfaktor.
– Största risken med att börja jobba på infektionskliniken är att man blir kvar riktigt länge, säger Katri och skrattar gott.
– Ja, säger Lotta, och bland det roligaste med infektioner är att de oftast går att bota. Här kan vi få in en knalldålig patient som vi med hjälp av god omvårdnad och medicinsk behandling kan skicka hem i gott skick efter ett par veckor. Det är fantastiskt roligt och på så vis sätter infektionssjukvård en extra liten guldkant på jobbet som sjuksköterska.

Jobba hos oss på infektionskliniken. Klicka här för att läsa mer och ansök (Sista ansökningsdag har passerat)

Klicka här för att se alla våra lediga tjänster

Sahlgrenska universitetssjukhuset – Infektionskliniken

Infektionskliniken har ansvar för att bedriva sjukvård, undervisning, forskning och utveckling inom infektionssjukdomar på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Verksamheten bedrivs på fyra vårdavdelningar med för närvarande 62 vårdplatser samt en öppenvårdsmottagning med tillhörande sprututbytesmottagning. Hos oss vårdas patienter i alla åldrar som drabbats av akuta eller kroniska infektionssjukdomar. Hepatit, HIV och tuberkulos är några av dem, men uppkomsten av nya virussjukdomar i samhället gör att vi alltid är i framkant och får vara med där det händer.

Verksamhetschef:
Lars-Magnus Andersson
tel: 031-343 43 01

Vårdenhetschefer:
Maria Wikingsson
Avd. 303 & 304
maria.wikingsson@vgregion.se

Lina Stenman
Avd. 301
lina.stenman@vgregion.se

Lotta Koitrand
Avd. 302
charlotte.koitrand@vgregion.se

Heléne Zeidlitz
Avd. 302
helene.zeidlitz@vgregion.se

Panos Vasilakis
Mottagningen
panos.vasilakis@vgregion.se

www.sahlgrenska.se

Digitaliseringskliven från pandemin bör tillvaratas

Linda Wesén, projektledare på ePsykiatrienheten på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

De rekordsnabba digitaliseringskliv som sjukvården tagit under pandemin motsvarar enligt somliga mellan fem och tio års ordinarie digital utveckling. Nu är det av största vikt att sjukvården tillvaratar de framsteg som gjorts under pandemiperioden och fortsätter ett högt utvecklingstempo.

– Sjukvården har tagit stora digitaliseringskliv under pandemin. Det första som skedde var att andelen digitala vårdmöten ökade markant. Senare har vi även märkt en större efterfrågan på stöd som medieras via den digitala Stöd- och behandlingsplattformen som förvaltas nationellt av 1177 Vårdguiden. Under pandemin har tröskeln för att testa och introducera nya digitala lösningar sänkts, en utveckling som förhoppningsvis fortsätter. Den tekniska infrastrukturen finns många gånger redan på plats och ofta kan vi använda oss av befintlig teknik för att testa nya lösningar småskaligt, säger Linda Wesén, projektledare på ePsykiatrienheten på Sahlgrenska universitetssjukhuset, som utvecklar digitala lösningar till sjukhusets vuxenpsykiatriska verksamheter. Hon har även gått en masterutbildning i eHälsa och arbetade kliniskt som sjuksköterska innan hon kom till ePsykiatrienheten 2017.

”Efter pandemin är det viktigt att vi fortsätter att samverka över verksamhetsgränserna och håller ett högt digitalt utvecklingstempo.”

Lyft fram konkreta lösningar
En utmaning i digitaliseringsarbetet är, enligt Linda Wesén, att det fortfarande finns ett visst motstånd mot digitala lösningar hos delar av sjukvårdens medarbetare och beslutsfattare. Ibland saknas det även adekvata tekniska lösningar.
– Efter pandemin är det viktigt att vi fortsätter att samverka över verksamhetsgränserna och håller ett högt digitalt utvecklingstempo. Jag tror också mycket på att lyfta fram konkreta exempel på lösningar som faktiskt fungerat, och att varje verksamhet bör analysera vilka digitaliseringslösningar som gör mest nytta i deras verksamhet och för just deras patienter, säger Linda Wesén.

Fler verksamhetsnära enheter
70 procent av sjuksköterskorna anser inte att coronapandemin har snabbat på förändringar i rätt riktning inom sjukvården.
– Även om digitaliseringsutvecklingen är en positiv effekt av pandemin så upplever nog många sjuksköterskor att pandemin gett upphov till negativa effekter där förebyggande vård prioriterats bort till förmån för den akuta vård som naturligtvis har varit nödvändig under krisen.
Framöver kommer vi förhoppningsvis att se fler verksamhetsnära e-hälsoenheter som minskar avståndet mellan verksamheten och digitaliseringsutvecklingen, säger Linda Wesén.
För att digitaliseringens möjligheter ska kunna tas tillvara fullt ut ser jag ett stort behov av att öka automatiseringsgraden i sjukvårdspersonalens administrativa arbete. Som det ser ut nu så läggs mycket sådant arbete på vårdpersonalen, och det hindrar dem från att utföra patientarbete, säger Linda Wesén.

Tror på egenmonitorering
Egenmonitorering är ett av de digitala utvecklingsområden som hon tror mycket på framöver.
– Med egenmonitorering kan patienter själva skatta sitt eget mående och mäta vitalparametrar mellan besöken i vården. Det leder i sin tur till en ökad kännedom av diagnosen och sjukdomsbilden såväl för patienten som för vårdpersonalen. För att kunna utveckla egenmonitorering till sin fulla potential krävs att sjukvården har en stark tilltro till patientens egen förmåga och vilja att vara delaktig i vården, säger Linda Wesén.

Anser du att pandemin har snabbat på förändringar i rätt riktning inom sjukvården?

Inom öppenvården anser 37% att coronapandemin snabbat på förändringar i rätt riktning.

Om undersökningen

Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Sjuksköterska mot ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor i Sverige 30 september – 4 oktober 2021. Statistisk felmarginal 1,9–3,2 procentenheter.

Två olika världar – på samma avdelning

Pernilla Ståhl och Nathalie Sakat trivs bra inom neurosjukvården. Foto: Patrik Bergenstav
Pernilla Ståhl och Nathalie Sakat trivs bra inom neurosjukvården. Foto: Patrik Bergenstav

Neurosjukvården på SU är högt avancerad vård – och ändå basal omvårdnad nära patient och anhöriga. Här lägger sjuksköterskorna sina egna scheman och har stort inflytande över jobbets organisering.

Nathalie Sakat och Pernilla Ståhl kom båda två direkt till neurosjukvården på Sahlgrenska universitetssjukhuset (SU) efter att ha läst till sjuksköterskor. Nathalie tog examen i Trollhättan 2009 och Pernilla i Karlstad 2011.
Nathalie närmade sig med ”skräckblandad förtjusning” och Pernilla tyckte först att det var ”lite läskigt med hjärnan”. Idag tyder inget på att de tänker lämna den här arbetsplatsen på länge.
Nathalie Sakat jobbar mestadels natt på avdelning 134 som har sex platser för patienter med ryggmärgsskador.

Två världar
– Jag trivs med att det är så omväxlande, både akutsjukvård och rehab. Två olika världar på samma avdelning, säger Nathalie.
Hon har funderat på att plugga till IVA-sköterska.
– Men jag stannar nog här. Nu jobbar jag på rotation, så två veckor av åtta är dagpass för att hålla uppe min kompetens och träffa det öriga teamet. Det är ju ett annat tempo på dagen, säger Nathalie Sakat.
Pernilla Ståhl arbetar på neurokirurgiska avdelningen 10–23, på alla stationer före och efter operation. Hon blev specialistsjuksköterska i kirurgi för att hon ville utvecklas men ändå stanna kvar inom neurosjukvården.

Nära patienten
– Det finns inget jobb som jag tycker skulle vara mer roligt och spännande. Att läsa vidare till IVA, anestesi eller operation innebär att lämna det som jag tycker är roligast, att jobba nära patienten och med vakna patienter, säger Pernilla Ståhl.
– Jag tycker också om att vara med mycket i omvårdnaden, man får en bra klinisk blick. Vi lär ju känna våra patienter väldigt väl, i och med att de stannar så länge hos oss, uppemot ett halvår, säger Nathalie Sakat.
Här lägger sjuksköterskorna sina scheman själva och deltar i projekt och fokusgrupper för delaktighet och inflytande, till exempel hur arbetslagen ska organiseras och hur rutindokument ska utformas.
Här får man också studera vidare på betald arbetstid. Det finns en lång lista utbildningar som blir än längre hösten 2019:
– I höst startar den första specialistutbildningen i neurologi på GU i Göteborg. Det blir halvfart i två år och alla chefer är uppmuntrande till att vi sjuksköterskor inom neurologi läser den, berättar Nathalie Sakat.

Se våra lediga tjänster inom neurosjukvården här.

Neuro, Sahlgrenska
Neurosjukvården på Sahlgrenska universitetssjukhuset har i uppdrag att ge högspecialiserad vård, diagnostisering och rehabilitering till patienter med sjukdomar och skador i hjärna, ryggmärg, nerver och muskler.
Uppdraget riktar sig till patienter inom Västra Götalandsregionen och Norra Halland samt till viss del inom riket. I Neurosjukvården ingår neurologi, neurokirurgi, klinisk neurofysiologi och rehabiliteringsmedicin.
www.sahlgrenska.se/

Neuro Sahlgrenska logotype

Stor bredd på Beroendekliniken ”Vi räddar liv varje dag”

Jakob Olsson, Simon Lindguss och Malin Björkqvist på Beroendekliniken vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Foto: Patrik Bergenstav
Jakob Olsson, Simon Lindguss och Malin Björkqvist på Beroendekliniken vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Foto: Patrik Bergenstav

De kämpar mot människors beroende av alkohol och narkotika men också mot nätkasinon och datorspel. Verksamheten inom Beroendekliniken vid Sahlgrenska universitetssjukhuset (SU) i Göteborg är mycket bred och mångskiftande.

Här görs insatser mot akuta, livshotande tillstånd men här byggs också långsiktiga relationer, ibland till och med vänskap, med patienterna.
– Vi räddar liv varje dag, säger Simon Lindguss, enhetschef för substitutionsmottagningen på Östra sjukhuset, en av Beroendeklinikens 23 enheter.
Dödligheten inom narkomanvården är mycket hög i Sverige. Och Göteborg ligger sämre till än riksgenomsnittet.
– Men för dem som vi lyckas få in i behandling kan vi se att dödligheten normaliseras. Och oavsett om vi tycker att det går bra eller inte, får nästan alla en ökad livskvalitet bara de kommer in här, säger Simon Lindguss.

Livsviktiga möten
Hans sköterskekollega Malin Björkqvist har jobbat inom Beroendekliniken i åtta år, mest på akutavdelning, avdelning 367. Där möter hon ofta patienter i livsavgörande situationer.
– De brukar inte vara så tacksamma när de kommer in, många är tvångsvårdade. Men när de går hem finns ofta en tacksamhet, inte alltid uttalad, men man märker det på andra sätt, säger Malin Björkqvist.
Hon fastnade för bredden och mixen i beroendevården, både vad gäller människor och diagnoser:
– Våra patienter har ofta en samsjuklighet, man får möta alla sorters människor och alla sorters sjukdomar, det är väldigt spännande!
Att akutavdelning är en tuff arbetsmiljö ser hon som en utmaning.

Fart och spänning
– Jo, det är en fartfylld och spännande arbetsplats, det är aldrig sig likt. Ena veckan kan det vara mest alkoholister och vi jobbar med abstinensbehandling och att häva delirium, då är det oftast ganska lugnt.
– Nästa vecka kan det komma in många patienter med hypomani – och det blir som en helt annan avdelning! Så man vet aldrig vad man kommer att möta på jobbet. Det kanske låter skrämmande för en del, men jag tycker att det är väldigt roligt och utmanande.
– Belöningen för mig är att man skapar jättefina relationer med patienterna. Många är återkommande och de blir ibland som gamla vänner, som man kan få goa kramar av, säger Malin Björkqvist.
Kollegan Jakob Olsson arbetade på akutavdelningen som hyrsköterska förra året.

Hela patienten
– Det var ett hårt tryck, alltid fullt, men på nått sätt fick vi ihop det. Och många patienter trivs med att vara där, de blir sedda och får någon att prata med. Och de samtalen kan vara minst lika viktiga som att häva akuta psykoser, säger han.
Utmaningen för en sjuksköterska i beroendevården ligger också i att kunna ta hand om hela patienten.
– De psykiatriska aspekterna är så klart viktiga, men det blir ofta somatiska konsekvenser när våra patienter inte alltid sköter sin hälsa. En sjuksköterska har stor nytta av sina somatiska kunskaper, och omvårdnadsrollen är väldigt tydlig hos oss, säger Simon Lindguss.
– Plus de sociala delarna; man måste vara duktig på att samverka med kommuner och andra och förstå hur samhället fungerar för våra patienter.

Samverkar med kommunen
Malin Björkqvist instämmer:
– Samverkan är en stor del av våra jobb, till exempel att kommunicera med socialtjänsten och andra aktörer. Många av våra patienter är hemlösa och saknar socialt nätverk, så vi hjälper dem med mycket.
Jakob Olsson uppskattar också ”det fartfyllda” på akutavdelning, men även att jobba i team med kollegor och patienter på längre sikt:
– Många är så ensamma. Vi måste hjälpa dem med både det akuta och det långsiktiga, att knyta ihop och samarbeta med socialtjänst och boendestöd.

Ny mottagning för spelberoende
Men framöver ska Jakob ta sig an beroenden som inte är typiska för samhällets mest utsatta. Han är nu anställd på den nya mottagningen för beroende av hasardspel och dataspel, som drar igång i vår.
– Vi har en forskare knuten till mottagningen, så det blir både behandling och forskning. Vi startar med behandling mot hasardspelsberoende och längre fram även skärmhälsa och datorspelsberoende, berättar Jakob Olsson.
Mottagningen får ses som ett pionjärarbete.
– Det finns väldigt lite behandling mot beroende av hasardspel på nätet och på fysiska kasinon, även om man börjat i exempelvis Uppsala och Malmö, säger Jakob Olsson.
– Och när det gäller skärmhälsa, framför allt datorspelsberoende, finns ingen behandling alls i Sverige, så där är vi först ut!

Beroendekliniken, Sahlgrenska
Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset (SU)
Beroendekliniken arbetar med utredning och behandling av personer med missbruk/beroende med eller utan samtidig psykiatrisk problematik.
Verksamhet Beroende ansvarar också för myndighetsutövning enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) för personer i Göteborg, Mölndal, Partille, Härryda och Öckerö. Primärvården ansvarar för insatser vid riskbruk samt behandling av missbruk utan psykiatrisk problematik. Övrig psykiatri har ansvar för psykiatriska patienter med mindre omfattande missbruk.
Heldygnsvården består av avdelning 306 som tar emot unga vuxna, avdelning 367 och avdelning 368.
Dessutom finns en dagavdelning 363 som arbetar med personcentrerad vård och erbjuder patienterna stöd i vardagen för att klara av en bestående alkohol- och drogfrihet.
Nordhemskliniken har både heldygnsvård och öppenvård för personer med missbruk/beroende av alkohol, läkemedel och droger men utan en psykiatrisk samsjuklighet.
Substitutionsmottagningarna och Substitution dagvård jobbar med substitutionsbehandling vid opioidberoende.

Kontaktperson:
Simon Lindguss
Tel: 0700-823 909
E-post: Simon.Lindguss@vgregion.se
sahlgrenska.se/beroende

Beroendekliniken Sahlgrenska logotype

Återhämtning och reflektion på ordinarie arbetstid

Maria Lachonius, sjuksköterska och projekt­ledare på Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Maria Lachonius, sjuksköterska och projekt­ledare på Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Nästan 9 av 10 sjuksköterskor anser att sjuksköterskor ska få tid till reflektion och återhämtning på ordinarie arbetstid. På Sahlgrenska universitetssjukhuset har man utvecklat en arbetsmodell där tid för återhämtning och reflektion kontinuerligt inkluderas i sjuksköterskornas schema.

– Att så många sjuksköterskor efterlyser tid för återhämtning och reflektion kan bero på att arbetstempot ofta är högt och arbetet är krävande. Samtidigt värdesätter många sjuksköterskor möjligheten till diskussioner med kollegor. Det bidrar även till den professionella utvecklingen och till att man behåller fokus på patienterna, säger Maria Lachonius, som varit sjuksköterska på Sahlgrenska universitetssjukhuset i drygt trettio år, främst inom kardiologi. Hon har även varit vårdenhetschef, verksamhetsutvecklare samt biträdande verksamhetschef och är sedan 2018 projektledare för avdelning 21.

Minska personalomsättningen
Maria Lachonius leder en projektgrupp som under våren startar en ny bred internmedicinsk avdelning på Sahlgrenska. Där ska man tillämpa en arbetstidsmodell med schemalagd arbetstid för reflektion, återhämtning och utbildning.
– Vi har utvecklat den här arbetstidsmodellen för att kunna erbjuda en bra arbetsmiljö, minska personalomsättningen och vara en långsiktigt attraktiv arbetsgivare. Vi har hämtat inspiration från en magisteruppsats från Göteborgs universitet där man intervjuat sjuksköterskor om vilka faktorer som är viktiga för att skapa en god arbetsmiljö. Många rankade tid för återhämtning och reflektion högt. Bland nyutexaminerade sjuksköterskor var dessutom gapet mellan teoretisk och praktisk kompetens stort, säger Maria Lachonius.

Patientfria arbetsdagar
I arbetstidsmodellen schemalägger man två patientfria arbetsdagar under varje tioveckorsperiod. Då ska sjuksköterskorna kunna ägna sig åt utbildning, diskussioner med kollegor, fördjupning, studiebesök på andra vårdavdelningar eller liknande.
– Vi är övertygade om att schemalagd och regelbunden tid för återhämtning och reflektion bidrar till en god arbetsmiljö, vilket i sin tur motiverar fler sjuksköterskor att stanna kvar på sin nuvarande arbetsplats och i yrket, säger Maria Lachonius.

Anser du att sjuksköterskor ska få tid för reflektion och återhämtning på ordinarie arbetstid?

Om undersökningen
Undersökningen genomfördes 19–26 februari 2019 mot ett slumpmässigt urval av sjuk­sköterskor i Sverige. Över 1 000 sjuksköterskor har svarat på undersökningen.

Behåller disputerade sjuksköterskor i den patientnära vården

Maria Aleniusson, HR-direktör på Sahlgrenska universitetssjukhuset och Lotta Johansson, vårdenhetschef och översjuksköterska på AnOpIva på Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Maria Aleniusson, HR-direktör på Sahlgrenska universitetssjukhuset och Lotta Johansson, vårdenhetschef och översjuksköterska på AnOpIva på Sahlgrenska universitetssjukhuset.
I februari 2017 introducerades den nya karriärvägen översjuksköterska på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Möjligheten till överprofession är inte längre bara avsedd för läkarna utan omfattar sjuksköterskor och andra akademiska yrkeskategorier anställda på sjukhuset.

I dagsläget finns det cirka 30 stycken översjuksköterskor anställda på Sahlgrenska universitetssjukhuset. För bli nominerad till en överprofession behöver ett antal kriterier uppfyllas: doktorsexamen inom ett vårdvetenskapligt eller medicinskt ämnesområde, sex års arbete inom professionen, pedagogisk högskoleutbildning, samt att man är kliniskt verksam femtio procent av tiden.

Karriärväg och lönepåslag
– Genom den nya karriärvägen, som kommer högt upp i vår regionala kompetensmodell för Västra Götalandsregionen, kan vi erbjuda disputerade sjuksköterskor en karriärväg i en klinisk kontext. Vi är mycket nöjda med att vi fått till ett lönepåslag om 5 000 kronor som är lika för alla överprofessioner. Att sjuksköterskor får möjlighet att göra karriär är viktigt då vi vill behålla våra disputerade sjuksköterskor i den patientnära vården. Syftet med översjukskötersketjänsterna är att den vetenskapliga forskningen ska komma verksamheten och därmed patienten tillgodo, säger Maria Aleniusson, HR-direktör på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Forskning och klinik
Lotta Johansson, vårdenhetschef och översjuksköterska på AnOpIva, som arbetat inom kliniken sedan 1993, håller med om att översjuksköterskan blir som en brygga mellan lärosätet och kliniken. Gapet mellan forskning och klinisk verksamhet minskas när man i vardagen kan fånga upp kollegornas idéer till omvårdnadsförbättringar. Med hjälp av ens egen kunskap som disputerad kan man hjälpa till att systematiskt driva verksamhetsutvecklingsprojekt genom forskning eller som förbättringsarbeten.

Driva egna forskningsprojekt
– Tjänsten som översjuksköterska ger en viss status som kan vara till hjälp för att profilera omvårdnadens betydelse i vårdkedjan. Tjänstetiteln kan också öka chanserna att få forskningsmedel till studier inom omvårdnad. När antalet översjuksköterskor växer i verksamheten kan vi dela på ansvar och tillsammans stötta nya kollegor samt hjälpa dem att själva driva egna forskningsprojekt. Vi har också ett nätverk för disputerade överprofessioner, säger Lotta Johansson.
– En utveckling av översjuksköterskor i kliniskt verksamhetsnära arbete skulle vara att införa strukturerade omvårdnadsronder. Något som finns bland annat i Lund. Det ska löna sig att göra karriär, och den nya översjukskötersketjänsten är en väg. Det är roligt att få vara med om detta, avslutar Lotta Johansson.

Kompetensförstärkning på Sahlgrenskas IVA-sektion

Kompetensstärkande åtgärder på Sahlgrenskas IVA-sektion gör att stressen minskar och hela personalen känner sig tryggare. Från vänster: Lotta Börjesson, Marie Toresson, Jesper Englund, Carina Malmqvist och Johan Gillberg. Foto: Patrik Bergenstav
Kompetensstärkande åtgärder på Sahlgrenskas IVA-sektion gör att stressen minskar och hela personalen känner sig tryggare. Från vänster: Lotta Börjesson, Marie Toresson, Jesper Englund, Carina Malmqvist och Johan Gillberg. Foto: Patrik Bergenstav

Sahlgrenska Universitetssjukhusets IVA erbjuder en stimulerande men också utmanande arbetsmiljö. För att sjuksköterskorna ska känna sig trygga i sina yrkesroller satsar man därför stort på kompetensförstärkning, på flera olika områden.

Sjuksköterskan Jesper Englund är mitt i sin vidareutbildning till specialistsjuksköterska med inriktning mot intensivvård.
Han är en av de första som fått chansen att studera programmet på halvfart under två år och samtidigt jobba halvtid på Sahlgrenskas intensivvårdsavdelningar.
– Det jag lär mig i teorin får jag möjlighet att praktisera direkt! Det första året var jag på postoperativa avdelningen och nu är jag på CIVA. Jag fasas successivt in i yrkesrollen och min förhoppning är jag ska kunna jobba ganska självständigt när jag är klar med studierna, förklarar Jesper som tidigare tjänstgjort på hjärtintensiven och PCI-lab.
–Därför är det nyttigt för mig att få träffa de kirurgiska patienterna. Det finns också tid att lära mig all ny apparatur. Genom den långa upplärningsperioden så slipper jag att känna mig stressad av att behöva lära mig allt nytt under några veckors introduktion.

Anställd på CIVA under studietiden
Istället för att behålla anställningen på sin hemklinik under utbildningen så har Jesper redan fått anställning på CIVA vilket skapar trygghet och kontinuitet.
– När jag börjar jobba här så kommer jag redan att vara en del i teamet. Och jag vet hur det fungerar på alla avdelningar.
Samtidigt har avdelningen möjlighet att individanpassa introduktionen.
– Ser de att jag behöver mer av något så kan de ordna det, konstaterar Jesper.
Intensivsjuksköterskan Johan Gillberg, som arbetar på NIVA, har arbetat tillsammans med Jesper under utbildningen. Han tycker att upplägget är bra:
– Att man fasas in i alla rutiner under studietiden gör att man hinner smälta alla intryck. På så vis är man ganska varm i kläderna när det är dags att börja jobba.

Rutiner för barnpatienter
Till IVA-kliniken kommer också riktigt unga patienter, både planerat och akut. Därför har sjuksköterskan Carina Malmqvist i uppdrag att vidareutbilda både avdelningens sjuksköterskor och undersköterskor vad gäller hantering och bemötande av barn.
– Jag ansvarar för att det finns uppdaterade och heltäckande rutiner kring hur vi hanterar barnpatienter. Barn reagerar helt annorlunda än vuxna patienter vad gäller både cirkulation och andning. Intubation måste handhas på ett speciellt vis och medicin ska alltid doseras efter vikt, för att nämna några exempel.
Även vid vård i respirator behöver rutinerna anpassas för de yngsta. Det finns också mycket att tänka på i bemötandet av barnens föräldrar.

Undersköterskorna på IVA stärks
Trots att det är stor skillnad på att jobba på IVA jämfört med en vanlig vårdavdelning så har det inte funnits någon särskild vidareutbildning för undersköterskor på IVA. Därför har man på Sahlgrenska utvecklat ett eget utbildningsprogram för dem.
– Förutom 4, 5 dagars introduktionsutbildning så har vi också skapat ett modulprogram med tio hela utbildningsdagar som rullar på i ett årshjul.
Utbildningen omfattar cirkulation, respiration, neurologi, nutrition, elimi-nation, trauma, barn, postop, dokumentation, hygien, patientsäkerhet samt etik och omvårdnad.
– Undersköterskorna uppskattar verkligen chansen till kompetensutveckling. De jobbar tätt ihop med våra sjuksköterskor och detta stärker ju hela teamen, menar undersköterskan Marie Toresson, som håller i en stor del av utbildningarna.

Höjning av kompetens ger trygghet
– Vi har helt enkelt velat höja lägstanivån så att alla våra undersköterskor har en god gemensam grund att stå på, tillägger avdelningslärare Lotta Börjesson.
Hon berättar stolt att fortbildningen för undersköterskor har utvecklats av AnOpIVA-personal på SU tillsammans med HR och nu blivit en regional utbildning inom AnOpIVA-området.
– Framöver kommer vi att också ge de undersköterskor som jobbat länge hos oss chans till fortbildning. Vi har även årliga teknikgenomgångar, simulatorscenarion och föreläsning för hela personalen. Vårt mål är att ständigt höja kompetensen. Det ger en ökad trygghet för både personal och patienter.

Läs mer om våra lediga tjänster här

IVA-sektionen, Sahlgrenska
IVA på Sahlgrenskas Universitetssjukhus ger högspecialiserad vård till en komplex patientgrupp.
Som medarbetare, forskare och student erbjuds du den stora organisationens rika valmöjligheter, många intressanta projekt med inriktning mot framtidens sjukvård samt klinisk forskning.

CIVA och Postoperativa avdelningen
CIVA, Centrala intensivvårdsavdelningen, är en av Nordens största intensivvårdsavdelningar. Vi är regionens centrum för trauma och transplantation.
Vi tar emot svårt sjuka patienter som behöver avancerad behandling och omvårdnad med noggrann övervakning. På den postoperativa avdelningen tar vi emot patienter som genomgått en operation.

NIVA
NIVA, Neurointensivvårdsavdelningen, är en högspecialiserad intensivvårdsenhet. Här vårdas framför allt patienter med hjärnblödningar och traumatiska skallskador. Som IVA-sjuksköterska på NIVA ges du möjlighet att vara med och vårda hela Västra Götalandsregionens patienter som är i behov av neurointensivvård.

På CIVA och NIVA arbetar ca 300 personer med verksamhet dygnet och året runt.
Vi arbetar med länssjukvård och högspecialiserad rikssjukvård. I fokus är en lättillgänglig och köfri vård med hög patientsäkerhet.
Sahlgrenska Universitetssjukhuset är en del av Västra Götalandsregionen.

Kontakt:
Intensivvårdssektionen
Blå Stråket 5, plan 5
Sahlgrenska sjukhuset
413 45 Göteborg
Tel: 031-342 10 00

www.sahlgrenska.se

Sahlgrenska IVA

Hur kan psykiatrin bli mer attraktiv?

Richard Brodd, psykiatrisjuksköterska.
Richard Brodd, psykiatrisjuksköterska.

27 procent av sjuksköterskorna kan tänka sig att arbeta inom psykiatrin. Richard Brodd, psykiatrisjuksköterska och huvudhandledare på Psykiatri Affektiva på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, berättar vad de psykiatriska verksamheterna kan göra för att bli mer attraktiva.

– Lönen måste ligga på en konkurrenskraftig nivå som motsvarar det ansvar och de arbetsuppgifter som en sjuksköterska inom psykiatrin har. Förutom det ska arbetsmiljön vara utformad så att det finns förutsättningar att kunna utföra sina arbetsuppgifter och att arbetsplatsen är trygg, säger Richard Brodd.

Karriärutvecklingsmöjligheter
– Verksamheten måste ha en tydlig och konkret plan för vilka karriärutvecklingsmöjligheter som finns och vad arbetsgivaren erbjuder i form av utbildning och utveckling. Det måste också finnas möjligheter att själv vara med och påverka planen vid anställningens början och hur den ska utformas. Det ska också finnas en tydlig koppling till lönen. En annan viktig faktor är ledarskapet, hur sjuksköterskorna får det stöd och den ledning som krävs för de utmaningar som man ställs inför, säger Richard Brodd.

Osäkerhet om psykiatri
– Jag tror att många sjuksköterskor känner sig otrygga inför psykiatri, om de själva inte har erfarenhet av det, och att det är därför bara 27 procent kan tänka sig att arbeta inom psykiatrin. På samma sätt tror jag det finns en osäkerhet hos sjuksköterskor i allmänhet om rättspsykiatri och beroendepsykiatri, avslutar Richard Brodd.

Mest positivt intryck av Linköpings och Norrlands universitetssjukhus

Ditte Pehrsson Lindell, specialistläkare i gynekologi och förlossningsvård samt vårddirektör på Universitetssjukhuset i Linköping. Foto: Per Groth
Ditte Pehrsson Lindell, specialistläkare i gynekologi och förlossningsvård samt vårddirektör på Universitetssjukhuset i Linköping. Foto: Per Groth

Universitetssjukhuset i Linköping, Norrlands universitetssjukhus och Akademiska sjukhuset i Uppsala är de universitetssjukhus som flest sjuksköterskor har ett positivt intryck av enligt Framtidens Karriär – Sjuksköterskas undersökning.

Samtidigt har 44 procent av sjuksköterskorna ingen positiv bild av något universitetssjukhus.
– Det är självklart roligt att Linköpings universitetssjukhus toppar listan men det vore önskvärt att fler än 19 procent av sjuksköterskorna har ett positivt intryck av vår verksamhet. En förklaring till att just Universitetssjukhuset i Linköping och Norrlands universitetssjukhus rankas högst kan möjligen vara att de två sjukhusen toppat Dagens Medicins ranking över kvalitet i sjukvården, säger Ditte Pehrsson Lindell, specialistläkare i gynekologi och förlossningsvård samt vårddirektör på Universitetssjukhuset i Linköping.
Att 44 procent av sjuksköterskorna inte har ett positivt intryck av något universitetssjukhus kan, enligt Ditte Pehrsson Lindell, möjligen bero på att universitetssjukhusen inte är tillräckligt bra på att kommunicera de fina utvecklings- och karriärmöjligheter de kan erbjuda sjuksköterskor.

Vård i den absoluta frontlinjen
– Som universitetssjukhus har vi ett stort, omfattande och komplext uppdrag och vi bedriver vård i den absoluta frontlinjen. Vi kan erbjuda spännande, utmanande och viktiga jobb för sjuksköterskor, men de budskapen når inte alltid fram. Det faktum att universitetssjukhusen ofta uppmärksammas i media kan också bidra till att relativt många sjuksköterskor inte har ett positivt intryck av verksamheten. Det kan finnas en bild av att det stundtals kan vara tufft och stressigt att arbeta på ett universitetssjukhus, men den situationen delar vi egentligen med andra typer av sjukhus, säger hon.
För att vara attraktiva bland sjuksköterskor bör universitetssjukhus sträva efter att hålla en genomgående hög vårdkvalitet. Att bidra till en god vård med hög kvalitet ger stolthet och arbetstillfredsställelse.

Sträva efter god arbetsmiljö
– Det är också viktigt att universitetssjukhusen strävar efter en god arbetsmiljö. Det kan gälla allt från att sjuksköterskor får fokusera på rätt arbetsuppgifter till ledarskapsfrågor, schemaläggningsfrågor och möjligheter till kompetensutveckling. I Linköping har vi inspirerats av Magnetmodellen som Svensk Sjuksköterskeförening har lyft fram. Vi arbetar med en ännu tydligare kompetensutvecklingsstege, erbjuder betald vidareutbildning och goda möjligheter att bedriva forskning. Nya sjuksköterskor erbjuds ett introduktionsår och vi har Elsa-sjuksköterskor, en modell som liknar den AT-tjänstgöring som läkarna har, säger Ditte Pehrsson Lindell.

Vilka universitetssjukhus har du positivt intryck av?

Så behöver akutsjukvården förbättras

Monica Djurner, sjuksköterska på en medicinsk akutvårdsavdelning samt huvudskyddsombud på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg och Marie Ljungberg Schött, sjukvårdslandstingsråd i Stockholms läns landsting (Foto: Peter Knutson).
Monica Djurner, sjuksköterska på en medicinsk akutvårdsavdelning samt huvudskyddsombud på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg och Marie Ljungberg Schött, sjukvårdslandstingsråd i Stockholms läns landsting (Foto: Peter Knutson).
78 procent av sjuksköterskorna anser att akutsjukvården i Sverige fungerar dåligt eller mycket dåligt. Både Monica Djurner, sjuksköterska på en akutvårdsavdelning och Marie Ljungberg Schött, sjukvårdslandstingsråd i Stockholm är eniga om att förhållandena måste förbättras.

– Att 78 procent anser att akutsjukvården fungerar dåligt eller mycket dåligt förvånar mig inte. Det stora problemet finns egentligen inte på akutmottagningarna utan snarare på de vårdavdelningar dit akutvårdspatienterna slussas efter en inledande medicinsk bedömning. Bristen på vårdplatser på dessa avdelningar innebär att patienter ofta får vänta länge på att bli inlagda, säger Monica Djurner, sjuksköterska på en medicinsk akutvårdsavdelning samt huvudskyddsombud på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg.

Bristfällig arbetsmiljö
Ytterligare en utmaning, åtminstone i storstadsområdena, är enligt Monica Djurner att inflödet av patienter till akuten ökar i takt med att befolkningen växer. Samtidigt tillförs inte alltid mer resurser till akutsjukvården, vilket förstås ökar trycket på verksamheten.
– Den bristfälliga arbetsmiljön med en hög arbetsbelastning och alltför små möjligheter till återhämtning innebär att många sjuksköterskor säger upp sig från akutsjukvården. Det leder i sin tur till stängda vårdplatser. En av de viktigaste åtgärderna är att erbjuda sjuksköterskor tillräckligt bra arbetsvillkor och rimliga lönenivåer för att de ska vilja och orka stanna kvar i verksamheten, säger Monica Djurner.

Akutsjukvården behöver avlastas
– Det är självklart alarmerande att så många som 78 procent av sjuksköterskorna anser att akutsjukvården fungerar dåligt eller mycket dåligt. Många sjuksköterskor som jag möter bekräftar den här bilden, säger Marie Ljungberg Schött, sjukvårdslandstingsråd i Stockholms läns landsting.
Hon anser att situationen inom akutsjukvården behöver åtgärdas med en kombination av många olika åtgärder som tillsammans bidrar till att avlasta akutsjukvården och därmed även förbättra arbetsmiljön för de sjuksköterskor som arbetar där.
– I Stockholms läns landsting har vi bestämt oss för att introducera en ny vårdnivå, närakut, som befinner sig mellan akutsjukvården och primärvården. Närakuterna ska kunna ta emot ambulanser, vara utrustade med lab, röntgen och kunna vårda såväl barn som vuxna. Närakuter avlastar akutsjukvården och kan göra stor nytta även i andra län med hårt tryck på akutsjukvården, säger Marie Ljungberg Schött.

Monica Djurners viktigaste åtgärder för att förbättra akutsjukvården
• Att sjukvårdspolitikerna oftare besöker akutsjukvården och därmed får en mer realistisk och uppdaterad bild av verksamheten. Det ger ett bättre beslutsunderlag och bättre möjligheter att dimensionera resurserna utifrån behoven.
• Att hela vårdkedjan fungerar så akutvårdspatienter inte ligger kvar även efter att de är medicinskt färdigbehandlade. I dagsläget förekommer det ofta att äldre akutvårdspatienter ligger kvar på avdelningen i uppemot en vecka eftersom den kommunala hemsjukvården eller omsorgsboenden inte har möjlighet att ta emot dem. De använder då en vårdplats som istället kunde frigöras till en patient med medicinska behov.
• Utökat helhetsperspektiv från politiker och chefer. Akutsjukvårdens utmaningar hänger i hög grad ihop med hur väl den övriga vårdkedjan fungerar. När man åtgärdar akutsjukvårdens problem måste man därför lyfta blicken och betrakta hur verksamheten fungerar på samtliga akutsjukvårdsavdelningar och även i andra delar av sjukvården.

Marie Ljungberg Schötts viktigaste åtgärder för att förbättra akutsjukvården
• Se över hela vårdkedjan för att se hur den behöver förstärkas och därigenom avlasta akutsjukvården. Det kan exempelvis handla om att patienters övergång från akutsjukvården till öppenvård, ASIH, geriatrik eller andra vårdformer underlättas.
• Kompetens- och karriärsatsningar som motiverar fler sjuksköterskor att söka sig till och stanna kvar inom akutsjukvården. Tydligare karriärutvecklingsvägar och avlastning från andra yrkesgrupper, bland annat apotekare, fysioterapeuter, undersköterskor och administrativa assistenter.
• Utbyggnad av den prehospitala vården. Genom att flytta ut delar av vården från akutsjukhusen kan akutsjukvården avlastas och hela vårdkedjan fungera smidigare.

Vad anser du om situationen inom akutsjukvården i Sverige? Den fungerar...

akut1_graf

Om undersökningen
Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Sjuksköterska mot ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor i Sverige 3–13 februari 2017.