Etikettarkiv: Akademiska sjukhuset

Spännande jobb i trygg miljö

Elena Sciaraffia, överläkare, Rola Abdallah, undersköterska, Sofia Kalin, sjuksköterska och Sara Fetterplace, sjuksköterska inom Hjärtsektionen på Akademiska sjukhuset. Foto: Göran Ekeberg
Elena Sciaraffia, överläkare, Rola Abdallah, undersköterska, Sofia Kalin, sjuksköterska och Sara Fetterplace, sjuksköterska inom Hjärtsektionen på Akademiska sjukhuset. Foto: Göran Ekeberg

Inom Hjärtsektionen på Akademiska sjukhuset i Uppsala jobbar teamen tätt tillsammans tvärs över professionsgränserna vilket skapar en trygg och kreativ miljö för utveckling. För att ytterligare stärka det sker nu en omorganisation som syftar till bättre flöden och större patientfokus.

Hjärtsektionen har tre specialistområden: arytmi, ischemi och hjärtsvikt, och utför både akutvård och planerad vård.
– Hittills har specialistområdena varit delvis uppdelade, men efter den pågående omorganisationen kommer avdelningarna istället att delas upp i akutvård respektive planerad vård, berättar Cecilia Jakobson, Avdelningschef för Hjärtsektionen på Akademiska sjukhuset.
Genom att föra samman alla tre specialistområden breddas också de utvecklingsmöjligheter som erbjuds inom sektionen.

Kompetensutveckling
Sara Fetterplace började 2017 som undersköterska och har sedan vidare­utbildat sig till sjuksköterska. Hon trivs väldigt bra på avdelningen med kollegor och patientgruppen.
– Jag ville ta ett utbildningssteg till då jobbet här är så otroligt intressant så jag ville stanna kvar men ändå utvecklas vidare.
Hennes specialiteter är arytmi och hjärtsvikt, men i och med omorganisationen kommer hon även att få möjlighet att bredda sig inom ischemi.
– Omorganisationen har vi alla varit med och jobbat med, och den tydligare uppdelningen mellan akutvård och planerad vård kommer att ge både en bättre och mer fokuserad patientvård och en bättre arbetsmiljö.

Jobba som sjuksköterska med oss på Hjärtsektionen. Klicka här för att läsa mer och ansök (Sista ansökningsdag har passerat)

Klicka här för att se alla våra lediga tjänster

Stor variation på vården
En som tagit även nästa steg på utvecklingstrappan är Sofia Kalin som jobbat på Hjärtsektionen som sjuksköterska inom arytmi och hjärtsvikt sedan 2018.
– Jag har de senaste åren gått en vidareutbildning till specialistsjuksköterska i hjärtsjukvård och blir klar till sommaren. Jag har pluggat på halvtid och fortsatt jobba som sjuksköterska på halvtid vilket har fungerat väldigt bra. Jag är verkligen tacksam för möjligheten att kunna ta det här steget på arbetstid, det visar hur mycket man satsar på sin personal här på sektionen, konstaterar hon.
Det hon uppskattar mest med sitt jobb är att det går att göra stor skillnad för patienter på relativt kort tid.
– Vi kan få in patienter med ett dramatiskt insjuknande som ofta efter en kortare tid hos oss kan gå hem i hyfsat gott skick. Det är också en väldigt stor variation på patienterna, både i ålder då de kan vara från 20 till 100 år och i graden av allvarlig sjukdom, vilket gör att arbetet blir mycket varierat.

Följer patienterna under hela tiden
Rola Abdallah jobbar som undersköterska inom ischemi sedan 2015. En av de saker hon tycker känns väldigt bra är att de kan följa patienterna under både sjukhustiden och eftervården.
– Inom Hjärtsektionen finns allt från akutvård till mottagningen. Till mottagningen kommer patienter för uppföljning och vi som jobbar här jobbar ofta på flera ställen inom sektionen.
Vi kan därför följa patienten från att de kommer in med ambulansen, via utredningar under akutvården och fram till deras besök på hjärtmottagningen efteråt. Det ger också en stor trygghet till patienterna att de känner igen oss i personalen under hela vårdtiden.
Hon konstaterar också att det nära samarbetet och varma stämningen som finns på avdelningarna gör att nyanställda snabbt kommer in och känner sig trygga, vare sig de jobbat med hjärtsjukvård tidigare eller inte.

Får svar på alla frågor
Elena Sciaraffia är överläkare inom arytmi och jobbar både på arytmilabbet, med att exempelvis operera in pacemakers, och som läkare på avdelningen.
– Jag har jobbat här i femton år och under den tiden gått igenom flera olika vidareutbildningar, först specialisttjänstgöring och sedan disputation. Nu jobbar jag själv på vissa kurser inom vidareutbildningarna vilket är väldigt kul, berättar hon.
Till skillnad från på många andra vårdavdelningar och kliniker så finns läkarna på Hjärtsektionen på plats hela dagarna, vilket ökar möjligheterna till kompetensutveckling för alla.
– Att vi som undervisar även jobbar tillsammans med dem som vi undervisar möjliggör frågor och diskussion även under arbetstiden och skapar större närhet och tilltro i teamen, förklarar hon.
Man kan komma hit som nyutbildad allmän sjuksköterska och sedan utvecklas inom de många olika specialiteter som finns på sektionen, såsom avdelningsarbete, labb, mottagning och forskningsprojekt.

Akademiska sjukhuset – Hjärtsektionen

Inom hjärtsektionen vårdar vi patienter med hjärtsjukdom fördelat på två avdelningar och en dagvårdsenhet. På avdelningarna vårdas patienter med exempelvis hjärtinfarkt, kärlkramp, rytmrubbningar i hjärtat eller hjärtsvikt. En stor del av verksamheten är akut där vi tar emot patienter från akutmottagningen, andra sjukhus eller direkt från ambulansen. Den andra delen är en planerad verksamhet där patienter kommer för utredning och/eller behandling. Allt sker i nära samarbete inom hjärt­sektionens olika delar.

akademiska.se

Taligenkänning minskar tiden för dokumentation drastiskt

Ulla Harju, sjuksköterska på neurologen på Akademiska sjukhuset i Uppsala.

För sjuksköterskor som dokumenterar mycket i sitt arbete kan en AI-baserad taligenkänningstjänst som översätter tal till text innebära en betydande tidsbesparing. För Ulla Harju, sjuksköterska på neurologen på Akademiska sjukhuset i Uppsala, har administrationstiden för journalföring minskat med 75 procent.

En taligenkänningstjänst översätter tal till text, vilket innebär att journalanteckningar som tidigare skrevs in via tangentbordet i stället kan dikteras. Ulla Harju ingår i ett pilotprojekt där ett antal läkare och sjuksköterskor på Akademiska sjukhuset får testa den AI-baserade taligenkänningstjänsten Dragon Medical. Att tala går tre till fyra gånger snabbare än att skriva och Ulla Harju kan numera göra klart sitt journalarbete direkt efter patientmötet. Med hjälp av röstkommandon kan hon även utföra repetitiva arbetsmoment i journalsystemet.
– Jag arbetar självständigt med patienter med rörelsesjukdomar som behandlas med DBS, Deep Brain Stimulation. Jag programmerar varje patients individuella implantat och varje patientbesök tar uppemot tre timmar. Behandlingen kräver omfattande och noggrann journalföring; tidigare följdes varje patientbesök av drygt tre timmars dokumentation, säger Ulla Harju, som arbetat på neurologen sedan 1988.

”Det som tidigare tog tre timmar gör jag nu på 45 minuter. Skillnaden är verkligen enorm.”

Frigör tid till patienter
– Sedan jag började använda taligenkänningstjänsten för drygt ett år sedan arbetar jag mindre övertid. Jag har inte längre någon dokumentationsskuld med odokumenterade patientbesök som jag inte hunnit med. Jag har också mindre ont i nacken och upplever dessutom att jag har mer energi. Det här har verkligen gjort så stor skillnad för mig i min vardag, säger Ulla Harju.
Den tid taligenkänningstjänsten frigör gör att hon kan ta emot fler patienter och ägna sig mer åt verksamhetsutveckling och kompetensutveckling. Eftersom Ulla Harju är verksam inom ett nischat medicinskt område är det viktigt att hon kontinuerligt hinner hålla sig uppdaterad med de senaste forskningsrönen inom sitt fält.

Minskar tid för dokumentation
– Tidigare bestod nästan 50 procent av min arbetstid av dokumentation. Med taligenkänningstjänsten har jag lyckats minska den andelen till en fjärdedel. Det som tidigare tog tre timmar gör jag nu på 45 minuter. Skillnaden är verkligen enorm. Jag hoppas att fler sjuksköterskor med ett självständigt mottagningsarbete som inkluderar mycket dokumentation får tillgång till taligenkänningstjänster framöver. Det kan göra stor nytta och frigöra tid till omvårdnadsarbete, vilket definitivt kommer patienterna till gagn, säger Ulla Harju.

Utvecklande yrkesroller på AnOpIVA

Ing-Marie Larsson specialistsjuksköterska inom intensivvård och ordförande i Riksföreningen för anestesi och intensivvård.

Specialistsjuksköterskor inom anestesi, operation och intensivvård fyller en nyckelfunktion i omvårdnaden av svårt sjuka patienter. Sjuksköterskor som söker sig till någon av dessa specialist­inriktningar bedriver avancerad omvårdnad och kan räkna med ett högteknolog­iskt, självständigt och ansvars­fullt arbete med många valmöjligheter.

Nästan hälften av sjuksköterskorna kan antingen tänka sig eller arbetar redan inom anestesi, operation eller intensivvård.
– Det är jätteroligt att en så stor andel av sjuksköterskornas kan tänka sig att arbeta inom någon av dessa tre specialiteter. Det innebär goda förutsättningar för sjukvårdens framtida kompetensförsörjning, säger Ing-Marie Larsson, specialistsjuksköterska inom intensivvård på Akademiska sjukhuset i Uppsala och ordförande i Riksföreningen för anestesi och intensivvård.

Avgörande för vårdkedjan
Anestesi, operation och intensivvård är tre specialistområden som i hög grad hänger ihop. Alla tre specialiteter fyller sin funktion för att få vårdkedjan att fungera, inte minst för svårt sjuka patienter.
– Operationssjuksköterskor och anestesisjuksköterskor behövs för att kunna genomföra operationer. Intensivvård är garantin för att bedriva livräddande behandling för kritiskt sjuka patienter, men även en förutsättning för att bedriva akut kirurgisk vård. Det är ett exempel på hur dessa tre specialiteter hänger ihop. Dessa inriktningar erbjuder självständiga specialistroller med ansvar för planering, utförande och utvärdering av specialiserad omvårdnad, avancerad medicinsk behandling och teknologi samt ett omfattande patientansvar. Det är också högteknologiska specialiteter som präglas av en ständig utveckling, säger Ing-Marie Larsson.

”Inom ramen för respektive specialitet finns många karriärvägar och arbetsområden.”

Många arbetsområden
Det råder för närvarande brist på specialistsjuksköterskor inom samtliga tre specialiteter, vilket innebär att valmöjligheterna på arbetsmarknaden är många. Den höga efterfrågan på specialistsjuksköterskor inom AnOpIVA är sannolikt långsiktig.
– Inom ramen för respektive specialitet finns många karriärvägar och arbetsområden. För att attrahera och behålla specialistsjuksköterskor inom AnOpIVA är det viktigt att de finns representerade på beslutsfattande positioner ute i verksamheterna, och att de kan vara delaktiga i verksamhetsutvecklingen, säger Ing-Marie Larsson.

Kompetensutveckling
– Jag vill betona vikten av kontinuerlig kompetensutveckling, vilket är nödvändigt i specialiteter som präglas av en snabb utveckling. Attraktiva löne- och arbetsvillkor är ytterligare faktorer som kan göra det lättare för sjukhusen att attrahera och behålla erfarna sjuksköterskor inom AnOpIVA, avslutar Ing-Marie Larsson.

Skulle du kunna tänka dig att arbeta inom anestesi, operation eller intensivvård?
Om undersökningen

Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Sjuksköterska mot ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor i Sverige 30 september – 4 oktober 2021. Statistisk felmarginal 1,9–3,2 procentenheter.

En arbetsplats att växa på – för både novis och expert

Ronja Olander, sjuksköterska, Mirjam Scholing, barnsjuksköterska och forskare, Alexandra Eliasson, barnsjuksköterska och gruppchef och Victoria Karlsson, specialistsjuksköterska och forskare. Victoria Karlsson ingår även i transportteamet för luftburen intensivvård för nyfödda. Foto: Angelica Klang
Ronja Olander, sjuksköterska, Mirjam Scholing, barnsjuksköterska och forskare, Alexandra Eliasson, barnsjuksköterska och gruppchef och Victoria Karlsson, specialistsjuksköterska och forskare. Victoria Karlsson ingår även i transportteamet för luftburen intensivvård för nyfödda. Foto: Angelica Klang

Chef, forskare eller nyutexaminerad sjuksköterska. På Akademiska barnsjukhuset i Uppsala finns utvecklingsmöjligheter för alla. Men oavsett var på karriärstegen man befinner sig är målet detsamma – att erbjuda bästa tänkbara vård till barnen och deras familjer.

Akademiska barnsjukhuset ligger som ett sjukhus i sjukhuset, mitt i centrala Uppsala. Här finns all expertis som ett sjukt barn kan behöva, samlad under samma tak.
På avdelning 95 B vårdas barn med många olika sjukdomar, inom kirurgi, neurologi, neurokirurgi och ortopedi. Här jobbar Ronja Olander sedan fem månader tillbaka. Hon är nyutexaminerad sjuksköterska och i hennes dagliga arbetsuppgifter ingår bland annat medicinhantering, post- och preoperativ omvårdnad, journalföring och ronder.
– Det är så härligt att jobba med barn. Alla är olika så ingen dag är den andra lik, säger hon.

Jobba med oss på barnsjukhuset. Klicka här för mer information och se våra lediga tjänster

Öppet klimat skapar trygghet
För nyanställda sjuksköterskor finns ett utarbetat introduktionsprogram där man går bredvid en erfaren sjuksköterska under cirka sex veckor. Varje arbetspass är också bemannat med minst en erfaren sjuksköterska som ska fungera som ett extra stöd när det behövs.
– Det bästa tycker jag är gemenskapen och det öppna klimatet. Jag har aldrig tvekat att fråga om jag varit osäker. Det är jätteviktigt, för det är tufft att vara ny ibland, säger Ronja Olander som redan har siktet inställt på en specialistutbildning inom barn- och ungdomssjukvård.

Forskning uppmuntras
Traditionen av forskning är lång på sjukhuset och tätt knuten till det vardagliga arbetet. Det kan handla om att patienterna är inkluderade i olika studier, att man delar med sig av de senaste rönen på arbetsplatsträffar eller firar med tårta när någon nått ett mål i sin forskning.
– Om det inte varit så hade jag nog aldrig tänkt på att forskning är ett alternativ för oss sjuksköterskor, säger Victoria Karlsson, specialistsjuksköterska och forskare.
Hon är anställd på avdelning 95F, som är en intensivvårdsavdelning för nyfödda, och har jobbat mer än 20 år på Akademiska barnsjukhuset. Genom åren har hon skaffat sig specialistkompetens inom både neonatologi och anestesi. Tack vare möjligheten till en kombinationstjänst inom operations- och intensivvård har hon kunnat upprätthålla kompetens inom båda områdena.
– Det har varit avgörande för min forskning som handlar om att förbättra anestesin till nyfödda, och tar avstamp i båda specialiteterna, säger Victoria Karlsson.
Kopplingen mellan forskning och klinik är viktig för henne. Det ger möjlighet att fånga upp förbättringsområden att undersöka inom ramen för forskningen, och sedan föra tillbaka den kunskapen till verksamheten.
– Då ser man verkligen nyttan med sin forskning på nära håll, säger hon.

Specialistkompetens premieras
Mirjam Scholing är också forskare, men med sitt specialistområde inom gastroenterologi och nutrition. Hon är utbildad och disputerad i Nederländerna och en viktig anledning till att det blev just Akademiska barnsjukhuset var deras satsning på forskning.
– Jag har fått ett otroligt stöd från både kollegor och chefer för min forskning, och det har gjort det väldigt lätt att forska här, säger hon.
Mirjam Scholing arbetar även som konsult till hela barnsjukhuset i frågor som rör nutrition. Det kan till exempel handla om att informera familjer vars barn har fått en gastrostomi, eller undervisa personal i olika hjälpmedel för nutrition. Men majoriteten av sin arbetstid tillbringar hon på mag- och tarmmottagningen, där hon också har sin tjänst.
– Det är stimulerande med olika arbetsuppgifter. Men det roligaste i mitt jobb är ändå att möta patienter och arbeta tillsammans med andra för att de ska må bättre, säger hon.

Utbildningsprogram för nya chefer
Just arbetet i team, med den trygghet det för med sig, var en viktig anledning till att Alexandra Eliasson, specialistsjuksköterska inom barn och ungdom, tackade ja till jobbet som gruppchef på en avdelning för akut pediatrik. När hon började sin tjänst för tre år sedan hade hon ingen tidigare erfarenhet av chefsuppdrag.
– Jag har fått möjlighet att bolla många frågor inom chefsgruppen. Eftersom vi delar kontor är det enkelt att stötta och hjälpa varandra, säger hon.
En viktig grund i arbetet som chef har även det operativa chefsprogrammet varit, som erbjuds alla chefer under deras första år. Stoltast är Alexandra Eliasson över satsningen hennes avdelning gjort på fortbildning, med bland annat femton minuters fortbildning varje morgon för all personal.
– Jag tror på att bygga upp en bra struktur för både utbildning, ledarskap och ett gott lagarbete. Det tycker jag vi har kommit långt med, säger hon.

Jobba med oss på barnsjukhuset. Klicka här för mer information och se våra lediga tjänster

Akademiska barnsjukhuset i Uppsala

Är en del av Akademiska sjukhuset som är ett av Sveriges största sjukhus, med närmare 8000 anställda och över 900 vårdplatser. Barnsjukhuset är uppdelat i sju olika sektioner med akut barnsjukvård, barnkirurgi, barnneurologi, barns vård och hälsa, blod- och tumörsjukdomar, special­iserad pediatrik och neonatologi. Här erbjuds högspecialiserad vård inom flera områden och rikstäckande sjukvård för utvalda diagnoser. I barnsjukhusets uppdrag ingår även att bemanna ett transportteam för luftburen intensivvård, med uppdrag över hela landet.

Kontakt:
jacoba.wennergren@akademiska.se
Akademiska Sjukhuset
751 85 Uppsala
Tel: 018-611 00 00
www.akademiska.se

Bra introduktion ger trygg start på kirurgen

Madelene Rydberg, Michaela Tollin och Frida Resare på verksamhetsområde kirurgi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Foto: Mikael Wallerstedt
Madelene Rydberg, Michaela Tollin och Frida Resare på verksamhetsområde kirurgi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Foto: Mikael Wallerstedt

– Introduktionsprogrammet gav en trygg start. Att det fanns en tydlig plan för mina första veckor där det tydligt framgick vad som förväntades av mig var väldigt skönt, säger Madelene Rydberg, sjuksköterska inom verksamhetsområde kirurgi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

På verksamhetsområde kirurgi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala utförs alla typer av kirurgi. Diagnoserna är många och varierande vilket är en utmaning, inte minst om man är ny i yrket. God introduktion av nyutexaminerade sjuksköterskor är ett måste.
– Vi har alltid erbjudit inskolning, men tidigare var kvaliteten starkt kopplad till den handledare du gick med. För att säkerställa att alla nya lär sig allt som krävs när man arbetar hos oss har vi sedan 2019 ett tydligt och strukturerat introduktionsprogram för alla nya sjuksköterskor, berättar Frida Resare, biträdande avdelningschef kirurgavdelning 70C.
Tillsammans med kollegan Michaela Tollin, biträdande avdelningschef avdelning 70E, har hon utvecklat ett program som kvalitetssäkrar sjuksköterskornas första tid i yrket. Programmet löper under fem veckor där varje vecka har ett tydligt fokus och där det tydligt framgår hur arbetsbelastning och patientarbete ser ut över tid.
– Utgångspunkten är fem veckors introduktion, men den tiden är inte huggen i sten. Vi fokuserar mer på att man uppnått allt som vi tycker är viktigt, och har regelbundna avstämningar för att fånga upp eventuella luckor, säger Michaela.

Nu söker vi en sjuksköterska med intresse för kirurgi. Klicka här för mer information och ansök (Sista ansökningsdag har passerat)

Klicka här för att se alla våra lediga tjänster

Utvecklande
Madelene Rydberg som började på kirurgen i somras, bara några veckor efter sin sjuksköterskeexamen, tycker att hon fått en trygg start i yrket. En stor fördel var att introduktionsprogrammet presenterades så tidigt som vid första anställningsintervjun.
– Det fanns redan en tydlig plan för mina första veckor i verksamheten där det också framgick vad som förväntades av mig och vilket ansvar mina handledare hade.
Med facit i hand konstaterar hon att introduktionsprogrammet levde upp till alla förväntningar.
– Efter fem veckor var jag redo att ta egna patienter, och jag är genomgående väldigt nöjd med att mitt val föll på verksamhetsområde kirurgi. Det är en bred specialitet där jag inte tappar några kunskaper utan kan fortsätta att utveckla min kompetens på ett bra sätt.

Akademiska sjukhuset – Verksamhetsområde kirurgi

Vårt verksamhetsområde består av tre kirurgiska vårdavdelningar som har nära samarbete med varandra. Vi bedriver både akut och planerad verksamhet inom områdena bröst- och endokrinkirurgi, esofagus-ventrikelkirurgi, kirurgisk akutvård och trauma, kolorektalkirurgi, kärlkirurgi, lever-pankreaskirurgi och transplantationskirurgi.

akademiska.se/kirurgi

Här får din insats omedelbara resultat

Petra Hemlin, sjuksköterska på NIMA och Lena Nyholm, specialistsjuksköterska i intensivvård och medicine doktor på NIVA på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Foto: Mikael Wallerstedt

Vill du arbeta självständigt, i en kunskapsintensiv specialitet där dina insatser får direkt effekt och där du utvecklas snabbt i din profession? Välkommen till oss på NIVA och NIMA på Akademiska sjukhuset!

På Neurokirurgins intensivvårdsavdelning (NIVA) samt intermediäravdelning (NIMA) på Akademiska sjukhuset i Uppsala vårdas patienter med svåra sjukdomar eller allvarligt trauma i hjärna och ryggmärg. Det är högspecialiserad vård, med patienter i alla åldrar från hela Mellansverige.
– Som sjuksköterska här får man ett stort förtroende och självständighet. Vi jobbar i spänningsfältet mellan liv och död, vilket förstås kan vara en utmaning. Samtidigt är det enormt intressant och ett privilegium att få vara en del av den här vården. Här får vi direkt ett kvitto på att våra omvårdnadsinsatser får effekt och gör skillnad, berättar Lena Nyholm, specialistsjuksköterska i intensivvård och medicine doktor.
Lena läste till specialistsjuksköterska ett år efter sin grundexamen 1996 och har nu arbetat på NIVA i 23 år. Under den tiden har hon hunnit utvecklas på fler områden än det rent kliniska. Hon disputerade 2015 och idag har Lena en tredelad tjänst, där hon förutom sitt kliniska arbete även undervisar och forskar, med sikte på en docentur efter sommaren. Forskningens fokus är att studera hur omvårdnadsåtgärder påverkar fysiologin vid hjärnskador.
– Jag upplever att ledarskapet är väldigt lyhört och att man har stora möjligheter att forma karriären utefter de intressen man har. Det finns en stödjande och uppmuntrande inställning att låta medarbetarbetarna utvecklas. Här stagnerar man inte och det är en stor anledning till att jag trivs så bra och stannar. Jag har arbetat länge, men det finns många som har arbetat här ännu längre, berättar Lena.

Vi söker intensivvårdssjuksköterska till neurointensiven (NIVA). Klicka här för mer information och ansök (Sista ansökningsdag har passerat)

Blir du färdig sjuksköterska i januari? Välkommen till NIMA 85H. Klicka här för mer information och ansök (Sista ansökningsdag har passerat)

Klicka här för att se alla våra lediga tjänster

Öppna landskap
Kollegan Petra Hemlin på grannavdelningen NIMA håller med. Hon har också lång erfarenhet av neurokirurgen. Petra arbetade under 10 år som undersköterska, varav sex år på NIVA. När hon för ett och ett halvt år sedan blev färdig sjuksköterska sökte hon sig tillbaka till neurokirurgin. Till hösten ska Petra läsa på heltid till specialistsjuksköterska i intensivvård, med full lön.
– Det är en otroligt intressant och omväxlande specialitet där vi vårdar patienter med ett brett spektrum av diagnoser. Det var därför jag ville tillbaka hit efter min sjuksköterskeexamen, och det känns som ett naturligt steg att nu läsa till IVA-sjuksköterska. Dessutom gillar jag att vi arbetar i öppna landskap och alltid ser våra patienter. Det ger en överblick och kontroll som saknas på många andra avdelningar, säger hon.
Petra framhåller de starka teamen. På varje sal arbetar två vårdlag bestående av en sjuksköterska och en undersköterska, och det finns ett nära samarbete med bland annat neurokirurger och IVA-läkare.
– Kompetensen är väldigt hög bland samtliga professioner och det ger en stor trygghet, inte minst när man är ny. Man är aldrig ensam. Här finns en stor utvecklingspotential att fortsätta sin karriär på avdelningen och ett riktigt bra inskolningsprogram för både sjuksköterskor och undersköterskor, säger Petra.

Snabb utveckling
Neurokirurgi är en högt specialiserad och kunskapsintensiv specialitet, inte minst på ett universitetssjukhus som Akademiska sjukhuset. Den tekniska utvecklingen går snabbt, och för sjuksköterskor innebär det ett stort fokus på utbildning och kompetensutveckling, med möjlighet att nischa sig inom speciella områden. För att arbeta som sjuksköterska på NIVA krävs att du är specialistsjuksköterska inom intensivvård, medan NIMA även anställer sjuksköterskor med enbart grundutbildning. För nya sjuksköterskor har man skapat Professionssteget, som är ett aktivt inskolningsprogram med handledare och regelbundna träffar.
– Om man gillar att arbeta i högt tempo med höga flöden och mycket akuta insatser så kan man verkligen trivas här hos oss. Det är enormt stimulerande, menar Petra.
Lena lyfter också fram den nya karriärstegen som Akademiska sjukhuset har lanserat för sjuksköterskor.
– Jag har sett många modeller genom åren, men denna är verkligen bra. Den tar tillvara sjuksköterskors möjligheter på ett väldigt tydligt sätt, kliniskt, pedagogiskt och akademiskt. Här beskrivs alla vägar, från sjuksköterskeexamen hela vägen till professor i omvårdnad.

Vi söker intensivvårdssjuksköterska till neurointensiven (NIVA). Klicka här för mer information och ansök (Sista ansökningsdag har passerat)

Blir du färdig sjuksköterska i januari? Välkommen till NIMA 85H. Klicka här för mer information och ansök (Sista ansökningsdag har passerat)

Klicka här för att se alla våra lediga tjänster

Akademiska sjukhuset – NIVA & NIMA

NIVA är en avdelning med specialistutbildad personal för neurointensivvård. Vi vårdar barn och vuxna från hela Mellansverige med skador och sjukdomar i hjärna och ryggmärg orsakade av trauma eller sjukdomar.
Vanliga diagnoser är hjärnblödningar, tumörsjukdom­ar och trauman efter fall och trafikolyckor. Många av patienterna vårdas nedsövda och är helt beroende av personalens medicinska behandling och omvårdnad.
NIMA är en högspecialiserad neurokirurgisk intermediärvårdsavdelning med 16 övervakningsplatser för neurokirurgisk akutvård och postoperativ vård. På NIMA vårdas patienter som är för sjuka för att vårdas på en vanlig avdelning men som inte behöver fullskalig intensivvård.
www.akademiska.se

Brett område med variation

Viktor Näslund, biträdande verksamhetschef på ortopeden och handkirurgen på Akademiska sjukhuset.

Ortopedi är ett specialistområde där man behandlar och opererar patienter med sjukdomar och skador i rörelse­apparaten. På en ortopedavdelning kan man ofta uppnå relativt snabba resultat, och med relativt små medel förbättras patientens livskvalitet i många fall avsevärt.

– Det känns verkligen positivt att en fjärdedel av sjuksköterskorna kan tänka sig en framtid inom ortopedi. Ett av skälen till att jag arbetat i tjugo år inom ortopedi är variationen. Även om vi förstås möter många äldre patienter så vårdar vi människor i alla åldrar, från artrospatienter till patienter som råkat ut för en trafikolycka, säger Viktor Näslund, biträdande verksamhetschef på ortopeden och handkirurgen på Akademiska sjukhuset.
Arbetet på en ortopedavdelning baseras på teamarbete. Som sjuksköterska arbetar man då i sammansvetsade team med läkare, undersköterskor, fysioterapeuter och arbetsterapeuter.

”Ortopeden är en bra startpunkt för sjuksköterskor och ger en bred kompetens.”

Ger bred kompetens
– Eftersom ortopedi är ett brett medicinskt område som omfattar mycket mer än enbart operationer så lär man sig mycket om både medicin och omvårdnad. Här kan man exempelvis välja att bli utbildningssjuksköterska, kombinera klinisk tjänstgöring med forskning, utbilda sig till kirurgisk specialistsjuksköterska eller bli chef. Ortopeden är en bra startpunkt för sjuksköterskor och ger en bred kompetens till de som så småningom funderar på att utbilda sig till operationssjuksköterska eller anestesisjuksköterska, säger Viktor Näslund.
– För att en ortopedavdelning ska fungera optimalt krävs en blandning av sjuksköterskor med varierande erfarenheter, kompetenser och yrkeserfarenhet. I takt med att den ortopediska vården blir alltmer avancerad och komplex tar varje sjuksköterska hand om färre patienter. Det bidrar till ett stort behov av såväl grundutbildade som specialister inom ortopedi eller kirurgi framöver, säger Viktor Näslund.

Skulle du kunna tänka dig att arbeta inom ortopedi?

Om undersökningen

Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Sjuksköterska mot ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor i Sverige 25–30 mars 2021. Statistisk felmarginal 1,9–3,2 procentenheter.

Sammanhållningen god på Ortopedi och handkirurgi

Ebba Boberg, sjuksköterska och operationskoordinator på handkirurgen.
Ebba Boberg, sjuksköterska och operationskoordinator på handkirurgen.

Ortopedi och handkirurgi på Akademiska sjukhuset i Uppsala erbjuder en stark gemenskap och goda utvecklingsmöjligheter. Många sjuksköterskestudenter får ett så gott intryck efter sin praktik att de söker sig hit efter avslutad utbildning.

Ortopedi och handkirurgi ger en nyutexaminerad sjuksköterska en bred grund. Många patienter är multisjuka, äldre eller har kanske problem med rörelseapparaten sedan tidigare, vilket innebär att de som jobbar här lär sig fler områden än ortopedi. För mer erfarna sjuksköterskor finns möjligheten att specialisera sig.

Jobba som sjuksköterska på Akademiska. Klicka på jobben nedan för mer information och ansök


Utbildningssjuksköterska till ortopedavdelning 70 B (Sista ansökningsdag har passerat)

Sjuksköterska med intresse för ortopedi som vill ha en trygg start (Sista ansökningsdag har passerat)

Klicka här för att se alla våra lediga tjänster

Varierande och spännande jobb
Ebba Boberg började på handkirurgmottagningen 2017 och har tidigare arbetat på ortopedavdelning på Akademiska sjukhuset. I jobbet som operationskoordinator planerar hon operationerna, vilket innebär dagliga kontakter med många patienter och kollegor.
– Mitt jobb är väldigt utvecklande. Ingen dag är den andra lik, vilket innebär att jag lär mig något nytt hela tiden. Vi har en väldigt fin stämning och ett bra samarbete. Det finns alltid någon att fråga om man behöver hjälp med något, berättar hon.
– Det bästa med jobbet är att hjälpa människor. Jag använder min kunskap för att göra det bästa för våra patienter. Mitt arbete innebär mycket ansvar och eget arbete men också mycket kontakter med olika människor, säger Ebba Boberg.
Sammanhållningen och stämningen håller kollegan Aiga Freiberga med om. Hon började på ortopeden samma år som Ebba Boberg och stortrivs.
– Min väninna uppmuntrade mig att söka hit och sa ”Du kommer att träffa otroligt fina människor här. Du kommer att vilja stanna kvar.” Hon hade rätt. Vi behandlar varandra på ett respektfullt sätt, är hjälpsamma och har mycket empati. Många som praktiserar här under sin utbildning till sjuksköterskor vill jobba hos oss när de är legitimerade eftersom de tycker att medarbetarna är så fantastiska, berättar Aiga Freiberga.

George Foo, avdelningschef på ortopedmottagningen. Foto: Mikael Wallerstedt
George Foo, avdelningschef på ortopedmottagningen. Foto: Mikael Wallerstedt

Studenten som blev kvar
En av de sjuksköterskestudenter som sökte anställning på sin tidigare verksamhetsförlagda utbildning var George Foo som idag är avdelningschef på ortopedmottagningen.
– Jag var student på ryggkirurgen och hade Ebba som handledare under en vecka. Det var så spännande att jag sökte anställning efter avslutad utbildning. Det är alltså Ebbas och hennes trevliga kollegors fel att jag hamnade här, skrattar George Foo.
Under de åtta år som har gått, har George Foo hunnit arbeta på vårdavdelning som sjuksköterska, varit utbildningssköterska och gruppchef. Nu är han avdelningschef på ortopedmottagningen och ytterligare en enhet. Det går att göra karriär på flera olika sätt hos Ortopedi och handkirurgi på Akademiska sjukhuset.
– Aiga är specialistutbildad inom kirurgisk vård och Ebba har ett stort ansvar som operationskoordinator. Det finns stora möjligheter att utvecklas hos oss. Vi har väldigt duktiga kirurger eftersom det är ett universitetssjukhus. Vi har specialiteter som hand, trauma, protes, knä, fot och rygg. Specialist- och överläkarna håller gärna föredrag och informerar vår personal så att vi har den kompetens som behövs för att ge bästa möjliga vård, säger George Foo.
– Det finns definitivt möjlighet till utveckling. Det finns alltid förutsättningar att gå utbildningar och kurser om jag är intresserad av något. Vi får ofta tips på olika föreläsningar som är bra för oss sjuksköterskor, intygar Ebba Boberg.

Hjälper och stöttar varandra
Alla tre kollegorna pratar sig varma om Ortopedi och handkirurgi på Akademiska sjukhuset, vikten av empati och hjälpsamhet.
– Vi tar väl hand om nya kollegor som kommer till oss. Alla som börjar här får en väldigt bra inskolning under fyra till fem veckor; de får allt de behöver för att komma in i sitt arbete. Det är bra att jobba på en avdelning när man är nyutexaminerad – du får en grund att stå på. Jag har jobbat som sjuksköterska sedan 1994 och känner fortfarande att det är väldigt spännande och utvecklande, säger Aiga Freiberga.
Avslutningsvis berättar George Foo vad som gör att han ser fram emot på jobbet varje dag:
– Vi har väldigt roligt. Det kan vara stressigt och mycket att göra men vi har kul tillsammans och löser saker och ting genom att hjälpas åt.

Aiga Freiberga, sjuksköterska på ortopedavdelning 70B. Foto: Mikael Wallerstedt
Aiga Freiberga, sjuksköterska på ortopedavdelning 70B. Foto: Mikael Wallerstedt

Jobba som sjuksköterska på Akademiska. Klicka på jobben nedan för mer information och ansök


Utbildningssjuksköterska till ortopedavdelning 70 B (Sista ansökningsdag har passerat)

Sjuksköterska med intresse för ortopedi som vill ha en trygg start (Sista ansökningsdag har passerat)

Klicka här för att se alla våra lediga tjänster

Ortopedi och handkirurgi – Akademiska sjukhuset

Ortopedi
Här undersöker, behandlar, opererar och vårdar vi patienter med sjukdomar, skador och smärtor i rörelseapparaten. Verksamheten är bred med både akut och planerad kirurgi. Vår huvudinriktning är högspecialiserad vård som t.ex. barnortopedi, fraktur-, protes-, axel-, tumör- och ryggkirurgi, men vi bedriver även basortopedi inom de flesta områden. Som universitetssjukhus bedriver vi även forskning, utveckling och undervisning.

Handkirurgi
Våra specialområden är skador på nerver och böjsenor, handledskirurgi, ledproteser, mikrokirurgi, handmissbildningar och förlossningsskador (CP).

Kontaktinformation:
Avdelningschef 70A & 70B
Malin Yildiz
Epost: malin.yildiz@akademiska.se

Biträdande verksamhetschef verksamhetsområde ortopedi och handkirurgi
Viktor Näslund
Epost: viktor.naslund@akademiska.se

www.akademiska.se

Väx som sjuksköterska och gör karriär på kirurgen

Therese Avallin, specialistsjuksköterska och Beatrice Blom, sjuksköterska på verksamhetsområde kirurgi. Foto: Mikael Wallerstedt
Therese Avallin, specialistsjuksköterska och Beatrice Blom, sjuksköterska på verksamhetsområde kirurgi. Foto: Mikael Wallerstedt

Många karriärvägar, dynamiskt arbete och kollegialt stöd. På verksamhetsområde kirurgi i Uppsala är det fullt upp, ändå finns tid till utveckling och reflektion.

– Det är avancerad vård som bedrivs i ett högt tempo, vilket möjliggörs av kontinuerlig kompetensutveckling, specialiserade sjuksköterskor inom kirurgisk vård och forskning, samt högt i tak vad gäller förbättringsarbete och reflektion. Det är väldigt inspirerande och otroligt givande att vara en del i teamet här, säger Therese Avallin, specialistsjuksköterska och doktorand, som utbildade sig i Uppsala och har arbetat på verksamhetsområde kirurgi, Akademiska sjukhuset, sedan 2006.
– Jag hade inte tänkt vara kvar så länge, men möjligheterna att utvecklas som sjuksköterska och göra karriär har gjort att jag stannat. Har man väl börjat här så är det otroligt kul, säger hon.
Och på Akademiska sjukhuset finns många olika möjligheter.
– Trots att vi är mitt i en pandemi med allt vad det innebär, pågår utvecklingen av verksamhetsområdets arbete med omvårdnadskompetens och forskning. Att få vara delaktig i att tydligare länka samman klinik och forskning är fantastiskt, och motiverar mig att stanna. Det visar framåtanda och att man som medarbetare har stora möjligheter att påverka, säger Therese Avallin.

Vill du jobba med oss på verksamhetsområde kirurgi? Klicka här för mer information och ansök (Sista ansökningsdag har passerat)

Klicka här för att se alla våra lediga tjänster

Reflektion varje pass
På kirurgen har man infört ”Team-tempen”, ett arbetssätt för reflektion efter varje arbetspass. Det välkomnas av Beatrice Blom, som utbildade sig i Västerås och har arbetat som sjuksköterska i ett år.
– Team-tempen innebär att vi i slutet av arbetspasset sätter oss tillsammans och reflekterar över hur det varit gällande patientsäkerhet, arbetsbelastning och om kommunikationen fungerat. Vi graderar det i kategorierna rött, gult eller grönt så man får en klar överblick och kan diskutera vad vi kan göra bättre. Till exempel kan man sätta in fler resurser på måndagar om man ser att det är den jobbigaste dagen, och stötta upp personalen på det sättet, säger hon.

Många karriärvägar
Att slängas in som nyutexaminerad sjuksköterska under ett pandemiår har inte varit lätt – men på kirurgen har det funnits trygghet.
– Det känns bra och tryggt med erfarna kollegor. Och det finns bra möjligheter att växa på avdelningen, säger Beatrice Blom.
Det finns stora möjligheter att göra karriär i olika riktningar, bland annat specialisering, forskning och ledarskap. Therese Avallin ser positivt på möjligheterna.
– Man kan utveckla sig på olika nivåer, exempelvis genom att inrikta sig på ett specifikt område, som att vara smärtombud och utbilda sina kollegor, bli handledare, föreläsa och utbilda, bli specialist, avancerad specialist eller forskare. På kirurgen på Akademiska sjukhuset finns många olika karriärvägar.

Vill du jobba med oss på verksamhetsområde kirurgi? Klicka här för mer information och ansök (Sista ansökningsdag har passerat)

Klicka här för att se alla våra lediga tjänster

Akademiska sjukhuset – Verksamhetsområde kirurgi

Vårt verksamhetsområde består av fyra kirurgiska vårdavdelningar: kirurgmottagning, kärlmottagning, bröstmottagning och transplantationsmottagning, som alla har nära samarbete med varandra.
Vi bedriver både akut och planerad verksamhet inom områdena bröst- och endokrinkirurgi, esofagus-ventrikel­kirurgi, kirurgisk akutvård och trauma, kolorektalkirurgi, kärlkirurgi, lever-pankreaskirurgi och transplantationskirurgi.

akademiska.se/kirurgi

Möjlighet till utveckling

”Logistikproblem och personalbrist. Men nära till specialistkompetens och möjlighet till utveckling.”

Fabian, specialistsjuksköterska inom kirurgisk vård

Som nyutexaminerad kan steget mellan utbildning och arbetsliv kännas stort. Hos oss på kirurgen får du landa mjukt. Vi ger dig en ordentlig inskolning och en plats på programmet kliniskt utvecklingsår där du får vässa dina kliniska färdigheter, nätverka med andra nyutexade och reflektera tillsammans med erfarna sjuksköterskor.

När du blivit varm i kläderna kan du gå den kirurgiska utbildningen KUL. Du kan också välja att vidareutvecklas genom att rotera mellan våra olika avdelningar eller på arbetstid vidareutbilda dig till specialistsjuksköterska.

Här på Akademiska sjukhuset är vi framstående i flera av våra kirurgiska specialiteter och till oss kommer patienter från hela landet. Här finns alltid möjlighet att lära sig någonting nytt, eftersom den kirurgiska vården är i ständig utveckling.

Vi kan inte lova guld och gröna skogar. Vi kan lova att det i perioder kommer att vara utmanande. Men vi kan också lova att hos oss finns ett helt yrkesliv innanför väggarna.

Läs mer på www.akademiska.se/jobbainomkirurgi