Etikettarkiv: Förslag & Förbättring

Kartlägger hot och våld på jobbet

Foto: Shutterstock

Hot och våld på jobbet är ett ständigt aktuellt ämne i sjukvården. Många sjuksköterskor är tåliga och undviker att anmäla mindre incidenter. Det är viktigt att det finns en handlingsplan som förebygger och hanterar dagligt hot och våld. Om det normaliseras riskerar det att utvecklas till ett allvarligt arbetsmiljöproblem.

Jenny Jakobsson, biträdande lektor i vårdvetenskap vid Malmö universitet.

– Andelen patienter som blir aggressiva eller hotfulla på grund av sin sjukdom, exempelvis demens, är relativt konstant. Det som däremot ökat i takt med att samhället på senare år hårdnat är hot och våld från patienter och närstående i alla delar av vårdkedjan. Ofta används det som ett sätt att försöka skaffa sig fördelar, säger Jenny Jakobsson, biträdande lektor i vårdvetenskap vid Malmö universitet. Hon är disputerad specialistsjuksköterska i kirurgi, har arbetat länge inom kirurgin och forskar nu på förekomsten av hot och våld på kirurgiska vårdavdelningar.
Jenny Jakobsson betonar att arbetet med att förbygga och hantera hot och våld på jobbet är ett arbetsmiljöansvar, vilket innebär att det är en ledningsfråga.
– Sjuksköterskor är inte utbildade i konflikthantering eller försvarsteknik, det ingår inte i vårt uppdrag. Arbetsgivare behöver utarbeta strategier och handlingsplaner som både förebygger och gör oss redo att hantera hot och våld när det förekommer, säger hon.

”Begreppet hot och våld behöver breddas till att även omfatta kränkningar.”

Skapa kunskapspaket
Forskning visar att vårdpersonal avstår från att anmäla incidenter eftersom de ofta normaliseras och blir en del av vardagen. Många tänker att hot och våld ingår i jobbet. Det innebär i förlängningen en försämrad arbetsmiljö.
– Tidigare forskning har ofta fokuserat på akutsjukvården och psykiatrin. Min målsättning är att kartlägga förekomsten av hot och våld i den somatiska vården med inriktning mot kirurgi och även analysera chefernas arbete för att förebygga och hantera hot och våld på arbetsplatsen, säger Jenny Jakobsson.
Målet med forskningsprojektet är att skapa ett kunskapspaket om hot och våld som chefer kan använda sig av. Forskarna kommer även att ta fram allmänna rekommendationer samt åtgärdsförslag.

Ignorera inte mindre händelser
Jenny Jakobssons råd till verksamhetsansvariga är att analysera i vilka situationer hot och våld förekommer i den egna verksamheten. Ignorera inte mindre händelser, för när de sker upprepade gånger utvecklas de snabbt till ett arbetsmiljöproblem.
– De flesta sjukhus har en handlingsplan för hur man ska gå till väga om man blir attackerad av en våldsam patient. De händelserna är dock sällsynta. Däremot saknas ofta handlingsplaner för vardagligt hot och våld som kan ha stor inverkan på den enskilda sjuksköterskan. Sjuksköterskor med kort yrkeserfarenhet är särskilt utsatta. Samtidigt behöver begreppet hot och våld breddas till att även omfatta kränkningar, vilket är vanligt förekommande i sjukvården, säger Jenny Jakobsson.

Sjuksköterska från utanför EU

Foto: Shutterstock

Sjuksköterskor som kommer från utanför EU behöver komplettera med en tre terminer lång utbildning eller kunskapsprov. Pavel Fareeq tyckte att språket har stått för den största utmaningen, och att arbetet skiljer sig från hur det var i hemlandet.
– I Kurdistan gör sjuksköterskan bara det medicinska jobbet, det är anhöriga som sköter omvårdnaden, säger han.

Pavel Fareeq från Kurdistan jobbar nu som sjuksköterska i Sverige.

Pavel Fareeq jobbade på en akutmottagning i Kurdistan efter att han blev färdig med sin sjuksköterskeutbildning 2008. När han kom till Sverige var han tvungen att aningen gå en tre terminer lång utbildning, eller göra olika kunskapsprover. Enligt statistik som Sveriges Radio tagit del av har intresset för kunskapsproverna ökat kraftigt: från 13 anmälda 2016 till 140 anmälda 2019.
– Jag pluggade i en månad inför det teoretiska provet. Vi måste göra samma prov som de som pluggat till sjuksköterska i Sverige i tre år. Det krävdes mycket kunskap, men det hade jag. Det svåraste var att förstå alla frågor på svenska och att svara på svenska, för man fick inte skriva på engelska, säger Pavel Fareeq.

Mer omvårdnad
Väntetiderna var långa och han tycker att kunskapsproverna ska slopas, och att alla istället ska gå en ettårig kompletterande utbildning för att säkerställa kompetensen.
– Det är många som får vänta länge på att få göra proven, och då kan man lika gärna lära sig nya saker under tiden man väntar på att få sin legitimation, säger Pavel Fareeq.
Under tiden som han väntade på att bli legitimerad arbetade han som undersköterska. Idag arbetar han på ortopeden på Danderyds sjukhus i Stockholm, via ett bemanningsföretag. Arbetet liknar det han hade i Kurdistan – men är samtidigt annorlunda.
– Sjukdomarna och behandlingarna är desamma, men sjukhusrutinerna är annorlunda, liksom de material man använder. I Kurdistan gör sjuksköterskan bara det medicinska jobbet, anhöriga sköter omvårdnaden, men här i Sverige gör sjuksköterskor mycket omvårdnadsjobb, säger Pavel Fareeq.

”Det är många som får vänta länge på att få göra proven, och då kan man lika gärna lära sig nya saker under tiden.”

Språket en svårighet
För honom har språket varit den största barriären.
– I Kurdistan använde vi de engelska eller latinska orden för material och mediciner, men här är det svenska som gäller. Det kan vara svårt för den som kommer från ett annat land. Man använder ju helt andra ord än i det dagliga livet, inte ens svenska kompisar förstår vad man säger. Sjuksköterskor har ett helt eget språk.

Ökad statlig styrning av regionsjukvården

Ami Hommel, ordförande i Svensk Sjuksköterskeförening. Foto: Tomas Södergren

Frågan om statlig styrning av regionsjukvården har aktualiserats under coronapandemin, då bristerna i hälso- och sjukvårdens styrning har tydliggjorts på många håll. 3 av 4 sjuksköterskor anser att regionsjukvården inklusive primärvården bör styras med ett större statligt ansvar eller förstatligas helt.

Ansvaret för den svenska sjukvården är i dagsläget fördelat mellan stat, regioner och kommuner. Regionerna ansvarar för att organisera vården så att alla medborgare ska ha tillgång till god vård i form av bland annat sjukhusvård och primärvård. Kommunerna ansvarar för hälso- och sjukvården av bland annat äldre samt för elevhälsan, och boende, sysselsättning och stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning.

Ger ojämlik vård
– Frågan om statlig styrning av regionsjukvården har aktualiserats under coronapandemin. Det är därför inte förvånande att en så stor andel sjuksköterskor vill se en ökad statlig styrning av just regionsjukvården. Regionernas ekonomiska förutsättningar och prioriteringar för sjukvården varierar avsevärt, vilket leder till en ojämlik vård och förstås även påverkar vårdens kvalitet. Sverige är ett för litet land för att ha 21 självstyrande regioner med ansvar för sjukvården, säger Ami Hommel, ordförande i Svensk Sjuksköterskeförening.
Några av de främsta bristerna med dagens styrning av regionsjukvården är, enligt Ami Hommel, att vården inte blir jämlik, och att patientsäkerheten är hotad. De stora regionerna har haft mer bekymmer än de små när det gäller att få ut likvärdig information. Betydelsen av att ha sjuksköterskor i ledningsgrupperna har framkommit tydligt under pandemin.

”Sverige är ett för litet land för att ha 21 självstyrande regioner med ansvar för sjukvården.”

Kompetensutveckling varierar
– Under pandemin har vi exempelvis sett att somliga regioner aktiverat krislägesavtalet, medan andra avstått från det. Även inom ett sjukhus kan det vara aktiverat på utvalda avdelningar. Det innebär att sjuksköterskor inom vissa verksamheter har fått ekonomisk kompensation för sitt hårda slit och de tuffa arbetsförhållandena under pandemin, medan sjuksköterskor inom andra verksamheter inte fått någon ekonomisk kompensation alls. Det är också problematiskt att tillgången till kontinuerlig kompetensutveckling varierar så mycket mellan olika regioner, säger Ami Hommel.
Svensk Sjuksköterskeförening anser att kommunerna måste ansvara för att professioner, patienter och brukare har tillgång till adekvata kunskapsstöd och att staten måste ta ett särskilt ansvar för att stödja utarbetande av kunskapsstöd för den kommunala hälso- och sjukvårdens behov. All personal ska ha tillräcklig kompetens för att ge både omsorg, omvårdnad och vård.

Vad anser du om styrningen av regionsjukvården (inkl. primärvården)? Den bör…

Om undersökningen

Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Sjuksköterska mot ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor i Sverige 25–30 mars 2021. Statistisk felmarginal 1,9–3,2 procentenheter.

Kvinnor som skapade sjuksköterskeyrket

Ania Willman har gått igenom sjuksköterske­yrkets historia. Foto: Thomas Södergren

Vad finns det för idéer och symboler som omger sjuksköterskeyrket? Och hur ser framtidens sjuksköterska ut? Ania Willman har djupdykt ner i historien för att hitta svaren.
– Många pratar om Florence Nightingale utan att riktigt veta något om henne, hon var en riktigt tuff dam.

Ania Willman är sjuksköterska, filosofie doktor och professor emerita i vårdvetenskap. Den nya boken ”Sjuksköterska – ett jobb för livet”, som hon skrivit tillsammans med strategen Åsa Andersson, är en introduktion till sjuksköterskeyrket. En del av boken handlar därför om professionens historia, och då är det omöjligt att inte komma in på Florence Nightingale.
– Man beskriva henne som en timid hjälptant men det var hon inte. Till exempel var hon statistiker och kunde flera språk. Hon var väldigt tuff, åkte till kriget och räddade massor med soldatliv. Hon hade en enorm organisationsförmåga och tog itu med diet, hygien, latrin och liknande. Det stämmer inte överens med bilden som finns om att man som sjuksköterska har ett kall och gärna jobbar gratis.

”Man har sett över hela världen hur efterfrågade sjuksköterskor är nu i pandemin.”

Patriarkal uppdelning
Men Florence Nightingale skapade inte sjuksköterskeyrket ensam.
– Samtida med henne var Ethel Gordon Fenwick, också en rejäl kvinna med rejäl utbildning. Hon är viktig eftersom hon ville att man skulle ha en legitimation, precis som läkare, och att inte vem som helst skulle kunna kalla sig sjuksköterska. Det var startskottet för en professionaliseringsprocess för sjuksköterskeyrket.
Att sjuksköterskan inte har samma lön som en läkare har enligt Ania Willman bland annat att göra med patriarkatet.
– När sjukhus byggdes organiserades de efter militär organisation, och den patriarkala uppdelningen att läkaren var pappa, sjuksköterskan mamma och patienten barnet har levt kvar.

Statusen ökar
Något som många inte känner till är sjuksköterskans koppling till politiken.
– Många sjuksköterskor i den svenska historien har varit politiskt aktiva i riksdagen och suttit i barnutredningar och socialnämnder och liknande och verkligen tagit ansvar. Det har ju att göra med att de var kvinnor med utbildning.
Hur ser framtiden ut för sjuksköterskan?
– Den medmänskliga omvårdnaden och förhållandet till patienterna kommer att finnas kvar, även om teknik förändrar vården. Jag tror också att statusen kommer att öka. Man har sett över hela världen hur efterfrågade sjuksköterskor är nu i pandemin, och behovet som finns kommer inte att minska.

Klimatet en fråga för sjuksköterskor

Foto: Shutterstock

Klimatet tar allt större plats i människors medvetande – men vilken roll har sjuksköterskor i arbetet med att förena vård och miljö?
– Våra studenter idag förstår att förändrar sig klimatet så påverkar det vår hälsa, och det är vi sjuksköterskor som jobbar med hälsofrågor, därför är det här en fråga för oss, säger Anna Anåker vid Högskolan Dalarna.

Anna Anåker har skrivit boken ”Hållbar vård” och ser att allt fler sjuksköterskor engagerar sig i klimatet.

För några år sedan såg studenter inte kopplingen mellan sin yrkesroll och klimatarbete, uppger Anna Anåker, sjuksköterska, medicinie doktor och lektor i omvårdnad vid Högskolan Dalarna. Hon är aktuell med boken Hållbar vård, som hon menar är relevant för alla inom vården. Som exempel tar hon den långa värmeböljan 2018.
– Stora sjukhus kunde inte genomföra operationer eftersom det blev för varmt och fuktigt, ambulanspersonal fick bunkra upp med vätskeersättning, sjuksköterskor som hade chefsroll på boenden fick tänka till kring hur man kunde kyla rummen för de äldre. Nu kan man lätt googla på handlingsplaner för värmeböljor och vård, det togs fram efter den sommaren. Enligt rapporter kommer det att bli vanligare med den här typen av klimat, så det är helt klart en framtidsfråga.

Nya utmaningar
Traditionellt sjuksköterskearbete får, med klimatet i åtanke, ett större perspektiv.
– Om man till exempel jobbar på vårdcentral och har hand om olika livsstilsprogram och vill få patienter i rörelse, då är det bra för individen men också bra för miljön att patient­en till exempel cyklar till jobbet istället för att ta bilen. Och miljöombud på arbetsplatser har fram till nu främst haft fokus på sopor och läkemedelshanter­ing, men där man också kan titta på till exempel mat­svinn och koppla det både till sjukhusmiljö och klimat, säger Anna Anåker.

”Svensk sjuksköterskeförening har också tagit fram en klimat­policy i år.”

”En temperaturmätare”
Hon menar att kopplingen mellan vård och klimat håller på att bli starkare.
– I december hade programansvar­iga för alla landets sjuksköterskeutbildningar ett möte för att diskutera de här frågorna. Ett sådant samtal fördes inte för fem år sedan. Flera universitet har kontaktat mig eftersom de vill få in klimatfrågan mer på sin utbildning. Svensk sjuksköterskeförening har också tagit fram en klimatpolicy i år och det är en temperaturmätare på att det är ett ämne som växer.

”Oro inför kommande månader”

Sineva Ribeiro, ordförande Vårdförbundet. Foto: Dan Lepp

Efter en turbulent vår som präglats av exceptionella omständigheter och en tuff arbetsmiljö till följd av corona känner sig många sjuksköterskor trötta och slitna. Samtidigt står regionerna inför en eventuell andra coronavåg samt en omfattande vårdskuld som behöver betas av.

Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro anser att sjuksköterskornas arbetsgivare behöver ta hand om sina medarbetare betydligt bättre.
– Många sjuksköterskor som arbetat intensivt under våren med att hand om svårt sjuka covid19-patienter har inte fått den återhämtning och vila de behöver. Somliga har ännu inte kunnat ta ut hela sin semester, andra har jobbat fler och längre arbetspass under en lång period. Sjuksköterskor som befunnit sig i frontlinjen under vårens pandemi likställer situationen i sjukvården med en krigssituation, säger Sineva Ribeiro.

”Många talar om att pandemin har klingat av, men i själva verket befinner vi oss fortfarande mitt i den.”

Även arbetsmiljöskuld
Sineva Ribeiro anser att fler även borde tala om den arbetsmiljöskuld som uppstått under våren.
– Somliga sjuksköterskor har blivit flyttade från sina ordinarie verksamheter, mot sin vilja, för att istället vara behjälpliga i intensivvården. De har många gånger fått klara sig med en snabbutbildning i att använda respiratorer och annan tekniskt avancerad utrustning. Vi har även exempel på relativt nyexaminerade sjuksköterskor som kastats in på intensiven, med vård av svårt sjuka patienter, och en vardag med många dödsfall, säger Sineva Ribeiro.

Pandemin långtifrån över
Vårdförbundet har även fått signaler om att sjuksköterskor som arbetat med coronapatienter under våren drabbats av posttraumatiskt stressyndrom.
– Jag är orolig inför de kommande månaderna. Många talar om att pandemin har klingat av, men i själva verket befinner vi oss fortfarande mitt i den. Nu är det otroligt viktigt att chefer kontinuerligt skattar sina medarbetares hälsa och ger dem möjligheter att bearbeta sina erfarenheter, annars riskerar fler att säga upp sig och lämna sina arbetsgivare, säger Sineva Ribeiro.

Viktigaste åtgärderna för sjukvården:

• Återgå till sunda arbetstider. I efterdyningarna av den första coronavågen ser vi många exempel på försämrad schemaläggning med längre arbetspass, fler arbetspass och tuffare arbetsvillkor för sjuksköterskor. Det är inte långsiktigt hållbart och kommer bara att leda till att fler säger upp sig. En snabb återgång till sunda arbetstider är en förutsättning för att erfarna sjuksköterskor ska stanna kvar.

• Samtliga regioner behöver en långsiktig, realistisk och hållbar plan för att komma till rätta med vårdköerna. Det räcker inte att exempelvis schemalägga operationer även på lördagar under en period för att korta operationsköerna. Kortsiktiga lösningar för att korta vårdköerna riskerar att tära än mer på befintlig personal. Istället krävs en långsiktig och hållbar plan för hur vårdköerna ska hanteras.

• Ge chefer mandat att erbjuda betald specialistutbildning. Chefer som under pandemin fått in sjuksköterskor från andra verksamheter kanske upptäcker att några av dem är väl lämpade för olika specialistinriktningar. I det läget bör chefen ha mandat att erbjuda dessa sjuksköterskor en utbildningsanställning, vilket inte alltid är fallet idag. Det gäller särskilt intensivvårdssköterskor, distriktssköterskor och specialistsjuksköterskor inom vård av äldre, där det finns en konstaterad brist, men även andra specialistinriktningar.

• Erfarenhet och yrkesskicklighet måste värderas för att kunna behålla kompetens. Det räcker inte att klappa händerna, utan man måste tacka med lön för att också långsiktigt kunna kompetensförsörja. Man måste kunna göra lönekarriär i livsviktiga yrken.

Om undersökningen

Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Sjuksköterska mot ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor i Sverige den 7–9 oktober 2020. Över 1000 sjuksköterskor har svarat på undersökningen. Statistisk felmarginal 1,9–3,2 procentenheter.

Löneförhöjning för särskilt yrkesskickliga

Madeleine Hjalmarsson, barnsjuksköterska, och Jenny Lundell, avdelningschef, på Barn- och ungdomskliniken på Växjö lasarett.

Att utses till särskilt yrkesskicklig sjuksköterska innebär en möjlighet till lönekarriär och är en bekräftelse på att erfarenhet verkligen lönar sig. Flera regioner investerar därför i löneförhöjningar för yrkesskickliga sjuksköterskor. Satsningen motiverar många av de mest erfarna sjuksköterskorna att stanna kvar hos sin arbetsgivare.

Region Kronoberg har investerat 18 miljoner kronor i en lönesatsning för särskilt yrkesskickliga sjuksköterskor. Ambitionen är bland annat att bidra till stabila team. Enligt regionens kriterier ska en särskilt yrkesskicklig sjuksköterska bland annat arbeta patientnära och föregå med gott exempel gentemot kollegor. På Barn- och ungdomskliniken på Växjö lasarett ska de särskilt yrkesskickliga dessutom vara specialistutbildade barnsjuksköterskor och ha minst åtta års erfarenhet av barnsjukvård.

Delar med sig av kompetens
– Gruppen särskilt yrkesskickliga sjuksköterskor har en gedigen kompetens som är otroligt värdefull för verksamheten och för att vi ska kunna ge rätt vård i rätt tid till regionens invånare. De bidrar till en hög patientsäkerhet, och delar på olika sätt med sig av sin kompetens till sina kollegor i det dagliga arbetet. De tar ofta ett ledningsansvar och hjälper sina kollegor att bli mer självgående, säger Jenny Lundell, avdelningschef på Barn- och ungdomskliniken på Växjö lasarett. Hon har arbetat på kliniken sedan 2007 och är sedan 2017 avdelningschef.
– Vi välkomnar verkligen den här satsningen, men frågor som arbetsmiljö, schemaläggning och kontinuerlig kompetensutveckling bidrar också till att fler yrkesskickliga vill stanna kvar hos sin arbetsgivare. Det är också viktigt att ge de sjuksköterskor som befinner sig precis under gränsen för att kallas för särskilt yrkesskicklig en extra skjuts i rätt riktning för att nå hela vägen fram, säger Jenny Lundell.

”Det här ger yngre sjuksköterskor en konkret karriärmöjlighet att sträva efter.”

Lön och bekräftelse
– Att utses till särskilt yrkesskicklig sjuksköterska är en bekräftelse för mig, ett kvitto på att den erfarenhet jag samlat på mig under många år verkligen gör skillnad. Utan den här satsningen är det inte säkert att jag hade stannat kvar hos min nuvarande arbetsgivare, så den är jätteviktig för mig, säger Madeleine Hjalmarsson, barnsjuksköterska på Barn- och ungdomskliniken. Hon har arbetat med barnsjukvård i trettio år och utsågs 2019 till särskilt yrkesskicklig sjuksköterska.
Hon betonar att det inte enbart är löneförhöjningen som får henne att vilja stanna kvar. Att vara med och utveckla och påverka arbetet på kliniken och tillgång till kontinuerlig kompetensutveckling är också viktigt.
– Det här ger yngre sjuksköterskor en konkret karriärmöjlighet att sträva efter. Samtidigt är det viktigt att de extra lönepengarna inte tas från övriga kollegors lönepott. Det bör istället utgöra ett särskilt tillskott i budgeten, säger Madeleine Hjalmarsson.

Introduktion i par

Foto: Högskolan i Gävle

I ett projekt i Gävle har man infört att sjuksköterskor får jobba i par under sin VFU. Sjuksköterskan och forskaren Ylva Pålsson menar att så kall­ad peer learning ökar både kunskap och självkänsla.
– Inom vården är man så van vid att göra saker på ett visst sätt, men studenterna är inte lika inrutade och kan tänka lite utanför boxen.

Ylva Pålsson är sjuksköterska och forskare vid Högskolan i Gävle. Hon ägnade sin avhandling åt så kallad peer learning, där två studenter eller nyutexaminerade sjuksköterskor får gå bredvid varandra i par och hjälpas åt. Avhandlingen bestod av fyra studier, med bland annat intervjuer och en randomiserad studie. Studenterna gick på Högskolan i Gävle och de nyutexaminerade sjuksköterskorna arbetade inom Region Gävleborg eller Tiohundra.
– Det stora fyndet var att man kunde se att de som fått peer learning trodde på sin förmåga mycket mer. Det var signifikanta skillnader, säger Ylva Pålsson.

”Peer learning är mer ett tankesätt, där handledaren ska vara mer som ett bollplank.”

Starkare tro på sig själv
Hon tittade dessutom på 20 olika variabler, där de som haft peer learning förbättrade sig på 13 punkter på bara två veckor, medan de med traditionell handledning bara ökade i fyra.
– De stora övergripande områdena jag tittade på var kritiskt tänkande, att uppnå lärandemålen, tro på sig själv, tro på sin förmåga. Jag tittade på strukturell och psykologisk empowerment. Om man tror på sig själv ger man sig själv större möjligheter än om man inte tror på sig, då försöker man inte lika hårt.
Ylva Pålsson fortsätter:
– Det är en stor skillnad och det får en att tänka på att det händer något i deras lärande och i deras mående, för man vet också att man måste må bra och känna sig trygg för att kunna lära.

”Måste förändras”
Och i sina observationer har Ylva Pålsson sett exempel på hur peer learning leder till kreativa lösningar utanför boxen.
– Ett par hade en patient som var orolig, och handledaren föreslog ett läkemedel. Men så pratade studenterna med varandra och kom på att man kunde testa att ringa upp patientens fru istället. I slutändan behövdes inget läkemedel.
Peer learning har börjat införas på vissa platser med verksamhetsförlagd utbildning.
– Vi har gjort det här med traditionell handledning i hundratals år, och att förändra det tar tid. Men jag tror att det måste förändras, och peer learning är egentligen en enkel sak att införa på VFU. Det är mer ett tankesätt, där handledaren ska vara mer som ett bollplank, säger Ylva Pålsson.
Nackdelar med peer learning kan vara att man jämför sig med varandra, och att effekten inte blir så stor om man inte trivs med varandra, men också det kan vara lärorikt.
– Fast man inte trivs ihop med kolleger så måste man ju göra saker ihop med dem på jobbet. Det måste man lära sig att hantera.

Ylva Pålssons avhandling handlade om så kallad peer learning, något som visade sig ha många positiva effekter. Foto: Högskolan i Gävle

Sjuksköterskor bör leda äldreomsorgen

Cajsa Åkerholm, medicinskt ansvarig sjuksköterska i Eskilstuna kommun och Christine Gustafsson, docent i vårdvetenskap vid Mälardalens högskola.

Framtidens äldreomsorg står inför demografiska utmaningar i form av en växande åldrande befolkning och personalbrist. Samtidigt befinner sig äldreomsorgen i en spännande utvecklingsfas där välfärdsteknik underlättar vardagen för såväl personal som brukare.

Allt mer äldreomsorg kommer dessutom att äga rum i brukarens hemmiljö i framtiden.
– Medellivslängden ökar, så fler lever längre med kroniska sjukdomar och komplexa sjukdomstillstånd. Samtidigt sker en förskjutning från sjukhusvård till primärvård. Ett viktigt skifte i äldreomsorgen är också att allt mer omsorg och sjukvård kommer att bedrivas i hemmet framöver, säger Christine Gustafsson, docent i vårdvetenskap vid Mälardalens högskola.
– Framtidens äldreomsorg behöver arbeta betydligt mer hälsopreventivt. Där fyller sjuksköterskor en nyckelfunktion med sin gedigna kompetens inom hälsopreventivt arbete. Det är också viktigt att den kommunala äldreomsorgen kontinuerligt analyserar demografi och ohälsotal för att kunna förutse de framtida behoven av äldreomsorg och rusta sig för dem, säger Cajsa Åkerholm, medicinskt ansvarig sjuksköterska i Eskilstuna kommun. Hon har tidigare även arbetat som distriktssköterska och hälso- och sjukvårdsstrateg i Västerås stad.

Leda och organisera
Sjuksköterskor är äldreomsorgens omvårdnadsspecialister och är även utbildade i att leda omvårdnadsarbete.
– Sjuksköterskor behöver ta ett kliv framåt i äldreomsorgen genom att komplettera sin konsulterande roll med en mer handgriplig omvårdnadsbaserad ledarstil. Genom att låta fler sjuksköterskor ta ett kliv framåt i äldreomsorgen kan arbetsgivare verkligen dra nytta av sjuksköterskans samlade kompetens. Sjuksköterskor har även rätt kompetensprofil för att leda och organisera äldreomsorgens allt viktigare hälsopreventiva arbete i samverkan med andra professioner, exempelvis beteendevetare och fysioterapeuter, säger Cajsa Åkerholm.
– Äldreomsorgen har uppmärksammats mycket och intresset för vårdutbildningar har ökat i samband med coronapandemin. Äldreomsorgen bör använda den här möjligheten till att öka kunskapen kring vad det innebär att arbeta som sjuksköterska i äldreomsorgsverksamhet. Framtidens äldreomsorg kommer att präglas av intensiv utveckling, inte minst med tanke på den välfärdsteknik som kommer att införas i verksamheten, säger Christine Gustafsson.

”Framtidens äldreomsorg behöver arbeta betydligt mer hälsopreventivt.”

Involvera i omvårdnadsarbetet
– Äldreomsorgen kan stärka sin attraktivitet gentemot sjuksköterskor genom att involvera dem mer i det dagliga omvårdnadsarbetet. Sjuksköterskors viktiga rådgivande och delegerande roll i äldreomsorgen bör bevaras, men genom att även använda dem mer i det handgripliga omvårdnadsarbetet så kan arbetsgivare nyttja mer av sjuksköterskans grundkompetens, säger Cajsa Åkerholm.
Hon anser att det delade huvudmannaskapet mellan kommuner och regioner bör ses över och att all primärvård, såväl kommunal omsorg som vårdcentralsverksamhet, bör samlas under samma huvudman.
– Det kan förebygga flaskhalsar i samband med övergångarna mellan olika vårdgivare. I framtidens äldre­omsorg behöver vi släppa dia­gnos­fokuseringen och istället skapa förutsättningar för ett gott liv, oavsett eventuella diagnoser eller funktionsnedsättningar. Det gör att fler äldre kan klara sig själva så långt som möjligt, säger Cajsa Åkerholm.

AI kan göra stor nytta vid diagnostik och riskbedömning

Magnus Andersson Hagiwara, docent och biträdande professor i prehospital akutsjukvård på sektionen för vårdvetenskap vid Högskolan i Borås.

AI, Artificiell Intelligens, har många användningsområden i framtidens hälso- och sjukvård och kan bland annat användas vid diagnostik och som beslutsstöd för vårdpersonal. AI kan även hjälpa vårdpersonalen att prediktera risken för att patienter drabbas av allvarliga tillstånd som stroke, hjärt­attack eller sepsis.

AI är ett är ett samlingsbegrepp som inkluderar alltifrån robotstyrning till analys av stora patientdatamängder. AI innebär att man använder olika statistiska modelleringstekniker för att bearbeta stora datamängder, till exempel från patientjournaler. AI kan vara till stor hjälp som beslutsstöd i sjukvården, bland annat genom att utveckla bedömningsinstrument och föreslå behandlingsalternativ.
Det anser Magnus Andersson Hagiwara, docent och biträdande professor i prehospital akutsjukvård på sektionen för vårdvetenskap vid Högskolan i Borås. Han tog sjuksköterskeexamen 1993 och arbetade i bland annat ambulanssjukvården och intensivvården innan han disputerade 2014.

”Hälso- och sjukvården behöver ta ställning till de etiska och juridiska aspekterna av att använda AI.”

Bristfälliga datamängder
– För närvarande bedrivs flera intressanta forskningsprojekt med fokus på AI, men än så länge tillämpas inte AI-teknologin så mycket i sjukvården. En stor utmaning är svårigheten att samla in de stora datamängder som krävs. Det beror främst på att ett stort antal olika journalsystem används i den svenska hälso- och sjukvården, vilket i sin tur innebär att datamängderna vi har tillgång till är bristfälliga och för ostrukturerade. För att på allvar kunna dra nytta av AI-teknologins möjligheter i sjukvården krävs ett mer enhetligt strukturerat journalsystem, säger Magnus Hagiwara.
Han leder en forskargrupp med fokus på prehospital sjukvård och deltar i Precise, ett forskningsprojekt där Prehospital ICT Arena (PICTA), Högskolan i Borås, Chalmers, Karolinska institutet och Sjukvården i Skaraborg gemensamt ska undersöka hur AI kan användas för att identifiera sepsispatienter på ett tidigt stadium i vårdkedjan.

Stöd i det diagnostiska arbetet
– Jag ser en stor potential för AI i sjukvården. I ambulanssjukvården kan det användas för att tidigt identifiera kritiska tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt. I övriga vården kan det vara till stor nytta i det diagnostiska arbetet. Samtidigt behöver hälso- och sjukvården ta ställning till de etiska och juridiska aspekterna av att använda AI. Vem bär ansvaret om en patient felbehandlas eller kommer till skada till följd av en rekommendation från en AI-algoritm? Ytterligare en utmaning är den skepsis som finns mot AI bland såväl patienter som sjukvårdspersonal, säger Magnus Andersson Hagiwara.