Etikettarkiv: Geriatrik

Capio först i Sverige med nya vårdformen sammanhållen geriatrisk vård

Från och med november 2020 öppnar Capio Geriatrik Sollentuna de första av 150 planerade geriatriska vårdplatser på Sollentuna sjukhus. Capio blir vid öppnandet först i Sverige med den nya vårdformen sammanhållen geriatrisk vård, som omfattar både geriatriska slutenvårdsplatser samt ett utvidgat uppdrag för geriatrisk öppenvård.

Målsättningen är att erbjuda en trygg och säker vård för äldre samt öppna upp för en sammanhängande vårdkedja med Sollentuna sjukhus som bas.

Capio söker just nu sjuksköterskor som vill vara med från början och utveckla den nya vårdformen på Capio Geriatrik Sollentuna.

Är du sjuksköterska och vill veta mer?
Klicka här för mer information och ansök

Om Capio Geriatrik

Capio Geriatrik erbjuder geriatrisk utredning, behandling, omvårdnad och rehabilitering på fyra platser i Stockholmsregionen.

  • Capio Geriatrik Löwet (Upplands Väsby)
  • Capio Geriatrik Nacka
  • Capio Geriatrik Nynäshamn
  • Capio Geriatrik Vårberg

Capio Geriatrik

Små insatser gör stor skillnad i geriatriken

Anne-Marie Boström, omvårdnadsansvarig för Tema Åldrande på Karolinska i Huddinge.
Anne-Marie Boström, omvårdnadsansvarig för Tema Åldrande på Karolinska i Huddinge.

För sjuksköterskor som trivs med att samverka i tvärprofessionella team och arbeta personcentrerat är geriatrik och vård av äldre en intressant inriktning. Med geriatrisk omvårdnad kan man göra stor skillnad för patientens livskvalitet. Samtidigt är det en stimulerande och utvecklande specialitet.

3 av 4 sjuksköterskor känner väl eller mycket väl till vad ett arbete inom geriatrik innebär.
– Att många sjuksköterskor anser sig ha god kännedom om vad geriatrik och vård av äldre innebär beror förmodligen på att sjuksköterskeutbildningen ger en god grund för omvårdnad av äldre, säger Anne-Marie Boström, omvårdnadsansvarig för Tema Åldrande på Karolinska i Huddinge och lektor på KI.
Hon definierar geriatrisk omvårdnad som vården av svårt sjuka äldre med en kombination av komplexa omvårdnadsbehov och sjukdomar.
– Eftersom patienter på geriatriska mottagningar ofta har tre-fyra olika sjukdomar krävs individuella vårdplaner och avvägningar som förutsätter en god kompetens om varje enskild sjukdom. Patientens nivå av skörhet är ofta mer avgörande än den kronologiska åldern, säger Anne-Marie Boström.

Vi behöver öka kännedomen om den här specialistutbildningen bland både sjuksköterskor och arbetsgivare

Viktig specialistutbildning
– Det är mycket positivt att mer än hälften av sjuksköterskorna kan tänka sig att arbeta med geriatrik. Man utvecklas mycket som sjuksköterska av att arbeta med äldre. Man ägnar mycket tid åt analys, problemlösning och tvärprofessionell samverkan. Även mindre insatser gör stor skillnad i den geriatriska omvårdnaden. Det här är dessutom ett område där det bedrivs mycket forskning, säger Anne-Marie Boström.
Sjuksköterskor som går en specialistutbildning inom vård av äldre får kompetens för att vårda äldre patienter i såväl primärvården som i kommunal vård och på sjukhus. Det är en specialistkompetens som kommer att efterfrågas allt mer i framtiden, inte minst i samband med omställningen till en nära vård.
– Vi behöver öka kännedomen om den här specialistutbildningen bland både sjuksköterskor och arbetsgivare. Studenter som tar examen från den här specialistutbildningen får intressanta jobb med bra lön i alla delar av sjukvården, säger Anne-Marie Boström.

Personcentrerat arbetssätt
– Undersökningsresultatet är inte förvånande, sjuksköterskor möter äldre patienter överallt i sjukvården, säger Helena Blomqvist, avdelningschef för Demenssektionen vid Geriatriska kliniken på Örebro universitetssjukhus.
Sjuksköterskor som arbetar med omvårdnad med fokus på geriatrik möter många sköra och svårt sjuka patienter.
– Genomsnittsåldern hos de patienter som kommer till sjukhusens geriatriska avdelningar har ökat på senare år, viket innebär att de i allmänhet har fler sjukdomar och är skörare. Det medför i sin tur en sjukdomsbild med en ökad komplexitet som kräver ett personcentrerat arbetssätt med regelbundna riskbedömningar, säger Helena Blomqvist.
På sjukhusens geriatriska avdelningar samverkar läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, fysioterapeuter, arbetsterapeuter, kuratorer och dietister i tvärprofessionella team. De arbetar personcentrerat och erbjuder vård utifrån varje patients individuella förutsättningar och medicinska behov.
– Geriatrik är lärandet om åldrandets sjukdomar, medan vård av äldre är ett bredare begrepp som även kan inkludera exempelvis vård av äldre människor på äldreboenden, säger Helena Blomqvist.

Behövs fler specialistutbildade
3 av 4 sjuksköterskor anser att de har tillräcklig kunskap för att vårda det ökande antalet äldre och ofta sköra patienter.
– För att trivas med att arbeta med äldre patienter krävs förstås ett grundläggande intresse för åldrande och åldrandets sjukdomar. Tid är också viktigt eftersom man inte bör stressa sig igenom mötet med äldre patienter. Specialistsjuksköterskeutbildning är självklart önskvärt, men många sjuksköterskor som arbetar med geriatrik har successivt byggt upp sin specialistkompetens under många yrkesverksamma år, säger Helena Blomqvist.
– Det är spännande och utvecklande att arbeta med geriatrisk omvårdnad. I framtidens geriatriska vård krävs fler specialistutbildade sjuksköterskor. En viktig förutsättning för att öka antalet specialistsjuksköterskor inom geriatrik är att arbetsgivare ger sjuksköterskor rätt ekonomiska och praktiska förutsättningar att utbilda sig parallellt med arbetet, avslutar Helena Blomqvist.

Helena Blomqvist, avdelningschef för Demenssektionen vid Geriatriska kliniken på Örebro universitetssjukhus.
Helena Blomqvist, avdelningschef för Demenssektionen vid Geriatriska kliniken på Örebro universitetssjukhus.
Vet du vad ett arbete inom geriatrik innebär?
Skulle du kunna tänka dig att arbeta inom geriatrik / vård av äldre?
Har du tillräcklig kunskap för att vårda det ökande antalet äldre och ofta sköra patienter?
Om undersökningen

Undersökningen genomfördes av Framtidens Karriär – Sjuksköterska mot ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor 5–10 mars 2020. Över 1 000 sjuksköterskor har svarat på undersökningen. Statistisk felmarginal 1,9–3,2 procentenheter.

Höjer livskvaliteten för äldre

Sjuksköterskorna Linda Mångelin och Maria Stenegård vill göra skillnad för den äldre patienten. Foto: Richard Ström
Sjuksköterskorna Linda Mångelin och Maria Stenegård vill göra skillnad för den äldre patienten. Foto: Richard Ström

Trivsel, samarbetsvilja och en stimulerande miljö kännetecknar den geriatriska kliniken på Universitetssjukhuset Örebro. Här får nyutexaminerade sjuksköterskor en bra start i arbetslivet.

Sjuksköterskorna Linda Mångelin och Maria Stenegård har arbetat på den geriatriska kliniken på Universitetssjukhuset Örebro i flera år. Båda drivs av viljan att förbättra livskvaliteten för äldre.
– Med kunskap om både det friska och sjuka åldrandet kan vi göra väldigt stor skillnad för den äldre. Det handlar om flera olika åtgärder. Vi går bland annat igenom medicinering, nutrition och hjälpmedel. Bemötandet är också oerhört viktigt och behöver anpassas utifrån en eventuell demensdiagnos, förklarar Maria Stenegård.
– Utvecklingen hos patienten är spännande att vara med om. Vi får följa äldre som är väldigt medtagna när de kommer hit. Det är fantastiskt att se hur mycket piggare patienterna är när de skrivs ut, säger Linda Mångelin.

En god start för nya sköterskor
Inom geriatriken erbjuds en varierad vardag med inblick i olika sjukdomar, kontakt med andra avdelningar och samarbete mellan olika kompetenser. Alla jobbar mot samma mål och stöttar varandra. Varje vecka genomförs teamronder där olika kompetenser tillsammans ger sin bild av patienten.
– Den geriatriska kliniken är ett väldigt bra ställe att börja på som nyutbildad sjuksköterska. Många av våra patienter är multisjuka vilket medför att du får en bred bild av vården. Det är väldigt trevligt här och utvecklingsmöjligheterna är goda, berättar Linda Mångelin.

Skapa en trygg situation
Viktiga egenskaper hos den som ska jobba inom geriatrik är enligt de båda sjuksköterskorna tålamod, öppenhet och en positiv inställning. De talar om vikten av att bygga upp ett förtroende så patienten känner sig trygg.
De två kollegorna anser att sjukhuset satsar på multisjuka äldre. De nämner forskning, arbetssätt och engagemang.
– Det blir roligare att jobba när du får vara del av något som drivs framåt. Vi brinner för att hjälpa våra patienter och vill verkligen att det ska bli bra för alla. Givetvis blir det mycket roligare att jobba när det finns ett stort engagemang och intresse, avslutar Maria Stene-gård.

Geriatriska kliniken, Region Örebro län

Geriatriska kliniken vårdar huvudsakligen äldre patienter som är i behov av rehabilitering, kognitiv specialistutredning eller palliativ specialistvård. Vi strävar efter att ge patienten en god och trygg vård samt att bidra till högsta möjliga livskvalitet.

www.regionorebrolan.se

www.regionorebrolan.se

Gör karriär som ledare i Gävleborg

Cajsa Gunnarsson, vårdenhetschef på infektionsavdelningen och Sofia McGuinness, vårdenhetschef på geriatrikavdelningen på Gävle sjukhus. Foto: Mikael Bergling
Cajsa Gunnarsson, vårdenhetschef på infektionsavdelningen och Sofia McGuinness, vårdenhetschef på geriatrikavdelningen på Gävle sjukhus. Foto: Mikael Bergling
Vill du ha ett jobb där du verkligen blir sedd som sjuksköterska och där det finns många karriärvägar, inte minst som ledare eller chef? Välkommen till slutenvården i Region Gävleborg, där sjuksköterskor är en av de viktigaste resurserna.

– Inom vårt verksamhetsområde Specialmedicin finns ett stort omvårdnadsfokus och sjuksköterskan spelar en central roll i vården. För oss är sjuksköterskans arbetsmiljö och möjligheten till kompetensutveckling ständigt aktuella frågor, säger Cajsa Gunnarsson, som sedan ett år arbetar som vårdenhetschef på infektionsavdelningen på Gävle sjukhus.
Cajsa kom till infektionskliniken direkt efter examen 2009 och har snabbt kunnat avancera och anta nya utmaningar, först som vårdledare och därefter i sin nuvarande befattning.
– Mitt nuvarande uppdrag är oerhört spännande, utmanande och jag trivs väldigt bra, berättar hon. Stödet från en erfaren ledningsgrupp och en närvarande verksamhetschef är faktorer som gjort mig trygg i att våga utveckla mitt eget ledarskap och därigenom verksamheten på infektionsavdelningen.
Hon får medhåll av sin kollega Sofia McGuinness, som är vårdenhetschef på geriatrikavdelningen. Innan hon kom till Gävle sjukhus arbetade hon flera år inom vården i Stockholm.
– Jag hade hört mycket gott om Gävle sjukhus och mina förväntningar har verkligen infriats. Sjukhuset har en bra storlek, man blir sedd och beslutsvägarna är korta. Det underlättar för mig i mitt ledarskap, jag har förtroendet uppifrån att utveckla min avdelning utifrån vad jag och personalen vet fungerar bäst för våra patienter. En framgångsfaktor på geriatriken är att vi arbetar strukturerat med evidensbaserad omvårdnad, och det stärker hela teamet, säger hon. Våra specialistsjuksköterskor inom vård av äldre är experter på att se helheten kring patienten, och gör självständiga bedömningar av den äldres vårdbehov och ordinerar omvårdnadsåtgärder. Det både gagnar patienten och stärker sjuksköterskan som ledare.

Arbetar proaktivt
Båda menar att Region Gävleborg och verksamhetsområde Specialmedicin utmärker sig genom att prioritera frågor som bibehållen kompetens inom slutenvården och att kunna erbjuda sjuksköterskor spännande karriärvägar som ledare och utvecklare av professionen.
– För sjuksköterskor innebär chefsrollen ofta att man får en mestadels administrativ funktion. Vår drivkraft är ett stark fokus på aktivt ledarskap inom omvårdnad och att stärka sjuksköterskor i den rollen. Vi vill arbeta proaktivt med att investera i sjuksköterskor och bredda deras karriärmöjligheter, säger Sofia.
Cajsa och Sofia framhåller att en viktig del av deras roll som vårdenhetschef är bygga upp en struktur för framtidens ledare och annan kompetens inom slutenvården, så att sjuksköterskor utvecklas och stannar kvar:
– Ambitionen är att tillsammans med medarbetarna utveckla karriärvägar för sjuksköterskorna på våra enheter. Vi behöver ge dem förutsättningar vilket motiverar sjuksköterskorna till egen utveckling inom professionen.


Linda Myrman, sjuksköterska på Kardiologiskt interventionscentrum på Gävle sjukhus. Foto: Mikael Bergling
Linda Myrman, sjuksköterska på Kardiologiskt interventionscentrum på Gävle sjukhus. Foto: Mikael Bergling

Stor variation i klinisk karriär

Från hjärtavdelning till HIA, vidare till hjärtmottagning och nu KIC. Linda har hunnit pröva många roller under sin tid på Gävle sjukhus.

Region Gävleborg erbjuder inte bara spännande chefskarriär för sjuksköterskor. För dig som vill utveckla och fördjupa ditt kliniska arbete finns en rad varierade och utmanande karriärvägar.
Linda Myrman kom till hjärtavdelningen på Gävle sjukhus direkt efter sin sjuksköterskeexamen 2002. Efter några år började hon på hjärtintensiven, HIA, där hon fick erfarenhet av omvårdnad av svårt sjuka hjärtpatienter. Därifrån gick hon vidare till att ha egen mottagning för patienter med hjärtsvikt, ett självständigt arbete med stort eget ansvar. Förra året fick Linda möjlighet att gå en kurs i kranskärlsröntgen i Göteborg. Nu arbetar hon på KIC, Kardiologiskt interventionscentrum, där hon bland annat assisterar vid kranskärlsröntgen, operationer för ballongvidgning av kranskärl och insättning av pacemaker. Ofta rör det sig om avancerad och livräddande behandling.
– Jag har kunnat skaffa mig en bred och djup erfarenhet av olika typer av hjärtsjukdomar och hjärtpatienter och har fått möjlighet att vidareutbilda mig. Det har verkligen hjälpt mig att utvecklas professionellt, säger Linda.
För Linda har möjligheten att pröva sina vingar i omväxlande roller varit avgörande.
– Jag uppskattar verkligen möjligheterna jag fått till kompetensutveckling, så att jag gör nytta samtidigt som jag utvecklas själv. Här är det väldigt lätt att trivas.

Region Gävleborg
Region Gävleborg erbjuder spännande jobb och många karriärvägar för både allmänsjuksköterskor och specialistsjuksköterskor inom slutenvården. Det finns ett etablerat introduktionsprogram för nya sjuksköterskor, med handledning och dagliga reflektioner. Regionen arbetar proaktivt med att skapa karriärmöjligheter för sjuksköterskor, bland annat som ledare och chef.
www.regiongavleborg.se

Akutgeriatrik i absoluta framkanten

Lars Robertsson, vårdenhetschef och Carina Metzner, geriatriker.
Lars Robertsson, vårdenhetschef och Carina Metzner, geriatriker.
Tema åldrande på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge ska som ensamutövare i länet bedriva högspecialiserad geriatrisk vård. Som ett led i det skapas nu en geriatrisk akutvårdsavdelning (GAVA). Här kommer de allra sköraste multisjuka patienterna med instabila tillstånd att vårdas i det initiala skedet.

– Vi utvecklar en helt ny geriatrisk vård med mycket hög kompetens. Här finns stora karriärmöjligheter för sjuksköterskor som vill arbeta med geriatrik i den absoluta framkanten.
Det berättar sjuksköterskan Lars Robertsson, vårdenhetschef och omvårdnadsansvarig för Tema åldrande vid Karolinska universitetssjukhuset Huddinge.
GAVA, geriatrisk akutvårdsavdelning, innebär ett helt nytt sätt att arbeta med de allra sjukaste och sköraste äldre patienterna. Till skillnad mot basgeriatriken är GAVA högspecialiserad akutvård av svårt sjuka äldre och det är den första enheten av sitt slag i Stockholms län.
– Dessa mycket allvarligt sjuka och sköra patienterna bör inte vistas onödigt länge på vanliga akutmottagningar. Här på GAVA arbetar vi i multidisciplinära, högkompetenta team där medicinsk vård och omvårdnad tydligt går hand i hand. Det blir en hög vårdnivå, där vi kan tillgodose den här patientgruppens behov på ett mycket bra sätt, säger Lars.
Han får medhåll av geriatrikern Carina Metzner, som är ordförande för Svensk geriatrisk förening och chef för patientflöde multisjuka äldre på Karolinska universitetssjukhuset. Hon framhåller att GAVA blir en integrerad del av hela sjukhuset och att det finns ett stort intresse från andra kliniker.
– Det finns ett stort behov av den här typen av högspecialiserad kompetens inom geriatrik. Vi kan bidra med vår kunskap om åldrande och till att utveckla nya vårdformer för den här växande patientgruppen, säger hon.

Vi utvecklar geriatriken
En viktig aspekt är att det finns ett tydligt uppdrag att driva forskningen framåt för att utveckla nya arbetssätt, vårdprogram och vårdnivåer. Det gäller både medicinsk och omvårdnadsforskning. Ett fokus är på verksamhetsforskning för att utveckla geriatriken på klinisk nivå.
För sjuksköterskor som är intresserade av att arbeta med geriatrik som ligger i framkant för utvecklingen erbjuder GAVA många spännande karriärmöjligheter, både inom det kliniska arbetet och för den som är intresserad av forskning, framhåller Carina och Lars.
– Det finns en pionjäranda här, att skapa något nytt och att utveckla ett riktigt bra omhändertagande av de svårast sjuka patienterna. Vi är spjutspetsen för framtidens geriatrik.

Karolinska universitetssjukhuset Huddinge - Tema åldrande
GAVA är en del av Tema åldrande vid Karolinska universitetssjukhuset Huddinge. Enheten kommer att fokusera på de svårast sjuka geriatrikpatienterna och erbjuda högspecialiserad akutvård och bedriva konsultverksamhet. FoU är också en viktig del av verksamheten. GAVA startar sin verksamhet under första kvartalet 2018 och kommer till en början att ha 12 vårdplatser.
Tema åldrande vid Karolinska universitetssjukhuset är en nod för geriatrisk bas- och högspecialiserad vård och FoU i länet.
www.karolinska.se/framtida-karolinska/tema-aldrande

Gröna korset: förbättrar vården och arbetsmiljön

Efter arbetspasset samlas medarbetarna i fem-tio minuter för genomgång av passet. Från vänster: Åsa Kuivanen, Mia Ström, Camilla Skur, Ingela Hedman och Frida Böhn. Foto: Thomas Schulz
Efter arbetspasset samlas medarbetarna i fem-tio minuter för genomgång av passet. Från vänster: Åsa Kuivanen, Mia Ström, Camilla Skur, Ingela Hedman och Frida Böhn. Foto: Thomas Schulz
Geriatrikavdelningarna på Kungälvs sjukhus följer sedan en tid både patientsäkerhet och arbetsmiljö med hjälp av Gröna Korset, för att förbättra båda områdena. Från start märkte man ökad delaktighet, uppmärksamhet och öppnare diskussioner.

Gröna Korset är en metod som används i många branscher för att följa upp personsäkerhet. Inom Västra Götalandsregionen har den använts i arbetet med patientsäkerhet. Nu har Kungälvs sjukhus tagit det ett steg längre: Sedan en tid följer de upp arbetsmiljön på samma sätt.
Metoden hade de lärt sig genom studiebesök hos VGR-kollegorna på Södra Älvsborgs sjukhus. Den går ut på att medarbetarna, varje dag, samlas för att summera patientsäkerhetsläget om de uppmärksammat risker eller om det inträffat något konkret.
– Vi tänker att vi – mer systemat­iskt och varje dag – måste arbeta för att medarbetarna ska ha det bra, precis som vi arbetar med patienternas välmående och säkerhet, säger vårdenhetschef­erna Malin Friberg och Åsa Kuivanen.

Hänger ihop
Sedan några månader tillbaka inkluderar deras dagliga möte att de summerar arbetspasset från både patientsäkerhets- och arbetsmiljöperspektiv. För att det ska ge effekt är det viktigt med trygghet, så att medarbetarna vågar säga ifrån när något är fel eller jobbigt.
– Det blir bra diskussioner som oft­ast glider över i arbetsmiljöfrågor av sig själv. Perspektiven är så nära varandra att det ibland kan vara svårt att avgöra om det är ett arbetsmiljöproblem eller ett patientsäkerhetsproblem vi har att handskas med. Sedan vi började arbeta så här har de starka sambanden mellan patientsäkerhet och arbetsmiljö blivit mycket tydligare för oss, säger Malin Friberg.
– Patientsäkerhet och arbetsmiljö hänger ihop. Om en dag har varit dålig från ett patientsäkerhetsperspektiv så har den nästan alltid varit dålig från ett arbetsmiljöperspektiv också. Ofta arbetar man med arbetsmiljö och patientsäkerhet i parallella spår med separata handlingsplaner. Om man istället kan kraftsamla resurserna kan man få bättre effekt för såväl medarbetare som patienter, säger Åsa Meland som är sjukhusets utvecklingschef.

Det handlar om oss
Efter arbetspasset samlas medarbetarna i fem–tio minuter för genomgång av passet. De värderar risker och händelser och färgmarkerar dagens datum i Gröna Korset. En grön dag är problemfri. En gul dag innebär att de har identifierat en risk för vård- eller arbetsskada. Om det inträffat en skada klassas dagen som orange och en allvarlig skada innebär att dagen blir röd. Förbättringsidéer lyfter de till förbättringstavlan. Flera av medarbetarna tycker att det är bra att synliggöra arbetsmiljö- och patientsäkerhetsfrågor.
– Visst var det lite motstånd först, så som det ofta kan vara när man ska börja med något nytt, men även om vi inte har hållit på så länge så tycker jag att arbetssättet känns självklart och vi märker ju att det leder till förbättringar säger Josefine Andersson, sjuksköterska.
– Vi har blivit mer medvetna och uppmärksamma. På mötena tar vi upp både små och stora frågor och hur vi kan lösa problem och undvika dem i framtiden, säger undersköterskan Frida Böhn.
– Man kan göra det här hur svårt eller hur enkelt som helst. Vi har gjort det lätt, börjat småskaligt och lärt oss efter hand. Det tar fem minuter varje dag och det är det värt, säger Ingela Hedman, specialistsjuksköterska. För att alla ska gå från jobbet med en bra känsla avslutar de med att lyfta fram en bra händelse, som de skriver upp i sin solros.
I höst kommer fler avdelningar på Kungälvs sjukhus att börja arbeta med Gröna Korset för både arbetsmiljö och patientsäkerhet.

Foto: Thomas Schulz
Foto: Thomas Schulz

Kungälvs sjukhus
Kungälvs sjukhus erbjuder specialistvård och här finns akutmottagning för internmedicin, kirurgi, ortopedi, geriatrik och psykiatri. Vid sjukhuset finns även intensivvård, bild- och funktionsmedicin och laboratoriemedicin. Sjukhuset samverkar med kommuner och primärvård i närområdet med inriktning att ha en gemensam helhetssyn för patientens väg genom vården. Sjukhuset har som mål att ge högsta kvalitet i det medicinska omhändertagandet.

• Områdesansvar för cirka 122 000 invånare
• Cirka 1 600 anställda
• Cirka 200 vårdplatser

Vill du veta mer? Kontakta Maria Berglund för mer information:
Tel: 0303-989 46, E-post: maria.h.berglund@vgregion.se
www.vgregion.se/ks

Lärorikt och utmanande i trygg miljö

Mia Dimberg och Yvonne Jönsson på Löwetgeriatrikens akutgeriatriska avdelning i Upplands Väsby. Foto: Staffan Larsson
Mia Dimberg och Yvonne Jönsson på Löwetgeriatrikens akutgeriatriska avdelning i Upplands Väsby. Foto: Staffan Larsson
Vid Löwetgeriatrikens enheter får sjuksköterskorna ta del av en mängd intressanta utmaningar. Att vårda multisjuka ger en oerhört bred kompetens och en fördjupad erfarenhet i många av vårdens uppgifter, vilket gör Löwetgeriatriken till en lärorik arbetsplats för nyutexaminerade sjuksköterskor.

Löwetgeriatrikens akutgeriatriska avdelning i Upplands Väsby är specialiserad på geriatrisk utredning, behandling, omvårdnad och rehabilitering. Avdelningen befinner sig mitt i en tillväxtfas, där antalet vårdplatser närapå kommer att fördubblas.
– Vi vill att fler sjuksköterskor ska få upp ögonen för geriatrik. Många tänker på det som äldreomsorg när det i själva verket är högspecialiserad vård som utgör en förlängd arm till akutsjukhusen. Alla medicintekniska moment som utförs på sjukhusen finns även här och vi arbetar med modern, högteknologisk utrustning, berättar biträdande enhetschef på avdelning 6, Yvonne Jönsson.

Hinner med patientmötet
Sjuksköterskan Mia Dimberg är en av de nyutexaminerade sjuksköterskor som har sökt sig till Löwetgeriatriken. Hon betonar just möjligheten att få inblick i många sjukdomstillstånd som en stor anledning till att hon valde geriatrik.
– Jag ville bli utmanad och få bred kompetens. Då man arbetar inom geriatrik är tempot inte lika intensivt och det har känts skönt för mig som nyanställd. Här hinner vi verkligen med mötet med patienten och får dessutom chansen att arbeta nära andra professioner, såsom fysioterapeuter och arbetsterapeuter. Dessutom fick jag en gedigen introduktion till arbetet och har blivit del av ett väldigt positivt team där alla hjälper till.

Enorma utvecklingsmöjligheter
På Löwetgeriatriken arbetar man aldrig ensam utan det finns alltid en trygghet i gruppen och andra professioner. Enheten erbjuder mycket goda förmåner och därutöver kortare arbetstid än inom landstinget.
– Det finns enorma möjligheter att vidareutbilda sig och specialisera sig hos oss. Hösten är fullspäckad med utbildningstillfällen och vi ser till att ligga i teknikens framkant. Just nu etablerar vi exempelvis STELPA (Smart TEknik Lyfter PatientArbetet), där vi använder iPads för att få mer tid för patientarbete och bättre inkludera patient och närstående i vårdflödet. Det är en spännande utveckling som är rolig att vara en del av, avslutar Yvonne och Mia.

Praktikertjänst N.Ä.R.A.
Praktikertjänst N.Ä.R.A. AB är ett helägt dotterbolag i Praktikertjänst AB, som är Sveriges äldsta vårdföretag inom privat entreprenörsdriven hälso- och sjukvård. Bolaget bedriver geriatrisk vård vid Handengeriatriken och Löwetgeriatriken, samt har ASIH-verksamheter i södra, västra och norra delen av Stockholms län.

Löwetgeriatriken
Löwenströmska sjukhuset
194 89 Upplands Väsby
Tel. vxl: 08-599 093 00
E-post: yvonne.jonsson.1@ptj.se
www.praktikertjanstnara.se

Omväxlande teamarbete för sjuksköterskor inom geriatriken

Therése Johansson, omvårdnadschef på Stockholmsgeriatriken och Arne Sjöberg, verksamhetschef för geriatrik på Länssjukhuset i Kalmar.
Therése Johansson, omvårdnadschef på Stockholmsgeriatriken och Arne Sjöberg, verksamhetschef för geriatrik på Länssjukhuset i Kalmar.
Behovet av erfarna, kompetenta och engagerade sjuksköterskor är stort i den geriatriska vården.
– Inom geriatriken utvecklas man mycket i sjuksköterskerollen eftersom man möter patienter med många och ofta komplexa diagnoser, säger Therése Johansson på Stockholmsgeriatriken.

– Undersökningsresultatet förvånar mig inte, andelen sjuksköterskor som vill arbeta inom den geriatriska specialiteten borde vara stort. Få vårdgrenar har den medicinska bredd som geriatrik med stort patientfokus. Många som provat på geriatrik uppger att de kan tänka sig att stanna inom specialiteten, säger Therése Johansson, omvårdnadschef på Stockholmsgeriatriken. Hon tog sjuksköterskeexamen 2004 och arbetade som klinisk sjuksköterska på Karolinska universitetssjukhuset fram till 2012. Därefter blev Therése Johansson kvalitetscontroller och så småningom omvårdnadschef på Stockholmsgeriatriken.
Sjuksköterskor inom geriatrik ingår i ett multiprofessionellt team med läkare, undersköterskor, arbetsterapeuter och fysioterapeuter, som tillsammans vårdar multisjuka, sköra äldre patienter.

Spännande utmaning
– När man arbetar inom geriatriken utvecklas man mycket i sjuksköterskerollen eftersom man möter patienter med många och ofta komplexa diagnoser. Geriatrik är en spännande utmaning även rent medicinskt. Framtidens geriatrik kommer att ta emot en växande grupp patienter, behöva öka direktintag, utveckla nya öppna vårdformer med geriatrisk specialistkompetens och geriatriskt multidisciplinärt arbetssätt. Behovet av sjuksköterskor som tycker att geriatrik är en stimulerande och utvecklande specialitet är därför stort, säger Therése Johansson.
Att tydliggöra behov inom FoU, erbjuda kompetensutvecklingsplaner, introducera betald specialistutbildning samt att erbjuda tydligt definierade specialistroller för sjuksköterskor med specialistkompetens inom vård av äldre är några av de åtgärder Therése Johansson föreslår för att attrahera fler sjuksköterskor till geriatriken.

Samverkande professioner
– Undersökningsresultatet visar att geriatrik fortfarande är ett relativt okänt område för många sjuksköterskor. Geriatrik baseras på personcentrerad vård där var och en av de samverkande professionerna fyller en nyckelfunktion. Som sjuksköterska inom geriatrik får man verkligen användning för sin samlade kompetens, säger Arne Sjöberg, verksamhetschef för geriatrik på Länssjukhuset i Kalmar, verksamhetsansvarig för palliativ vård i Kalmar län och vice ordförande i Svensk Geriatrisk Förening.
Möjlighet till betald specialistutbildning, att tydligare framhäva utvecklingsmöjligheterna kan, enligt Arne Sjöberg, få fler sjuksköterskor att vilja gå en specialistutbildning inom geriatrik.

Minska hierarkierna
En viktig faktor för att attrahera fler sjuksköterskor till geriatriken är att minska på hierarkierna genom att avdramatisera skillnaderna mellan sjuksköterskor och läkare. En annan attraktivitetshöjande faktor är att ge fler sjuksköterskor inom geriatrik möjlighet att inkluderas i och verkligen påverka verksamhetsutvecklingen.
– Geriatriska arbetsplatser bör sträva efter en arbetsmiljö med högt i tak, där sjuksköterskor blir sedda för sin kompetens. Varje sjuksköterska bör ha en läkare som de kan vända sig till direkt med frågor eller funderingar, säger Arne Sjöberg.

Skulle du kunna tänka dig att arbeta med vård av äldre/geriatrik?

E-lösningar förenklar vårdplanering

Med hjälp av plattorna träffar Anna och patienten en läkare i ett speciellt avsatt chattrum. Det ger möjligheten för patienten att tala direkt med läkaren, att berätta om och visa upp symptom.
Med hjälp av plattorna träffar Anna och patienten en läkare i ett speciellt avsatt chattrum. Det ger möjligheten för patienten att tala direkt med läkaren, att berätta om och visa upp symptom.
Vården har redan vunnit mycket på att anamma ny teknik, men ännu finns stora framsteg att göra, inte minst inom hemsjukvård och distansvård. I Nässjö har man under drygt ett år utnyttjat läsplattor för att skapa digitala möten mellan patienter och läkare.

Specialistsjuksköterskan inom geriatrik, Anna Björk, började sin karriär inom ambulansverksamheten, men har sedan dess hunnit med att arbeta även inom akutvård, på vårdcentral och inom hemsjukvård. Hon kom till Nässjö kommun 2011 och utbildade sig där inom geriatriken.
– Under mina år här har jag hela tiden varit verksam inom geriatriken på särskilt boende. Under kvällar och helger omfattar arbetet även ordinära boenden i hemsjukvården, så allt som allt täcker jag två demensavdelningar, två äldrehem och ett särskilt boende med cirka 40 boende. I övrigt finns 10 andra äldrehem/demensboende i kommunen och totalt antal vårdtagare inklusive de som har endast enstaka besök och de inom funktionshinderomsorgen är 1 005.

Anna Björk, specialistsjuksköterska inom geriatrik.
Anna Björk, specialistsjuksköterska inom geriatrik.
Kan mötas öga mot öga
För drygt ett år sedan inledde kommunen ett samarbete med Nässjö Vårdcentral, Bra liv, vars syfte var att undersöka hur vardaglig teknik kunde användas för att underlätta i vårdmötet.
– Vi införskaffade tre läsplattor och introducerade dem i vårt arbete ute hos patienterna. Det är särskilt användbart i situationer då det av någon anledning inte går att träffas öga mot öga, exempelvis om patienten har blivit oväntat sjuk. Det är dessutom ett utmärkt verktyg för direkt vårdplanering mellan slutenvården och oss själva och något vi använder i samverkan med biståndshandläggare.

Visuellt verktyg
Anna betonar att verktyget lämpar sig bäst för visuella åkommor såsom utslag, men att det även kan vara bra vid exempelvis psykiska åkommor eller vid krampanfall så att läkare får en realtidsuppdatering om vad som sker.
– Med hjälp av plattorna träffar jag och patienten en läkare i ett speciellt avsatt chattrum som kräver en unik, gemensam kod. Det ger möjlighet för patienten att tala direkt med läkaren, att berätta om och visa upp symptom och även att med hjälp av läkarens bedömning lägga grunden för remisser till olika vårdinstanser eller direkt sätta in behandling. I dessa fall är tilliten mellan läkare och sjuksköterskor oerhört viktig och vi måste även våga lita på tekniken. Det är det dock värt för att vinna mark åt våra äldre och sjuka, avslutar hon.