Etikettarkiv: Region Skåne

Forma ditt drömjobb på ortopeden i Skåne

Michael Tägil, arbetsterapeut, och Ebba Johansson, sjuksköterska på ortopeden i Lund. Foto: Johan Lindvall
Michael Tägil, arbetsterapeut, och Ebba Johansson, sjuksköterska på ortopeden i Lund. Foto: Johan Lindvall

Ortopeden vid Skånes universitetssjukhus erbjuder en bred verksamhet som är utmanande och lärorik för alla. Tydliga karriärvägar och stora satsningar på att ta tillvara sjuksköterskors kompetens ger både nyutbildade och erfarna sjuksköterskor möjligheter att forma sina drömjobb.

Ebba Johansson var inte överförtjust när hon som sjuksköterskestudent fick sin åttaveckors praktik förlagd till ortopeden i Lund.
– Fy fasen, vilken trist specialitet tänkte jag. Men jag har blivit helkär i ortopedi och hade inte kunnat hamna på en bättre avdelning. Ortopedi är en spännande, lärorik och bred specialitet där du har stora möjligheter att utvecklas i din yrkesroll inom en rad olika områden. Att jag sökte mig hit efter min examen i januari 2021 var en självklarhet.
Som ny sjuksköterska på avdelningen fick Ebba en gedigen introduktion med sex veckors bredvidgång.
– Det är en jättebra avdelning att börja på; du får det stöd du behöver som ny, samtidigt som du lär dig om mycket mer än enbart ortopedi. Våra patienter är ofta gamla och multisjuka, i praktiken är verksamheten något av en kombinerad medicin- och ortopedavdelning vilket gör att man får en värdefull bredd i sitt lärande.

Jobba med oss i Lund eller Malmö. Klicka på jobben nedan för mer information och ansök


Sjuksköterskor till Verksamhetsområde ortopedi i Lund – Avd 11 (Sista ansökningsdag har passerat)

Nattsjuksköterskor till Ortopediavdelning i Malmö – Avd 1

Sjuksköterskor till Ortopediavdelning i Malmö – Avd 1

Sjuksköterskor till Ortopediavdelning i Malmö – Avd 3 (Sista ansökningsdag har passerat)

Teamarbete
Verksamheten på ortopeden präglas av teamarbete där olika kompetenser samverkar för att ge patienterna bästa möjliga vård. Michael Tägil var nyutexaminerad arbetsterapeut när han för fem år sedan började arbeta på ortopeden i Lund.
– Att jag blivit kvar handlar dels om den utvecklande miljön, dels om kollegorna. Här råder en mycket hjälpsam och positiv atmosfär. I min roll som arbetsterapeut arbetar jag med olika medarbetargrupper, och oavsett vilket team jag ingår i är stämningen alltid positiv.
Ebba nickar instämmande.
– Vi har roligt på jobbet och det smittar av sig. Patienterna brukar säga att det känns gott att höra oss skratta i korridoren.

Max Andersson, sjuksköterska på ortopeden i Malmö. Foto: Johan Bävman
Max Andersson, sjuksköterska på ortopeden i Malmö. Foto: Johan Bävman

Core Curriculum
Både Ebba och Michael lyfter fram verksamhetens goda utvecklingsmöjligheter. För några år sedan infördes Core Curriculum i verksamheten, ett kompetensutvecklingsprogram som består av fem konkreta karriärutvecklingssteg, från nyutexaminerad till expertsjuksköterska. Ebba har tenterat av steg ett, och läser nu en 15-poängskurs med inriktning på ortopediska skador vid Malmö universitet.
– Jag tycker det är väldigt positivt att ha en tydlig kompetensstege i verksamheten. För egen del är jag nu på steg två. Genom att dela mina nya kunskaper på avdelningen bidrar jag i förlängningen även till verksamhetens utveckling vilket känns bra.
Utvecklingsprogrammet kommer på sikt att införas även för arbetsterapeuter.

Många möjligheter
Max Andersson, sjuksköterska på ortopeden i Malmö, delar sin tid mellan studier till specialistsjuksköterska i geriatrik och rollen som omvårdnadsledare där han utgör ett kompetensstöd till nyare kollegor på avdelningen.
– Studierna är en möjlighet jag fått via kliniken. Rent formellt är jag nu på nivå tre på kompetensstegen Core Curriculum. Specialistutbildningen ger möjlighet att nå högre nivåer som innebär mer ansvar och avancerade arbetsuppgifter. En stor fördel med verksamheten är att vi sjuksköterskor har många olika utvecklingsvägar att välja mellan. Eftersom ortopedi är en sådan bred specialitet går det att utveckla och forma sin kompetens utifrån eget intresse. Här finns många möjligheter och utmaningar för alla, oavsett kompetensnivå och antal år i yrket.

Anna Svensson, områdeschef Ortopedi.
Anna Svensson, områdeschef Ortopedi.

Magnet4Europe
Anna Svensson, områdeschef Ortopedi, berättar att Core Curriculum är en pusselbit i Magnet4Europe, ett europeiskt projekt med inriktning på att förbättra arbetsmiljön i vården, som till stor del om att ta tillvara sjuksköterskors kompetens.
– Fokus ligger på att skapa en tydlig klinisk professions- och omvårdnadsutveckling, ett utvecklande ledarskap, och regelbunden kvalitetsuppföljning i verksamheten.
Skånes universitetssjukhus är ett av i dagsläget fem sjukhus i Sverige som deltar i projektet.
– Verksamhetsområde Ortopedi har tre avdelningar som ingår i Magnet4Europe. Förhoppningen är att arbetet ska leda till en mer personcentrerad vård som ska ges av kompetenta, stolta och engagerade medarbetare. Det är dessa tre delar vi fokuserar på i Magnet4Europe, och Core Curriculum är en viktig del av den strävan, fastslår Anna Svensson.

Jobba med oss i Lund eller Malmö. Klicka på jobben nedan för mer information och ansök


Sjuksköterskor till Verksamhetsområde ortopedi i Lund – Avd 11 (Sista ansökningsdag har passerat)

Nattsjuksköterskor till Ortopediavdelning i Malmö – Avd 1

Sjuksköterskor till Ortopediavdelning i Malmö – Avd 1

Sjuksköterskor till Ortopediavdelning i Malmö – Avd 3 (Sista ansökningsdag har passerat)

Ortopeden – Skånes universitetssjukhus

Verksamhetsområde ortopedi vid Skånes universitetssjukhus är en av Sveriges största ortopediverksamheter. Här arbetar totalt cirka 500 medarbetare, varav cirka 100 är sjuksköterskor.
Verksamheten som bedrivs både i Malmö och i Lund tar varje år emot cirka 85000 besök, och är som enda enhet i Skandinavien medlem i ISOC, International Society of Orthopaedic Centers, en sammanslutning av de 18 högst rankade ortopedienheterna i världen.

www.skane.se

Smal specialitet med breda utvecklingsmöjligheter

Enikö Janosi, sjuksköterska, Eva Ekstrandh, enhetschef för Njuravdelning 9 i Lund och Eva-Lotta Öberg, sjuksköterska. Foto: Kajsa Ragnestam
Enikö Janosi, sjuksköterska, Eva Ekstrandh, enhetschef för Njuravdelning 9 i Lund och Eva-Lotta Öberg, sjuksköterska. Foto: Kajsa Ragnestam

Njurmedicin är en smal men även mycket bred specialitet.
– Yrkesutveckling är en organisk del av verksamheten, en jättebra arbetsplats för alla sjuksköterskor som vill se nytt, lära nytt och utvecklas i yrket, säger Eva Ekstrandh, enhetschef för Njuravdelning 9 i Lund.

Att arbeta inom njursjukvård erbjuder många möjligheter med varierande arbetsuppgifter i en högteknologisk miljö. En specialitet som erbjuder stor bredd inom ett smalt område och rymmer många utvecklingsmöjligheter för både nya och erfarna sjuksköterskor.
Eva-Lotta Öberg började arbeta på nian, en njurmedicinsk avdelning vid Skånes universitetssjukhus i Lund, direkt efter sin sjuksköterskeexamen. Sedan dess har det gått 30 år och hon har inte ångrat sitt val.
– Det har gett mig väldigt mycket att jobba med njurpatienter, här gör vi skillnad varje dag.
Eva-Lotta påpekar att samma njurpatienter ofta återkommer till avdelningen.
– Vi lär känna många av våra patienter som vi träffar i olika skeden av deras liv. Det är trivsamt och ger en extra dimension till arbetet.
Hon får medhåll av sjuksköterskekollegan Enikö Janosi som arbetade på en hjärtavdelning när hon kände att det var dags att pröva något nytt.
– Jag sökte hit 2004, mest för att få lite omväxling, och blev fast. Det är en mycket intressant och omväxlande specialitet där jag har stor nytta av mina tidigare erfarenheter från kardiologin. Våra patienter är multisjuka, så även om det är en njurmedicinsk avdelning arbetar vi sjuksköterskor inom ett mycket brett medicinskt fält.

Nu söker vi sjuksköterskor till Njuravdelning i Lund. Klicka här för mer information och ansök

Core Curriculum
Eftersom njurmedicin är ett högspecialiserat område är fortbildning en naturlig del av verksamheten.
– Vi har bland annat tagit fram en serie utbildningsfilmer som är riktade mot omvårdnadspersonalen. Filmerna används både för repetition av befintliga kunskaper och för introduktion av nya medarbetare, berättar Eva Ekstrandh, enhetschef på avdelningen.
Just nu pågår även arbetet med att införa Core Curriculum i verksamheten, en strukturerad läroplan för sjuksköterskor som ska säkerställa tydliga karriärvägar på enheten för njurmedicin.
– Core Curriculum består av fem steg där det är tydligt är beskrivet vilken kompetens som krävs på vilket steg och hur medarbetaren kan nå de olika stegen, förklarar Charlotta Arlestål, enhetschef på njurmottagningen i Malmö och projektledare för införandet av Core Curriculum.
Arbetet har redan kommit en bra bit på väg.
– Vi har färdigställt själva strukturen och ska nu börja inventera vilka tjänster och kompetenser som behövs utifrån vad patienterna behöver av en njursköterska. Detta knyts sedan till programmets olika faser.
I förlängningen är målet att Core Curriculum ska bidra till både nöjda medarbetare och en god arbetsmiljö.
– Programmet tydliggör att vår enhet är en verksamhet där man som sjuksköterska kan utvecklas inom en rad olika riktningar. Core Curriculum är en bra utvecklingsstruktur för alla, oavsett erfarenhet och antal år i yrket, säger Eva.
Eva-Lotta, som är med i projektgruppen för införandet av programmet, instämmer.
– Core Curriculum gör tydligt vad som förväntas av en, vilket ger trygghet inte minst till de som är nya i yrket. Programmets tydliga karriärvägar kan även fungera som en vision, något man kan sträva efter och se fram emot.

Trevlig arbetsmiljö
Både Eva-Lotta och Enikö vill varmt rekommendera andra sjuksköterskor att söka sig till njurmedicin.
– Det är en jättebra avdelning både för nya och erfarna sjuksköterskor. Här arbetar vi med en intressant specialitet där man aldrig blir fullärd. Största risken är man trivs och blir kvar, precis som jag, säger Enikö.
– 30 år på samma avdelning talar sitt tydliga språk. Det är en rolig, intressant och utmanande arbetsplats där seriositet och professionalitet utgör en stadig grund i verksamheten. Men det är också viktigt att ha trevligt på sitt jobb. Att känna sig uppbackad av chefer och kollegor är viktigt, och det blir man verkligen här, avslutar Eva-Lotta.

Njurmedicin i Lund och Malmö – Skånes universitetssjukhus

Njurmedicin i Lund och Malmö innefattar fyra hemodialysmottagningar, två slutenvårdsavdelningar samt två njurmottagningar med bland annat njurtransplanterade patienter. Därutöver finns även två mottagningar på vardera ort för träning och uppföljning av patienter i peritonealdialys, och i Lund även hemhemodialysbehandling. Njurtransplantationer görs i Malmö och uppföljning sker på respektive sjukhus.

www.skane.se

Kom som du är, bli den du vill vara

Katarina Bokelid, klinisk specialist och driftansvarig anestesisjuksköterska, Cornelia Sandner, operationssjuksköterska och Maria Norén, MH-ansvarig anestesisjuksköterska. Saknas på bilden gör Håkan Hansson. Foto: Johan Lindvall
Katarina Bokelid, klinisk specialist och driftansvarig anestesisjuksköterska, Cornelia Sandner, operationssjuksköterska och Maria Norén, MH-ansvarig anestesisjuksköterska. Saknas på bilden gör Håkan Hansson. Foto: Johan Lindvall

Region Skånes verksamhetsområde Intensiv- och perioperativ vård erbjuder stora utvecklingsmöjligheter i många olika riktningar.
– Till oss kan du komma som du är och bli den du vill vara, säger Katarina Bokelid, driftansvarig anestesisjuksköterska vid Kvinnokliniken i Lund.

Det har gått 37 år sedan Katarina Bokelid tog sin sjuksköterskeexamen.
– Jag började med IVA-vård, blev intresserad av anestesi och på den vägen är det. Efter 30 år är det fortfarande lika roligt att gå till jobbet, säger Katarina som idag har rollen som klinisk specialist och driftansvarig anestesisjuksköterska vid Kvinnoklinikens anestesiavdelning i Lund.
Viktiga anledningar till att hon blivit kvar inom verksamheten i alla år är omväxlingen, utvecklingsmöjligheterna, kollegorna och, inte minst, patienterna.
– Anestesi är en jätterolig specialitet med stor variation inom olika riktningar och subspecialiteter.
Maria Norén, ansvarig anestesisjuksköterska vid mottagningen för malign hypertermi, instämmer.
– Jag har ägnat 14 av totalt 19 år i sjuksköterskeyrket åt anestesi, ett brett område där man får lära sig väldigt mycket om många olika saker. Jag har haft förmånen att få sub-specialisera mig inom malign hypertermi och driver idag den enheten tillsammans med en läkare.

Vi söker Operationssjuksköterska till VO intensiv och perioperativ vård i Lund. Klicka här för mer information och ansök

Operation
Kollegan Cornelia Sandner har valt en lite annan yrkesbana.
– Jag tog min sjuksköterskeexamen 2012 och började ett år senare att läsa till operationssjuksköterska. 2015 började jag på enheten för ortopedisk kirurgi och där har jag varit sedan dess. Ortopedi är högteknologiskt men även en väldigt praktisk, handfast och väldigt intressant specialitet. Jag har aldrig ångrat mitt val.
Till saken hör att Cornelia även är inne på sitt sista år som masterstudent. Studierna, som utförs på betald arbetstid, är knutna till ett förbättringsprojekt som hon driver på kliniken.
– Det handlar i korthet om att stärka patientsäkerheten vid byte av OP-sjuksköterska under pågående operation. Mitt personliga mål är att på sikt kunna ha en delad tjänst där min utbildning kan gagna hela verksamheten. För utvecklingsmöjligheter handlar inte bara om att utveckla oss inom professionen, till syvende och sist handlar allt om att förbättra patientvården.

Teamarbete
Inom verksamhetsområde Intensiv- och perioperativ vård sker större delen av arbetet, och även utveckling, i team.
– Det går att sätta likhetstecken mellan teamarbete och patientsäkerhet som ju bygger på att man tillvaratar allas kompetenser, att var och en har sin uppgift och att man kan jobba parallellt med varandra för patientens bästa, säger Maria.
Ett led i arbetet med att utveckla både medarbetare och verksamhet är det förestående införandet av Core Curriculum, en kompetensstege som beskriver en möjlig utveckling från nyutexaminerad specialistsjuksköterska till expert. Stegen är indelad i fem faser som bygger på varandra, och där varje fas innebär fördjupade kunskaper och förmågor.
– Det är också ett sätt att validera den kunskap som våra medarbetare redan har och en satsning på kontinuerliga kompetenshöjande aktiviteter inom arbetet, säger Håkan Hansson, anestesisjuksköterska och delprojektledare för Core Curriculum.
Arbetet har kommit en bra bit på väg; programmet ska inom kort introduceras i verksamheten.
– Förhoppningen är att Core Curriculum ska leda till att vi får en personalstyrka som stannar kvar hos oss för att de ser att det följer en kontinuerlig utveckling.
Håkan poängterar att det inte handlar om något statiskt program som alla måste delta i.
– Livet består av olika faser, och ibland finns inte tid att gå en massa utbildningar. Man måste inte gå vidare hela tiden, det gör man i den takt man vill och kan.

Vi söker Operationssjuksköterska till VO intensiv och perioperativ vård i Lund. Klicka här för mer information och ansök

Intensiv- och perioperativ vård – Skånes universitetssjukhus

Intensiv- och perioperativ vård är ett av de största verksamhetsområdena inom Skånes universitetssjukhus. I Lund bedrivs anestesi- och operationssjukvård inom kirurgi, ortopedi och öron-näsa-hals. Här bedrivs även anestesiverksamhet inom neurokirurgi, ögonsjukvård, kvinnosjukvård, käkkirurgi och onkologi.

I verksamhetsområdet ingår också IVA, post-OP, sterilcentral, forskning och utveckling, smärtenhet, och en administrativ enhet. Här finns även Sveriges enda mottagning för malign hypertermi.

Totalt 450 medarbetare med plats för fler!

www.skane.se

Nytt träningscenter för vård av för tidigt födda barn

Pernilla Stenman och Kristina Albrecht, barnsjuksköterskor och NIDCAP-specialister på neonatalavdelningen i Malmö/Lund. Foto: Johan Lindvall
Pernilla Stenman och Kristina Albrecht, barnsjuksköterskor och NIDCAP-specialister på neonatalavdelningen i Malmö/Lund. Foto: Johan Lindvall

Skånes universitetssjukhus ligger i framkant vad gäller utveckling och arbetssätt inom neonatalvården. Nyligen öppnades ett NIDCAP-träningscenter. Möt barnsjuksköterskorna Pernilla Stenman och Kristina Albrecht, som båda är NIDCAP-utbildade.

NIDCAP står för Newborn Individualized Developmental Care and Assessment Program och grundades av en amerikansk utvecklingspsykolog på 80-talet. Programmet, eller omvårdnadsmodellen, utgår från att ett för tidigt fött barn behöver vårdas och mogna i en miljö som är så lik den i livmodern som möjligt. NIDCAP spred sig fort till Sverige och övriga världen som den vårdmodell inom individuellt utvecklingsstödjande och familjecentrerad vård som anses mest helhetsomfattande.
– Det berodde delvis på att det var enkelt att ta till sig vissa grundläggande delar; som att vårda hud mot hud och att dra ner på störande aktiviteter, ljus och ljudnivåer i barnets vårdrum. Men NIDCAP omfattar många olika delar som behöver förankras i en teoretisk och evidensbaserad grund, säger Pernilla Stenman, barnsjuksköterska på neonatalavdelningen i Lund.
Både hon och kollegan Kristina Albrecht har varit NIDCAP-specialister i drygt tio år och de ser fram emot att vara med och utveckla NIDCAP-vården, inte bara för kollegor vid SUS utan även övriga landet.

Aldrig tråkigt
Båda har jobbat inom neonatalvård sedan de blev färdiga barnsjuksköterskor på 90-talet.
– Redan när jag gjorde praktik på Neo i Malmö 1999 blev jag fascinerad av vården. Det är så omväxlande. Ena stunden hjälper du en mamma med amning och i nästa går larmet och då blåser du luft i en nyfödd. Den här skiftningen har man nästan bara inom neonatalvården, säger Kristina Albrecht.
Dessutom utvecklas fältet och neonatalvården blir hela tiden bättre. På Neonatalavdelningarna i Lund och Malmö pågår ett ständigt kompetensutvecklingsarbete genom arbetsgrupper, utbildningsdagar, teamträning, falldiskussioner och handledning.
– Man blir aldrig fullärd, och jag tror det är därför vi har varit kvar så länge. Vi är en klick som är kvar för att man lär sig nytt hela tiden, säger Kristina.
Pernilla Stenman håller med.
– Ja, det blir aldrig tråkigt, och dessutom har vi ett väldigt tillåtande klimat och stöttar och hjälper varandra. Vi arbetar i tvärprofessionella team runt barn och familjer. Alla blir lyssnade på och det finns ingen hierarki, säger hon.

Barnets signaler vägleder
En sak som gör neonatalvården speciell är att föräldrarna ingår, och är den viktigaste delen, i teamet. I centrum står barnets beteendesignaler. Det handlar om mycket vaga förändringar i till exempel andnings- och rörelsemönster eller små skiftningar i vakenhetsgrad.
– En fullgången bäbis skriker, är tydlig i sitt beteende – det är genom sitt beteende barnet pratar med oss och visar vad den vill. De för tidigt födda barnen visar mycket vagare signaler och kan kanske få andningsuppehåll eller pulsdipp när de blir ansträngda efter omvårdnadsåtgärder. Detta måste vi kunna se, och framförallt stödja och utbilda föräldrarna att kunna se, eftersom det är de som vårdar barnet, säger Kristina Albrecht.
– Även om det är vi som utför gör de medicinska vårdhandlingarna så vårdar vi barnet genom föräldrarna, fyller Pernilla i.
Att följa föräldrarnas utveckling är lika stimulerande som att se barnets, tycker de. Att coacha föräldrarna i anknytningsprocessen och stötta dem i att bli trygga med sitt barn är centralt i NIDCAP, och både svenska och internationella studier visar på förbättrad neurologisk, motorisk och kognitiv utveckling hos barnen.
– Föräldrarna blir väldigt duktiga på att tyda sitt barn och kan se att någonting är på gång innan apparaten plingar, till exempel att barnet är på väg att få en infektion.

Ny på Neo
Som ny sjuksköterska blir man väl omhändertagen och får gå bredvid en handledare mellan åtta och tolv veckor. I dag finns inget krav på specialistutbildning i barnsjukvård på neonatalavdelningen, men det är önskvärt. Det kravet finns däremot på NeoIVA. Det kan finnas möjlighet till betald utbildning till barnsjuksköterska eller IVA-sjuksköterska. All vårdpersonal blir också utbildade i ett kortare och mer grundläggande teoretiskt och praktiskt utbildningsprogram inom NIDCAP – Family Infant Neurodevelopmental Education/FINE.
– Det är mycket att lära sig första tiden men det är heller ingen som förväntar sig att man kan allt. Första året hör det till att ha lite ont i magen när man går till jobbet och vi pratar om det, hur man mår och hur det går, säger Kristina Albrecht, som även håller i mentorsgrupper för nyanställda från olika yrkeskategorier.
Att det finns många utvecklingsmöjligheter kan vara en annan förklaring till att man vill stanna kvar.
– Man står inte still när man är hos oss. Även om man inte vill bli NIDCAP-instruktör som vi så finns det stora möjligheter att hitta individuella utvecklingsvägar, säger Kristina.
Exempel på områden är amning, nutrition, återbesök och uppföljning i hemmet. I Lund finns även neonatal intensivårdsavdelning där man kan ingå i transportjouren och hämta barn från andra delar av regionen.
– Detta är en populär karriärväg, och de som arbetar i transportteamet åker till nyfödda och sjuka barnets hemsjukhus, stabiliserar barnet på plats och påbörjar kvalificerad intensivvård som sedan fortsätter hela ambulanstransporten till NeoIVA, säger Pernilla Stenman.

Neonatalvården Lund och Malmö – skånes universitetssjukhus

Neonatalvården i Lund och Malmö har som uppdrag att vårda för tidigt födda barn och sjuka/svårt sjuka nyfödda som föds i södra sjukvårdsregionen. Vi är specialistutbildade för neonatalvård, och arbetar i tvärprofessionella team runt barn och familjer. Vårt arbetsklimat präglas av omtanke och glädje. Vi arbetar med omvårdnadsmodellen NIDCAP som fokuserar på utvecklingsstödjande vård och familjecentrering. Vi är ett av två NIDCAP-träningscentrum i Sverige.

Kontakt:
Christina Schilow Sandell
Enhetschef Neonatalavdelningen Malmö
040-33 76 93
christina.schilow-sandell@skane.se

Emelie Oskarsson
Enhetschef Neonatal-Iva Lund
046-17 83 26
emelie.oskarsson@skane.se

www.skane.se

I händelsernas centrum på Region Skånes Larmcentral

Andrea Nikitovic, sjuksköterska på Region Skånes Larmcentral.
Andrea Nikitovic, sjuksköterska på Region Skånes Larmcentral.

På Region Skånes Larmcentral arbetar sjuksköterskor med telefontriagering, bedömning av vårdnivå och ambulansbehov. Arbetet erbjuder variation och kontinuerlig utveckling, där sjuksköterskan ingår i det första ledet av den prehospitala vårdkedjan. Som sjuksköterska inom Region Skånes verksamhetsområde Ambulans finns det goda möjligheter att, via en delad tjänst, kombinera kliniskt ambulanssjukvårdsarbete med arbete på larmcentral.

Vi söker sjuksköterska till Region Skånes larmcentral. Klicka här för mer information och ansök

Region Skånes Larmcentral startades 2016 utifrån ett behov av att involvera sjuksköterskor i hanteringen av larmsamtal och bedömningen av ambulansbehov. Tanken är att sjuksköterskor ska vara med och följa patienten i den prehospitala vårdkedjan redan från start. Syftet är bland annat att åstadkomma en ökad patientsäkerhet genom att involvera sjuksköterskor tidigt i vårdkedjan.
– Med den här satsningen bryter vi ny mark och bidrar till en sammanhållen vårdkedja från inkommande larmsamtal tills patienten når sjukhus via ambulans. Vi har valt att erbjuda sjuksköterskor delade tjänster eftersom det ger en möjlighet att kombinera två yrkesroller som båda innebär ett stort mått av självständighet och frihet. Delade tjänster är optimalt för sjuksköterskor som vill utvecklas inom olika områden och samtidigt behålla en fot i den kliniska verksamheten. Arbetet i centralen ger en känsla av att befinna sig i händelsernas centrum, säger Anders Svensson, tf enhetschef.

Anders Svensson, tf enhetschef på Region Skånes Larmcentral.
Anders Svensson, tf enhetschef på Region Skånes Larmcentral.

Ständig utveckling
– Jag sökte mig till Region Skånes Larmcentral 2016. Att arbeta med prehospital sjukvård är spännande, variationsrikt och innebär dessutom en kontinuerlig utveckling. Här lär man sig ständigt nytt, oavsett om man har ett eller tjugo års yrkeserfarenhet. Som sjuksköterska på larmcentralen gör jag en initial medicinsk bedömning baserat på information som framkommit i samtalet till SOS Alarm. Därefter följer jag patienten via telefon och gör kontinuerliga bedömningar av dennes tillstånd tills ambulansen har kommit fram, säger Andrea Nikitovic, sjuksköterska på Region Skånes Larmcentral.
– Jag trivs jättebra här. Jag ingår i en arbetsgrupp med högt i tak och en fantastiskt fin sammanhållning. En del av tjusningen med arbetet på larmcentralen är att vi arbetar så brett. Vi vet aldrig vilken patient eller vilka medicinska tillstånd vi ska möta i vårt nästa samtal, säger Andrea Nikitovic.
– Vi är inne i en intensiv period där vi bedriver visionära diskussioner för framtiden, där vi gärna ser att larmcentralen har en viktig roll för ambulanssjukvården i Skåne som helhet, säger Anders Svensson.

Utveckling via delad tjänst
Sjuksköterskan Cajsa Gustafsson, som började arbeta på Region Skånes verksamhetsområde Ambulans i augusti 2022, har en delad tjänst med femtio procents tjänstgöring i ambulanssjukvården och femtio procent på larmcentralen. Delade tjänster är något verksamheten satsar på och kommer att kunna erbjuda fler sjuksköterskor framöver.
– De båda verksamheterna kompletterar varandra väldigt väl. Jag möter patienten både via telefon och fysiskt i ambulansen, vilket gör att jag får se två sidor av samma mynt. Jag behåller en fot i den kliniska verksamheten och får samtidigt utvecklas i min roll som sjuksköterska på larmcentralen, säger hon.
Region Skånes Larmcentral erbjuder samtliga nya medarbetare ett gediget introduktionsprogram som inleds med två veckors utbildning i larmcentralens datorsystem. Därefter sker bredvidgång med erfarna kolleger under fyra veckor. Parallellt utbildas medarbetarna i samtalsmetodik och medicinska bedömningar, för att så småningom självständigt kunna ta emot och bedöma inkommande larmsamtal.

Ansvarar för initial bedömning
Med start hösten 2023 ska sjuksköterskorna på Region Skånes larmcentral börja prioritera vårdärenden direkt vid inkommande 112-samtal. Det innebär att personer som kontaktar 112 får direktkontakt med en sjuksköterska som gör en initial medicinsk bedömning.
– Vår ambition är att bygga ett sammansvetsat team av sjuksköterskor med varierande erfarenhet och inriktning. Samtliga sjuksköterskor erbjuds även möjlighet till kontinuerlig karriärutveckling via vår kompetenstrappa, säger Anders Svensson.
– Sjuksköterskorna på larmcentralen har tillgång till läkare som stöd för sin medicinska bedömning. Detta samarbete vill vi utveckla ytterligare som en del av vårt patientsäkerhetsarbete, säger Anders Svensson.

Cajsa Gustafsson, sjuksköterska på Region Skånes Larmcentral.
Cajsa Gustafsson, sjuksköterska på Region Skånes Larmcentral.

Vi söker sjuksköterska till Region Skånes larmcentral. Klicka här för mer information och ansök

Verksamhetsområde Ambulans – Region Skåne

Verksamhetsområde ambulans ansvarar idag för verksamheten på Region Skånes larmcentral. Vi fortsätter nu vårt arbete med att integrera verksamheten med ambulanssjukvården som bedrivs i egen regi. Det huvudsakliga arbetet består i att bedöma och följa upp vårdbehovet hos de patienter som väntar på ambulans. Vi hanterar varje månad runt 11000 patienter. Medarbetarna hos oss besitter gedigen kompetens och erfarenhet från vårdens olika arenor. Arbetet sker i team med sjuksköterska/undersköterska. Läkarstöd finns tillgängligt under dygnets alla timmar. Arbetet på larmcentralen sker i nära samarbete med medarbetare hos SOS Alarm.

Låter detta intressant för dig och är du nyfiken på att höra mer om vår verksamhet?

Kontakta:
Tf enhetschef
Anders Svensson
070-104 98 56
www.skane.se

Stora möjligheter att utvecklas på ortopeden

Annika Person och Emma Karlsson, sjuksköterskor Ängelholms sjukhus. Foto: Mette Ottosson
Annika Person och Emma Karlsson, sjuksköterskor Ängelholms sjukhus. Foto: Mette Ottosson

Utmaning och utveckling är centralt inom ortopedin i Helsingborg och Ängelholm – här finns utrymme att bygga på sin kompetens och få ett ökat eget ansvar.
– Ortopedi är så brett, man förvånas över hur mycket det har att erbjuda, säger Erma Talic, sjuksköterska.

Verksamhetsområde ortopedi bedriver verksamhet både på Helsingborgs lasarett och Ängelholms sjukhus. Tyngdpunkten i Helsingborg är det akuta uppdraget medan Ängelholm är en elektiv enhet.
Erma Talic arbetar i Helsingborg och rekommenderar andra att söka sig dit.
– Avdelningen passar bra för dig som är nyfiken och driven och vill lära dig nytt. När du är nyexaminerad sjuksköterska krävs det att du hamnar på en arbetsplats som erbjuder det mesta som du får lära dig teoretiskt under din utbildning, säger hon.
För också en del annan vård utöver det rent ortopediska ingår i arbetet.
– Det kan vara infektioner, multisjuka personer, även individer som kommer in för olika typer av smärtbehandlingar i rörelseapparaten. Det ställs höga krav på att man ska hålla sig uppdaterad och vara mottaglig för att lära sig nytt hela tiden, säger Erma Talic.

Vi söker sjuksköterskor till ortopedavdelning i Helsingborg. Klicka här för mer information och ansök (Sista ansökningsdag har passerat)

Vi söker sjuksköterskor till verksamhetsområde ortopedi i Ängelholm. Klicka här för mer information och ansök (Sista ansökningsdag har passerat)

Klicka här för att se alla våra lediga tjänster

Lyhörda chefer
För sjuksköterskor finns i nuläget ingen specialistutbildning inom ortopedi, och verksamhetsområdet i Helsingborg och Ängelholm satsar därför mycket på kompetensutveckling. Exempelvis har verksamhetsområdet tillsammans med läkare och sjuksköterskor tagit fram en egen fördjupningsutbildning i ortopedi som man får gå för att få en djupare kunskap. Nytillkommen personal får gå ett introduktionsprogram, och efterhand finns möjligheter till mer.
– Vi har lyhörda chefer som frågar och vill veta vad man har som mål för de kommande åren. Om det finns utbildningar eller dylikt som verkar bra så erbjuder de ofta det utan att man behöver fråga. Jag har även kunnat förkovra mig själv och fått en bättre grund för mitt arbete, säger Erma Talic.
Det finns också möjlighet att arbeta med olika uppdrag för exempelvis smärta, sårvård, vårdhygien, HLR och dokumentation. Dessa medarbetare har då ett ansvar att hålla sig uppdaterade för att kunna vägleda kollegor och se till att verksamheten arbetar evidensbaserat utifrån de olika uppdragen.

Olika ansvarsområden
Kollegan Kajsa Molin är till exempel sårvårdsombud.
– Vi ska vara de som man kan fråga och vi får åka på olika utbildningar och kurser för att hålla oss uppdaterade, säger hon.
Karriärmöjligheterna på ortopeden är många.
– Jag har till exempel börjat få arbeta med benskörhetsutredningar, där vi ser över risker hos alla patienter. Det är kul att prova på att vara frakturkoordinator och det finns olika vägar att gå. Dessutom är det väldigt högt i tak här och folk är på bra humör, det är en bra arbetsplats, säger Kajsa Molin.

Orems egenomvårdnadsteori
I Ängelholm har ortopedavdelningen hand om planerade operationer. Också här satsas det på kompetensutveckling, bland annat genom en utbildningsportal på nätet och möjligheter för medarbetare att testa på nya roller.
– Jag har jobbat som tillförordnad enhetschef en period och är också teamledare, så jag har fått gå en del ledarskapsutbildningar, säger Emma Karlsson, som är sjuksköterska på enheten sedan några år tillbaka.
Hon trivs med att få följa patienter genom vårdförloppet: innan de opereras, i samband med operation och efteråt, samt i vissa fall återbesök.
– Vi har ett gemensamt förhållningssätt, vi arbetar efter Orems egenvårdsteori. Vår främsta uppgift är att hjälpa patienterna att hjälpa sig själva och bli trygga i det, därför handlar det mycket om att coacha och motivera dem. Det är väldigt annorlunda mot en akut vårdavdelning och det är väldigt roligt. Här krävs ett samspel med patienterna på ett annat sätt, säger Emma Karlsson.

Stort kliv framåt
Utöver sjuksköterskor finns läkare, undersköterskor, medicinska sekreterare och fysioterapeuter som alla jobbar tillsammans i team kring patienterna.
– Det är en väldigt rolig del i det. Vi är dessutom en liten arbetsgrupp och alla jobbar med alla. Det är också en faktor som gör att det känns roligt att gå till jobbet, man får jobba med alla sina kolleger under veckan, säger Emma Karlsson.
Annika Person har varit sjuksköterska sedan 1980-talet och trivs inom ortopedin. Hon ser vilket stort kliv vården har tagit.
– När jag var nyutexaminerad var patienterna mycket sjukare, idag blöder man knappt efter en operation. De flesta är uppe direkt efter operationen och det är häftigt och givande att se patienters positiva upplevelse av att vara hos oss. Jag träffar många av dem vid deras återbesök och får veta att de är väldigt nöjda.

Erma Talic och Kajsa Molin, sjuksköterskor på Helsingborgs lasarett. Foto: Lars Jansson
Erma Talic och Kajsa Molin, sjuksköterskor på Helsingborgs lasarett. Foto: Lars Jansson

Vi söker sjuksköterskor till ortopedavdelning i Helsingborg. Klicka här för mer information och ansök (Sista ansökningsdag har passerat)

Vi söker sjuksköterskor till verksamhetsområde ortopedi i Ängelholm. Klicka här för mer information och ansök (Sista ansökningsdag har passerat)

Klicka här för att se alla våra lediga tjänster

Region Skåne – Ortopedin i Helsingborg och Ängelholm

Vill du lära dig nya saker varje dag och dela med dig av din kunskap? Vill du jobba på en av Region Skånes mest innovativa avdelningar?
På våra avdelningar har vi en god stämning och intresset flödar för nya idéer och förbättringar. Vi har en stark framåtanda och glädje för att utveckla vården med patientens delaktighet och patientsäkerhet i fokus.
Vi erbjuder en kompetensutveckling i form av introduktion med fokus på ortopedi, smärta och sårvårdsbehandling. Vi har en egen klinisk fördjupningsutbildning i ortopedi i samarbete med våra ortopedläkare.
Vi arbetar för att vara en attraktiv arbetsplats där våra värderingar leder oss.
I ditt arbete med den ortopediska patienten kommer du som sjuksköterska att utmanas och ständigt utvecklas i din yrkesroll. Det är viktigt att du utgår från patientens unika behov och vi vill att du precis som vi värdesätter ett arbete som utmärks av det egna ansvaret, delaktighet och ett gott samarbete mellan kollegor och närmsta chef.
I Helsingborg arbetar vi med ett verksamhetsbaserat schema som man lägger själv på 10 veckor, där man arbetar två helger utav fem.
I Ängelholm har vi veckovård och arbetar även där med verksamhetsbaserat schema.

Kontaktuppgifter till enhetscheferna:

Helsingborg
Cecilia Adamidou
Tel: 042-406 37 52
cecilia.adamidou@skane.se

Malin Lindell
Tel: 042-406 20 31
malin.lindell@skane.se

Ängelholm
Ann Melin
0431-810 85
ann.am.melin@skane.se

skane.se

Infektionssjukvården kombinerar bredd och djup

Chatarina Björdal, tillförordnad områdeschef VO infektionssjukdomar på Skånes universitetssjukhus.

Att arbeta som sjuksköterska inom infektionssjukvården innebär att vara verksam i ett omfattande medicinskt fält som ger en bred klinisk erfarenhetsbas där hela människan är i fokus. Infektionssjukvården erbjuder såväl självständigt mottagnings­arbete som ett teambaserat arbetssätt på vårdavdelning.

– Infektionssjukvården är ett fält som kombinerar bredd och möjlighet till djup på ett unikt sätt. Som sjuksköterska i infektionssjukvården möter man patienter i alla åldrar, från alla organspecialiteter och med ett sjukdomspanorama från enklare åkommor till avancerad sjukvård upp till lättare intensivvårdsnivå.
Eftersom infektion berör många andra specialiteter är vårt samarbete med olika kliniker både viktigt och stimulerande, säger Chatarina Björdal, tillförordnad områdeschef VO infektionssjukdomar på Skånes universitetssjukhus. Hon är specialistsjuksköterska i intensivvård och anestesi och har tidigare arbetat kliniskt i många år.
– Sjuksköterskor kan arbeta dels på vårdavdelningar, dels på mottagning. Medan arbetet på vårdavdelningar karakteriseras av professionsöverskridande lagarbete är arbetet på mottagning mer självständigt. Där gör sjuksköterskor bedömning av patienten, ger egenvårdsråd, går igenom remisser och följer självständigt upp patienten. De kan även ägna sig åt smittspårning och andra smittförebyggande åtgärder, säger Chatarina Björdal.

”Här kan sjuksköterskor både nyttja sina baskunskaper och göra karriär på djupet.”

Generalister och specialister
– Infektionssjukvård är spännande, utmanande och roligt eftersom det är ett fält med utrymme för både generalister och specialister. Här kan sjuksköterskor både nyttja sina baskunskaper och göra karriär på djupet. Utöver specialistutbildningen inom infektionssjukvård erbjuder många sjukhus även högskolepoängsgrundande uppdragsutbildningar med fokus på exempelvis omvårdnad inom infektionssjukvård och intermediärvård, och funktionsutbildningar inriktade mot specifika infektioner och arbetet som sjuksköterska på en infektionsmottagning, säger Chatarina Björdal.
Mottagningarna är ofta specialiserade på olika diagnoser. Där ser man till hela människan och arbetar både självständigt och nära andra professioner.

Smittspårning och diagnostik
Utöver specialistsjuksköterskor i infektionssjukvård specialicering i intensivvård och akutsjukvård attraktivt inom infektionssjukvården. Behovet av allmänsjuksköterskor är också stort och har man erfarenhet från självständigt arbete eller akutvårdsverksamhet är det en fördel.
– Det är också en fördel om man är nyfiken och gillar att ägna sig åt detektivarbete som i att spåra smittor eller diagnostisera en infektionspatient med ospecifika symtom, säger Chatarina Björdal.

Rotationstjänst för sjuksköterskor

Pernilla Areskoug, klinisk lärare, Annika Jolfson, studierektor för specialistsjuksköterskorna, Carina Nordström, klinisk lärare och Benita Björk, klinisk lärare. Foto: Mikael Carlsson
Pernilla Areskoug, klinisk lärare, Annika Jolfson, studierektor för specialistsjuksköterskorna, Carina Nordström, klinisk lärare och Benita Björk, klinisk lärare. Foto: Mikael Carlsson

Helsingborgs lasarett och Ängelholms sjukhus har inrättat en specialdesignad tjänst för nyligen examinerade sjuksköterskor. Under två år ges möjlighet att arbeta inom fyra olika block parallellt med utbildning och reflektion.

Många nyutbildade sjuksköterskor provar att jobba på olika ställen för att bredda sin kompetens, men också för att komma fram till inom vilken specialitet de vill jobba. Detta är något som automatiskt organiseras för nya läkare genom den så kallade bastjänstgöringen.
– Det finns ingen logik i att tycka att nya läkare behöver testa att jobba inom olika verksamheter men inte sjuksköterskor. Därför satsar vi på en ny sorts anställning för nyutexaminerade sjuksköterskor som har ett liknande upplägg, säger Caroline Mellberg, specialistläkare i allmänmedicin och verksamhetschef på Helsingborgs lasarett.

Fyra block
Anställningen är indelad i blocken: medicin, kirurgi, akutmottagning och barn. Sjuksköterskorna börjar alltid på blocket medicin, därefter kan man påverka sina placeringar genom en individuell utvecklingsplan.
– Det finns ju många valmöjligheter inom varje block. Medicin kan ju till exempel vara allt från hjärta och neurologi till hematologi och barnmedicin. Man kan också påverka vilket sjukhus man vill vara på. Det mindre i Ängelholm eller det stora i Helsingborg, säger Caroline Mellberg.

Vi söker sjuksköterskor till Skånes sjukhus Nordväst i Ängelholm. Klicka här för mer information och ansök (Sista ansökningsdag har passerat)

Klicka här för att se alla våra lediga tjänster

Samhörighet är viktigt
Totalt ska 21 sjuksköterskor anställas och alla kommer att börja samtidigt i september 2022. Tanken är att de ska följas åt under de två åren och ingå i en gemenskap redan från första dagen.
– Att skapa en stor grupp har ett värde. Precis som AT-läkarna, som börjar samtidigt och följs åt i början av yrkeskarriären, kommer sjuksköterskorna att få en speciell gemenskap, säger Caroline Mellberg.
Innan sjuksköterskorna kommer ut på sina olika arbetsplatser kommer de att gå en två veckor lång introduktionsutbildning.
– Vi följer AT-läkarnas intag och introduktionen går parallellt med deras. Flera moment såsom proACT och HLR kommer att ske interprofessionellt, säger Carina Nordström, som är en av de kliniska lärare som håller i utbildningarna.
Ett mål med de gemensamma utbildningsinsatserna är att stärka det dagliga samarbetet på arbetsplatsen och skapa en känsla av samhörighet mellan de två yrkesgrupperna.
– Varför träna HLR var och en för sig? När vi läkare gör det får någon spela sjuksköterska och någon undersköterska. I verkligheten, när något väl händer, ska ju alla jobba tillsammans, säger Caroline Mellberg som även arbetar kliniskt som läkare på Helsingborgs lasarett och Ängelholms sjukhus.

Lagom med utbildning
Ungefär en gång i månaden kommer det att hållas schemalagda utbildnings- och reflektionstillfällen för alla som gått introduktionen. Annika Jolfson, studierektor för specialistsjuksköterskorna, menar att det är viktigt att inte hacka upp med för mycket undervisning.
– Tolv utbildningstillfällen per år tror vi är lagom så att man hinner jobba och komma in i arbetslaget. Fokus ligger på det kliniska arbetet, inte på utbildning, säger Annika Jolfson.
För att skapa så bra förutsättningar som möjligt för varje individs utveckling har man en chef under hela tvåårsperioden.
– Jag kommer att vara allas chef och min roll är bland annat att göra den individuella utvecklingsplanen och hålla kontinuerliga uppföljningar, säger Annika Jolfson.

Flera sökande
Tillsammans med den kliniska läraren Carina Nordström har hon börjat rekryteringsprocessen. Intresset har varit stort. Redan i mitten på mars hade 16 personer sökt.
– Det finns en stor nyfikenhet och de vi har träffat tycks ha gått och väntat på denna typ av tjänst. Några har till och med uttryckt att ”Detta har jag längtat efter”, säger Annika Jolfson.
Rekryteringen pågår löpande med sista ansökningsdag 17 april.
– Vi kommer att göra intag två gånger om året. De vi anställer nu kommer att börja i september och sedan blir det ett nytt gäng som börjar i februari 2023.
Efter de två åren får de en placering på något av sjukhusen.
– Exakt var kommer att styras både av den anställdas önskemål och vilka personalbehov som finns, säger Annika Jolfson.

Vi söker sjuksköterskor till Skånes sjukhus Nordväst i Ängelholm. Klicka här för mer information och ansök (Sista ansökningsdag har passerat)

Klicka här för att se alla våra lediga tjänster

Förvaltning Skånes sjukhus nordväst

Förvaltning Skånes sjukhus nordväst är en av Region Skånes sex hälso- och sjukvårdsförvaltningar och består av Helsingborgs lasarett och Ängelholms sjukhus. Verksamheten omfattar hälso- och sjukvård, forskning och utbildning. På Helsingborgs lasarett bedrivs akutverksamhet dygnet runt. Där genomförs både akuta och planerade operationer. På lasarettet finns även förlossning och neonatalvård och de flesta internmedicinska specialiteterna är representerade. I Ängelholm bedrivs närsjukvård, rehabilitering och specialiserad vård. Där genomförs planerade operationer inom bland annat ortopedi. Akutmottagningen på Ängelholms sjukhus är öppen på vardagar mellan klockan 08.00 och 20.00

skane.se

Ambulansen i Skåne – drömjobb både idag och i morgon

Emil Nilsson, specialistsjuksköterska, Evelina Nordberg, specialistsjuksköterska, Anders Svensson, utbildningsansvarig och Jeanette Confrey, specialistsjuksköterska på VO Ambulans i Region Skåne. Foto: Johan Bävman
Emil Nilsson, specialistsjuksköterska, Evelina Nordberg, specialistsjuksköterska, Anders Svensson, utbildningsansvarig och Jeanette Confrey, specialistsjuksköterska på VO Ambulans i Region Skåne. Foto: Johan Bävman

Ambulanssjukvården i Skåne siktar på att rätt kompetens ska möta rätt patient.
– För att lyckas måste vi rekrytera rätt sjuksköterskor och erbjuda goda karriärmöjligheter. Det är här vår kompetensmodell kommer in i bilden, säger Anders Svensson, utbildningsansvarig, VO Ambulans.

Att jobba inom ambulanssjukvården är ett drömjobb för många sjuksköterskor. Historiskt sett har det varit jämförelsevis ganska lätt att rekrytera nya medarbetare; utmaningen har bestått i att få dem att stanna länge.
– Hos oss ska det vara lika roligt att jobba efter 20 år som när man var ny i yrket, säger Anders Svensson.
Mot den bakgrunden har han under de senaste två åren, i samarbete med både interna och externa krafter, drivit ett kvalitets- och utvecklingsarbete som omfattat allt från introduktionen av nya medarbetare, handledning och mentorskap till en kompetenstrappa med differentierade utbildningar i både tekniska färdigheter och mer mjuka värden.
Här har man redan kommit en bra bit på väg.
– Vi har implementerat en kompetenstrappa i verksamheten och styr våra utbildningar efter den. Vi har även initierat projekt med differentierade uppdrag uppdelade på single responder, psykiatriambulans, akutambulans och transportambulans. I praktiken innebär det att vi ska styra uppdragen så att rätt kompetens sitter på rätt fordon och möter rätt patient, förklarar Anders.

Jobba med oss på Ambulanssjukvården. Klicka här för att se våra lediga tjänster

Drömjobb
Sjuksköterskan Emil Nilsson som började på ambulansen för två år sedan tycker att introduktionen gav en trygg start i yrket.
– Introduktionsprogrammet löper över sju veckor och innehåller både utbildningar som är specifika för ambulanssjukvården, och praktik ute i bilen tillsammans med sin handledare.
– Jag tyckte det var en bra introduktion, med extra plus för att handledarna fanns tillgängliga för uppföljning och samtal tre och sex månader efter introduktionstidens slut. Jag hade även en mentor under hela första anställningsåret. Dessutom ingick uppföljningssamtal med verksamhetens ansvarige läkare.
Emil började på steg ett i kompetenstrappan men har redan hunnit avancera till steg två.
– Jag har haft förmånen att få läsa vidare på betald arbetstid. Sedan januari är jag specialistsjuksköterska på ambulansen – ett drömjobb om du frågar mig!

Kompetenstrappan
Jeanette Confrey har arbetat som specialistsjuksköterska på ambulansen i sex år. Kompetenstrappan beskriver hon som en möjlighet till utveckling på skilda nivåer i många olika riktningar.
– Vi kan klättra på stegen och utveckla oss via högskola och universitet, men också genom arbetsplatsen i form av interna och externa fortbildningar samt genom den kliniska erfarenheten som också ska hänga med.
Just nu läser Jeanette en master­utbildning på universitetet i Borås.
– Tanken är att jag ska omsätta mina nya kunskaper i verksamheten, driva utvecklings- och kvalitetsarbeten samt ingå ett instruktörsskap och vara med och utbilda personalen.

Teamutbildning
Även Evelina Nordberg har lång erfarenhet av arbete som specialistsjuksköterska inom ambulansen i Region Skåne. Numera är hon instruktör i både sjukvårdsledning och ambulansteamutbildning, en utbildning som hon har varit med och utvecklat och som handlar mycket om icke-tekniska färdigheter.
– Fokus ligger på hur vi kommunicerar med varandra, på våra attityder samt på ledarskap och följarskap. Utbildningen belyser i korthet vad som påverkar oss när vi fattar beslut och vilka faktorer som påverkar oss när vi arbetar. Genom att utbilda oss i detta kan vi lyfta både oss själva och hela verksamheten. För vi har bra utrustning, bra ambulanser, bra utbildningar och hög kompetens inom ambulanssjukvården. Utmaningen är att få dessa bitar att flätas samman och bli till en helhet som gynnar både medarbetare och patienter.
Anledningen till att hon stannat i så många år på samma arbetsplats är det ständiga lärandet.
– Jag har haft möjlighet att utvecklas och känt att ledningen sett mig och mina ambitioner. Det är fantastiskt roligt och jag kan verkligen rekommendera andra sjuksköterskor att börja hos oss. Alla ska känna sig välkomna hos oss. Vi är här tillsammans och vi hjälps åt, både i och utanför bilen.

Jobba med oss på Ambulanssjukvården. Klicka här för att se våra lediga tjänster

Region Skåne – Ambulanssjukvården

Region Skånes ambulanssjukvård är indelad i fyra distrikt. Två distrikt drivs i egen regi: VO Ambulans. I två distrikt drivs verksamheten genom entreprenad.
Verksamhetsområdet ambulans ansvarar för ambulansverksamheten i nordvästra och sydvästra Skåne. Arbetet sker i team, och som ambulanssjukvårdare åker du alltid tillsammans med en annan sjuksköterska eller specialistutbildad sjuksköterska. Ni bedömer och behandlar patienter i hemmet, på skadeplats och under transport till vårdinrättning. Fokus ligger på god omvårdnad och medmänsklighet i patientmötet.

skane.se

Uppskjutna vården kräver långsiktigt hållbara lösningar

David Sparv, chefssjuksköterska på SUS (Foto: Roger Lundholm) och Anna Wiberg, vårdenhetschef på Medicinsk enhet Bäckencancer på Tema Cancer på Karolinska universitetssjukhuset.

För närvarande pågår ett intensivt arbete inom samtliga specialiteter för att arbeta ikapp den uppskjutna vården, vilket kräver samordning, planering och långsiktighet. Sjukvården behöver erkänna sjuksköterskors känsla av trötthet och stolthet efter pandemin och samtidigt arbeta ännu mer intensivt med att skapa förutsättningar för ett hållbart arbetsliv med bra progressionsmöjligheter.

– Regionerna gör sitt yttersta för att hjälpa alla patienter som behöver akut vård. Många patienter med besvärande men ej livshotande åkommor har dessvärre fått vänta länge på att få vård. Vi jobbar för högtryck men står samtidigt inför utmaningar i form av många akuta vårdflöden och annan prioriterad vård, exempelvis cancervården, säger David Sparv, chefssjuksköterska som sitter i förvaltningsledningen på SUS, Skånes universitetssjukhus. Han har tidigare arbetat i akutsjukvården och har även varit chef inom hjärtsjukvården. Sedan 2017 är han chefssjuksköterska med strategiskt ansvar för utbildning och utveckling.
Sjukhusvården runtom i landet vårdar fortfarande patienter med covid-19. Även om trycket minskat något under hösten påverkar det fortfarande arbetet med den uppskjutna vården. David Sparv betonar därför vikten av en så hög vaccinationsgrad som möjligt.

Tillvarata kraften i samverkan
Enligt Framtidens Karriär – Sjuksköterskas undersökning anser 9 av 10 sjuksköterskor att sjukvården har mindre goda eller dåliga förutsättningar att hantera den vårdskuld som uppkommit.
– Undersökningsresultatet är inte förvånande. Pandemin har inneburit en enorm press på sjukvårdens medarbetare. Nu när den klingar av är många medarbetare trötta. Samtidigt är vårdbehovet fortsatt stort. Under pandemin har vi sett många exempel på kraften i samverkan och medarbetarnas resurser. Nu gäller det att spinna vidare på det även i arbetet med att hantera vårdskulden, säger David Sparv.

”Sjukvården behöver tillvarata och vidare­utveckla den goda samverkan som funnits under pandemin.”

Krävs bra planering
Han understryker att det inte finns några enkla lösningar för den uppskjutna vården. I stället krävs bra planering, långtgående samarbete och hårt arbete.
– I vår region finns en regionövergripande planering för hanteringen av den uppskjutna vården. För att det ska bli effektivt krävs en nära samverkan mellan sjukhusvården, primärvården och kommunerna. Sjukvården behöver tillvarata och vidareutveckla den goda samverkan som funnits under pandemin. Man har utvecklat många effektiva arbetssätt under pandemin. De kan nyttjas även nu för somliga patientgrupper, säger David Sparv.

Samverkan mellan regionerna
– Vi har haft en hög belastning de senaste två åren, men vi hanterar situationen med den uppskjutna vården väl. På Karolinska universitetssjukhuset genomförs en satsning både under våren och hösten för att komma i kapp med operationsköerna som uppstått under pandemin, och detta med gott resultat. Man har även arbetat med att öka tillgängligheten inom medicinska områden där det funnits behov. Trots den hårda arbetsbelastning som varit under pandemin har satsningen kunnat genomföras med god arbetsmiljö. I det här läget krävs samverkan över regiongränserna, säger Anna Wiberg, vårdenhetschef på Medicinsk enhet Bäckencancer på Tema Cancer på Karolinska universitetssjukhuset.

Arbeta smartare
– Att så många sjuksköterskor betraktar förutsättningarna som dåliga kan bero på att man inte har tilltro till sjukvårdens resurser i den här situationen. Jag betraktar planering, struktur, transparens och kommunikation som fyra nyckelfaktorer för att komma ikapp med den uppskjutna vården. En utmaning är självklart bristen på omvårdnadspersonal. För att hantera den uppskjutna vården på ett rationellt sätt krävs ett ledarskap som baseras på att vi arbeta smartare snarare än snabbare, avslutar Anna Wiberg.

Hur ser du på sjukvårdens förutsättningar för att hantera den vårdskuld som uppkommit? Sjukvårdens förutsättningar är…
Om undersökningen

Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Sjuksköterska mot ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor i Sverige 30 september – 4 oktober 2021. Statistisk felmarginal 1,9–3,2 procentenheter.