Etikettarkiv: Karolinska Universitetssjukhuset

Kompetensstege blir tydlig språngbräda i karriären

Anna Widhagen Ahlin, sjuksköterska på MIMA/MAVA och Kristin Nordström, biträdande universitetssjuksköterska på AKM i Huddinge. Foto: Gonzalo Irigoyen
Anna Widhagen Ahlin, sjuksköterska på MIMA/MAVA och Kristin Nordström, biträdande universitetssjuksköterska på AKM i Huddinge. Foto: Gonzalo Irigoyen

– Kompetensstegen är bra att utgå ifrån i samband med utvecklingssamtal. Den tydliggör var man står och vad som krävs för att komma till nästa steg, både kompetens- och lönemässigt, säger Kristin Nordström, specialistsjuksköterska på AKM vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Kristin Nordström som tog sin sjuksköterskeexamen 2016 kan se tillbaka på sex år med ständigt nya yrkesutmaningar.
– Jag började med geriatrik och bytte sedan till Huddinge Tema Cancer. Där var jag i nästan fyra år och hann även med att specialistutbilda mig inom onkologi innan jag började arbeta med akutsjukvård. Idag delar jag min tid mellan arbetet på akuten och en tillförordnad tjänst som biträdande universitetssjuksköterska på AKM i Huddinge.
AKM är en del av Karolinska Tema Akut & Reparativ Medicin där ledningen arbetar aktivt med Region Stockholms kompetensstege för sjuksköterskor. Kompetensstegen tydliggör möjligheter och krav för att uppfylla kompetenserna för varje steg. Som komplement till kompetensstegen finns karriärvägar där fördelen är att sjuksköterskor kan välja om de vill avancera kliniskt, akademiskt eller inom ledarskap.
– Det blir väldigt tydligt vad som krävs för att axla nya utmaningar och vilka vidareutbildningar som krävs för att ta sig mot nya yrkesmässiga mål, säger Kristin. Jag är nu tillförordnad på en steg 5-tjänst som jag sedan kan söka när jag uppfyller kompetenser och formella krav för steg 5.
Även Anna Widhagen Ahlin, sjuksköterska på MIMA/MAVA i Huddinge är på steg tre i kompetensstegen.
– Jag har arbetat som sjuksköterska på MAVA sedan 2006, varav nio år på MIMA. Jag tycker att intermediärvården är väldigt rolig och utvecklande, vilket är en av anledningarna till att jag varit här så länge. Vi erbjuds ständigt fortbildningar av olika slag, och själv planerar jag att i nästa steg gå en kurs om 7,5 poäng inriktad på intermediärvård.

Jobba med oss i Huddinge. Klicka här för mer information och ansök (Sista ansökningsdag har passerat)

Jobba med oss i Solna. Klicka här för mer information och ansök (Sista ansökningsdag har passerat)

Klicka här för att se alla våra lediga tjänster

Bra språngbräda
Rebecca Ingebrigtsen, sjuksköterska på IMA på Karolinska i Solna, har liknande erfarenheter av arbetet med intermediära patienter.
– Jag började på AVA som nyutexaminerad sjuksköterska för tre år sedan. Under pandemin blev jag förflyttad till IMA och valde att stanna kvar när vi återgick till normalläge, mycket beroende på den höga vårdnivån och det prestigelösa teamarbetet.
Hon beskriver IMA som en väldigt trevlig arbetsplats där lärandet är en självklar del av själva verksamheten.
– Vi har sköra patienter som kräver potenta läkemedel och avancerad teknisk utrustning. Att jag redan nått steg tre i kompetensstegen beror mycket på IMA:s höga vårdnivå. I samband med att vi flyttades över till IMA fick vi lära oss många nya vård- och medicintekniska moment.
För Rebecca innebär det tredje steget att hon arbetar mycket självständigt, kan prioritera och göra egna insatser i en akut situation i samverkan med teamet. Hon handleder även studenter och skolar in nyanställda.
– Kompetensstegen är en bra språngbräda, inte minst blir medarbetarsamtalen väldigt konstruktiva eftersom man kan få ett så tydligt besked om vad som krävs för att nå nästa steg.

IAKM
Phirun Baolorphet, sjuksköterska på IAKM, hade arbetat ett par år på ett annat sjukhus innan hon för åtta år sedan kom till AVA på Karolinska i Solna. En omorganisation fick till följd att hon ganska snart hamnade på Intensivakuten.
–På den vägen är det. Jag känner mig hemma på akuten och har under min tid här även haft förmånen att studera till specialistsjuksköterska. Jag har inga planer på att byta jobb utan känner starkt att jag vill stanna och bidra med mina kunskaper till att utveckla verksamheten. Idag är jag på steg tre i kompetenstegen och siktar på att med tiden avancera till nästa nivå.

Tips till andra
Både Phirun och Rebecca rekommenderar gärna andra sjuksköterskor att börja på sina respektive avdelningar.
– Som grundutbildad sjuksköterska med erfarenhet är det svårt att hitta en arbetsplats med lika hög vårdnivå som på IMA. Inlärningskurvan går snabbt uppåt eftersom vi har så breda patientgrupper och möter både akuta situationer och palliativ vård i vår vardag, säger Rebecca.
Phirun flikar in att även IAKM erbjuder stor variation i arbetet.
– Hos oss möter man allt från det snabba omhändertagandet till svårt sjuka cancerpatienter som befinner sig i palliativ fas. Det är en väldig blandning av olika sjukdomar och tillstånd som ger både toppar och dalar i arbetstempot. Gillar man det så är det hit man ska söka sig. Jag har stortrivts från dag ett!

Phirun Baolorphet, sjuksköterska på IAKM och Rebecca Ingebrigt­sen, sjuksköterska på IMA på Karolinska i Solna. Foto: Gonzalo Irigoyen
Phirun Baolorphet, sjuksköterska på IAKM och Rebecca Ingebrigt­sen, sjuksköterska på IMA på Karolinska i Solna. Foto: Gonzalo Irigoyen

Jobba med oss i Huddinge. Klicka här för mer information och ansök (Sista ansökningsdag har passerat)

Jobba med oss i Solna. Klicka här för mer information och ansök (Sista ansökningsdag har passerat)

Klicka här för att se alla våra lediga tjänster

Karolinska universitetssjukhuset – Tema Akut och Reparativ Medicin

Syftet med kompetensstegen i klinisk vård är att attrahera, inspirera och behålla medarbetare. Det sker genom att skapa tydliga karriärvägar och förutsättningar för kompetensutveckling för sjuksköterskor. Kompetensutvecklingen utgår från verksamhetens och patienternas behov genom att integrera vårdutveckling och forskning i det kliniska arbetet.
Kompetensstegen består av sju steg som beskriver möjlig utveckling från sjuksköterska till specialisttjänst. Verksamheternas behov styr fördelningen av antal medarbetare per steg och tjänst.

www.karolinska.se

Huddinge i startgroparna för levertransplantation genom DCD

Piritta Hermansson, operationssköterska, Anna Grass, sjuksköterska och Anna Jacobson, anestesisjuksköterska på Funktion PMI på Karolinska Huddinge. Foto: Gonzalo Irigoyen
Piritta Hermansson, operationssköterska, Anna Grass, sjuksköterska och Anna Jacobson, anestesisjuksköterska på Funktion PMI på Karolinska Huddinge. Foto: Gonzalo Irigoyen

PMI på Karolinska universitetssjukhuset Huddinge har en central roll för behandlingen av patienter med svåra leversjukdomar. Med DCD kommer antalet levertransplantationer att kunna öka med ca tio procent per år. Här arbetar du som är sjuksköterska med den allra främsta expertisen, i tätt sammansvetsade team i en högspecialiserad miljö där du verkligen gör skillnad.

PMI, Perioperativ medicin och intensivvård, på Karolinska universitetssjukhuset Huddinge, har en omfattande och väletablerad transplantationsverksamhet och är ett av endast två sjukhus i Sverige som utför levertransplantationer.
Nyligen blev det klart att sjukhuset tilldelas ytterligare tre tillstånd för nationell högspecialiserad vård. Det gäller bland annat för levertransplantationer genom DCD, det vill säga donation efter cirkulationsstopp. Tidigare har endast personer med total hjärninfarkt under pågående respiratorvård kunnat donera. DCD har varit en utmaning för just levertransplantationer, eftersom levern är mycket känslig för syrebrist. På Karolinska universitetssjukhuset Huddinge startar nu möjligheten att donera organ efter DCD, genom att man först behandlar levern med en perfusionsmetod som spolar rent och håller organets funktioner intakta.
– Det är fantastiskt roligt att vi nu kommer att kunna hjälpa fler patienter. Idag dör alltför många patienter i väntan på organ. Även fler personer kan få sin önskan uppfylld om att deras organ ska tillvaratas, och detta är ofta en mycket stor tröst för anhöriga, säger anestesisjuksköterskan Anna Jacobson, som har arbetat på PMI Huddinge i 17 år.

Jobba med oss på Karolinska. Klicka på länkarna nedan för mer information och ansök.


Operationssjuksköterskor till Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge (Sista ansökningsdag har passerat)

Vårdledare till Perioperativ Medicin i Huddinge (Sista ansökningsdag har passerat)

Klicka här för att se alla våra lediga tjänster

Får helt nytt liv
Hon får medhåll av sina kolleger Anna Grass och Piritta Hermansson. De lyfter fram att just transplantationsmedicin är ett djupt tillfredsställande område att arbeta med.
– Vi ser hur patienter går från att vara dödssjuka till att få ett helt nytt liv. Det är stor, komplicerad kirurgi och verkligen ingen vardagsmat. Att arbeta som sjuksköterska här innebär ständiga utmaningar och att få vara en del i oerhört kompetenta, tvärprofessionella team, säger Piritta, som har 20 års erfarenhet som operationssköterska.
Anna, som är sjuksköterska på den postoperativa avdelningen, berättar att utvecklingen går snabbt:
– Det är extremt högspecialiserad och komplex vård, både vad gäller operation och den medicinska omvårdnaden. Här på Huddinge ligger vi väldigt lång fram, med mycket forskning och med patienter som är allt från några månader gamla till äldre personer. Det är enormt omväxlande, säger hon.
Mia Elliot, som är operations- och IVA-sjuksköterska, har arbetat med levertransplantationer ända sedan den allra första transplantationen i Sverige, på Huddinge sjukhus 1984. Idag arbetar hon på IVA.
– Det finns nog ingen mer stimulerande miljö än här på PMI. Vi har den mest avancerade och tyngsta vården, med allt utom brännskador och hjärttransplantation. Som sjuksköterska måste man ha både djup och bred kunskap. Det är också fantastiskt roligt att ha så många studenter. Man stagnerar aldrig, det är en lärande arbetsplats där man håller sig på tårna.

Etik och respekt
Marie Sundin, som också är anestesi- och IVA-sjuksköterska, har arbetat på Huddinge sedan 1991, med något avbrott. Hon var med på den första DCD-transplantationen på Huddinge universitetssjukhus, då njurar, lever och pankreas transplanterades.
– Det var en speciell känsla och det är ett stort steg framåt. Det är så många kriterier som ska uppfyllas för att en transplantation ska kunna genomföras och det är väldigt glädjande att vi nu kommer att kunna hjälpa betydligt fler patienter. En viktig och intressant aspekt av arbetet är de många etiska frågeställningar som vi arbetar med och att respektfullt bemöta anhöriga till möjliga donatorer, säger hon
Nu söker PMI på Karolinska universitetssjukhuset nya, engagerade specialistsjuksköterskor inom anestesi, operation och IVA. Här kan du utvecklas i professionen på ett av landets ledande sjukhus, i team som ligger i den absoluta frontlinjen.
Låter det intressant? Tveka inte att kontakta oss på PMI och lär dig mer om vad vi gör!

Mia Elliot och Marie Sundin, anestesi- och IVA-sjuksköterskor på Funktion PMI på Karolinska Huddinge. Foto: Gonzalo Irigoyen
Mia Elliot och Marie Sundin, anestesi- och IVA-sjuksköterskor på Funktion PMI på Karolinska Huddinge. Foto: Gonzalo Irigoyen

Jobba med oss på Karolinska. Klicka på länkarna nedan för mer information och ansök.


Operationssjuksköterskor till Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge (Sista ansökningsdag har passerat)

Vårdledare till Perioperativ Medicin i Huddinge (Sista ansökningsdag har passerat)

Klicka här för att se alla våra lediga tjänster

Funktion PMI – Karolinska Huddinge

Funktion Perioperativ medicin och intensivvård (PMI) förser Karolinska universitetssjukhuset med operations- och anestesipersonal, pre- och postoperativ vård, smärtvård samt all intensivvård för vuxna.

På Karolinska universitetssjukhuset Huddinge går man nu i bräschen för levertransplantation genom DCD, genom att först behandla levern med NRP, Normothermic Regional Perfusion, en ECMO-teknologi där blodet syresätts utanför kroppen, efter döden, med varmt (37 grader) syresatt blod under två timmar. NRP reverserar ischemiskada och förbättrar organkvaliteten. Tekniken tillåter en utvärdering av organfunktionen peroperativt och leder till förbättrat utfall efter organtransplantation. Studier har visat att NRP vid DCD ger mindre komplikationer.
Som medarbetare inom vår funktion har du möjlighet att utveckla dig inom ett flertal roller. Hos oss arbetar bland andra undersköterskor och sjuksköt­erskor specialiserade inom anestesi, operation och intensivvård.

www.karolinska.se

Spännande att arbeta med avancerad vård

Mathias Lins, IVA-sjuksköterska och Thomas Brodersen, operationssjuksköterska på thorax vid Karolinska universitetssjukhuset. Foto: Johan Marklund
Mathias Lins, IVA-sjuksköterska och Thomas Brodersen, operationssjuksköterska på thorax vid Karolinska universitetssjukhuset. Foto: Johan Marklund

Thoraxoperation och thoraxintensiven vid Karolinska Universitetssjukhuset bedriver högspecialiserad vård, därför finns de roligaste jobben här enligt specialistsjuksköterskorna Thomas Brodersen och Mathias Lins.

Båda beskriver sina jobb med stort engagemang. Intresset för kroppens vitalaste organ, hjärta och lungor, är en gemensam nämnare, samt att få jobba med en utmanande patientgrupp i en högteknologisk vårdmiljö.
Thomas Brodersen kom till thorax­operation som allmänsjuksköterska för tre år sedan och tog då möjligheten att, med bibehållen lön, vidareutbilda sig till operationssjuksköterska.
– Mitt jobb är spännande och stundom ganska adrenalinkrävande vilket bara gör det intressant. Jag gillar att vara en del av ett team som fokuserar på en patient i taget, säger han.
Thomas Brodersen beskriver sitt jobb som varierat med en bredd av patienter. Han uppskattar också att det är så ”hands on” på operation.
– Jag ansvarar för alla operationsinstrument vilket medför att jag har nära kontakt med både sterilcentralen och företagen som tillhandahåller instrumenten. Kirurgerna och jag planerar tillsammans vilka instrument som behövs, säger Thomas Brodersen.

Jobba med oss på Thorax. Klicka på jobben nedan för mer information och ansök.


Sjuksköterskor till Hjärtuppvakningsavdelningen i Solna (Sista ansökningsdag har passerat)

Anestesisjuksköterska till Thoraxoperation i Solna (Sista ansökningsdag har passerat)

Vi söker intensivvårdssjuksköterskor till Thoraxintensiven (THIVA) (Sista ansökningsdag har passerat)

Vi söker operationssjuksköterskor till Thoraxoperation (Sista ansökningsdag har passerat)

Klicka här för att se alla våra lediga tjänster

Fullt fokus på thoraxintensiven
När patienterna är färdigopererade flyttas de över till thoraxintensiven, THIVA. Här jobbar intensivvårdssjuksköterskan Mathias Lins sedan åtta år.
– THIVA:s charm är att du har stenkoll på en, eller två, patienter som du verkligen djupdyker i. Det känns också tillfredsställande att vi har så mycket att erbjuda i form av mekaniska assister som ECMO och andra hjärtpumpar, säger Mathias Lins.
Han är även biträdande universitetssjuksköterska, en roll på sjukhusets akademiska karriärstege som bland annat innebär att hålla i utbildningar och driva kvalitetsprojekt.

Forskning uppmuntras
När det gäller klinikens karriärmöjligheter menar båda att personligt driv uppmuntras från ledningen, framförallt när det gäller forskning och omvårdnadsutveckling, men också ledarskap och pedagogik. I höst startar landets första utbildning i ”Thoraxkirurgisk vård och omvårdnad” vid Karolinska Institutet. Utbildningen har varit efterlängtad.
– Som specialistsjuksköterska inom thorax arbetar du ofta självständigt och du har mycket frihet under ansvar. Samtidigt är alla som jobbar här så kompetenta att man känner sig trygg, säger Mathias Lins.

Toraxoperation och thoraxintensiven vid Karolinska Universitetssjukhuset

Karolinska Universitetssjukhuset är ett av åtta sjukhus i landet som utför thoraxkirurgi. Här behandlas och opereras patienter med hjärt- och lungsjukdomar. De vanligaste diagnoserna är medfödda eller förvärvade klaffsjukdomar, förträngningar i hjärtats kranskärl, grav hjärtsvikt samt lungtumörer och andra lungsjukdomar. Som universitetssjukhus bedriver vi även omfattande forskning, utveckling och utbildning i samarbete med Karolinska Institutet.

karolinska.se

Thoraxkirurgin och kardiologin samverkar

Malin Stenman, universitetssjuksköterska, FoU-ansvarig samt operationssjuksköterska på sektion Thorax­operation och Thoraxintensivvård och Carolin Nymark, omvårdnadsansvarig på Tema Hjärta, Kärl och Neuro på Karolinska universitetssjukhuset.

Thoraxkirurgi och kardiologi är två högspecialiserade medicinska områden för sjuksköt­erskor som trivs i en intensiv miljö med högt ställda krav på avancerad omvårdnad. De båda verksamheterna samverkar ofta för att ge patient­er bästa möjliga omvårdnad före, under och efter en operation.

– Thoraxkirurgin och kardiologin samverkar kring thoraxkirurgiska patienter eftersom patienterna ofta vårdas på en hjärtavdelning inför operationen, säger Carolin Nymark, omvårdnadsansvar­ig på Tema Hjärta, Kärl och Neuro på Karolinska universitetssjukhuset.

Fördjupningsutbildning 7,5 hp
Malin Stenman och Carolin Nymark är båda disputerade sjuksköterskor och har gemensamt tagit initiativ till en fördjupningsutbildning i thoraxkirurgisk vård och omvårdnad. Den omfattar 7,5 högskolepoäng och startar hösten 2022 vid Karolinska Institutet. Utbildningen ger sjuksköterskor fördjupade kunskaper i thoraxkirurgiska patienters vård och omvårdnadsbehov. Den vänder sig till samtliga sjuksköterskor som arbetar med thoraxkirurgiska patienter.

”Det är helt avgörande för patienten att hela vårdkedjan fungerar smidigt.”

Avancerat omvårdnadsområde
– Det har tidigare funnits kortare kurser i thoraxkirurgisk omvårdnad som varit mycket efterfrågade. Vi identifierade ett gemensamt behov av en högskolepoängsbaserad utbildning som ger en gedigen kunskapsgrund att stå på för sjuksköterskor inom den thoraxkirurgiska specialiteten. Det är ett avancerat omvårdnadsområde som på senare år blivit alltmer komplext med nya kirurgiska metoder och avancerad medicinteknisk apparatur, exempelvis cirkulationsstöd vid svår hjärtsvikt. Ett syfte med kursen är att göra sjuksköt­erskor på thoraxavdelningar trygg­are i sitt dagliga arbete, säger Malin Stenman, universitetssjuksköterska, FoU-ansvarig samt operationssjuksköterska på sektion Thoraxoperation och Thoraxintensivvård på Karolinska universitetssjukhuset.

Tvärprofessionella team
I såväl hjärtsjukvården som inom thoraxkirurgin är behovet av sjuksköterskor stort. Efterfrågan är särskilt hög på specialistutbildade hjärtsjuksköterskor, operationssjuksköterskor och intensivvårdssjuksköterskor.
– Den thoraxkirurgiska vården är komplex och högspecialiserad med det tvärprofessionella teamets gemensamma insats i fokus. Det är helt avgörande för patienten att hela vårdkedjan fungerar smidigt, såväl inför som under och efter operation. För att åstadkomma detta krävs sammansvetsade team och en nära samverkan mellan olika professioner. Som sjuksköterska inom thoraxkirurgi och kardiologi gäller det att ständigt vara på tå eftersom oförutsedda komplikationer kan uppstå under hela vårdförloppet, säger Carolin Nymark.

Uppskjutna vården kräver långsiktigt hållbara lösningar

David Sparv, chefssjuksköterska på SUS (Foto: Roger Lundholm) och Anna Wiberg, vårdenhetschef på Medicinsk enhet Bäckencancer på Tema Cancer på Karolinska universitetssjukhuset.

För närvarande pågår ett intensivt arbete inom samtliga specialiteter för att arbeta ikapp den uppskjutna vården, vilket kräver samordning, planering och långsiktighet. Sjukvården behöver erkänna sjuksköterskors känsla av trötthet och stolthet efter pandemin och samtidigt arbeta ännu mer intensivt med att skapa förutsättningar för ett hållbart arbetsliv med bra progressionsmöjligheter.

– Regionerna gör sitt yttersta för att hjälpa alla patienter som behöver akut vård. Många patienter med besvärande men ej livshotande åkommor har dessvärre fått vänta länge på att få vård. Vi jobbar för högtryck men står samtidigt inför utmaningar i form av många akuta vårdflöden och annan prioriterad vård, exempelvis cancervården, säger David Sparv, chefssjuksköterska som sitter i förvaltningsledningen på SUS, Skånes universitetssjukhus. Han har tidigare arbetat i akutsjukvården och har även varit chef inom hjärtsjukvården. Sedan 2017 är han chefssjuksköterska med strategiskt ansvar för utbildning och utveckling.
Sjukhusvården runtom i landet vårdar fortfarande patienter med covid-19. Även om trycket minskat något under hösten påverkar det fortfarande arbetet med den uppskjutna vården. David Sparv betonar därför vikten av en så hög vaccinationsgrad som möjligt.

Tillvarata kraften i samverkan
Enligt Framtidens Karriär – Sjuksköterskas undersökning anser 9 av 10 sjuksköterskor att sjukvården har mindre goda eller dåliga förutsättningar att hantera den vårdskuld som uppkommit.
– Undersökningsresultatet är inte förvånande. Pandemin har inneburit en enorm press på sjukvårdens medarbetare. Nu när den klingar av är många medarbetare trötta. Samtidigt är vårdbehovet fortsatt stort. Under pandemin har vi sett många exempel på kraften i samverkan och medarbetarnas resurser. Nu gäller det att spinna vidare på det även i arbetet med att hantera vårdskulden, säger David Sparv.

”Sjukvården behöver tillvarata och vidare­utveckla den goda samverkan som funnits under pandemin.”

Krävs bra planering
Han understryker att det inte finns några enkla lösningar för den uppskjutna vården. I stället krävs bra planering, långtgående samarbete och hårt arbete.
– I vår region finns en regionövergripande planering för hanteringen av den uppskjutna vården. För att det ska bli effektivt krävs en nära samverkan mellan sjukhusvården, primärvården och kommunerna. Sjukvården behöver tillvarata och vidareutveckla den goda samverkan som funnits under pandemin. Man har utvecklat många effektiva arbetssätt under pandemin. De kan nyttjas även nu för somliga patientgrupper, säger David Sparv.

Samverkan mellan regionerna
– Vi har haft en hög belastning de senaste två åren, men vi hanterar situationen med den uppskjutna vården väl. På Karolinska universitetssjukhuset genomförs en satsning både under våren och hösten för att komma i kapp med operationsköerna som uppstått under pandemin, och detta med gott resultat. Man har även arbetat med att öka tillgängligheten inom medicinska områden där det funnits behov. Trots den hårda arbetsbelastning som varit under pandemin har satsningen kunnat genomföras med god arbetsmiljö. I det här läget krävs samverkan över regiongränserna, säger Anna Wiberg, vårdenhetschef på Medicinsk enhet Bäckencancer på Tema Cancer på Karolinska universitetssjukhuset.

Arbeta smartare
– Att så många sjuksköterskor betraktar förutsättningarna som dåliga kan bero på att man inte har tilltro till sjukvårdens resurser i den här situationen. Jag betraktar planering, struktur, transparens och kommunikation som fyra nyckelfaktorer för att komma ikapp med den uppskjutna vården. En utmaning är självklart bristen på omvårdnadspersonal. För att hantera den uppskjutna vården på ett rationellt sätt krävs ett ledarskap som baseras på att vi arbeta smartare snarare än snabbare, avslutar Anna Wiberg.

Hur ser du på sjukvårdens förutsättningar för att hantera den vårdskuld som uppkommit? Sjukvårdens förutsättningar är…
Om undersökningen

Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Sjuksköterska mot ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor i Sverige 30 september – 4 oktober 2021. Statistisk felmarginal 1,9–3,2 procentenheter.

Tydliga utvecklingsmål för sjuksköterskor stärker vården

Malin Persson, BUS och Sabine Gustafsson, sjuksköterska på Tema Akut och Reparativ Medicin på Karolinska sjukhuset. Foto: Oscar Segerström
Malin Persson, BUS och Sabine Gustafsson, sjuksköterska på Tema Akut och Reparativ Medicin på Karolinska sjukhuset. Foto: Oscar Segerström

Tema Akut och Reparativ Medicin på Karolinska sjukhuset arbetar aktivt med Region Stockholms kompetensstege för sjuksköterskor som tydliggör möjligheter och krav för att uppfylla kompetenserna för varje steg. Som komplement till kompetensstegen finns karriärvägar där den stora fördelen är att sjuksköterskor kan välja om de vill avancera kliniskt, akademiskt eller inom ledarskap.

Kompetensstegen har sju olika nivåer som i sin tur är nära sammankopplade med olika tjänster, som biträdande universitetssjuksköterska (BUS), omvårdnadsansvarig (OVA) och omvårdnadsspecialist.
– Det är skönt att det finns ett så tydligt ramverk för vår yrkesroll eftersom sjuksköterskerollen rymmer så otroligt många möjliga arbetsuppgifter. Kompetensstegen tydliggör även kraven för olika tjänstenivåer och vilka vidareutbildningar som krävs för att ta sig dit, berättar Sabine Gustafsson.
Hon tog sin grundexamen för fyra år sedan och jobbar idag på MAVA/MIMA. Tack vare de nya möjligheter som kompetensstegen ger går hon nu en specialistutbildning i akutsjukvård på halvtid samtidigt som hon jobbar kvar kliniskt på halvtid.
– Målet framöver är en tjänst som omvårdnadsspecialist, en steg-4-tjänst, där kravet är en specialistsköterskeutbildning. På min avdelning finns idag ingen sådan tjänst, så jag skulle få vara med och utforma den rollen vilket känns otroligt inspirerande, förklarar Sabine Gustafsson.

Jobba med oss i Huddinge. Klicka här för mer information och ansök (Sista ansökningsdag har passerat)

Jobba med oss i Solna. Klicka här för mer information och ansök (Sista ansökningsdag har passerat)

Klicka här för att se alla lediga tjänster på Karolinska Universitetssjukhuset

Biträdande universitetssjuksköterska
Malin Persson innehar sedan 2019 en BUS-tjänst, vilket är en steg-5-tjänst, med fokus på området ”den kirurgiske patienten”; varje BUS-tjänst har ett eget område.
– Jag jobbade tidigare som omvårdnadsspecialist och trivdes mycket bra, men annonsen om denna BUS-tjänst lät så spännande att jag sökte och fick den. Jag är verkligen supernöjd då jag får fortsätta att jobba kliniskt, vilket jag verkligen gillar, och får samtidigt vara med och göra skillnad genom att jag halva min tid får ägna mig åt omvårdnadsutveckling.
Fokus för utvecklingsarbetet är hur de kan göra det bättre för patienten, och alla projekt hon driver ska vara baserade på forskning.
– En av de stora fördelarna som jag ser med kompetensstegen är att jag kan vara kvar på samma avdelning samtidigt som jag får möjligheter att utvecklas vidare i den riktning jag är intresserad av. Den visar även på vikten av sjuksköterskeyrket och hur vår kompetensutveckling förbättrar för patienterna, konstaterar Malin Persson.

Högre akademisk nivå för varje steg
Det ramverk som kompetensstegen har infört för sjuksköterskeyrket hjälper både nyutexaminerade och fleråriga inom yrket att se vilka olika typer av utvecklingsmöjligheter som finns.
– Tidigare var en sjuksköterska en och samma sak vad man än jobbade med. Nu gör kompetensstegen det möjligt för sjuksköterskor att vara kvar i klinisk tjänst med olika uppdragsområden och utvecklas inom olika spår. Var och en kan själv bestämma vilken väg man vill ta och får sedan stöd av ledningen på avdelningen att ta sig dit, berättar Andrea Lundin.
Hon jobbar idag som avancerad specialistsjuksköterska (ASSK) vilket är en tjänst som ligger på nivå 6 i kompetensstegen.
– För att få den tjänsten så har jag jobbat 8 år och har även en masterutbildning som avancerad specialistsjuksköterska. Mitt specialistområde är att verka som expert i omvårdnad i det patientnära arbetet hos traumapatienten.

Doktorsexamen krav för steg 7
På både steg 6 och 7 ingår egna forskningsstudier samt att implementera forskningsresultat i det vardagliga arbetet.
– Som OVA jobbar vi mycket med strategisk verksamhet där det handlar om att skapa mer långsiktiga förbättringar, samtidigt som vi är kvar inom den kliniska vården. En av de viktigaste effekterna av kompetensstegen är att vi sjuksköterskor får möjligheter att använda vår kompetens direkt i vården samtidigt som vi får möjligheter att utvecklas vidare, förklarar Maria Amritzer.
Hon har jobbat som omvårdnadsansvarig (OVA) ett tag och är nu doktorand inom omvårdnadsspåret. Efter den examen kan hon söka tjänster på steg-7-nivån. Även Lizzie Mårtenson vill börja som doktorand, parallellt med sin OVA-tjänst.
– Målet är ett konstant förbättringsarbete för patienter och omvårdnadspersonal, oberoende av var man befinner sig på stegen. Vi vet att kompetenta och högkvalificerade sjuksköterskor ökar säkerheten och kvaliteten i vården samt bidrar mycket till att bygga en evidensbaserad och god vård, i partnerskap med patienter. Vi vill hjälpa, lyfta, coacha och utbilda varandra så fler får möjligheter att utvecklas, förklarar hon.

Lizzie Mårtenson OVA, Andrea Lundin, ASSK och Maria Amritzer, OVA på Tema Akut och Reparativ Medicin på Karolinska sjukhuset. Foto: Gonzalo Irigoyen
Lizzie Mårtenson OVA, Andrea Lundin, ASSK och Maria Amritzer, OVA på Tema Akut och Reparativ Medicin på Karolinska sjukhuset. Foto: Gonzalo Irigoyen

Jobba med oss i Huddinge. Klicka här för mer information och ansök (Sista ansökningsdag har passerat)

Jobba med oss i Solna. Klicka här för mer information och ansök (Sista ansökningsdag har passerat)

Klicka här för att se alla lediga tjänster på Karolinska Universitetssjukhuset

Karolinska universitetssjukhuset – Tema Akut och Reparativ Medicin

Syftet med kompetensstegen i klinisk vård är att attrahera, inspirera och behålla medarbetare. Det sker genom att skapa tydliga karriärvägar och förutsättningar för kompetensutveckling för sjuksköterskor. Kompetensutvecklingen utgår från verksamhetens och patienternas behov genom att integr­era vårdutveckling och forskning i det kliniska arbetet.
Kompetensstegen består av sju steg som beskriver möjlig utveckling från sjuksköterska till specialisttjänst. Verksamheternas behov styr fördelningen av antal medarbetare per steg och tjänst.

De kliniska kraven i kompetensstegen baseras på de sex kärnkompetenser som är definierade för sjukvårdspersonal:

  • evidensbaserad vård
  • personcentrerad vård
  • samverkan i team
  • förbättringskunskap för kvalitetsutveckling
  • säker vård
  • informatik

www.karolinska.se

Jobba med ledande högspecialiserad barnkirurgi

Ylva Elmehed, AnnaMaria Tollne och Annika Fritzson, specialistsjuksköterskor på Barnkirurgen. Foto: Gonzalo Irigoyen
Ylva Elmehed, AnnaMaria Tollne och Annika Fritzson, specialistsjuksköterskor på Barnkirurgen. Foto: Gonzalo Irigoyen

Vill du arbeta med barnsjukvård i den absoluta frontlinjen? Barnkirurgen på Astrid Lindgrens sjukhus erbjuder en rad spännande karriärmöjligheter för sjuksköterskor. Här lär du känna dina små patienter och deras familjer. Du gör skillnad på riktigt.

Barnkirurgen på Astrid Lindgrens sjukhus, Karolinska universitetssjukhuset i Solna, bedriver kirurgisk vård för barn 0-15 år och har ett nationellt ansvar för högspecialiserad spädbarnskirurgi, med hela landet som upptagningsområde. Här opereras och vårdas bland annat barn födda med diafragmabråck, anorektala missbildningar, blåsextrofi och esofagusatresi.
– Det är ett enormt spännande arbete och man utvecklas snabbt. Jag kan faktiskt inte tänka mig ett roligare jobb. Vår omvårdnad här är helt avgörande för både barn och föräldrar, säger Ylva Elmehed, specialistsjuksköterska barn och ungdom, som har jobbat på barnkirurgen Astrid Lindgrens barnsjukhus i närmare 20 år.

Är du sjuksköterska och vill arbeta med högspecialiserad barnkirurgi? Klicka här för mer information och ansök (Sista ansökningsdag har passerat)

Klicka här för att se alla våra lediga tjänster

Mycket skratt och glädje
Ylva får medhåll av sina kollegor, specialistsjuksköterskorna Annika Fritzson och AnnaMaria Tollne. Annika blev färdig sjuksköterska 2016 och kom till barnkirurgen på Astrid Lindgren 2018, medan AnnaMaria har över 20 års erfarenhet av barnsjukvård, och är på avdelningen diagnosansvarig för barn födda med esofagusatresi.
– Ofta följer vi våra patienter över flera år och får se hur de växer, utvecklas och blir bättre. Många tror att det är tungt att arbeta med svårt sjuka barn, men de flesta får väldigt bra och friska liv. Det är mycket skratt och glädje här, säger AnnaMaria.
En viktig del av arbetet är att utbilda föräldrar så att de kan hantera barnets sjukdom före och efter operation. Det utvecklas ofta en nära, förtroendefull relation till hela familjen.
– Arbetet är mycket av ett hantverk eftersom vi har avancerad medicinsk-teknisk utrustning. Som sjuksköterska stödjer man vårdnadshavare så att de har kunskap att fortsätta vården hemma. Det är väldigt roligt att få följa föräldrarnas framsteg och se hur deras självförtroende växer, säger Annika.

Lärande miljö
För att arbeta på barnkirurgen på Astrid Lindgren behöver du inte vara specialistsjuksköterska, men du bör ha några års erfarenhet. Här finns väldigt goda möjligheter till kompetensutveckling och en väletablerad kompetensstege, berättar Ylva, AnnaMaria och Annika.
– Vi jobbar med de allra senaste rönen och teknikerna. Det är en lärande miljö på alla sätt, och är både utmanande och givande. Särskilt roligt är det att arbeta i team med barnsköterskor och kirurger kring de sjuka barnen.

Är du sjuksköterska och vill arbeta med högspecialiserad barnkirurgi? Klicka här för mer information och ansök (Sista ansökningsdag har passerat)

Klicka här för att se alla våra lediga tjänster

Karolinska universitetssjukhuset – Astrid Lindgrens Barnsjukhus – Kirurgi

Barnkirurgen på Astrid Lindgrens barnsjukhus på Karolinska universitetssjukhuset i Solna har ett nationellt ansvar för högspecialiserad barnkirurgi. Här arbetar du i starka, högkompetenta team och följer patienterna och deras familjer länge. Det finns goda möjligheter till kompetensutveckling och spännande karriärvägar. Du kan påverka ditt schema och som ny sjuksköterska får du en gedigen introduktion.

Läs mer på: www.karolinska.se

Välkommen till Tema Akut och Reparativ medicin

Vi vårdar patienter med akuta tillstånd från alla olika specialiteter, elektiv ortopedi och mottagningsvård. Vi har en unik möjlighet att vara del av hela vårdkedjan.

För att kunna ge våra patienter en vård med hög kvalitet så behöver du som sjuksköterska ha rätt förutsättningar. Därför erbjuder vi:

  • Tydliga karriärvägar med möjlighet att bli omvårdnadsspecialist, bitr. universitetssjuksköterska och studentansvarig.
  • Möjlighet till specialistutbildning inom bland annat akutsjukvård.
  • Kompetensbaserad rotation för personlig utveckling och ökad kunskap och förståelse kring patientens behov.

Vi söker dig med ett genuint intresse av vård med hög kvalitet som vill vara med och utveckla vården tillsammans med oss.

Låter det intressant?

Intermediärvården i Solna och Huddinge söker sjuksköterskekollega. Klicka här för mer information och ansök

Kontakta gärna våra omvårdnadschefer för mer information:


Huddinge


Akutmottagningen
Karin Sämskar
08-585 801 56
karin.samskar-brandt@sll.se

AVA
Ellinor Jonsson
08-585 811 69
ellinor.jonsson@sll.se

KAVA
Johanna Helge
08-585 893 68
johanna.helge@sll.se

MAVA/MIMA
Christa Olovsson
08-585 831 23
christa.olovsson@sll.se

Vårdavdelning Akut kirurgi
Siri Odelfalk
072-468 23 78
siri.odelfalk@sll.se

Vårdavdelning Ortopedi
Marie Valtersson
08-585 864 43
britt-marie.valtersson@sll.se


Solna


Intensivakuten
Maria Anckers
072-468 24 25
maria.anckers@sll.se

AVA
Petra Karlsson
08-517 760 19
petra.e.karlsson@sll.se

IMA
Camilla Grundh
072-595 58 15
camilla.grundh@sll.se

Traumaenheten
Rebecka Schmidt
072-582 32 51
rebecka.schmidt@sll.se

Rekonstruktiv Ortopedi
Therese Brinck
072- 465 47 30
therese.brinck@sll.se

Ortoped, kirurgi och traumamottagningen
Christina Möllegård
08-517 730 21
christina.mollegard@sll.se


Klicka här för att se alla våra lediga tjänster på Karolinska

KAROLINSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET – TEMA AKUT OCH REPARATIV MEDICIN

Intermediärvårdsavdelningarna IMA och MIMA ingår i ett nybildat tema på Karolinska sjukhuset i Solna och Huddinge – Tema Akut och Reparativ Medicin.
Det är ett nybildat tema som fokuserar både på akutsjukvård med komplett omhändertagandet av den akut sjuka patienten och de högspecialiserade uppdragen för Karolinska. Med högspecialiserad vård menas avancerad sjukvård som kräver särskilda resurser och kompetenser när det gäller både utrustning och personal. I uppdraget ingår även att säkerställa forskning och utbildning. Inom Tema akut och reparativ medicin finns en rad spännande karriärvägar för sjuksköterskor, vare sig du vill arbeta rent kliniskt, med ledarskap eller inom FoU.

www.karolinska.se

Avancerad vård i trygg miljö

Rebecca Ingebrigtsen, sjuksköterska på IMA i Solna. Foto: Gonzalo Irigoyen
Rebecca Ingebrigtsen, sjuksköterska på IMA i Solna. Foto: Gonzalo Irigoyen

Inom intermediärvården på Karolinska sjukhuset i Stockholm pågår avancerad sjukvård i gränslandet mellan intensivvård och akutvård, och tack vare en tät bemanning och många erfarna kollegor ges sjuksköterskor möjligheter att utvecklas i en spännande omgivning.

På IMA i Solna jobbar Rebecca Ingebrigtsen sedan ett år. Hon började som nyutexaminerad 2019 på Akutvårdsavdelningen (AVA) vägg i vägg med IMA, men i samband med covidutvecklingen övergick hälften av sjuksköterskorna på AVA till IMA för att fler vårdplatser behövdes där.
– I somras när första vågen avtagit valde jag att stanna kvar på IMA eftersom jag verkligen trivs här. IMA är som en ”lättintensivvårdsavdelning” med mer avancerad vård än på AVA. På IMA är det högt i tak, vi ställer alltid upp för varandra och hjälps åt mellan teamen. Det ger en mycket trygg och stimulerande miljö att utvecklas i, vilket är skälet till att jag valde att stanna på IMA, förklarar hon.

Jobba med oss på Tema Akut och Reparativ medicin. Klicka här för mer information och ansök

Stora möjligheter till utveckling
Varje sjuksköterska ansvarar för två patienter åt gången vilket ger bättre möjligheter till den personcentrerade vården.
– Vi får mer tid för varje patient och eftersom patienterna oftast är vakna här så får man också en betydligt närmare kontakt med varje patient och kan följa deras mående, berättar hon vidare.
Som ny på avdelningen erbjuds ett individanpassat introduktionsprogram och kontinuerlig utbildning under arbetstid. Det finns bland annat internetbaserade utbildningar om EKG-analys, vård av trakeostomipatienter och blodgastolkning. För de som vill finns möjlighet att gå betalda vidareutbildningar och det finns även möjlighet att rotera inom temat, exempelvis mot AVA och Intensivakuten.
– En annan sak som bidrar till att jag utvecklas och att jag känner mig trygg är att det alltid finns läkare på plats på avdelningen som deltar i det nära patientarbetet och gärna tar sig tid att förklara komplexa vårdsituationer.

Prestigelöst samarbete
På MIMA, den medicinska intermediärvården på Karolinska Huddinge, jobbar Ellinor Löfgren som har jobbat med intermediärvård sedan 2013 och tillhör de mer erfarna.
– Här är MIMA en del av den medicinska akutvårdsavdelningen (MAVA) vilket gör att man som ny jobbar ett par år på MAVA och lär sig alla rutiner samtidigt som man lite på håll ser hur vården på MIMA fungerar. När man sedan slussas in i den intermediära vården med högre vårdkrav så känner man sig redan hemma här, förklarar hon.
Hon berättar vidare att eftersom de jobbar sida vid sida så lär de nya på MAVA även känna de som jobbar på MIMA, så även kollegorna är bekanta när man sedan går dit vilket är en stor fördel.
– Jag har blivit kvar här då jag verkligen gillar den intermediära vården där vi tar hand om svårt sjuka. Vi har ett mycket tätt samarbete mellan olika vårddiscipliner som läkare, sjuksköterskor, logopeder och fysioterapeuter som alla har en viktig funktion i omvårdnaden. Fokus är alltid patientens bästa och samarbetet är helt prestigelöst. Att vi dessutom har mycket kul tillsammans är ju ytterligare ett plus, säger hon leende.

Sebastian Millton och Ellinor Löfgren, sjuksköterskor på MIMA i Huddinge. Foto: Johan Marklund
Sebastian Millton och Ellinor Löfgren, sjuksköterskor på MIMA i Huddinge. Foto: Johan Marklund

Många återvänder
Sebastian Millton jobbar även han på MIMA i Huddinge och tillhör den relativt stora skara sjuksköterskor som en gång jobbat på IMA/MIMA, därefter lämnat för jobb på andra avdelningar för att senare återvända till IMA/MIMA.
– Jag sökte mig tillbaka hit framför allt för att jag trivs så oerhört bra med både jobbet och kollegorna. Vården gränsar till intensivvård vilket gör att vi har tillgång till både mer avancerad utrustning och mer potenta läkemedel. Samtidigt får vi möjlighet att zooma in på patienterna då vi bara ansvarar för ett par stycken per gång. Det känns bra inombords när man går hem för dagen att veta att patienterna alltid får en mycket högkvalitativ vård.
För varje patient finns en tydlig vårdplan, både när det gäller den medicinska behandlingen och omvårdnadsmässigt.
– Jag kan förstå om det kan kännas lite skakigt att söka sig till en högre vårdnivå som IMA och MIMA, men det är faktiskt tvärtom när man kommer hit. Här finns resurser och tillgång till erfarenheter så man kan verkligen känna sig trygg i att ta det steget, avslutar Sebastian Millton.

Jobba med oss på Tema Akut och Reparativ medicin. Klicka här för mer information och ansök

Karolinska universitetssjukhuset – Tema Akut och Reparativ medicin

Intermediärvårdsavdelningarna IMA och MIMA ingår i ett nybildat tema på Karolinska sjukhuset i Solna och Huddinge – Tema Akut och Reparativ Medicin.
Det är ett nybildat tema som fokuserar både på akutsjukvård med komplett omhändertagandet av den akut sjuka patienten och de högspecialiserade uppdragen för Karolinska. Med högspecialiserad vård menas avancerad sjukvård som kräver särskilda resurser och kompetenser när det gäller både utrustning och personal. I uppdraget ingår även att säkerställa forskning och utbildning. Inom Tema akut och reparativ medicin finns en rad spännande karriärvägar för sjuksköterskor, vare sig du vill arbeta rent kliniskt, med ledarskap eller inom FoU.

www.karolinska.se

Bli en del av Sveriges ledande barnintensivvård!

Starry Bogdo, barnsjuksköterska och Christine Henning, IVA-sjuksköterska på BIVA. Foto: Gonzalo Irigoyen
Starry Bogdo, barnsjuksköterska och Christine Henning, IVA-sjuksköterska på BIVA. Foto: Gonzalo Irigoyen

På Barnintensiven, BIVA, på Karolinska universitetssjukhuset i Solna gör du skillnad, på riktigt.
Här vårdas de svårast sjuka barnen på ett av Europas främsta sjukhus och du är en ovärderlig del av deras omvårdnad och tillfrisknande.

– Det är en otroligt positiv arbetsplats. Våra patienter är svårt sjuka, men det finns samtidigt så mycket hopp om att de ska bli bättre. Vi får ständigt bekräftelse på hur mycket nytta vårt arbete gör och hur barnen återhämtar sig även med mycket allvarliga diagnoser, säger IVA-sjuksköterskan Christine Henning, som kom till barnintensiven på Karolinska universitetssjukhuset 2012.

Är du vår nya kollega? Vi söker intensivvårdssjuksköterska/specialistsjuksköterska. Klicka här för mer information och ansök

Brett spektrum
Hennes kollega, barnsjuksköterskan Starry Bogdo, håller med. Hon började på BIVA för 1,5 år sedan och lockades av att få arbeta med ett brett spektrum av olika diagnoser, med barn från spädbarnsåldern till övre tonåren.
– Det är väldigt omväxlande och ingen dag är den andra lik. Dessutom är det roligt att få arbeta familjecentrerat. Vi träffar ju familjerna under omständigheter som kan vara de tuffaste de någonsin går igenom och det betyder mycket att kunna stödja dem, säger hon.
För att passa på BIVA ska du vara specialistsjuksköterska i barn- och ungdomssjukvård eller IVA-sjuksköterska. Du som är IVA-sjuksköterska måste inte ha erfarenhet av att arbeta med barn.
– Vi kan erbjuda IVA-sjuksköterskor från vuxensidan nya utmaningar, berättar Christine. Just nu skolar jag in en kollega från vuxenintensiven som trots hennes långa erfarenhet av intensivvård kommer få möjlighet att vidga sin kompentens hos oss.

Högteknologisk vård
Du ska också trivas med att arbeta i en högspecialiserad och högteknologisk miljö, med vård och medicinsk-teknisk utrustning i den absoluta framkanten.
– Det är även viktigt att man tycker om att arbeta i en miljö där det händer mycket. Akutsjukvård kan hålla ett högt tempo och man måste vara på tårna. Sedan har vi ju självklart lugnare dagar också, säger Christine.
Starry framhåller att sjuksköterskans roll på BIVA innebär ett stort eget ansvar.
– En bra egenskap är om man inte är rädd att tänka och fatta beslut själv. Vi sjuksköterskor har en väldigt självständig roll här, vilket verkligen är kul. Jobbet är ofta lite av ett detektivarbete, inte minst när det gäller våra allra minsta patienter. Samtidigt har man hela tiden stöd av starka, sammansvetsade team av olika professioner, säger hon och avslutar:
– Det finns också väldigt bra utvecklingsmöjligheter med både spets och bredd för den som vill fortsätta att växa i sin yrkesroll. Här kan man verkligen göra skillnad!

BIVA – Karolinska universitetssjukhuset

Vi på Biva vårdar spädbarn och barn upp till tonåren med svikt i vitala funktioner i behov av intensivvård. Vården bedrivs inom många olika specialiteter, till exempel barnkirurgi, pediatrik, neurokirurgi och trauma. Vi arbetar i nya lokaler med toppmodern intensivvårdsmiljö.
BIVA:s mål är:
att vara ledande i Sverige inom pediatrisk intensivvård
att möjliggöra forskning inom ämnesområdet
att erbjuda undervisning för studerande och alla yrkeskategorier

Nyfiken? Läs mer på:www.karolinska.se