Etikettarkiv: Palliativ vård

Var med och bygg vår framtida ASIH-verksamhet på Sahlgrenska!

Jessica Strömberg, sektionsledare, Josephine Kvist, sjuksköterska, Linda Sandin, kurator, och Thorleif Thorlin, specialistläkare i rehabiliteringsmedicin. Foto: Lisa Jabar  / AnnalisaFoto
Jessica Strömberg, sektionsledare, Josephine Kvist, sjuksköterska, Linda Sandin, kurator, och Thorleif Thorlin, specialistläkare i rehabiliteringsmedicin. Foto: Lisa Jabar / AnnalisaFoto

Nu samlas den specialiserade palliativa vården i Göteborg på Sahlgrenska universitetssjukhuset (SU). Det innebär att man får sammanhållna team som kan erbjuda patienterna kvalificerad specialiserad palliativ vård dygnet runt. Här kan du som är sjuksköterska vara med från start och utveckla den viktiga vården i livets slutskede. Det är ett självständigt och tillfredsställande arbete med fokus på helhetsperspektiv.

Den palliativa vården i Göteborgs stad har omorganiserats under 2022. Innan omorganisationen bedrevs den specialiserade palliativa vården i Göteborg av ASIH-team (Avancerad sjukvård i hemmet) som utgjordes av kommunanställda sjuksköterskor och rehab-personal samt SU-anställda läkare och kuratorer. Efter omorganisationen har SU startat Palliativa resursteamet, bestående av sjuksköterskor, undersköterskor, läkare och kuratorer från Sahlgrenska universitetssjukhuset som i nuläget arbetar måndag till fredag dagtid. Dessa resursteam vänder sig nu även till de närliggande kommunerna Mölndal, Härryda, Partille och Öckerö.
Palliativt resursteam samverkar i nuläget med den kommunala hemsjukvården kring palliativa patienter i hemmet. Denna vårdform har dock inte kunnat leva upp till det avancerade vårdbehov som patientgruppen har. Därför har nu beslut tagits att åter bygga upp en ASIH-verksamhet, men den här gången utgår verksamheten helt ifrån Sahlgrenska.
– Det är en otroligt positiv förändring för både personal och patienter, och vi är väldigt glada över det här beslutet. Nu kommer vi återigen att kunna erbjuda avancerad dygnet-runt vård med kontinuitet i patienternas hem. Därmed kan vi undvika många sjukhusbesök och att patienter bollas runt, säger Jessica Strömberg, som började i den palliativa vården direkt efter sin sjuksköterskeexamen för fem år sedan. Efter att ha arbetat för kommunens ASIH har Jessica nu en samordnande roll som sektionsledare inom Sahlgrenskas palliativa resursteam.

Palliativa resursteamen PRT- kommande ASIH söker sjuksköterskor. Klicka här för mer information och ansök

Använda sin kompetens
Hon får medhåll av Thorleif Thorlin, specialistläkare i rehabiliteringsmedicin i botten och sedan några år tillbaka verksam inom den palliativa vården på SU.
– Våra patienter har behov av specialistvård dygnet runt för att känna sig tillräckligt trygga i sina hem och därmed undvika onödiga sjukhusinläggningar. Man kan göra så otroligt mycket i hemmet med de verktyg som finns i ASIH-teamet. För patienterna innebär det en ökad livskvalitet, då väldigt många behandlingar, provtagningar och annat kan göras hemma, och för medarbetarna att de verkligen får använda hela sin kompetens. Det är en fantastisk vårdform, säger han.
Den palliativa vården har ett holistiskt perspektiv med fokus på att lindra lidande och främja livskvalitet för patienter och närstående. Det kan vara tungt och svårt att arbeta med obotligt sjuka patienter, men socionomen Linda Sandin, som arbetar som kurator inom palliativt resursteam, menar att det också är många skratt i mötet med patienter och närstående.
– För mig är det en givande och fin vårdform. Vi får tid med patienterna och får förhoppningsvis lära känna dem och eventuella närstående. Det är väldigt fint att få komma in i deras hem, då får man en mer personlig bild, och vi får i många möten ta del av patienternas livsberättelse, säger hon.

Lyhördhet för idéer
Den nya organisationen har ännu inte tagit form och det kommer att ta tid att få alla pusselbitar på plats. Men klart är att SU behöver rekrytera ett stort antal engagerade, självständiga och drivna sjuksköterskor. Det är en chans att få vara med från början, bygga upp den nya verksamheten och påverka hur det nya ASIH utvecklas.
– Det är ett jätteroligt och intressant skede att börja här nu, eftersom vi alla kommer att kunna påverka utformningen. Det finns en lyhördhet för nya idéer och jag upplever att chefer och ledning är väldigt inkännande och redo att ta till sig våra tankar och erfarenheter. Det är ett öppet klimat, menar sjuksköterskan Josephine Kvist, som efter examen jobbade inom hemsjukvård, på ett hospice, och sedan i ASIH. Josephine arbetar nu i det palliativa resursteamet på SU.
Alla fyra är överens om att det viktigaste för att passa och trivas inom palliativ vård är att vara trygg i sin yrkesroll och våga möta patienter och närstående i svåra livssituationer. Du behöver gilla att arbeta självständigt och fritt. Om du sedan är nyutexaminerad sjuksköterska eller har lång erfarenhet spelar mindre roll.
Den palliativa sektionen på SU ger goda möjligheter till kompetensutveckling och avsätter väl tilltagen introduktionstid där man går bredvid en erfaren kollega. På palliativa sektionen på SU finns en stark sammanhållning, arbetsglädje och fokus på teamutveckling.
Här kan du som är sjuksköterska utvecklas både professionellt och personligt och göra skillnad på riktigt!

Palliativa resursteamen PRT- kommande ASIH söker sjuksköterskor. Klicka här för mer information och ansök

Palliativ vård – Sahlgrenska universitetssjukhuset

Den palliativa vården i Göteborg, Mölndal, Härryda, Partille och Öckerö kommer att samlas på Sahlgrenska sjukhuset, med en ny ASIH-enhet. Den nya organisationen innebär stora förbättringar för patienterna, med tillgång till avancerad sjukvård i sina hem dygnet runt. För sjuksköterskor innebär detta en möjlighet att vara med från början och driva utvecklingen av denna viktiga vårdform.

Är du intresserad? Läs mer på: www.vgregion.se/introduktion

Diskussion om dödshjälp

Sjuksköterskan Meryem Yebio vill att den palliativa vården utvecklas istället för att dödshjälp införs.

Temat dödshjälp har aktualiserats under året och sjuksköterskan Meryem Yebio tycker att man i stället ska satsa på den palliativa vården.
– Vi ska skapa förutsättningar för ett värdigt liv snarare än att ge en så kallad värdig död, för vem avgör vad som är värdigt, säger hon.

Meryem Yebio är sjuksköterska i Stockholm och har tidigare arbetat i den palliativa vården. Hon tycker att debatten om dödshjälp är ”skrämmande”.
– Folk tar så lättvindigt på det, och förstår inte alla gråzoner som finns. De flesta som är för dödshjälp har en bild av att vi har en dålig palliativ vård i Sverige och den är något som vi behöver utveckla, snarare än att hjälpa människor att dö i förtid, säger hon.

”De flesta som är för dödshjälp har en bild av att vi har en dålig palliativ vård i Sverige.”

Mer kunskap behövs
En viktig faktor enligt Meryem Yebio är att patienter i behov av palliativ vård ska befinna sig på en sådan avdelning, inte på ett äldreboende eller sjukhus.
– På vanliga avdelningar har jag sett sjuksköterskor ge för mycket eller för lite av de palliativa läkemedlen, vilket berott på okunskap. Fler behöver komma till den specialiserade palliativa vården, som också behöver mer resurser.
Spridningen av kunskap bland både professionella och allmänheten är viktig, anser Meryem Yebio.
– Vad är en god palliativ vård? Fler behöver veta mer om det. Vi måste berätta om allt man kan göra, om en patient till exempel inte kan ta sig ut i rullstol kan man rulla ut sängen så att patienten får lite solsken på sig. Det finns fina stunder också. Vi pratar generellt sett för lite om döden och döendet i Sverige, trots att det är en naturlig del av livet och gäller oss alla. Det finns bra och värdiga sätt att dö på och det lyfts alldeles för sällan.

Anpassning sker
Ett av Meryem Yebios främsta argument emot dödshjälp är att det på förhand inte går att avgöra när livet inte längre är värt att leva.
– En del patienter säger att om de hamnar i rullstol så är det inget liv. När de väl gör det så hittar de ändå en mening, men säger att om jag hamnar i sängläge… Sedan ligger de där och vill ändå leva. Man omvärderar hela tiden vad värdighet och livet är. Om man avbryter en människas liv för tidigt får den inte en chans att anpassa sig efter de förändringar som sker under sjukdomens förlopp.

”Dödsmorskan” i Schweiz

76-åriga Anita Lanz har spenderat en stor del av sitt liv på att hjälpa döende patienter att få ett fint avslut. Hon har bland annat skrivit boken ”Jag vill dö med en ängel vid min sida”.

Sjuksköterskan Anita Lanz har i många år arbetat med döende patienter i Schweiz – och kallar sig själv ”dödsmorska”.
– Döden är den enda hemlighet som finns kvar på jorden, det enda man inte kan forska fram svaren på, säger hon.

Det var i slutet av 60-talet som sjuksköterskan Anita Lanz flyttade till Schweiz för att arbeta som intensivsjuksköterska. Så småningom vidareutbildade hon sig i onkologi och på 90-talet var hon med och byggde upp den palliativa vården.
– Jag ansvarade för ett stort område och hade 24-timmarsjour alla dagar i veckan. Jag for runt på nätterna och det var så nytt och spännande att se att jag verkligen kunde hjälpa patienterna i slutskedet och ge dem lite livskvalitet.

”Själens förlossning”
Under åren har Anita Lanz sett hundra­tals människor dö.
– Döden är själens förlossning. En väldigt fascinerande sak. Vad försiggår inom en människa? Jag har sett och varit med om saker som borde vara omöjliga, och det visar mig att vi är själsliga väsen som lever längre än kroppen, säger hon.
Anita Lanz är inte rädd för döden.
– Det handlar om en människa, ett helt väsen, en hel biografi. Man förlorar rädslan med tiden när man ser att alla har dött en fridfull död. Jag tror att de flesta i vår kultur dör bra idag.

”Människor ska ha sina rättigheter och vi måste lära oss att hjälpa varandra och se till att de svaga har det bra.”

”Leva ut sin fria vilja”
Då Anita Lanz bor i Schweiz har frågan om dödshjälp engagerat. I landet är det möjligt att dö i förtid med hjälp av en organisation som tar emot svårt sjuka. Anita Lanz var först en stor motståndare, men har ändrat sig efter att ha sett hur det går till.
– Jag har helt vänt. Om människor lider för mycket så kan det vara något bra. Vi har inte rätt att bestämma över andra människors liv. Det borde finnas en sådan organisation i varje land så att människor kan leva ut sin fria vilja. Det ska vara kontrollerat och professionellt.
Anita Lanz fortsätter:
– Människor ska ha sina rättigheter och vi måste lära oss att hjälpa varandra och se till att de svaga har det bra. Och kanske frivilligt sätta sig bredvid en döende människa. Många pensionärer som idag är sysslolösa och frustrerade skulle kunna göra något gott för en annan människa, sitta bredvid deras säng så att de inte måste dö ensamma. Jag gör det nu.
Anita Lanz är idag 76 år gammal men är fortfarande aktiv ideellt.

Palliativ vård populärast

Christine Karlsson, ordförande i Sjuksköterskor för palliativ omvårdnad.
Christine Karlsson, ordförande i Sjuksköterskor för palliativ omvårdnad.

Vilka specialistområden vill sjuksköterskorna helst arbeta inom? I Framtidens Karriär – Sjuksköterskas undersökning kommer palliativ vård överst, före akutsjukvård, distriktssköterska, sjukvård i hemmet, skolhälsovård och ambulanssjukvård.

Populäraste specialistområdet palliativ vård innebär att göra skillnad för en svårt sjuk person, utifrån personens behov. Palliativ vård både förebygger och lindrar besvärliga symtom för att höja personens livskvalitet.
– Det är glädjande att så många vill arbeta med palliativ vård! Inom palliativ vård arbetar vi med helheten, både med den som är sjuk och de närstående. Vården bedrivs där patienten befinner sig, på en palliativ slutenvårdsavdelning, i hemmet eller i den övriga sjukvården, säger Christine Karlsson, ordförande i Sjuksköterskor för palliativ omvårdnad.

Närliggande områden
Närliggande specialistområden som distriktssjuksköterska och sjukvård i hemmet rankas också väldigt högt.
– De områdena bygger också på att kunna göra skillnad för en sjuk person, i bland annat hemmiljö, säger Christine Karlsson.

Vilka specialistområden inom sjukvården skulle du helst vilja arbeta inom? Bortse från var du arbetar idag och vad du redan eventuellt är specialiserad inom.
I annat specialistområde har sjuksköterskorna svarat barnmorska, blodgivarcentral, demensvård, dialys, kvinnosjukvård, livsstilsmottagning, MAS, plastikkirurgi, röntgen, vårdlärare, vårdutveckling och urologi.
Om undersökningen

Undersökningen genomfördes av Framtidens Karriär – Sjuksköterska mot ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor 5–10 mars 2020. Över 1 000 sjuksköterskor har svarat på undersökningen. Statistisk felmarginal 1,9–3,2 procentenheter.

Här får vården aldrig bli rutin

Frida Edlund och Ida-Lotta Jonsson, sjuksköterskor på avdelning 5 på Sahlgrenska i Göteborg. Foto: Patrik Bergenstav
Frida Edlund och Ida-Lotta Jonsson, sjuksköterskor på avdelning 5 på Sahlgrenska i Göteborg. Foto: Patrik Bergenstav

Palliativ vård kan låta tungt och sorgligt. Men på avdelning 5 på Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) i Göteborg är det ofta precis tvärtom: glädje, närhet och skratt.

– Vi har faktiskt en väldigt glad miljö här, tack vare att vi ofta fokuserar på det fina i livet, det som är bra, säger sjuksköterskan Ida-Lotta Jonsson.
Hennes kollega Frida Edlund instämmer:
– Många tror nog att vi har fokus på döden här, men egentligen ligger ju fokus på livet och livskvalitet!
Ida-Lotta tog examen 2016 och Frida i januari 2019. Båda är ganska nya på avd 5 men har medvetet sökt sig till den palliativa vården, där båda tidigare har arbetat på hospice.

Ett belönande arbete
– Det är en ynnest att få vara den som kan stötta och hjälpa i en extremt svår situation, säger Ida-Lotta Jonsson.
– De allra flesta patienter kan vi få att må bra i stunden, även om de har en obotlig sjukdom. Vi kan göra dem smärtfria och minska deras oro och ångest så gott det går.
Ida-Lotta och Frida säger att de har ett belönande arbete, med mycket tacksamhet från patienter och anhöriga. De tycker båda att en palliativ avdelning är en bra startpunkt för nyutexaminerade sjuksköterskor.
– Det är en väldigt fin vårdform. Och oavsett var man jobbar i framtiden, kommer man att stöta på patienter som vårdas palliativt, säger Frida Edlund.
– Ja, det ger en mycket bred erfarenhet, här är ingen dag den andra lik och man träffar på alla typer av sjukdomar och patienter, får göra alla typer av undersökningar och lära sig mycket medicinsk teknik, säger Ida-Lotta Jonsson.

Forskning och fokusgrupper
Avd 5 gjorde en nystart sommaren 2019 då man flyttade till renoverade lokaler i anslutning till centralkomplexet på Sahlgrenska. En nystart som lett till extra energi och framåtanda.
– Alla är väldigt motiverade att utveckla sig själva och avdelningens verksamhet, bland annat i regelbundna fokusgrupper och i forsknings- och utvecklingsprojekt kopplade till nystarten, säger Ida-Lotta Jonsson.
Hon tycker att den palliativa vården är utmanande, eftersom den aldrig får bli rutinartad. Två patienter med exakt samma diagnos kan ha helt olika behov.
– Jobbet kräver mycket tankeverksamhet och egna beslut, eftersom de individuella behoven kan vara så olika. Ibland krävs rena detektivarbetet – och god människokännedom – för att komma fram till de bästa lösningarna.

Jobba som sjuksköterska med oss på Sahlgrenska. Läs mer och ansök här

Palliativ vård, Sahlgrenska
Avdelning 5 (f d avd 604) på Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) har tio platser för patienter i behov av specialiserad palliativ vård. Här fokuserar man på problem och symptom ur ett helhetsperspektiv, utifrån patientens fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov. De flesta vårdas här en kort tid och skrivs sedan ut till hemmet, hospice eller särskilt boende. För andra blir avdelning 5 platsen där de vårdas till livets slut. Här arbetar man i team; sjuksköterskor, läkare, undersköterskor, arbetsterapeuter, fysioterapeuter, kurator och dietist.

Vita Stråket 12
Sahlgrenska sjukhuset
413 45 Göteborg

Kontaktperson:
Maria Arrhenius
Tel: 0700-206151
E-post: maria.arrhenius@vgregion.se
www.sahlgrenska.se


Palliativ vård med fokus på helheten

Sofia Nordkvist, Lotta Öhman de Boer, Zenitha Wiberg och Linda Asplund, sjuksköterskor inom den palliativa vården i Region Sörmland. Foto: Marie Linderholm
Sofia Nordkvist, Lotta Öhman de Boer, Zenitha Wiberg och Linda Asplund, sjuksköterskor inom den palliativa vården i Region Sörmland. Foto: Marie Linderholm
Patienter i livets slutskede har ofta behov som sträcker sig bortom den rent medicinska omvårdnaden. Inom SSIH och den palliativa vården i Region Sörmland arbetar man därför med hela människan. Medicinska, sociala, känslomässiga och existentiella frågor är ständigt närvarande.

– I den palliativa omvårdnaden är helhetsperspektivet enormt viktigt. För mig är det en stark drivkraft att kunna arbeta brett med både patient och anhöriga och att verkligen fokusera på människan bakom sjukdomen. Att vårda så svårt sjuka patienter ger en speciell dimension till arbetet, säger sjuksköterskan Sofia Nordkvist.
Hon får medhåll av sina kolleger Linda Asplund, Zenitha Wiberg och Lotta Öhman de Boer, som alla betonar hur givande det är att arbeta med så många aspekter av patientens liv och i nära samarbete med anhöriga, som ofta har en viktig roll i vården.
– Många frågar om det inte är svårt att arbeta med personer i slutskedet, som man inte kan bota. Men då glömmer man att vägen till slutet kan vara lång och att det ofta tillstöter en rad andra sjukdomar och komplikationer, som går att behandla och bota. Vi måste vara lyhörda för olika symptom och redo för snabba insatser. Vi kan få patienterna att må så mycket bättre och höja livskvaliteten avsevärt, säger Lotta.

Jobba med oss! Klicka här för att läsa mer!

Ny vårdavdelning
För ett år sedan öppnade Region Sörmland en palliativ avdelning med sex vårdplatser på Nyköpings lasarett. Dit kommer patienter från SSIH, Specialiserad sjukvård i hemmet, och från andra avdelningar inom slutenvården. SSIH och den palliativa vårdavdelningen fungerar som en enhet.
– Tidigare vårdades palliativa patienter med behov av sjukhusvård på andra avdelningar, där man inte alltid har den särskilda specialistkompetens som krävs för att hantera de stora behov som de här patienterna har. Patienterna vårdas nu av samma team som när de är hemma och slipper att bollas runt. Det ger kontinuitet och trygghet för såväl patienter som anhöriga och är en stor fördel även för personalen, säger Linda Asplund, som är vårdenhetschef för det palliativa vårdteamet.
En annan satsning är att den palliativa vården fått medel för att kunna ha aktiv tjänstgöring dygnet runt inom SSIH och inte bara beredskap nattetid, som det varit fram till nu. Det ger ytterligare trygghet för patienterna och möjlighet till akuta insatser oavsett vilken tid på dygnet det är.

Kompetensutveckling
I Region Sörmland har man stark fokus på kompetensutveckling och utbildning, och för den som är intresserad finns goda möjligheter att exempelvis utbilda sig till specialistsjuksköterska i palliativ omvårdnad.
– Jag fick möjlighet att läsa till specialistsjuksköterska på halvfart på betald arbetstid. Arbetsgivaren försöker i möjligaste mån att tillmötesgå medarbetarnas önskemål om utbildning och kurser. Det finns goda möjligheter att utvecklas professionellt, menar Zenitha, som läste till specialistsjuksköterska i palliativ omvårdnad nästan direkt efter att hon först börjat som sjuksköterska inom den palliativa vården i Nyköping. Som nästa steg i karriären har hon planer på att forska.

Anpassad introduktion
För nya sjuksköterskor finns en individanpassad introduktion beroende på tidigare erfarenhet och individuella behov och önskemål. Alla nya medarbetare går också den webbaserade utbildningen Palliations-ABC och har alltid erfarna kollegor att rådfråga. Det hålls dessutom diskussionsträffar på regelbunden basis, där man träffas i sina arbetsgrupper för att diskutera viktiga frågor som exempelvis etik och kommunikation. Generellt för regionen är att nya sjuksköterskor kan söka ett traineeprogram och erbjuds att gå ett introduktionsprogram med föreläsningar och annat.
För att arbeta inom den palliativa vården är det en fördel att ha några års erfarenhet och vara trygg i sin yrkesroll, eftersom en stor del av omvårdnaden sker självständigt i patienternas hem. Men viktigast är de personliga egenskaperna, menar Linda, Lotta, Zenitha och Sofia. Intresse för existentiella och psykologiska frågor, helhetsperspektiv, lyhördhet och flexibilitet är väsentliga.
– Det är svårt att hitta ett mer meningsfullt arbete. Vi har väldigt roligt på jobbet och får så mycket tillbaka. Dessutom jobbar vi i starka, sammansvetsade team, där det är lätt att trivas.

Jobba med oss! Klicka här för att läsa mer!

Palliativa vården i Region Sörmland
Den palliativa vården i Region Sörmland bedrivs dels genom SSIH, Specialiserad sjukvård i hemmet, dels på en palliativ vårdavdelning med sex platser på Nyköpings lasarett. Inom SSIH vårdas ett 50-tal patienter. Den palliativa vården syftar inte till att bota grundsjukdomen utan till att lindra symptom och att höja livskvaliteten hos patienterna. Här erbjuds spännande och givande karriärmöjligheter för sjuksköterskor som är intresserade av att arbeta utifrån ett helhetsperspektiv och i starka team.

Kontakt:
Linda Asplund
E-post: Linda.Asplund@regionsormland.se
www.regionsörmland.se

En god palliativ vård lyssnar på varje individ

Johanna Kesti, specialistsjuksköterska inom palliativ vård, Ermioni Coxidou, vårdenhetschef på LAH Norrköping och Saerun Jonsdottir, verksamhetschef för palliativ vård och ASIH Sund.
Johanna Kesti, specialistsjuksköterska inom palliativ vård, Ermioni Coxidou, vårdenhetschef på LAH Norrköping och Saerun Jonsdottir, verksamhetschef för palliativ vård och ASIH Sund.
Nästan alla sjuksköterskor vet ganska väl vad ett arbete inom palliativ vård innebär och omfattar. Det är tydligt att den palliativa vården intresserar många sjuksköterskor eftersom 2 av 3 sjuksköterskor redan arbetar inom eller kan tänka sig att arbeta med palliativ vård.

– Det inte förvånande att palliativ vård intresserar många. Palliativ vård är så mycket mer än att enbart vårda patienter i livets slutskede. Det är en vårdfilosofi som kan appliceras i alltifrån hemsjukvården till geriatriken samt vård- och omsorgsboenden, säger Johanna Kesti, specialistsjuksköterska inom palliativ vård på Stockholms sjukhem.

Teamarbete viktig hörnsten
Den palliativa vårdens syfte är att på olika sätt lindra de symptom som ofta uppkommer i livets slutskede.
– Vården utgår från patientens önskemål och behov. Vi arbetar i team med läkare, sjuksköterskor, fysioterapeuter, undersköterskor och kuratorer. Teamarbete är en viktig hörnsten i den palliativa vården. Fysisk, psykisk, social och existensiell symptomlindring är också centrala, säger Johanna Kesti.
Den enskilt viktigaste faktorn för att driva en god palliativ vård är, enligt Johanna Kesti, en grundsyn som baseras på människors lika värde samt att se och lyssna till varje individ.
Dessa faktorer i kombination med närhet, helhet, kunskap och empati borgar för en palliativ vård av hög kvalitet.

Specialistutbildning
– Palliativ vård har de senaste femton åren lyfts fram på flera olika sätt, bland annat genom den statliga utredningen ”Värdig vård i livets slut”, SOU 2001:6. Drivna medarbetare inom palliativ vård har bildat yrkesföreningar som bidragit till att öka kännedomen om vad palliativ vård innebär, säger Ermioni Coxidou, vårdenhetschef på LAH Norrköping. Hon har arbetat som sjuksköterska i den palliativa vården sedan 1994.
Ytterligare en faktor som bidrar till att majoriteten av sjuksköterskorna vet vad ett arbete inom palliativ vård innebär och omfattar är, enligt Ermioni Coxidou, att palliativ vård numera ingår som en del av grundutbildningen på sjuksköterskeprogrammen. Sedan några år finns också vidareutbildning till specialistsjuksköterska i palliativ omvårdnad.

Göra skillnad för patienten
– De viktigaste faktorerna för att bedriva en god palliativ vård är att skapa trygghet och erbjuda en aktiv helhetsvård som bejakar livet. Vi tillämpar de sex S:en, en modell för personcentrerad palliativ vård där helhetssyn är ledstjärnan, säger Ermioni Coxidou.
De sex S:en, söker svar på frågor relaterade till självbild, självbestämmande, sociala relationer, symtomlindring, sammanhang och strategier. Syftet är att fånga upp patientens behov och att vi hörsammar patient och närståendes tankar om den sista tiden i livet.
– Det svåraste med att arbeta med palliativ vård är att möta patienternas lidande med vetskapen att vi inte alltid kan lindra det. Det mest givande är att verkligen ha möjlighet att göra skillnad för patienten, att vara en del av ett team och att få följa patientens sista tid i livet, säger Ermioni Coxidou.
– Alla sjuksköterskor är medvetna om att döden är en del av deras yrkesutövning. Att så många anser att de vet vad palliativ vård innebär beror säkert på att de svarar utifrån den kontakt med livets slutskede och döden som de har i det sammanhang de arbetar, säger Saerun Jonsdottir, verksamhetschef för palliativ vård och ASIH Sund i Region Skåne och verksamhetschef på Palliativt Utvecklingscentrum i Region Skåne.

Patientcentrerat omhändertagande
I Region Skåne bedrivs den palliativa vården på ett strukturerat sätt för att kunna erbjuda ett jämlikt vårdutbud till alla patienter.
– Vi ser till helheten med fokus på patientens behov där bland annat symtomlindring ingår och vi finns där kontinuerligt. Vi erbjuder även stöd till läkare och sjuksköterskor som möter patienter i livets slutskede, säger Saerun Jonsdottir.
Hon betraktar det som mycket positivt att 48 procent av sjuksköterskorna kan tänka sig att arbeta med palliativ vård.
– Det är faktiskt väldigt livgivande att bidra till att en patients sista tid i livet blir så bra som möjligt. Anledningen till att nästan hälften av sjuksköterskorna kan tänka sig att arbeta med palliativ vård är förmodligen att det är väldigt tillfredsställande och givande att göra verklig skillnad för patienten och arbeta med något så meningsfullt som palliativ vård. Ett sömlöst patientcentrerat omhändertagande där arbetssättet är etablerat och inarbetat bäddar för god och nära vård. För att nå detta krävs en god samverkan där medarbetarnas kompetens är hög och insatser görs utifrån rätt prioriteringar. Då når vi en jämlik vård, avslutar Saerun Jonsdottir.

Vet du vad ett arbete inom palliativ vård innebär och omfattar?

Skulle du kunna tänka dig att arbeta med palliativ vård?

Om undersökningen
Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Sjuksköterska mot ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor 26–30 september 2019. Endast de som arbetar som sjuksköterskor eller inom hälso- och sjukvården har svarat på frågorna. Över 1 000 sjuksköterskor har svarat på undersökningen.

Bra arbetsvillkor skulle stärka palliativ vård

Foto: Shutterstock
Foto: Shutterstock
Vad krävs för att sjuksköterskorna verkligen ska söka ett arbete inom palliativ vård?
Högre lön, rimliga arbetsscheman och helhetstänk kring patienten skulle få fler sjuksköterskor att söka ett arbete inom palliativ vård.

De knappt hälften av sjuksköterskorna som skulle kunna tänka sig att arbeta inom palliativ vård, men som inte gör det ännu, fick följdfrågan ”Vad krävs för att du ska söka ett arbete inom palliativ vård?”

Lön och arbetstider
Majoriteten av tillfrågade sjuksköterskorna anger att de vill ha högre lön än på sin nuvarande tjänst för att överväga att byta till ett arbete inom palliativ vård. En stor andel vill ha ett arbetsschema på enbart dagtid, vilket kan vara förvånande då livets slutskede pågår dygnet runt. Några anser att det är skäligt att arbeta 80% med 100% lön för att orka med arbetet psykiskt. De som tidigare har haft tjänst inom palliativ vård skulle gärna komma tillbaka igen.

Ledning och kollegor
Ett bra ledarskap och goda ekonomiska resurser är en förutsättning för att bedriva den palliativa vård som krävs på ett bra sätt. Med tanke på arbetets art är det ett måste med goda och erfarna kollegor som har ett helhetstänk kring patienten och dess närstående. Det är viktigt att personalgruppen är lyhörd för patientens vilja och önskemål. Personaltätheten måste vara hög så att man ges möjlighet att ge tid till varje enskild patient.
Arbetet inom palliativ vård måste vara behovsstyrt och inte kortsiktig ekonomistyrning. Man belyser arbetet på Hospice där man kan ha större frihet kring patienten, exempelvis att ha anhöriga hos sig, ta dit husdjur på besök och komma ut när man vill.

Utbildning och handledning
Här menar man att det är viktigt att få en god introduktion och regelbunden handledning. Vidareutbildning och stöd behövs för att personalen ska känna sig trygga när de möter patienten.
”Jag skulle vilja ha möjlighet att utbilda mig inom detta område innan jag börjar jobba.”

Krav för arbete inom palliativ vård
1. Högre lön
2. Rimligt arbetsschema
3. Ledning och bemanning
4. Helhetstänk kring patienten
5. Behovsstyrd vård
6. Vidareutbildning och handledning

Om undersökningen
Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Sjuksköterska mot ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor 26–30 september 2019. Endast de som arbetar som sjuksköterskor eller inom hälso- och sjukvården har svarat på frågorna. Över 1 000 sjuksköterskor har svarat på undersökningen.

Här finns möjlighet att verkligen göra skillnad

Lycke Klingen, Tommy Hansson och Marie Moll, sjuksköterskor på LAH Norrköping. Foto: Fredrik Schlyter
Lycke Klingen, Tommy Hansson och Marie Moll, sjuksköterskor på LAH Norrköping. Foto: Fredrik Schlyter

– Fokus inom palliativ vård ligger inte på döden utan på livskvalitet. En bred specialitet där helhetssynen på människan genomsyrar hela verksamheten. Här finns både tid och förutsättningar till att göra skillnad på riktigt, säger Tommy Hansson, sjuksköterska.

På LAH Norrköping arbetar multiprofessionella team med avancerad hemsjukvård för patienter med tumörsjukdomar och andra kroniska sjukdomstillstånd. Merparten av verksamheten är inriktad på specialiserad, palliativ vård.
– Jobbet handlar framförallt om att möta människor och att få dem att må så bra som möjligt, säger Lycke Klingen, sjuksköterska, som kom till LAH som nyutexaminerad sjuksköterska för snart två år sedan.
– Jag vet av egen erfarenhet hur viktigt det är att ha någon att prata med när en närstående är svårt sjuk och kanske inte har så lång tid kvar att leva. Här kan jag ge andra det stöd jag själv hade behövt så att den sista tiden blir så bra som möjligt, både för patient och anhöriga.
Hon får medhåll av Marie Moll, som är inne på sitt elfte år som sjuksköterska och tidigare mestadels arbetat inom den kirurgiska vården. Sedan två år tillbaka återfinns hon på LAH Norrköping.
– Jag träffade många cancerpatienter redan under min tid på kirurgen, men kände i hjärtat att något saknades. Det fanns nästan aldrig tid för att göra gott för patienterna, mer än själva sjukvården. Här finns tid till att vårda hela människan och inte bara själva sjukdomen.

Bred specialitet
Döden är ett tabubelagt ämne i dagens samhälle och många kanske ryggar för att arbeta med palliativ vård.
– Våra patienter vet att de har en allvarlig obotlig sjukdom och vi kan inte påverka förloppet i sig, men det vi kan göra är att öka deras livskvalitet och välbefinnande till det bättre, säger Lycke som beskriver arbetet som både roligt, spännande och utvecklande.
Tommy Hansson påpekar att man som sjuksköterska får arbeta med ett brett spektrum av olika sjukdomar.
– Inom LAH får jag användning för hela mitt kunskapsregister. Man blir inte lika nischad som inom många andra specialiteter.

Kan alternera
Arbetet inom LAH i Norrköping består av fyra team som personalen kan rotera mellan. Förutom specialiserad vård i hemmet av cancersjuka patienter finns en palliativ slutenvårdsenhet med sex vårdplatser, en mottagning för patienter som inte har behov av sjukvård i hemmet men har behov av vår specialiserade palliativa kompetens. Vi har även ett team som arbetar med svårt sjuka patienter med KOL och hjärtsjukdom. Arbetet bedrivs av multiprofessionella team bestående av undersköterskor, sjuksköterskor, läkare, kurator, sjukgymnast, arbetsterapeut och familjeterapeut.
Utvecklingsmöjligheterna är goda. Just nu läser två sjuksköterskor från kliniken till specialistsjuksköterskor inom palliativ omvårdnad.
– Vi erbjuds även många kortare utbildningar som till exempel samtalskonst, det svåra samtalet. Till det kommer olika internutbildningar i form av schemalagd kunskapsdelning på avdelningen, berättar Marie, som bland annat är involverad i ett verksamhets-utvecklingsprojekt med fokus på trycksår och vård i livets slutskede.

Mycket glädje
Marie, Tommy och Lycke kan varmt rekommendera andra sjuksköterskor att söka sig till den palliativa vården i allmänhet och till LAH Norrköping i synnerhet.
– Det dagliga arbetet är både ansvarsfullt och varierat. Jag känner att jag har utvecklats väldigt mycket under mina snart två år på kliniken, konstaterar Lycke.
Marie ser friheten som ett stort plus.
–Jag trivs med att kunna alternera mellan specialiserad sjukvård i hemmet och arbetet inne på den palliativa slutenvårdsenheten. Senast i förrgår satt jag på en bergknalle och åt frukostmacka innan jag åkte vidare till nästa patient. Mellan patientbesöken i hemmet finns tid att reflektera och skifta fokus för en stund.
Alla tre är överens om att arbetet inom den palliativa vården kan passa väldigt många.
– Visst kan det vara tufft ibland. Men mitt i sorgen finns också mycket glädje och tillfredsställelsen av att verkligen kunna hjälpa till. Här finns både tid och resurser till att verkligen kunna göra skillnad för andra människor. Gillar man det så är LAH Norrköping rätt plats att jobba på, fastslår Tommy.

Jobba med oss på Region Östergötland. Klicka här för att se våra lediga tjänster

Palliativ vård, LAH Norrköping
LAH Norrköping bedriver specialiserad palliativ hemsjukvård dygnet runt för patienter med tumörsjukdomar och andra kroniska sjukdomstillstånd. Till kliniken hör också Linnéa-enheten med 6 vårdplatser för patienter i behov av specialiserad palliativ slutenvård. LAH har ett 60-tal medarbetare som arbetar i multiprofessionella team.

LAH Norrköping
Vrinnevisjukhuset
Region Östergötland
Tel: 010-1043822
www.regionostergotland.se


Kompetenta kollegor skapar god stämning

”Den trygga och familjära stämningen mellan oss som jobbar här som gör det kul att gå till jobbet varje dag”. Foto: Viveka Österman
”Den trygga och familjära stämningen mellan oss som jobbar här som gör det kul att gå till jobbet varje dag”. Foto: Viveka Österman

På avdelningen för Hematologi och palliativ vård på Sunderby sjukhus har de fokus på det kollegiala lärandet. De ser även vikten av att kunna skratta ihop även i jobbiga situationer, vilket skapar en fantastisk gemenskap där alla trivs.

– En av de saker jag uppskattar mest med att arbeta här är kombinationen av intressanta arbetsuppgifter och det fantastiska gäng av kollegor jag har. Vi samverkar också mycket med andra professioner, som kuratorer, sjukgymnaster och dietister, vilket ger oss möjlighet att ta ett helhetsgrepp över hela vårdsituationen för patienterna, förklarar Magdalena Wiberg, sjuksköterska på avdelningen.
De behandlar både patienter med hematologiska sjukdomar och de som behöver palliativ vård.
– Det ger ett brett spektrum av vårdsituationer som vi ska hantera vilket gör att vårt arbete är otroligt varierande. Vi har god hjälp av mycket tekniska hjälpmedel och följer olika vårdsystem. Ingen dag är den andra lik vilket jag uppskattar mycket, och jag lär mig nya saker i princip varje dag, konstaterar Shahnaz Rasoul, sjuksköterska på avdelningen.

Stora möjligheter att påverka
Den goda kollegiala arbetskulturen bygger på ett lyhört ledarskap som gör att alla som jobbar på avdelningen känner att de har möjlighet att påverka sin arbetssituation.
– Exempelvis har vi en reflektion i slutet på varje arbetsdag där vi tar upp vad som fungerat bra/mindre bra, och hur vi kan lära av det. Vi stämmer även av vid varje förmiddagsfika vem som kan behöva extra hjälp under dagen och var stöd finns. Allt det sammantaget skapar en mycket trygg och familjär stämning mellan oss som jobbar här, som gör det kul att gå till jobbet varje dag, fortsätter hon.
Då det är specifika patientgrupper de har, som kräver specifika vårdinsatser, har man utvecklat en introduktionsprocess där en ny kollega sakta slussas in i arbetet, exempelvis får de gå bredvid mer erfarna under en period.
– Det skapar en stor trygghet hos den nya personalen som vågar ta för sig och utvecklas och det i sin tur, tillsammans med möjligheter till vidareutbildning, bidrar till att vi har en så kompetent personal och en så bra stämning på jobbet. Att vi dessutom har en fantastisk natur för en aktiv fritid skadar ju inte, avslutar Magdalena Wiberg med ett leende.

Vi söker sjuksköterska till avdelning 63, HEMA/PAVA. klicka här för mer information och ansök

Vi söker utvecklingssjuksköterska till avdelning 63 HEMA/PAVA. klicka här för mer information och ansök

Vi söker sjuksköterska för nattjänstgöring. klicka här för mer information och ansök

Hematologi och palliativ vård, Sunderby sjukhus
På enheten för hematologisk och palliativ vård på Sunderby sjukhus arbetar 23 medarbetare, varav 12 sjuksköterskor. De har även utvecklingssjuksköterskor, koordinator samt erbjuder kliniskt basår.
www.norrbotten.se

Sunderby sjukhus logotype