Etikettarkiv: Primärvård & Nära vård

Sjuksköterska i mobilt vårdteam

Åsa Ek Torgilsman, sjuksköterska inom ett mobilt vårdteam på NU-sjukvården i Uddevalla.

Sjuksköterskor i mobila vårdteam har ett självständigt, givande och omväxlande arbete. Efter tio år i akutsjukvården valde sjuksköterskan Åsa Ek Torgilsman att ansluta sig till ett mobilt vårdteam som verkar i gränslandet mellan primärvården, sjukhusvården och den kommunala vården. Här får hon möjlighet att se till hela patienten och göra verklig skillnad i patientens egen hemmiljö.

– När jag jobbade på akutmottagning saknade jag ofta ett helhetsperspektiv och att kunna följa upp patienten. I det mobila teamet möter vi patienter i hemmiljön, vilket underlättar att göra en bedömning utifrån deras samlade livssituation. Jag kan ta mig tid att verkligen samtala med patienten för att få en bild av problematiken, säger Åsa Ek Torgilsman, som varit i ett mobilt vårdteam på NU-sjukvården i Uddevalla sedan 2015.

”Jag kan ta mig tid att verkligen samtala med patienten för att få en bild av problematiken.”

Rätt vård i rätt tid
Hon arbetar huvudsakligen tillsammans med andra sjuksköterskor, men kan också konsultera en läkare i teamet. Att arbeta i ett mobilt vårdteam innebär generellt sett många omvärldskontakter.
– Vi blir ofta kontaktade av primärvården och sjukhusvården som ber oss besöka olika patienter. Vi har även regelbunden kontakt med socialtjänstens biståndshandläggare, 1177 och den kommunala vården. Två av det mobila vårdteamets viktigaste funktioner är att förebygga onödiga sjukhusinläggningar och att ge patienten rätt vård i rätt tid. Vi kan också agera hälsofrämjande och se till att patienten äter ordentligt, har rätt hjälpmedel eller tar sina förskrivna läkemedel, säger Åsa Ek Torgilsman.

Patientens livskvalitet
För att kunna arbeta som sjuksköterska i ett mobilt vårdteam anser Åsa Ek Torgilsman att man bör ha minst ett par års erfarenhet av sjukhusvård eller primärvård. Mobila vårdteam besöker ofta äldre och sköra patienter, men variationen är stor eftersom Åsa Ek Torgilsmans team hanterar såväl närsjukvårdspatienter som primärvårdspatienter och patienter med exempelvis hjärtsvikt eller KOL.
– Arbetet kan vara både utmanande och komplext eftersom vi väger in många olika faktorer i mötet med patienten. Samtidigt möts man som sjuksköterska i ett mobilt team ofta av mycket tacksamhet från patienten. Vi har många gånger goda möjligheter att med våra insatser göra verklig skillnad för patientens livskvalitet, avslutar hon.

Kommunal hälso- och sjukvård

Carin Bringestedt, avdelningschef vid vård- och omsorgsförvaltningen i Göteborgs Stad. Foto: Hanna Björnheden

Sjuksköterskor i den kommunala hälso- och sjukvården fyller en viktig funktion i många människors vardag och får en ännu mer betydelsefull roll i takt med att den nära vården byggs ut. Sjuksköterskor i kommunal verksamhet har ett fritt och rörligt yrke med utrymme för självständiga bedömningar och beslut.

– Sjuksköterskor i kommunal verksamhet har ett arbete där de får ta egna initiativ och kan fatta självständiga beslut baserat på en helhetsbild av patientens hälsa och livssituation. De har också ett viktigt pedagogiskt uppdrag som går ut på att stödja omvårdnadspersonalen i deras arbete. De arbetar med en omfattande bredd av typer av patienter och med en mångfald diagnoser, säger Carin Bringestedt, avdelningschef vid vård- och omsorgsförvaltningen i Göteborgs Stad.

Långsiktiga patientrelationer
Några faktorer som kan få fler sjuksköterskor att söka sig till den kommunala hälso- och sjukvården är, enligt Carin Bringestedt, ett tydligt och nära ledarskap och ett sammanhang där sjuksköterskor och andra professioner ingår. Administrativ avlastning som gör det möjligt för sjuksköterskor att fokusera på sitt kärnuppdrag, kontinuerlig kompetensutveckling och betald specialistutbildning är ytterligare faktorer som kan öka attraktiviteten.
– En avgörande skillnad jämfört med slutenvården är att sjuksköterskor i kommunal verksamhet har längre patientrelationer. Genom att möta patienten i sitt eget sammanhang i hemmiljö kan sjuksköterskan göra bedömningar och, tillsammans med patienten, planera insatser utifrån ett helhetsperspektiv, säger Carin Bringestedt.

”Nära vård innebär en förskjutning till mer avancerad vård i patientens hemmiljö.”

Med bred erfarenhet
Den kommunala hälso- och sjukvården efterfrågar sjuksköterskor med en bred erfarenhet från flera olika typer av verksamheter. Distriktssköterskor samt specialistsjuksköterskor inom psykiatri, geriatrik, diabetes, demens och palliativ vård behövs också.
– Det är viktigt att den kommunala hälso- och sjukvården kan konkurrera med andra vårdgivare vad gäller karriärvägar och karriärutvecklingsmodeller. De kan exempelvis erbjuda fördjupningsuppdrag inom olika specialiteter, eller expertuppdrag som innebär en möjlighet att utveckla professionen och agera mentor till andra sjuksköterskor. Möjligheten att forska är ytterligare en karriärväg som även kommunala arbetsgivare kan erbjuda, säger Carin Bringestedt.

Mer avancerad vård
I framtidens nära vård får den kommunala hälso- och sjukvården en än mer framskjuten roll.
– Nära vård innebär en viss avancerad vård flyttas till patientens hemmiljö. Det innebär att komplexiteten ökar. Samtidigt blir antalet diagnoser som de kommunala sjuksköterskorna möter fler. I den nära vården behövs fler sjuksköterskor med olika typer av specialistuppdrag. Dessutom krävs en fördjupad samverkan med såväl patient som närstående, primärvården och slutenvården, säger Carin Bringestedt.

Nära vård bör styras nationellt

Maria Öst-Backa, ordförande i Distriktssköterskeföreningen och biträdande vårdenhetschef på 1177 i Region Gävleborg.

Implementeringen av den nära vården varierar avsevärt mellan olika regioner och kommuner. En besvikelse är att regeringsutredningen om god och nära vård inte gav några tydliga riktlinjer för hur den nära vården ska implementeras. För att verkligen få fart på den behövs nationell samordning.

Det anser Maria Öst-Backa, ordförande i Distriktssköterskeföreningen och biträdande vårdenhetschef på 1177 i Region Gävleborg.
– I den nära vården ska patienternas behov styra. Vården ska finnas tillgänglig när patienterna utifrån sitt behov behöver den. Söker patienten så får den hjälp fram till rätt vård vid rätt tillfälle utan bollande och remisser. Det ger en både tillgänglig och sömlös vård. Hela hälso- och sjukvården behöver därför bli bättre på daglig styrning och tillgänglighet. Genom att optimera digital teknik ges fler valmöjligheter att nå vården, och det digitala nyttjandet ger den som har behov av en fysisk kontakt bättre möjligheter till det, säger Maria Öst-Backa.
Hon upplever att kännedom om god och nära vård varierar avsevärt bland sjukvårdens medarbetare.
– Under pandemin flyttades hela vårdfokuset. Efter detta har medarbetare i vården haft det tufft, och att finna balans i arbetet och frågan om God och nära vård har fått stå åt sidan. Men nu behöver vi ta omtag för omställningen till detta, säger hon.

”Vården ska finnas tillgänglig när patienterna utifrån sitt behov behöver den.”

Enhetlig implementering
– Den suveränitet som råder i kommuner och regioner är kontraproduktiv. Den bidrar till ojämlik vård och är inte till gagn för varken patient eller verksamhet. Vi behöver backa bandet och få till en nationell samordning för en enhetlig nationell implementering av nära vård, säger Maria Öst-Backa.
Distriktssköterskor utgör, tillsammans med specialister i allmänmedicin, navet i den nära vården. För att förverkliga visionen om en god och nära vård krävs ett rejält tillskott av distriktssköterskor i primärvården.
– I dagsläget har flera hälsocentraler endast en distriktssköterska, oavsett antalet listade patienter. Även distriktssköterskorna behöver ett nyckeltal för att få rätt förutsättningar för att ägna sig åt sitt viktiga preventiva uppdrag, att motverka fysisk och psykisk ohälsa och därmed minska individens vårdbehov. Vi behöver framförallt få arbeta mer med primärprevention för att motverka sjuklighet, och då behöver vi bli många fler, säger Maria Öst-Backa.

Kompetens bör tillvaratas
Distriktssköterskans unika kompetens att att på sin distriktssköterskemottagning och i hemmet, göra avancerade bedömningar av hälsotillståndet hos människor i alla åldrar och med alla hälso- och sjukdomstillstånd behöver tillvaratas på bästa sätt, säger Maria Öst Backa.
– Utöver distriktssköterskor och specialister i allmänmedicin behövs tillgång till psykiatrisjuksköterskor, äldrevårdssjuksköterskor, fysioterapeuter, arbetsterapeuter, och psykosocial personal kopplade till samtliga primärvårdsenheter, kommunerna inkluderade. Då kan vi bättre möta befolkningens behov, avslutar Maria Öst-Backa.

Hur viktig är en utökad och utbyggd nära vård för hälso- och sjukvården?

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes av Framtidens Karriär – Sjuksköterska mot ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor i Sverige 7–12 oktober 2022. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 1,9–3,2 procentenheter.

Prioriteringssystem vid telefonrådgivning

Mattias Karlsson är tacksam för stipendiepengarna samt ledningens och kollegornas stöd i arbetet med att ta fram ett system för svenska förhållanden.

Sjuksköterskan Mattias Karlsson på onkologiska kliniken i Kalmar ska införa ett prioriteringssystem som ska underlätta för sjuksköterskor vid telefonrådgivning av patienter, och öka patientsäkerheten.

Projektet, som fått stipendiepengar från Eber och Ingrid Kinnemos stiftelse, fick sin början när sjuksköterskan Mattias Karlsson varit sjukskriven och fick arbeta hemifrån med telefonrådgivning för patienter på onkologiska kliniken i Kalmar.
– Jag upptäckte ganska snabbt att det hade underlättat om det funnits ett system för hur snabbt patienten behöver komma in för bedömning, och hur man ska prioritera patienter. Då byggde mycket på de egna erfarenheterna, men om det ska vara patientsäkert så ska ju alla sjuksköterskor oavsett bakgrund komma fram till samma bedömning, säger han.

Tre olika färger
Mattias Karlsson började titta på vad som kunde göras, och hittade ett triageringssystem som togs fram av UKONS, Oncology Nursing Society i Storbritannien 2010, reviderad 2016.
– Det går ut på att man frågar patienten vilket som är det största problemet av till exempel illamående och smärtor, sedan ställer man fler frågor om det och gör en gradering efter färg. Om det är grönt kan de vara kvar i bostaden och få egenvård, vid orange behöver de kollas inom 24 timmar och vid rött behöver de komma in till sjukhuset och träffa en läkare så fort som möjligt.

”Det hjälper både patienter och sjuksköterskor och förbättrar vården.”

Rätt hjälp
Liknande triageringssystem används på akuten och inom ambulansen runtom i landet.
– Sådant finns ju för att man inte ska missa något allvarligt och att patienten ska få rätt hjälp vid rätt instans. Dessutom gör det, som i vårt fall, att sjuksköterskor kan känna sig tryggare i sin bedömning och arbetssituation när de har ett anpassat system att luta sig mot, säger Mattias Karlsson.

Förbättrar vården
Bedömningsinstrumentet från UKONS används såvitt han vet inte på något annat håll i Sverige.
– Jag hoppas att det kan få spridning, för det hjälper både patienter och sjuksköterskor och förbättrar vården.
Systemet har översatts till svenska för stipendiepengarna, och Mattias Karlsson har tillsammans med en projektgrupp också varit med och anpassat det till svenska förhållanden.

Nära vård kräver resursförflyttning

Monica Ulfsdotter Pettersson, chef för verksamhetsområde Tierp och Östhammar, Nära vård och hälsa i Region Uppsala.

Omställningen till en god och nära vård där primärvården utgör navet för framtidens hälso- och sjukvård, är betydelsefull och nödvändig. Andelen äldre över 80 år kommer att öka med 50 procent under de kommande åren. En nära vård är en förutsättning för att sjukvården ska kunna ge en trygg vård till denna grupp.

– Hur långt paradigmskiftet som introduktionen av den nära vården innebär har kommit varierar beroende på region, säger Monica Ulfsdotter Pettersson, chef för verksamhetsområde Tierp och Östhammar, Nära vård och hälsa i Region Uppsala. Hon har tidigare arbetat som sjuksköterska i Tierps kommun och i Region Uppsala, på en geriatrisk avdelning och som verksamhetschef på Tierps vårdcentral och jourmottagning i Region Uppsala.
Omställningen till en nära vård är omfattande och tålamodskrävande. Monica Ulfsdotter Pettersson anser att den nära vårdens hälsofrämjande uppdrag är viktigt, inte minst för att minska vårdbehovet hos multisjuka. Även samverkan med skola och andra myndigheter kommer att vara en viktig del i omställningen.

”Nära samverkan mellan den regionala och kommunala vården är en förutsättning.”

Lång- och kortsiktiga effekter
– Det är viktigt att hålla isär begreppen när det gäller god och nära vård. De långsiktiga folkhälsofrämjande insatserna kan och bör vi inte förvänta oss några effekter av på kort sikt, det är något vi kan se effekten av på lång sikt. Synergieffekterna av en ökad samverkan över vårdgivargränserna bör vi däremot kunna se även på kort sikt, säger hon.
En utmaning är att fullt ut implementera och kommunicera de nya arbetssätten och premisserna som den nära vården kräver hela vägen ut, till varje enskild medarbetare i alla organisationer. Ytterligare en utmaning är att man i dagsläget oftast har olika journalsystem vilket förstås försvårar flödet av information och en effektiv samverkan över vårdgivargränserna. Information av vikt kan missas som kan påverka patientsäkerheten och orsaka dubbelarbete.

Specialistvård till primärvård
– För att omställningen till en god och nära vård ska kunna förverkligas, och mer vård i praktiken ska kunna erbjudas nära patienten krävs även en resursmässig förflyttning från specialistvården till primärvården. Det gäller såväl ekonomiska resurser som ökad bemanning, säger Monica Ulfsdotter Pettersson.
Patienten som medskapande i sin vård utifrån ett personcentrerat förhållningssätt, nya arbetssätt och digitalisering kommer att ha en avgörande roll i omställningen. Samverkan, samskapande av allas gemensamma kompetenser och delaktigheter kommer att behövas i denna stora omställning. Primärvård­en har en ledande roll i omställningsarbetet.
– Nära samverkan mellan den regionala och kommunala vården är en förutsättning för en framgångsrik implementering av god och nära vård, säger Monica Ulfsdotter Pettersson.

Sjukvårdsrådgivning – viktig länk i vårdkedjan

Sjuksköterska inom sjukvårdsrådgivning från Medhelp Sjukvårdsrådgivning.

Sjukvårdsrådgivning per telefon är för många patienter en lättillgänglig första väg in till sjukvården, oavsett om de söker råd kring egenvård eller behöver slussas rätt i vården. Mer än hälften av sjuksköterskorna kan tänka sig att arbeta med sjukvårdsrådgivning.

Liz Essman, specialistsjuksköterska på Medhelp Sjukvårdsrådgivning.

– De viktigaste uppgifterna för sjukvårdsrådgivning är att ge medicinsk rådgivning, egenvårdsråd, vägleda patienten rätt i vårdkedjan och till rätt vårdnivå vilket avlastar hela vårdsystemet. Patienter hamnar rätt från början. Vi lyssnar aktivt och gör en medicinsk bedömning per telefon av patientens symptom. Vi ger även administrativa råd om var patienten kan hitta mer information om sitt sjukdomstillstånd på webbsidan 1177.se.
– Som sjuksköterska kräver arbetet att man har ett förråd av varierade kunskaper, och att man kan möta patienten där patienten befinner sig just nu i sin livssituation. Alla samtal blir av olika karaktär och inget är det andra likt, säger Liz Essman på Medhelp Sjukvårdsrådgivning.
Liz Essman är specialistsjuksköterska med en mångfasetterad kompetens. Hon har arbetat kliniskt inom många områden och på 1177 Vårdguiden, men hon är även diakon och har arbetat nio år som polis.
– Inom sjukvårdsrådgivning får jag använda hela mitt kompetensregister.

Första kontaktväg till vården
21 procent av sjuksköterskorna arbetar redan med sjukvårdsrådgivning och 33 procent kan tänka sig att göra det.
– Det är inte förvånande att många sjuksköterskor kan tänka sig att arbeta med sjukvårdsrådgivning eftersom det är ett intressant arbete. Som sjuksköt­erska möter man patienter som förväntar sig att man har kunskap om näst intill allt inom vården.
– Vi finns tillgängliga dygnet runt och fungerar ofta som första kontakt in i vården. Det har varit särskilt uppskattat under coronapandemin, då många haft svårt att få kontakt med sin vårdcentral. Då har vi funnits där, ett samtal bort, och kunnat ge råd och stöd, och hänvisat rätt in i vården när behov funnits, säger Liz Essman.
Under pandemin har även många frågor ställts av patienter om hur de ska förhålla sig till Folkhälsomyndighetens direktiv.

”Att arbeta med sjukvårdsrådgivning är ett självständigt, krävande och utvecklande arbete.”

Stimulerande och omväxlande
– Att arbeta med sjukvårdsrådgivning är ett självständigt, krävande och utvecklande arbete med mycket ansvar, vilket lockade mig. Jag har möjlighet att arbeta hemifrån och lägga mitt eget önskeschema. Som sjuksköterska svarar jag även för olika instanser i Stockholm vilket är stimulerande och omväxlande. Olika arbetsuppgifter kräver ständig kompetensutveckling, säger Liz Essman.
– Jag möts av mycket tacksamhet från patienter som blivit hjälpta eller lotsats rätt. Jag känner att jag är en viktig ”pusselbit” för patienten i vården och jag får veta att jag utför ett bra arbete. Som telefonsjuksköterska bör man vara beredd på snabba kast eftersom inkommande samtal kan handla om allt från feber och förkylningar till mer akuta sjukdomstillstånd, avslutar Liz Essman.

Skulle du kunna tänka dig att arbeta med sjukvårdsrådgivning?
Om undersökningen

Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Sjuksköterska mot ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor i Sverige 30 september – 4 oktober 2021. Statistisk felmarginal 1,9–3,2 procentenheter.

Stor variation hos 1177

Hos 1177 får Ingrid Askelöf samtal som gäller patienter i alla åldrar.

Vid sitt skrivbord hos 1177 får sjuksköterskan Ingrid Askelöf ta emot samtal om allt ifrån hjärtinfarkt till krupp.
– Arbetet är tufft och roligt och ledsamt och glädjande. Det är bland det mest intressanta jag jobbat med under mina år, säger hon.

Sjuksköterskan Ingrid Askelöf jobbar på 1177 sedan ett år tillbaka. Tidigare har hon bland annat jobbat på akutvårdsavdelning, akutmottagning och i ambulansen.
– Det är bra erfarenheter jag har med mig, som jag har haft stor nytta av. Många gånger har folk suttit och köat en bra stund till 1177, när de egentligen skulle de ha ringt 112 för att det är akut, och då kan jag snabbt göra den bedömningen, säger hon.
Att jobba på 1177 innebär att man som sjuksköterska inte har de vanliga verktygen att tillgå.
– Man kan inte mäta värden eller se om personen är blek, man kan inte känna om personen är kallsvettig, man kan inte göra så mycket annat än att lyssna, säger Ingrid Askelöf.

”Vi ska ha en trygg patient vid avslutat samtal, som vet nästa steg.”

Lyssnar på rösten
Arbetet på 1177 rekommenderas därför inte till nyutexaminerade sjuksköterskor, utan erfarenheten är viktig.
– Man lär sig till exempel att lyssna på rösten. Är det en stark och alert röst, eller en svag och påverkad röst? Man hör också andningsförmågan, om personen låter andfådd eller pratar obehindrat.
Det vanligaste samtalet handlar enligt Ingrid Askelöf om att patienter inte kommer fram till sin vårdcentral. Symptom på hjärtattack och stroke, som bröstsmärtor och känselbortfall är också vanligt förekommande.
– Vi får också in många samtal om barn som har feber och ont i magen eller kruppanfall om nätterna. Sedan har vi en hel del psykiatrisamtal, från människor som mår väldigt dåligt och som funderar på att ta sitt liv. De hänvisas tyvärr till oss trots att vi inte har så stor erfarenhet av just psykiatri.

Trygga patienter
I början av pandemin hade 1177 en separat covid-linje, men den finns inte längre kvar.
– Folk har frågor om till exempel testning, smittspårning och andningsbesvär, säger Ingrid Askelöf.
1177 har en viktig roll inom första linjens sjukvård och ska göra bedömningar, ge råd och lotsa patienter rätt.
– Telefonköerna är långa men vi kan bara kan ta ett samtal i taget, och det får ta den tid det tar för personen att berätta och för oss att bedöma. Vi ska ha en trygg patient vid avslutat samtal som vet nästa steg, vart den ska vända sig eller hur den ska egenvårda för att bli bättre, säger Ingrid Askelöf.

Som sjuksköterska i Kriminalvården kan du göra skillnad

Helena Myhré, sjuksköterska på Tygelsjö kriminalvårdsanstalt strax utanför Malmö. Foto: Jan Nordén
Helena Myhré, sjuksköterska på Tygelsjö kriminalvårdsanstalt strax utanför Malmö. Foto: Jan Nordén

Helena Myhré och Torbjörn Jönsson arbetar sedan flera år som sjuksköterskor inom Kriminalvården.
Det breda, omväxlande uppdraget, självständigheten och de mänskliga mötena gör arbetet både meningsfullt och utvecklande, menar de.

Kriminalvården har sjuksköterskemottagningar på sina anstalter och häkten som påminner om mindre vårdcentraler. På mottagningarna finns förutom sjuksköterska även psykiatriker och tillgång till allmänläkare.
– Även om arbetsuppgifterna liknar de vid en vårdcentral, finns också skillnader. Man får inte glömma bort att de klienter vi träffar är intagna och befinner sig i en utsatt situation. Som vårdpersonal behöver man kunna lyssna utan att döma och ha ett empatiskt förhållningssätt, men också kunna sätta gränser, säger Helena Myhré.
Hon blev legitimerad sjuksköterska 1994 och har en lång erfarenhet av arbete inom geriatrik, kirurgi och öppenvård. Sedan 2016 arbetar hon på Tygelsjö kriminalvårdsanstalt strax utanför Malmö.
– Jag visste inte så mycket om Kriminalvården när jag av en slump såg en jobbannons. Jag sökte mest av nyfikenhet och för att pröva på något nytt. Nu har jag arbetat här i fem år och jag trivs verkligen bra.

Vill du jobba som sjuksköterska på Kriminalvården? Klicka här för att läsa mer

Höga säkerhetskrav
Anstalten, som har drygt 100 platser, har säkerhetsklass 3, det vill säga den lägsta säkerhetsklassen.
– Det finns inga direkta rymningshinder. Våra intagna rör sig fritt på anstalten och är endast inlåsta nattetid. Många frågar om jag inte är rädd att arbeta på ett fängelse. Men säkerheten är hög och vi har strikta rutiner. Jag har aldrig känt mig hotad, osäker eller otrygg i arbetet, säger Helena.
Alla som skrivs in på häkte eller anstalt får träffa en sjuksköterska för en hälsobedömning.
– Många har en bakgrund med missbruk och en beroendeproblematik. Uppdraget är brett och jag möter en blandning av klienter med många olika tillstånd och diagnoser. Uppdraget innehåller en hel del psykiatri, en del akutsjukvård och många bedömningar.
– En del av mitt arbete handlar också om att inspirera och väcka intresset för hälsa och egenvård. Man ger mycket av sig själv, men man får också mycket tillbaka.
Helena arbetar alltid tillsammans med en sjuksköterskekollega och har även tillgång till en konsultläkare.
– Vi arbetar också nära andra kollegor som kriminalvårdare och klienthandläggare. Vi är ett sammansvetsat team och har ett öppet arbetsklimat.

Göra skillnad
På häktet i Gävle arbetar hennes kollega Torbjörn Jönsson. Det är ett så kallat restriktionshäkte där de häktade är misstänkta för brottslighet.
I snart 30 år har Torbjörn arbetat som legitimerad sjuksköterska och sedan 2015 inom Kriminalvården.
– Mina tidigare erfarenheter från akut- och ambulanssjukvård kommer till stor nytta i den mottagningsverksamhet jag bedriver här. Jag träffar alla inskrivna för ett ankomstsamtal. Jag gör akuta bedömningar och avgör vilka som behöver remitteras vidare till läkare. Mycket av uppdraget handlar om somatisk och psykiatrisk hälso- och sjukvård, uppföljningar och att administrera läkemedel.
Torbjörn Jönsson ansvarar själv för mottagningen, men har tillgång till specialistteam vid behov. Han kan ibland sakna kollegor, men samtidigt uppskattar han friheten och ansvaret att själv strukturera sitt arbete.
– Jag trivs väldigt bra, och uppskattar mötena med klienterna. Det är en typ av möten som jag känner igen från mitt tidigare arbete, med mycket oro, drogproblematik och psykiatriska diagnoser, många mår dåligt, både psykiskt och fysiskt. Jag gör inga större medicinska utredningar, men jag försöker skapa en helhetsbild för att ge bästa hjälpen.
Både Helena och Torbjörn har gått en fyra veckor lång introduktionsutbildning. Förutom kunskap om Kriminalvårdens uppdrag och organisation ges även undervisning i återfallsförebyggande arbete och säkerhets- och omvårdnadsarbete.
Kriminalvården ger även interna påbyggnadsutbildningar inom områden som krisberedskap och suicidbedömning.
– Jag upplever verkligen att jag gör ett viktigt och meningsfullt arbete. Gillar man att möta människor, få möjlighet att göra skillnad och trivs i en självständig roll, då ska man absolut söka till Kriminalvården, oavsett om man som sjuksköterska har arbetat inom psykiatrin eller akutsjukvården, säger Torbjörn.

Torbjörn Jönsson, sjuksköterska på häktet i Gävle. Foto: Linda Dahlqvist Photography
Torbjörn Jönsson, sjuksköterska på häktet i Gävle. Foto: Linda Dahlqvist Photography

Vill du jobba som sjuksköterska på Kriminalvården? Klicka här för att läsa mer

Kriminalvården

Som sjuksköterska inom Kriminalvården kommer du att bedöma och behandla patienter, med stort eget ansvar. Du ska vara empatisk, kunna sätta gränser och vara en trygg person. Sjuksköterskor inom Kriminalvården arbetar oftast dagtid, måndag till fredag. Kriminalvården erbjuder individuell lönesättning, brett utbildningsutbud, mycket förmånlig ersättning och dito semestervillkor, flexibla arbetstidslösningar och mycket mer.

Läs mer på www.kriminalvarden.se

Stora möjligheter på litet sjukhus

Jenny Prång, diabetes- och dialyssjuksköterska och Marcus Holmgren, anestesisjuksköterska. Foto: Klas Sjöberg/Region Västerbotten
Jenny Prång, diabetes- och dialyssjuksköterska och Marcus Holmgren, anestesisjuksköterska. Foto: Klas Sjöberg/Region Västerbotten

God gemenskap, nära samarbeten och en bred kompetens. Det finns många fördelar med att jobba på ett litet sjukhus. På Lycksele lasarett satsar man just nu på ett effektivare patientflöde och nya ändamålsenliga lokaler.

Centralt i Västerbottens län ligger Lycksele lasarett med både vatten och skog runt knuten. Samtidigt erbjuder staden alla tjänster och bekvämligheter som är nödvändiga.
– Jag ångrar inte en sekund att jag flyttat hit, säger Marcus Holmgren, anestesisjuksköterska på operations­avdelningen, som bytte Stockholm mot Lycksele för snart tre år sedan.

Jobba med oss på Lycksele lasarett. Klicka här för att se våra lediga tjänster

Närhet sparar tid
Nu bor han i staden tillsammans med sin fru och två små barn. Korta avstånd och god möjlighet att påverka sina arbetstider gör att han fått betydligt mer tid med familjen. Han uppskattar också samhällsklimatet där man hjälps åt och det finns ett stort ideellt engagemang.
– Det ordnas grillkvällar, och vintertid har vi en fin hockeyrink i mitt kvarter som frivilliga krafter spolar och håller i ordning, säger han.
Samma anda av gemenskap råder även på lasarettet. För Jenny Prång som har en kombinationstjänst som diabetes- och dialyssjuksköterska blir det påtagligt när hon ska boka in patienter till sin mottagning. Eftersom avstånden ibland är väldigt långa för patienterna försöker hon samordna besöken med deras övriga sjukvårdskontakter.
– Det är bara att lyfta luren och det brukar alltid gå att lösa, oavsett om det är besök till vår klinik eller någon annanstans på sjukhuset. Alla jobbar för patienternas bästa och det gillar jag verkligen, säger hon.

Möjligheter till bred kompetens
Hon uppskattar också möjligheten att få jobba med två specialiteter som hon brinner för, diabetes- och dialyssjukvård.
– Det är extra kul eftersom de hakar i varandra och jag har nytta av min extra kompetens inom bägge områdena, säger Jenny Prång.
Annika Genberg är psykiatrisjuksköterska och avdelningschef för psykiatriska kliniken. Även hon lyfter det goda samverkansklimatet inom sjukhusets väggar, men även externt med till exempel kommunen, arbetsförmedlingen och försäkringskassan.
– Man ser verkligen till helheten och då blir patienten så mycket mer än bara sin diagnos, säger hon.
Eftersom hennes avdelning är en allmänpsykiatrisk klinik krävs en bred kompetens hos personalen.
– För att upprätthålla den är vi frikostiga med både intern- och extern utbildning och satsar på ett teamarbete i det nära patientarbetet, säger hon.

Annika Genberg, psykiatrisjuksköterska och avdelningschef för psykiatriska kliniken. Foto: Klas Sjöberg/Region Västerbotten
Annika Genberg, psykiatrisjuksköterska och avdelningschef för psykiatriska kliniken. Foto: Klas Sjöberg/Region Västerbotten

Jobba med oss på Lycksele lasarett. Klicka här för att se våra lediga tjänster

Region Västerbotten – Lycksele lasarett

Lycksele lasarett är ett akutsjukhus med närmre 600 anställda och ett 80-tal vårdplatser. Upptagningsområdet på 40 000 invånare är till ytan lika stort som Schweiz, och för att möta behovet av god tillgänglighet åt alla finns en väl utbyggd telemedicin.

Kontakt:
Anna Mattsson, HR
anna.v.mattsson@regionvasterbotten.se
www.regionvasterbotten.se

Undersökning: Sjukvård i hemmet och nära vård

Foto: Shutterstock

Utvecklingen av den nära vården är viktig för hälso- och sjukvården, det är nästan alla sjuksköterskor överens om. I den nära vården har sjukvård i hemmet en viktig betydelse. 6 av 10 sjuksköterskor kan tänka sig att arbeta med sjukvård i hemmet.

Skulle du kunna tänka dig att arbeta med sjukvård i hemmet?

Hur viktig anser du att utvecklingen och utbyggnaden av den Nära vården är för hälso- och sjukvården?


Inom öppenvården anser 52% av sjuksköterskorna att utvecklingen och utbyggnaden av den nära vården är mycket viktig, och 37% anser den viktig.

Om undersökningen

Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Sjuksköterska mot ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor i Sverige 25–30 mars 2021. Statistisk felmarginal 1,9–3,2 procentenheter.