Etikettarkiv: Undersökning

Palliativ vård och akutsjukvård populärast

Maria Mjörnberg, specialistsjuksköterska inom avancerad palliativ sjukvård i hemmet på Ersta ASIH.

Palliativ vård är det specialistområde flest sjuksköterskor vill arbeta inom. Det framgår av Framtidens Karriär – Sjuksköterskas undersökning. Även akutsjukvård rankas högt när sjuksköterskor får ange vilka specialistområden som lockar mest.

– Jag tror att många sjuksköterskor lockas av att kunna göra en viktig insats under den period som ofta är patientens svåraste tid i livet. Som sjuksköterska i den palliativa vården ingår man i ett tvärprofessionellt team med fokus på patienternas behov. I den palliativa hemsjukvården kan man fokusera på en patient i taget – verkligen en personcentrerad vård på individens egna villkor, säger Maria Mjörnberg, som arbetar med avancerad palliativ sjukvård i hemmet på Ersta ASIH. Hon är ordförande i Sjuksköterskor för palliativ omvårdnad och ledamot i nationella rådet för palliativ vård.
Sjuksköterskor som gillar utmaningar och gärna kombinerar teamarbete med självständiga bedömningar och insatser kan lätt komma att trivas i den palliativa vården. Maria Mjörnberg betonar även vikten av att vara empatisk, känna sig trygg i sin yrkesroll, och inte vara rädd att hantera svåra situationer och möta människor i kris.

”Det som attraherar är förmodligen att akutsjukvården är en händelserik och variationsrik arbetsplats.”

Specialistsjuksköterskor behövs
– Efterfrågan på specialistsjuksköterskor i palliativ vård är generellt sett hög. Vi märker också att intresset för specialistutbildningen har ökat. Samtidigt är det viktigt att verksamheterna låter sjuksköterskor med specialistutbildning nyttja hela sin kompetens. För sjuksköterskor som funderar på att söka sig till det här området är erfarenheter från andra vårdverksamheter, till exempel akutsjukvård, en klar fördel. I palliativa verksamheter behöver man kunna hantera många olika typer av situationer och medicinska tillstånd, så man har stor nytta av en bred erfarenhetsbas, säger Maria Mjörnberg.

Karin Moscicki, specialistsjuksköterska i intensivvård och akutsjukvård.

Händelserikt och variationsrikt
22 procent av sjuksköterskorna i undersökningen anger akutsjukvård som det intressantaste specialistområdet.
– Det är förmodligen för att akutsjukvården är en händelserik och variationsrik arbetsplats. Korta och intensiva patientmöten som kan innebära en avgörande skillnad i människors liv och att man ofta får direkt återkoppling från patienten bidrar till attraktionskraften, säger Karin Moscicki, lärare i katastrofmedicin i Linköping. Hon är specialistsjuksköterska i intensivvård och akutsjukvård och har arbetat som avancerad specialistsjuksköterska på akutmottagningen i Linköping.

Var beredd på tvära kast
En faktor som gör att hon kan rekommendera akutsjukvården till andra sjuksköterskor är det utpräglade och prestigelösa teamarbetet där alla professioner är lika viktiga för att kunna ge patienten god vård.
– I akutsjukvården lär man sig ständigt nya saker, och man lär sig lite om mycket. Men det gäller att kunna hantera oförutsägbarheten i arbetet, då man aldrig vet vilken typ av patienter som väntar under nästa arbetspass. Man bör vara beredd på tvära kast och att samarbeta med många olika yrkeskategorier och personlighetstyper, säger Karin Moscicki.

Specifika ansvarsområden
Hon rekommenderar sjuksköterskor med intresse av akutsjukvård att utbilda sig till specialistsjuksköterskor i det. Då står man väl rustad för arbetet i olika typer av akutverksamheter.
– Det vore önskvärt om fler arbetsgivare erbjuder sjuksköterskor med specialistutbildning i akutsjukvård specifika ansvarsområden, mandat och en lön som matchar det. Det kunde motivera fler att gå en specialistutbildning. En viktig egenskap som sjuksköterska på en akutmottagning är att snabbt kunna identifiera allvarliga tillstånd. Att ha arbetat med svårt sjuka patienter är alltså en klar fördel, säger Karin Moscicki.

Vilka specialistområden skulle du helst är vilja arbeta inom? Bortse från var du arbetar idag och vad du redan är specialiserad inom. Ange gärna flera.

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes av Framtidens Karriär – Sjuksköterska mot ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor i Sverige 7–12 oktober 2022. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 1,9–3,2 procentenheter.

Prioriterar primärvårdssatsning och fler vårdplatser

Acko Ankarberg Johansson, Sveriges nya sjukvårdsminister. Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

En ökad nationell styrning av sjukvården kan bidra till en mer jämlik vård. Dessutom behöver samtliga regioner arbeta för att attrahera medarbetare så vi klarar kompetensförsörjningen. Det anser Acko Ankarberg Johansson, som i oktober blev Sveriges nya sjukvårdsminister.

Några av hennes viktigaste fokusfrågor är att få primärvården att växa och att öka antalet vårdplatser.
– Jag har arbetat en längre tid med sjukvårdsfrågor och ser fram emot att, i min nya roll som sjukvårdsminister, åstadkomma den förändring av svensk sjukvård som regeringen har stakat ut i regeringsförklaringen. Vi ska bland annat verka för en utökad och stärkt primärvård, säger Acko Ankarberg Johansson. Hon har lång politisk erfarenhet som vårdpolitiker, riksdagsledamot för Kristdemokraterna, partisekreterare, och senast fyra år som ordförande i riksdagens socialutskott.

Utredning om förstatligande
74 procent av sjuksköterskorna anser att den regionala sjukvården ska styras med ett större statligt ansvar, eller styras helt av staten.
– Resultatet speglar befolkningens åsikt i frågan. Drygt 65 procent av befolkningen anser att staten bör ha huvudansvaret för sjukvården, säger Acko Ankarberg Johansson.
Regeringen har bland annat för avsikt att tillsätta en utredning om ett delvis eller helt statligt ansvar för sjukvården. En ökad nationell styrning kan bidra till att lösa problem som är gemensamma för samtliga regioner. Först ut på agendan för ministern står dock att öka antalet vårdplatser. 86 procent av sjuksköterskorna anser att situationen inom hälso- och sjukvården är ganska dålig eller dålig.
– Situationen för många av sjukvårdens medarbetare är pressad. Svensk sjukvård håller generellt sett en hög kvalitet, men många medarbetare är pressade av de vårdköer som uppstått under coronapandemin, säger Acko Ankarberg Johansson.

”Svensk sjukvård håller generellt sett en hög kvalitet, men många medarbetare är pressade.”

Kompetensförsörjningen
Två nyckelfrågor för sjukvårdsministern är kompetensförsörjningen och att förbättra arbetsmiljön och arbetsvillkoren för sjukvårdens medarbetare. Det kan dels få fler sjuksköterskor att vilja stanna kvar, dels bidra till att locka tillbaka sjuksköterskor som valt att lämna yrket.
82 procent av sjuksköterskorna svarar att det saknas många vårdplatser i deras närområde. I slutenvården är motsvarande siffra 85 procent.
– Självklart är det allvarligt att så många sjuksköterskor anser att vårdplatserna är för få. Det är skälet till att 1 miljard kronor öronmärkts för att öka antalet vårdplatser under 2022. När vi presenterar vår budget kommer vi att offentliggöra fler satsningar för ett ökat antal vårdplatser, säger Acko Ankarberg Johansson.

Satsar på primärvården
Ytterligare en prioriterad fråga för ministern är primärvårdens utbyggnad.
– En utbyggd primärvård är nyckeln till en effektivare sjukvård. Primärvården har i många års tid varit underdimensionerad i förhållande till sitt uppdrag, vilket gör att patienterna inte alltid hamnar rätt. Vi behöver bland annat öka antalet medarbetare i primärvården. Samtliga patienter som vill ska ha tillgång till en namngiven fast distriktsläkarkontakt, och varje läkare ska ha ett maxtak på antal listade patienter, säger Acko Ankarberg Johansson.

Hur anser du att situationen är inom hälso- och sjukvården just nu? Den är…

Vilket av följande påståenden anser du stämmer in på situationen i ditt närområde? Det…


Inom slutenvården svarar 85% att det saknas många vårdplatser.

Vad anser du om styrningen av den regionala sjukvården (inkl. primärvården)? Den bör…

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes av Framtidens Karriär – Sjuksköterska mot ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor i Sverige 7–12 oktober 2022. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 1,9–3,2 procentenheter.

Sjuksköterskornas krav på regering och riksdag

Foto: Ingemar Edfalk/Sveriges riksdag

När sjuksköterskor får rikta sig till politikerna är budskapet tydligt: lönerna måste höjas och arbetsförhållandena måste bli bättre. Men också en rad andra krav lyfts fram.

I Framtidens Karriär – Sjuksköterskas undersökning ställdes frågan ”Vilka önskemål/krav har du på tillträdande regering och riksdag angående hälso- och sjukvården?”

Lönerna
Sjuksköterskornas arbetssituation är vad de flesta fokuserar på. De som svarar är tydliga: det är hög tid för politikerna att göra något åt lönerna. Bland annat föreslås att de som stannar inom en och samma arbetsplats eller region ska få högre lön; sjuksköterskor ska inte behöva byta arbete för att höja sin lön. Lönefrågorna är också kopplade till att många önskar sig ett minskat beroende av bemanningspersonal, där löneskillnaderna ses som en stor orättvisa.
En svarande sammanfattar kravet till politikerna på följande sätt: ”Höga löner till fast anställd sjukvårdspersonal. Ut med ALL bemanningspersonal, de är ett gift i organisationen.”

”Politikerna bör lyssna mer på personalen ”på golvet” och ta krisen på allvar.”

Bättre arbetsvillkor
Sjuksköterskorna kräver också bättre arbetsförhållanden i form av bättre schema, mer återhämtning, mindre administration, färre arbetstimmar i veckan. I det ingår också att det enligt många svar borde vara färre patienter per sjuksköterska.
Men många i enkäten vänder också blicken från sjuksköterskeyrket och ser på vården i stort: de kräver fler vårdplatser och mer pengar till vården, en mer jämlik vård, satsningar på vårdcentralen och, i vissa fall, ett förstatligande av vården.

”Sluta snacka”
Många mer eller mindre vädjar om mer pengar till sjukvården. ”Att satsa sig ur vårdkrisen.” Man måste spendera mycket pengar på vården för att bryta negativa spiralen, skriver en sjuksköterska.
Tonen är bitvis irriterad i enkätsvaren: det finns en tydlig frustration kring att politikerna bör lyssna mer på personalen ”på golvet” och ta krisen på allvar.
”Sluta snacka. Och agera. Sluta prata om hjältar. Nedvärderande. Nu är det tyst efter pandemin”, skriver en sjuksköterska.
Det finns också förslag på att politiker ska få följa med under ett arbetspass för att se hur vården fungerar i praktiken.

De vanligaste svaren

• Högre lön
• Bättre arbetsförhållanden
• Fler vårdplatser
• Mer pengar till sjukvården
• Minska beroendet av bemanningspersonal

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes av Framtidens Karriär – Sjuksköterska mot ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor i Sverige 7–12 oktober 2022. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 1,9–3,2 procentenheter.

Vårdplatsbristens allvarliga konsekvenser

Foto: Shutterstock

Risker för vårdskador och död, men också dåliga arbetsförhållanden. Det är vad sjuksköterskor pekar på när de tillfrågas om vårdplatsbristens konsekvenser. Fler än 8 av 10 sjuksköterskor anger att det råder brist på många vårdplatser i deras närområde.

De flesta är överens om att det råder en stor vårdplatsbrist i sitt närområde. Vi ställde då frågan ”Vilka konsekvenser får vårdplatsbristen?” Många har skrivit långa engagerade kommentarer, och mönstret bland svaren är tydligt: patientsäkerheten är hotad och sjuksköterskors arbetsförhållanden blir sämre.

”Få sjuksköterskor orkar stanna kvar på arbetsplatserna särskilt länge.”

I värsta fall död
Framför allt ligger fokus på patienterna. Vårdplatsbristen innebär lång väntan på vård, överbeläggningar, sämre vård, vårdskador och ”i värsta fall död”. Patienter blir kvar för länge på akuten, men för kort på avdelningen när de väl kommer dit, och skrivs ut när de inte är färdigbehandlade. Men också att patienter ”skyfflas runt” mellan olika sjukhus. Köerna blir längre eftersom för få opereras på grund av vårdplatsbristen, patienter ligger i korridorer och får inte ordentlig omvårdnad. Listan på konsekvenser för patienten kan göras lång och sammanfattas med att ”patientsäkerheten hotas”, som många skriver – vissa menar till och med att den är ”obefintlig”.
Gång på gång betonas patientens lidande och de orättvisor som uppkommer.
”Patientsäkerheten är hotad. Många patienter som skickas hem är tillbaka på sjukhuset inom några dagar”, skriver en sjuksköterska.
”Att folk inte kan få den vård de förtjänar och att sjukvårdspersonal tvingas välja vem som är mest sjuk”, skriver en annan.

Personalbrist hänger ihop
Den typen av arbetsmiljö leder till etisk stress hos sjuksköterskor uppger många. Och många kommentarer gör en koppling mellan vårdpaltsbristen och bristen på personal: ”Få sjuksköterskor orkar stanna kvar på arbetsplatserna särskilt länge. Avdelningarna dräneras på erfarenhet och engagemang”, skriver en sjuksköterska i enkäten. Vissa kallar vårdplatsbristen och bristen på sjuksköterskor en ”ond cirkel”. Några få har också protesterat mot själva frågeställningen, och menar att det inte finns någon vårdplatsbrist. ”Är ingen vårdplatsbrist! Vi har hur många sängar som helst men för få ssk”, skriver en sjuksköterska.

De vanligaste svaren

• Patientsäkerheten hotas
• Risk för vårdskador och död
• Onödigt lidande för patienter
• Fara också för personalen
• Dåliga arbetsförhållanden

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes av Framtidens Karriär – Sjuksköterska mot ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor i Sverige 7–12 oktober 2022. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 1,9–3,2 procentenheter.

Digitalisering och samverkan fungerar bra

Foto: Shutterstock

Många sjuksköterskor ser inte någon positiv utveckling – men det finns ljusglimtar. Bland annat lyfts digitaliseringen och möjlighet att få betald specialistutbildning fram.

När vi ställde frågan ”Kan du ge ett exempel på något som fungerar bra, en förbättring eller en utveckling i rätt riktning inom hälso- och sjukvården?” svarade de flesta ”vet inte” eller ”nej”.
Men något som lyfts som positivt är digitaliseringen, att mer kan skötas på det sättet inom primärvården och att det avlastar telefonrådgivningen när patienter själva kan läsa sin journal på nätet.

Goda lokala exempel
Sjuksköterskor är också nöjda med att få möjlighet till betald specialistutbildning. Dessutom är en positiv löneutveckling något som lyfts fram från flera håll.
Teknisk utveckling och forskning och evidens ses som något positivt, liksom att regioner och kommuner sedan pandemin blivit bättre på att samverka. Satsningen på ”Nära vård” ses som positivt av en del av sjuksköterskorna som svarar på enkäten.
Också lokala exempel lyfts fram, som mobila psykiatriteam, den palliativa vården i Östra Norrbotten där primärvård och slutenvård samarbetar mer, läkare i Blekinge som tar med utrustning och åker hem till äldre.

Kollegialt stöd och samarbete
Om bemanningsföretag råder delade meningar. Vissa lyfter fram möjligheten att jobba som bemanningssjuksköterska som något positivt, medan andra menar att det är ett problem som behöver åtgärdas.
En del av hyllningarna i enkäten handlar om det kollegiala stödet och det fina samarbete som finns bland sjuksköterskor runtom i Sverige. Många trivs i sina arbetsgrupper.

Vanligaste svaren

• Digitalisering
• Betald specialistutbildning
• Teknisk utveckling
• Satsning på Nära vård
• Större samverkan
• Positiv löneutveckling
• Bra arbetsgrupper

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes av Framtidens Karriär – Sjuksköterska mot ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor i Sverige 7–12 oktober 2022. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 1,9–3,2 procentenheter.

Nära vård bör styras nationellt

Maria Öst-Backa, ordförande i Distriktssköterskeföreningen och biträdande vårdenhetschef på 1177 i Region Gävleborg.

Implementeringen av den nära vården varierar avsevärt mellan olika regioner och kommuner. En besvikelse är att regeringsutredningen om god och nära vård inte gav några tydliga riktlinjer för hur den nära vården ska implementeras. För att verkligen få fart på den behövs nationell samordning.

Det anser Maria Öst-Backa, ordförande i Distriktssköterskeföreningen och biträdande vårdenhetschef på 1177 i Region Gävleborg.
– I den nära vården ska patienternas behov styra. Vården ska finnas tillgänglig när patienterna utifrån sitt behov behöver den. Söker patienten så får den hjälp fram till rätt vård vid rätt tillfälle utan bollande och remisser. Det ger en både tillgänglig och sömlös vård. Hela hälso- och sjukvården behöver därför bli bättre på daglig styrning och tillgänglighet. Genom att optimera digital teknik ges fler valmöjligheter att nå vården, och det digitala nyttjandet ger den som har behov av en fysisk kontakt bättre möjligheter till det, säger Maria Öst-Backa.
Hon upplever att kännedom om god och nära vård varierar avsevärt bland sjukvårdens medarbetare.
– Under pandemin flyttades hela vårdfokuset. Efter detta har medarbetare i vården haft det tufft, och att finna balans i arbetet och frågan om God och nära vård har fått stå åt sidan. Men nu behöver vi ta omtag för omställningen till detta, säger hon.

”Vården ska finnas tillgänglig när patienterna utifrån sitt behov behöver den.”

Enhetlig implementering
– Den suveränitet som råder i kommuner och regioner är kontraproduktiv. Den bidrar till ojämlik vård och är inte till gagn för varken patient eller verksamhet. Vi behöver backa bandet och få till en nationell samordning för en enhetlig nationell implementering av nära vård, säger Maria Öst-Backa.
Distriktssköterskor utgör, tillsammans med specialister i allmänmedicin, navet i den nära vården. För att förverkliga visionen om en god och nära vård krävs ett rejält tillskott av distriktssköterskor i primärvården.
– I dagsläget har flera hälsocentraler endast en distriktssköterska, oavsett antalet listade patienter. Även distriktssköterskorna behöver ett nyckeltal för att få rätt förutsättningar för att ägna sig åt sitt viktiga preventiva uppdrag, att motverka fysisk och psykisk ohälsa och därmed minska individens vårdbehov. Vi behöver framförallt få arbeta mer med primärprevention för att motverka sjuklighet, och då behöver vi bli många fler, säger Maria Öst-Backa.

Kompetens bör tillvaratas
Distriktssköterskans unika kompetens att att på sin distriktssköterskemottagning och i hemmet, göra avancerade bedömningar av hälsotillståndet hos människor i alla åldrar och med alla hälso- och sjukdomstillstånd behöver tillvaratas på bästa sätt, säger Maria Öst Backa.
– Utöver distriktssköterskor och specialister i allmänmedicin behövs tillgång till psykiatrisjuksköterskor, äldrevårdssjuksköterskor, fysioterapeuter, arbetsterapeuter, och psykosocial personal kopplade till samtliga primärvårdsenheter, kommunerna inkluderade. Då kan vi bättre möta befolkningens behov, avslutar Maria Öst-Backa.

Hur viktig är en utökad och utbyggd nära vård för hälso- och sjukvården?

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes av Framtidens Karriär – Sjuksköterska mot ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor i Sverige 7–12 oktober 2022. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 1,9–3,2 procentenheter.

Kraftfulla åtgärder krävs för bättre arbetsmiljö

Sineva Ribeiro, ordförande i Vårdförbundet. Foto: Ulf Huett

Flera undersökningar bekräftar att sjuksköterskors arbetsmiljö har försämrats avsevärt det senaste året. En hållbar arbetsmiljö utan att riskera sin egen hälsa när man vårdar andra, rimliga möjligheter till återhämtning och en arbetsbelastning som gör att fler orkar jobba heltid är några av de viktigaste kraven som Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro lyfter fram.

Enligt Vårdförbundets arbetsmiljörapport från februari 2022 anser 6 av 10 sjuksköterskor att stressen påverkar hela deras liv. 60 procent av landets barnmorskor och 32 procent av sjuksköterskorna arbetar ”frivillig” deltid, det vill säga att de valt att gå ner i arbetstid för att orka med vardagen. Av rapporten framgår även att åtta av tio inte får den återhämtning de behöver mellan arbetspassen.
– För att orka med den tuffa arbetsmiljön och den tunga arbetsbelastningen väljer många sjuksköterskor och barnmorskor att gå ner i tid. Det här är ett nytt och alarmerande fenomen som resulterar i lägre lön och lägre pension. Tidigare gick många ner i tid under småbarnsåren, men nu ser vi att även väldigt unga och äldre kollegor inte anser sig klara av att jobba heltid under de rådande förutsättningarna, säger Sineva Ribeiro.

”Att arbetsmiljön har försämrats det senaste året överensstämmer med de signaler vi får från våra medlemmar.”

Högt pris för dålig arbetsmiljö
85 procent av sjuksköterskorna i Framtidens Karriär – Sjuksköterskas undersökning anser att det behövs en kriskommission för arbetsmiljön i hälso- och sjukvården. 62 procent anser att arbetsmiljön är ganska dålig eller dålig.
– Sjuksköterskor betalar ett högt pris för sjukvårdens dåliga arbetsmiljö. Att arbetsmiljön har försämrats det senaste året överensstämmer med de signaler vi får från våra medlemmar. När många tvingas byta jobb för att själv kunna påverka sina arbetstider eller tvingas gå ner i deltid får de sjuksköterskor som är kvar på arbetsplatsen arbeta ännu hårdare, säger Sineva Ribeiro.
Den problematik som kan associeras till dålig arbetsmiljö förekommer bland sjuksköterskor i hela Sverige och inom samtliga verksamhetsområden. Behovet av vila och återhämtning är enormt, men många ges inte möjlighet till den återhämtning de behöver.

Orkar inte med socialt liv
– Det är oroväckande att stressen påverkar hela livssituationen för många sjuksköterskor. Många upplever att de inte orkar med något socialt liv eller att ta hand om sig själva och sin egen hälsa, vilket inte är hållbart i längden. Många sjuksköterskor uppger exempelvis att de har sömnproblem och behöver ta sömntabletter för att sova till följd av den stress de upplever, säger Sineva Ribeiro.

Kräver kriskommission
Tillsammans med Läkarförbundet har Vårdförbundet även formulerat ett krav på att man bör inrätta en kriskommission för sjukvårdens arbetsmiljö. Situationen är akut.
– Att vårdpersonal ständigt ställs inför omöjliga krav utan tillräckliga personella resurser med rätt kompetens skapar etisk stress och ohälsa. Med kravet på en kriskommission vill vi få regeringen att placera arbetsmiljöfrågan i vården högre upp på agendan. Kraftfulla åtgärder krävs för att bryta den onda cirkel som gör att sjuksköterskor blir sjuka av att jobba, säger Sineva Ribeiro.

Sineva Ribeiros krav för en bättre arbetsmiljö:

• Arbetsgivarna måste göra stora förbättringar i sjukvårdens dåliga arbetsmiljö.
• Fler vårdplatser, och rätt kompetens på rätt plats.
• En nationell kriskommission för vårdens arbetsmiljö.
• Ge samtliga sjuksköterskor rätt förutsättningar för att kunna arbeta heltid med bibehållen långsiktig hälsa.
• Staten måste ta ansvaret för att kompetensförsörjningen till vården ska fungera bättre genom att styra mer genom sina myndigheter än via intresseorganisationen SKR.

Vad anser du om arbetsmiljön inom sjukvården just nu? Den är…

Behövs det en kriskommission för arbetsmiljön inom hälso- och sjukvården?


Inom slutenvården svarar 89% ja.

Upplever du symtom på långsiktig stress på grund av ditt arbete?

Om undersökningen

Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Sjuksköterska mot ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor i Sverige 18 – 22 mars 2022. Statistisk felmarginal 1,9–3,2 procentenheter.

Viktigaste sjukvårdsfrågorna inför valet

Oili Dahl, ordförande för Svensk Sjuksköterskeförening. Foto: Fredrik Hjerling

I höst är det val och sjukvården kommer att vara på agendan. Men enligt Oili Dahl, ordförande för Svensk Sjuksköterskeförening, räcker det inte med extra pengar och löften om fler sjuksköterskor.
– Vi måste få till bättre stöd för att sjuksköterskor kan arbeta med hela sin kompetens och finnas i beslutsrummen.

Regeringen vill satsa ökade resurser på fler sjuksköterskor, verksamhetsförlagd utbildning och ökad specialisering för sjuksköterskor, vilket enligt Oili Dahl naturligtvis är välkommet. Men löftena räcker inte, menar hon.
– Jag uppfattar att vården har en annan problematik än ekonomi just nu. Vi har större utmaningar än jag har sett att politiker har tagit upp. Jag förväntar mig att arbetet med att få till en jämlik vård samt kompetensförsörjning för sjuksköterskor ska bli stora frågor i valet, säger Oili Dahl.
Coronakommissionens rapport som släpptes nyligen har enligt henne hamnat i skymundan.
– Den bekräftade att vården är ojämlik i Sverige, och att de stora skillnader som finns märkts tydligt i pandemin. När det är kris drabbas alla hårt, men de som hade det svårt redan innan drabbas hårdast. Det var ojämlikt innan pandemin och det är det fortfarande. I ett så utvecklat land som Sverige är det omotiverat.

I alla ledningsnivåer
Utöver fokus på vården krävs ett bra ledarskap för omvårdnad för att vården ska kunna stärkas.
– Det saknas en nationell ledarskapsutveckling i omvårdnad. Också sjuksköterskor ska vara med och ta beslut på befolkningsnivå. Vi behöver en CNO, Chief Nursing Officer, hos socialdepartementet. Det behöver också anläggas en ledningsstruktur så att sjuksköterskor med omvårdnadskunskaper är med i varje ledningsnivå, och det gäller både sjukhus, primärvård och de högsta ledningarna, säger Oili Dahl.
Enligt en del rapporter från till exempel WHO och politiker, behövs fler sjuksköterskor. Men enligt Oili Dahl är det minst lika viktigt att utveckla och behålla de sjuksköterskor som redan finns.
– Vi behöver fler möjligheter till fortbildning. Många sjuksköterskor gör ett väldigt bra arbete och gör skillnad, det är därför vi valt det här arbetet. Men många är trötta efter pandemin och det är viktigt att komma i gång med kompetensutveckling. Det är för patienternas bästa, men det ger också stor tillfredsställelse för oss sjuksköterskor när vi ser att vi kan utveckla omvårdnaden, säger hon.

”Många är trötta efter pandemin och det är viktigt att komma i gång med kompetensutveckling.”

Satsa på omvårdnadsforskning
Sjukvården behöver utvecklas från flera olika håll.
– Det handlar om att se till att det finns en hållbar professionell utveckling och att det finns ett ledarskap som fokuserar på patienten och har etiken som förebild. Och att det finns kunskap om omvårdnad, säger hon.
Och just forskning är en viktig fråga för Svensk Sjuksköterskeförening. Det saknas nämligen många forskarutbildade sjuksköterskor i Sverige.
– Vi vill att man inrättar förenade anställningar, där sjuksköterskor kan både arbeta kliniskt och forska. Vi har inte återväxt för lärare på högskolor och universitet, och det innebär att vi har svårt att upprätthålla den goda kvaliteten i utbildningen samt implementera den bästa kunskapen och utveckla omvårdnadsåtgärder. Ett område som behöver beforskas är till exempel den nära vården, säger Oili Dahl.

Inrätta ett nytt yrke
Ett led i att förbättra omvårdnadskompetensen vore att inrätta ett nytt yrke i Sverige, en så kallad avancerad specialistsjuksköterska. Svensk Sjuksköterskeförening driver den frågan tillsammans med Vårdförbundet.
– Yrket finns i många länder och har fördjupad kunskap i omvårdnad och medicin samt tydligt mandat. Den avancerade specialistsjuksköterskan kan handleda alla i teamet, göra mer avancerade undersökningar och behandlingar och hindra onödiga inläggningar på sjukhus. Det nationella Vårdkompetensrådet ska stödja implementeringen av den nya rollen i svensk sjukvård, säger Oili Dahl.

Digitalisering och e-hälsa
Ett område som hon också ser är viktigt i nuläget är digitalisering och e-hälsa.
– Det är verkligen på frammarsch och vi har provat på det mycket under pandemin, med digitala vårdmöten till exempel. Men vi vill gärna ha med sjuksköterskor som sakkunniga i införande och utvärdering av olika digitala sätt att möta patienter. Sjuksköterskor måste finnas i både beslut och ledning. Det är en stor och viktig utveckling där vi behöver vara med, avslutar Oili Dahl.

Vilka anser du är de viktigaste hälso- och sjukvårdsfrågorna inför valet 2022? Ange gärna flera.


1. Förbättra arbetsmiljön och arbetsvillkoren
2. Bemanningen
3. Mer resurser till hälso- och sjukvården
4. Vårdplatsbristen
5. Reformerna styrningen av den svenska sjukvården
6. Använda befintliga resurserna bättre
7. Fortbildning för vårdpersonalen
8. Öka professionernas inflytande
9. Utbyggnaden av den Nära vården
10. Bättre fungerande it- och datasystem
11. Stärka omvårdnads­forskningen
12. Annat

Om undersökningen

Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Sjuksköterska mot ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor i Sverige 18 – 22 mars 2022. Statistisk felmarginal 1,9–3,2 procentenheter.

Ökad grundbemanning och individuell arbetstid

Michaela Lindqvist, bemanningssjuksköterska på internmedicin på Södersjukhuset och styrelseledamot i Vårdförbundet Stockholm.

Enligt Framtidens Karriär – Sjuksköterskas undersökning endast har 23 procent av sjuksköterskorna inom slutenvården tillräcklig ordinarie sjuksköterskebemanning på sin arbetsplats just nu. Arbetsmiljön på många håll i slutenvården är krävande och grundbemanningen bristfällig. Ökad grundbemanning och en mer flexibel syn på arbetstider kan förbättra situationen.

– Mitt intryck är att merparten av sluten­vården i Stockholms län är beroende av bemanningssjuksköterskor för att hålla verksamheten i gång. Underbemanningen är utbredd och bemanningssituationen i slutenvården är på många håll katastrofal. Många sjuksköterskor känner sig mer eller mindre tvingade att arbeta övertidspass och dubbelpass. Lojaliteten gentemot kollegorna gör att många ställer upp mer än de egentligen orkar, på bekostnad av återhämtning och privatliv, säger Michaela Lindqvist, bemanningssjuksköterska på internmedicin på Södersjukhuset och styrelseledamot i Vårdförbundet Stockholm.

Uppsägningar ett problem
Hon anser att problematiken bottnar i en bristande grundbemanning, vilket gör hela kompetensförsörjningen bräcklig. En direkt konsekvens av underbemanningen är att de medarbetare som är kvar behöver arbeta mer övertid, särskilt de med nyckelfunktioner eller spetskompetens. De får således inte den återhämtning de behöver, vilket i sin tur påverkar patientsäkerhet och kvalitet, hälsa och privatliv.
– Majoriteten av slutenvårdsenheter i Region Stockholm har problem med att sjuksköterskor säger upp sig. Problematiken är utbredd, där somliga lämnar yrket helt och andra väljer exempelvis att gå en specialistutbildning för att få lite respit från de tuffa arbetsförhållandena. Många som jobbat med oförutsägbara scheman och hög flexibilitet med övertid under hela pandemin säger upp sig för att få den återhämtning de behöver, säger Michaela Lindqvist.

”Många sjuksköterskor känner sig mer eller mindre tvingade att arbeta övertidspass och dubbelpass.”

Löneutveckling för erfarna
I Framtidens Karriär – Sjuksköterskas undersökning listas löneutveckling, arbetsbelastning/bemanning och arbetsmiljön som de tre viktigaste faktorerna för att sjuksköterskor ska stanna hos sin arbetsgivare i sjukvården. De viktigaste åtgärderna för att sjuksköterskor ska stanna långsiktigt är, enligt Michaela Lindqvist, att arbetsmiljön förbättras, i många avseenden. En del är att ge sjuksköterskor möjlighet att påverka sin arbetstid mer och därmed kunna matcha arbetsliv och rådande livssituation.
– Löneutvecklingen behöver definitivt ses över. I dagsläget befinner sig många yrkeserfarna sjuksköterskor på samma lönenivå som nyutexaminerade, vilket inte är hållbart eller ett bra sätt att få erfarna medarbetare att stanna kvar, säger hon.

Individuella arbetstider
Hon efterlyser en långsiktig strategisk kompetensförsörjningsplan, som saknas på många arbetsplatser. Cheferna tvingas i stället ägna sig åt att kortsiktigt släcka bränder genom att försöka fylla luckor i schemaläggningen.
– Många arbetsgivare verkar tro att alla sjuksköterskor är stöpta i samma form, så att de alla kan arbeta inom i princip samtliga omvårdnadsområden, och att treskift är en arbetstidsmodell som fungerar för alla, oavsett livssituation. Det speglar en föråldrad syn på professionen. Jag önskar att arbetsgivare i stället ska öppna för en dialog med varje enskild sjuksköterska angående arbetstider. Om sjuksköterska ska vara ett långsiktigt hållbart yrkesval måste arbetsgivare börja se individen bakom professionen, säger Michaela Lindqvist.

Har ni tillräcklig ordinarie sjuksköterskebemanning på din arbetsplats just nu?


Inom slutenvården svarar 23% ja och inom öppenvården svarar 44% ja.

Vilka är de viktigaste faktorerna för att sjuksköterskor ska stanna hos sin arbetsgivare inom hälso- och sjukvården? Ange max 3 alternativ.


1. Lön/löneutveckling
2. Arbetsbelastning/bemanning
3. Arbetsmiljön
4. Schemaläggning/arbetstider
5. Team/kollegor
6. Ledarskapet
7. Kompetensutveckling/vidareutbildning
8. Tid till reflektion/återhämtning
9. Kunna påverka sin arbetssituation
10. Utvecklingsmöjligheter
11. Inte behöva arbeta övertid
12. Annat

Om undersökningen

Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Sjuksköterska mot ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor i Sverige 18 – 22 mars 2022. Statistisk felmarginal 1,9–3,2 procentenheter.

De mest akuta frågorna inom sjukvården

Foto: Shutterstock

När sjuksköterskorna tillfrågas om vad som är mest akut att lösa inom hälso- och sjukvården svarar många att det är arbetsmiljö, löner, och att få personalen att stanna.

Fler hundra sjuksköterskor har i vår enkätundersökning svarat på frågan Vilken är den mest akuta frågan som måste åtgärdas inom hälso- och sjukvården omgående? Mönstret är tydligt: lön, arbetsmiljö och bemanningsfrågor är de ständigt återkommande svaren.
Många sjuksköterskor nämner en höjd lön som en akut faktor. Det handlar både om höjd grundlön och en bättre löneutveckling. Vissa påtalar också att lönekonkurrens med privata vårdgivare behöver upphöra.

”Många nämner en höjd lön som en akut faktor. Det handlar både om att ha en höjd grundlön och en bättre löneutveckling.”

Ska skilja i lön
Och just lönefrågorna, och att lönerna är högre hos bemanningssjuksköterskor, är något som påverkar det som många i enkäten också nämnt: bemanningsfrågor. Det handlar dels om att locka ny personal, men framför allt om att få sjuksköterskor att stanna i yrket och på sin arbetsplats, och inte gå vidare till bemannings- och konsultföretag. Vissa ser också att det är problem med att få sjuksköterskor att jobba inom slutenvården eftersom kommunen betalar bättre. Det förekommer också kommentarer om att det måste skilja mer i lön mellan nyfärdiga och mer seniora sjuksköterskor, och att de som stannar kvar länge på en arbetsplats och är trogna i stället för att hoppa runt för att höja sin lön bör premieras med lönetillskott.

Fel med deltid
Arbetsmiljö är en stor fråga som många nämner, och där det främst handlar om bra schemaläggning så att det går ihop med privatlivet och behovet av återhämtning. Ett antal skriver att det är fel att så många ska behöva gå ner till deltid för att orka. Flera påpekar att det i förlängningen handlar om patientsäkerhet att ha utvilade sjuksköterskor som orkar.
Andra frågor som kommit upp i enkäten är vårdplatsbristen, kompetensutveckling, kontinuitet, ledning och styrning, att rätt personal arbetar med rätt saker, minska administrationsbördan, säkerställd semester, antalet patienter per sjuksköterska, brist på tid för patienterna och att fördela befintliga resurser smartare.

De mest akuta frågorna som måste åtgärdas:

• Lön
• Arbetsmiljö
• Schemaläggning
• Bemanning
• Vårdplatsbristen

Om undersökningen

Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Sjuksköterska mot ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor i Sverige 18 – 22 mars 2022. Statistisk felmarginal 1,9–3,2 procentenheter.